Artikel 1
Needs as Expressed by Women after Breast Cancer Surgery in the Setting of a Short Hospital Stay.
Boman, L et al (1996)
Syftet med denna svenska studie var att beskriva vilka svårigheter, behov och tillfredsställelse kvinnor upplevde som genomgått bröstcanceroperation. Studien var inspirerad av grounded theory, och var designad för att analysera en fråga med ett ”open- ended” svar. Frågan gällde patienternas upplevelse av vården, behand- lingen samt om där fanns något man skulle ha velat ändra på. 97 kvinnor deltog och deras åldrar varierade mellan 32 och 85. De fick besvara frågan 10 dagar efter operationen. Kvinnorna vårdades på en öppenvårdsmottagning på en kirurgisk bröstcancerklinik. De träffade samma kirurg och sjuksköterska vid alla besöken, som ingick i ett vårdteam. Alla preoperativa förberedelser gjordes på bröstcancer- kliniken fyra dagar före operation och patienterna skrevs in samma dag som ope- rationen skulle ske.
Resultaten visade på fem kategorier av behov; tillit, information, praktisk assi- stans, personligt bemötande och känslomässigt stöd. Tid och plats var två faktorer som påverkade hur patienternas andra behov tillfredsställdes. Författarna ansåg att kontinuitet i vården är viktigt och att patienternas behov av tillit till vårdpersona- len ska bemötas.
Kritisk kommentar:
Finns ej beskrivit vilket typ av kirurgi och tilläggsbehandling som kvinnorna ge- nomgått vilket väsentligen påverkar hur man mår och därmed resultaten. Ålders- skillnaden mellan deltagarna i studien var mycket stor. Författarna har ej uppgett om godkännande från etiska kommittén finns, men de hade stöd från Karolinska Institutet och kommunfullmäktige i Stockholm. Författarna nämner inga begräns- ningar i diskussionen.
Artikel 2
Two models of care as evaluated by a group of women operated on for breast cancer with regard to their perceived well being
Boman, L et al (1999)
Syftet med denna svenska studie var att utvärdera bröstcancerpatienters upplevel- ser vid sjukhusvistelse, information, kroppsuppfattning, socialt stöd, smärta, hälsa och psykosocialt välmående. Detta jämfördes med Antonovsky´s teori, känsla av sammanhang. Studien är prospektiv och kvantitativ. Deltagarna fick svara på en- käter före operation, 10-14 dagar efter operation och 1 år efter operation. Patie n- terna delades in i två grupper; Established care (1) 29 patienter och Continuity care (2) 115 patienter. I grupp 1 fick patienterna besked om behandling 1-2 veckor före operation, inget datum gavs för operation, skrevs in på en kirurg avdelning och fick preoperativa förberedelser en dag före operation, patienterna skrevs ut när vätskan i dränaget var mindre än 30 ml, de skrevs ut till en kirurgisk öppen- vårdsmottagning där de fick komma på efterkontroll 14 dagar efter operation. I grupp 2 fick patienterna besked om behandling 6 dagar före operation och fast- ställt datum för operation, de skrevs in på en bröstmottagning 4 dagar innan ope-
ration, psykosocialt fokus, patienterna skrevs in på kirurgavdelning samma dag som operation skulle ske, de stannade på kirurgavdelningen tills dränaget kunde dras bort, de skrevs ut till bröstmottagningen efter operationen och fick tid för återbesök 10 dagar efter operation, dit de kunde vända sig om de fick postoperati- va problem. Medelåldern i grupp 1 var 57 och i grupp 2 var den 59. I grupp 1 hade 26 patie nter genomgått modifierad radikal mastektomi och tre partiell mastektomi. I grupp 2 hade 85 genomgått modifierad radikal mastektomi och 30 partiell mas- tektomi. I grupp 1 fick 15 patienter någon form av tilläggs-behandling och i grupp 2 fick 73 patienter tilläggsbehandling.
Resultaten efter 1 år visade att grupp 2 mådde bättre emotionellt och mentalt jäm- fört med grupp 1. Grupp 2 noterade mindre postoperativ smärta vid utskrivning vid båda uppföljningarna. Patienter med större KASAM hade generellt bättre hä l- sa både före operation och efter 10-14 dagar efter operation, dessa patienter hade också större förtroende för kirurgen och att korrekt diagnos hade ställts.
Författarna anser att kontinuitet i vården kan ha positiv effekt på bröstcancerpati- enters upplevelser av behandling och vård. De tycker också att man bör göra en tidig uppskattning av en patients KASAM för att identifiera patientens behov av specifikt stöd.
Kritisk kommentar:
Man kan inte utläsa vilken typ av tilläggsbehandling kvinnorna fick. Det framgår ej vilka inklusionskriterierna var, dock finns vissa exklusionskriterier. Finns ej beskrivit kvinnornas åldrar, endast deras medelålder. Resultaten visar att grupp 2 mådde bättre generellt postoperativt, och att de även hade större KASAM, jämfört med kontrollgruppen. Berodde det på interventionen i sig att de mådde bättre eller berodde det på deras inre resurser, och förmåga att hantera motgångar i livet?
Artikel 3
Assessing women’s sexuality after cancer therapy: Checking assumptions with the focus group technique
Bruner, D; Boyd, C (1999)
Syftet med denna amerikanska studie var att ta reda på vad kvinnor, med bröst- eller gynekologisk cancer, upplever och uppfattar som viktigt vad gäller deras sexualitet. Det gjordes därför en pilotstudie för att kunna jämföra kvinnornas re- sultat i denna studie med aktuella tillgängliga forskningsinstrument. Studien genomfördes med en ”focus group” design. En ”focus group” används för att främja diskussioner i små grupper, oftast 4 till 12 deltagare med liknande bak- grund. I studien deltog 9 kvinnor varav 7 behandlats för bröstcancer och 2 för gynekologisk cancer, mellan 6 månader och 5 år efter behandling. De var 18 år eller äldre. Alla deltagare var vita.
Resultaten presenteras i fyra kategorier;
”Physical Sensations” såsom självuppfattning, minskad sexuell lust och smärta vid samlag.
”Temporal Features”, hur och när behandling skedde, samt skeende i livet. ”Environmental Features”, rollen som maka och mor.
”Causes of Sensations”, påverkan av behandlingen.
Författarna vill ge ökad insikt i kvinnors förändrade sexualitet efter behandling av cancer.
Kritisk kommentar:
Det framgick inte vilken typ av kirurgisk och tilläggsbehandling kvinnorna ge- nomgick. Urvalsprocessen är ej väl beskriven. Man borde ha koncentrerat sig på en typ av cancer i studien. Åldrarna på deltagarna borde vara bättre specificerat. Tid sedan deltagarnas diagnos var mycket varierad, 6 månader till 5 år. Tillstånd från etisk kommitté finns ej beskrivit, men det fanns skriftligt god-kännande från deltaga rna att man kunde spela in intervjun på bandspelare. Vi tycker att det borde bli en påverkan på resultatet när man har två typer av cancer i samma studie. Det borde bli olika påverkan på den sexuella hälsan beroende på typ av cancer och behandling.
Artikel 4
Quality of life in breast cancer, Part 1; Physical and social well-being
Ferrell, B et al (1997)
Syftet med denna amerikanska studie var att beskriva hur bröstcancer påverkar de fysiska och sociala faktorerna av livskvaliteten. Man gjorde djupintervjuer som varade mellan 1-3 timmar med 21 kvinnor som genomgått behandling för bröst- cancer, minst 1 år efter första diagnosen och minst 3 månader efter sista behand- lingen. Kvinnorna blev indelade i tre åldersgrupper, yngre än 40 år, 40-60 år och äldre än 60 år. 16 kvinnor genomgick mastektomi och 5 partiell mastektomi. I artikeln har kvinnorna beskrivit hur de upplevde smärta i olika situationer t ex. efter operation, strålning och cellgifter. Arbete, familj, sexualitet och stöd är soci- ala faktorer som framkom. Författarna menar att dessa kvinnor bäst stödes genom samarbete mellan olika discipliner.
Kritisk kommentar:
De olika mätinstrumenten som används i artikeln är dåligt beskrivna, liksom vem som har fått vilken typ av tilläggsbehandling. I abstract saknas frågeställningar och resultat. Inklusions- och exklusions kriterier saknas. Författarna nämner inga begränsningar i diskussionen. Det finns ej beskrivit om det föreligger godkän- nande från etiska kommittén, dock finns skriftligt godkännande från deltagarna.
Artikel 5
Relationship Issues of Women With Breast Cancer
Holmberg, S et al (2001)
Denna amerikanska studie syftade till att upptäcka hur bröstcancer påverkar rela- tioner och dess roller. Den fokuserade på två dimensioner; socialt välmående vil- ket innebär närhet, sexualitet och stöd i förhållandet, och relationer inom familj, vänner och kollegor. Urvalet bestod av 10 kvinnor och fem män. Fyra kvinnor var ensamstående, och sex kvinnor gifta eller sambo. Kvinnorna var i åldrarna 31-68 och nio var vita och en var asiat. Åtta hade genomgått mastektomi och två partiell mastektomi, och alla hade fått tilläggsbehandling. Det var en kvalitativ pilot- studie, där man gjorde djupintervjuer samt sk. focus groups. Man hade grupp- diskussioner med kvinnorna med partner vid två tillfälle, två tillfälle för de en- samstående och ett tillfälle för männen. Resultaten utmynnade i fem teman; skill- nader i erfarenhet mellan de ensamstående och kvinnorna med partner, hur bröst- cancern påverkade kroppsuppfattningen, andra dimensione r av själv-uppfattning, sexualitet och kommunikationsproblem. Författarna tycker att det finns ett behov av; öppen kommunikation mellan partners, hjälpa kvinnorna att se sig själva ur ett
positivt perspektiv, inkludera partners i en intervention som underlättar ömsesidigt stöd och öka förståelsen för de ensamståendes unika behov.
Kritisk kommentar:
Det var svårt att utläsa hur många som deltog i individuella intervjuer och hur många som var med i sk.focus groups, vilket kan påverka resultaten. Det fanns ej heller beskrivit vilken typ av tilläggsbehandling kvinnorna fått. Tid sedan diagnos varierade mycket, mellan 10 månader och 6 år. Kvinnornas åldrar skilde sig mycket. Författarna har ej skrivit om de har tillstånd från någon etisk kommitté, men de har fått skriftligt godkännande från deltagarna. Vi anser att svaren kan bli mycket olika beroende på hur bekväm man är med att tala fritt inför andra jämfört med när man sitter ensam med intervjuaren, vi troräven att man färgas av andras åsikter och tankar i en grupp. Detta kanske ger annorlunda resultat gentemot om alla hade diskuterat i grupp eller intervjuats enskilt.
Artikel 6
Evaluating the self-assessed support needs of women with breast cancer
Lindop, E et al (2001)
Denna engelska studie gjordes för att uppskatta hur kvinnor med bröstcancer vid olika stadier av sjukdomen ansåg sig vara i behov av stöd, och för att se om dessa behov kunde grupperas för att användas som en behovsskala av bröstcancerteam för att utvärdera vården. För att utforma en enkät gjorde man först djupintervjuer på 12 kvinnor med bröstcancer diagnos, som var mellan 26-58 år, gifta eller i för- hållanden och befann sig i olika stadier av sjukdomen. En kvinna hade genomgått bilateral mastektomi, och de andra fick mastektomi eller partiell mastektomi. De fick kombinationsbehandling i form av cytostatika, strålning eller hormonbehand- ling. De fick berätta om sina erfarenheter av bröstcancer. Ur dessa intervjuer framkom många olika behov som man sen delade in i sju kategorier; diagnos, be- hand ling, stöd, kvinnlighet och kroppsuppfattning, familj och vänner, information och eftervård. Dessa enkäter skickades ut till 971 kvinnor, som haft bröstcancer mellan åren 1995-1999 och var registrerade i sjukhusets dator, varav 483 kvinnor svarade. 254 kvinnor genomgick mastektomi och 155 genomgick partiell mastek- tomi. 171 fick tilläggsbehandling i form av endast hormonbehandling, 142 fick strålning och hormonbehandling och 91 fick cytostatika, strålning och hormonbe- handling. De fick gradera behoven utifrån en fem poängs Likert skala, där1 var inte alls viktigt och 5 extremt viktigt. Resultaten visade att kvinnor som hade partner var i större behov av stöd än de ensamstående och kvinnor i åldrarna 53 och yngre, var i större behov av stöd än kvinnor över 54 år. Kvinnor med partiell mastektomi behövde mer stöd totalt än mastektomerade kvinnor, medan mastek- tomerade kvinnor behövde mer stöd vad gällde deras kvinnlighet och kroppsupp- fattning. Kvinnor som diagnostiserats det senaste året uttryckte större behov än de som diagnostiserats de senaste 5 åren, vad det gällde diagnos och familj och vä n- ner. Kvinnor som fick kombinationsbehandling bestående av cytostatika, strålning och hormonbehandling uttryckte större behov än de kvinnor som fick kombination av strålning och hormonbehandling eller bara hormonbehandling, i kategorierna kvinnlighet/kroppsuppfattning och familj/vänner. Författarna menar att data från denna studie kan användas till att utforma en profil, som kan användas av bröst- cancersjuksköterskor, för att bättre kunna bemöta kvinnornas speciella behov.
Kritisk kommentar:
I den första studien framgår ej hur många som genomgått mastektomi respektive partiell mastektomi, ej heller redovisas vilka kvinnor som fått de olika tilläggsbe- handlingarna. Detta påverkar i högsta grad resultaten som utformade enkäten. Vi reflekterade även över att det i en tabell som presenterar antalet kvinnor avseende ålder, civilstånd, typ av kirurgi, och typ av tilläggsbehandling, ej står redovisat varför somliga inte är med i respektive kategori.
Artikel 7
Domains of distress: The experience of breast cancer in Australia
Steginga, S et al (1998)
Syftet med denna australiensiska studie var att beskriva svårigheter upplevda av kvinnor som genomgått bröstcancer behandling. Studien är deskriptiv och utfors- kande. 57 kvinnor deltog i studien och de var i åldrarna 32-76. De delades in i tre grupper utifrån hur lång tid som gått sedan ingreppet; 1-3 månader (25) 9-12 må- nader (26) och 24-27 månader (6). 39 av deltagarna hade genomgått mastektomi och 18 hade genomgått partiell mastektomi. 13 kvinnor hade fått cytostatikabe- handling, 26 fick strålningsbehandling och 34 fick hormonbehandling. I grupper- na fick kvinnorna diskutera sina problem och upplevelser, och resultaten från var- je grupp utgjorde sedan underlag för en enkät, som skickades hem till kvinnorna, för att konfirmera det man kommit fram till i grupperna. 56 av kvinnorna svarade. Samma enkät skickades sedan ut till 350 kvinnor som genomgått behandling för bröstcancer. Av dessa svarade 245 kvinnor. Medelåldern var 55 år och tiden som gått sedan operation var i snitt 7,3 veckor. 71 % av deltagarna hade genomgått mastektomi och 29 % partiell mastektomi. 29 % hade genomgått strålning, 22 % cytostatika och 42 % hormonbehandling. 76 % av kvinnorna hade fast förhållan- de. Resultaten visade på fem teman; psykologiska effekter, behandlingsproblem, fysiska effekter, självuppfattning och cytostatika effekter. Genom att undersöka svårigheterna kvinnorna genomgår efter bröstcancer får man en ökad förståelse för hur behandlingen påverkar dem och att det kanske finns ett behov av en inter- vention. Författarna anser vidare att sjuksköterskor behöver ökad kunskap om hur kvinnor hanterar diagnos, men även hur de känner inför sin kropp och hur relatio- ner påverkas.
Kritisk kommentar:
Man kan inte utläsa hur många och vilka kvinnor som genomgått vilken sorts tilläggsbehandling. Det står ej beskrivit om det fanns något godkännande från någon etisk kommitté, men studien hade stöd från Queensland Cancer Fund och deltagarna fick ett brev med information om studiens syfte, deltagandet var frivil- ligt och konfidentiellt. Det finns ej några begränsningar i diskussionen. Författar- na har endast uppgett medelåldern på deltagarna.
Artikel 8
Relationship between quality of life and mood in long-term survivors of breast cancer treated with mastectomy.
Weitzner, M et al (1997)
Denna amerikanska kvantitativa studie syftade till att jämföra psykologisk morbi- ditet och livskvalitet hos patienter som behandlats för bröstcancer och varit friska en längre tid, med en kontrollgrupp bestående av ej drabbade kvinnor som kom för screening. Kvinnorna i bröst cancer gruppen (BCG) skulle; varit friska i minst
5 år, haft cancer i stadie 1-3, behandlats med modifierad radikal mastektomi med tilläggsbehandling cytostatika, strålningsbehandling och/eller hormonbehandling, minst 6 års utbildning, under 70 år och givit medgivande. Kontrollgruppen (KG) skulle uppfylla samma krav förutom att ha haft cancer eller cancer i familjen. Ex- klusionskriterier för båda grupperna var; psykiatrisk diagnos, tumör som påverkar CNS, behandling med substanser som påverkar CNS inom en vecka av studiens början. Antal deltagare i BCG var 60, och i KG 93. Tre instrument användes för att mäta depression, ångest och livskvalitet, där deltagarna fick uppskatta hur de kände. I instrumentet som mätte depression (BDI) fick deltagarna uppskatta före- komst och svårighetsgrad av olika komponenter av depression, graderingen var 0- 3 där 3 visade närvaro och svår depression. Ett annat instrument mätte ångest (STAI). Det sista instrumentet (FPQLI) som mätte livskvalitet innehöll fyra do- mäner, hälsofunktion, socioekonomiska aspekter, psykologiska/sprirituella aspek- ter samt familj, i del 1 mättes tillfredsställelse med de olika domänerna och del 2 hur viktiga de var för deltagarna. Detta mättes med en 6 poäng Likert-skala. Re- sultaten visade att BCG hade högre värde på BDI som var relaterade till lägre vär- de på FPQLI på alla område utom familj. Förhöjda värde på ångest var relaterat till lägre värde på den psykologiska/spirituella domänen. Författarna anser att stu- dien visar en övergripande bild av hur dessa patienter mår, men menar samtidigt att kompletterande instrument behövs för att ytterligare mäta och förstå livskvali- tet hos bröstcancerpatienter.
Kritisk kommentar:
Instrumentet STAI är dåligt beskrivit, och är indelat I “state” och ”trait” som vi har haft problem med att översätta för att förstå, där står heller inte hur deltagarna fick gradera sin uppskattning. Tabellerna är svårutlästa vilket försvårar tolkningen av resultaten. Deltagarna gav skriftligt godkännande, men det framgår ej om de har godkännande från någon etisk kommitté. Det är ej specificerat i vilka åldrar deltagarna befann sig.
Artikel 9
The Aftermath of Breastcancer: An altered Sexual Self
Wilmoth, M (2001)
Syftet med denna amerikanska studie var att beskriva olika aspekter av sexualitet som kvinnor fann vara viktiga efter behandling av bröstcancer med antingen mas- tektomi (61 %) eller partiell mastektomi (39 %). 17 av kvinnorna fick tilläggsbe- handling i form av cytostatika eller i kombination med antingen hormonbehand- ling eller strålning. Det var en kvalitativ, deskriptiv studie, som använde grounded theory. 18 vita kvinnor ingick i studien som var mellan 35-68 år. Tiden sedan dia- gnos varierade mellan 6 månader och mer än 10 år.
Man fann två teman varav det ena var ”losses”. Kvinnorna ansåg att förlust av; en kroppsdel, menstruation, sexuell lust samt kvinnlighet påverkade dem mycket. Det andra temat var ”influencing pieces”, som handlade om deras förmåga att lära sig leva med cancer med stöd av människor i deras närhet såsom sambo eller make. Det handlade även om patienternas medbestämmande i behandlingen och information om behandlingens biverkningar.Det övergripande temat blev en fö r- ändrad sexuell självbild, ”an altered sexual self”. Detta tog sig uttryck i tre faser: taking in, taking hold och taking on.
Författarna ansåg att sjuksköterskor har en viktig roll i att kunna informera och kommunicera med patienterna om sexuella förändringar.
Kritisk kommentar:
Man har ej specificerat vilken sorts tilläggsbehandling kvinnorna fick vilket är väsentligt att veta eftersom de påverkar sexualiteten. Det framgår ej några inklu- sions- eller exklusions kriterier i metoden. Det var stor variation i tid sedan dia- gnos mellan informanterna, mellan 6 månader och 10 år. Åldersskillnaden mellan kvinnorna i studien var mycket stor.
Bilaga 3
Tabell 2. Sammanställning av resultattema från artiklarna som leder till våra fem
teman.
Artikel Resultatteman från de olika artiklarna
Artikel 1 -Trust -Information
-Practical assistance -Personal treatment -Emotional support Artikel 2 -Continuity in care -Mental well being Artikel 3 -Physical sensations
-Temporal features -Environmental features -Causes of sensations Artikel 4 -Physical well being
-Social well being Artikel 5 -Partner relationships
-Intimate relationships and sexual functioning
-The impact of changes in self perception on relationships -Interactions with family and friends
-Family support and caring
-Maintenance of social roles and relationships Artikel 6 -Diagnosis
-Treatment
-Femininity and body image -Support
-Family and friends -Information -After care
Artikel 7 -Psychological effects -Treatment concerns -Physical effects -Self image -Chemotherapy effects Artikel 8 -Depression -Anxiety -Quality of life Artikel 9 -Sexuality -Missing Parts -Loss of womanhood -Loss of bleeding
Fortsättning bilaga 3 Tabell 2
Kategorisering av resultatteman från de olika artik- larna
Våra teman
-Sexuality
-Loss of sexual sensations -Causes of sensations -Physical sensations
-Femininity and body image
-Initimate relationsips and sexual functioning -Physical well being
-Social well being -Psychological effects
Sexualitet
-Social well being
-Maintenance of social roles and relationships -Partner relationships
-The impact of changes in self perception on relationships -Depression -Anxiety -Quality of life -Psychological effects Psykosociala kon- sekvenser -Loss of womanhood -Loss of bleeding -Missing parts