Artikel Syfte Metod Resultat
Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke – from two perspectives. Scandinavian Journal of Caring Sciences, Sverige
Syftet var att belysa hur personer som drabbats av stroke innan 65 års ålder och deras vårdpersonal förstår innebörden av en stroke och rehabiliteringen som följer. Fenomenologisk metod. Urval – 6 kvinnor och 9 män som drabbats av stroke innan 65 års ålder. Data – Intervjuer med urvalsgruppen och journal- anteckningar från vårdpersonalen. Öppna frågor Första kategorin handlade om att patienterna ville veta exakta orsaken för att kunna förebygga en ny. Andra kategorin beskrev förluster av normala funktioner. Patienterna kände att de hade förlorat konrollen över sitt liv. Tredje
kategorin handlade om att den fysiska träningen var den enda utvägen till återhämtning för patienterna.
Artikel Syfte Metod Resultat
Röding J, Lindström B, Malm J, Öhman A. (2003) Frustrated and invisible – younger stroke patients´ experiences of the rehabilitation process. Disability and Rehabilitation, Sverige.
Syftet var att beskriva hur yngre strokepatienter upplevt
rehabiliteringen och tiden efter stroke samt att ta fram en hypotes om deras livssituation. Kvalitativa djupgående intervjuer. Urval - Fem yngre strokepatienter; tre män och två kvinnor mellan 37 och 54 år. Använde sig av en intervjuguide. För analys av data användes grounded theory. Första kategorin handlade om upplevelsen av trötthet. Tröttheten påverkade patienternas liv. De kunde inte jobba heltid. Påverkade deras familje- och sociala liv negativt. Andra kategorin handlade om upplevelsen av rehabiliteringen. De kände sig inte delaktiga, brist på information. De yngre hade inget gemensamt med övriga patienter.
Artikel Syfte Metod Resultat Bendz M (2000) Rules of relevance after a stroke. Social Science & Medicine, Sverige.
Syftet var dels att undersöka
strokepatienterna under 65 förståelse för rehabiliterings- processen och hur de upplevde sin situation efter stroken. Dels var syftet att undersöka hur dessa patienters rehabilitering beskrevs i journal- anteckningarna. Kvalitativa intervjuer. 10 patienter intervjuades, varav 4 var kvinnor och 6 var män, under deras 3 första månader efter sin stroke.
Journal-
anteckningar från vårdpersonalen.
De strokedrabbade såg sig själva som individer som hade en position i samhället och i sin sociala omgivning, vilken de ville återta. Däremot i journal- anteckningarna framställdes de som kvinnliga eller manliga kroppar i en speciell ålder med särskilda försvagningar/funk tionsnedsättningar.
Artikel Syfte Metod Resultat
Stone S D (2005) Reactions to invisible disability: The experiences of young women survivors of hemorrhagic stroke, Disability and Rehabilitation, Kanada
Syftet var att undersöka hur unga kvinnor med osynliga funktions- nedsättningar som drabbats av stroke själva upplevde sin sjukdom samt hur andra reagerade på deras sjukdom. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. 22 kvinnor mellan 19 och 57 år intervjuades om deras upplevelser efter sin stroke. Intervjuerna analyserades sedan vilket ledde fram till olika ämnen och teman. Informanterna uttryckte en oro över andras reaktioner när det gäller att ha drabbats av stroke i ung ålder och hur det är att leva med osynliga funktions- nedsättningar. Informanterna trodde själva att stroke var en sjukdom som drabbar äldre, och på ett sätt
samtyckte de med andra att enbart de synliga funktions- nedsättningarna var värda att ta på allvar.
Artikel Syfte Metod Resultat Kvigne, K, Kirkevold, M, Gjengedal, E, (2004), Fighting back – struggling to continue life and preserve the self following a stroke, Health care for Women
International, Norge
Syftet var att undersöka
upplevelser kring livet efter stroke utifrån kvinnliga patienters
perspektiv och hur de hanterade sin nya situation. Longitudinell fenomenologisk studie. Urval – 25 kvinnor som drabbats av stroke för första gången och som inte samtidigt led av annan sjukdom. Data – deltagarna djupintervjuades tre gånger inom loppet av 1 ½ år efter slaganfallet.
Det innebar en kamp för
kvinnorna att klara av livet efter en stroke och likaså att bevara sin kvinnliga identitet. Dessa svårigheter var förknippade med att före slaganfallet levde kvinnorna in i sina roller som mödrar, fruar, mor - och farföräldrar eller hemmafruar.
Artikel Syfte Metod Resultat
Kvigne, K, Kirkevold, M, (2003), Living with bodily strangeness: women`s experiences of their changing and unpredictable body following a stroke, Qualitative health research, Norge
Syftet var att få djupare förståelse för hur kvinnliga strokepatinter upplever sin kropp efter insjuknandet. Fenomenologisk studie. Urval – 25 kvinnor som drabbats av stroke för första gången och som inte hade någon annan kronisk sjukdom. Metod – kvalitativa djupintervjuer gjordes med kvinnorna tre gånger under 1 ½ - 2 år efter slaganfallet. Kvinnornas upplevelser var att deras kroppar genomgick jobbiga och oberäkneliga förändringar under första perioden efter insjuknandet och under rehabiliteringen. Kvinnorna tyckte även det var jobbigt att ständigt vara i behov av hjälp.
Artikel Syfte Metod Resultat Pound, P, Gompertz, P, Ebrahim, S, (1999), Social and practical strategies described by people living at home with stroke, Health and Social Care in the Community, England
Syftet var att undersöka om strokepatienter och deras familjer har en positiv
inställning deras situation trots deras sjukdom och i så fall hur de lyckas med detta.
Kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Urval – 40 personer som drabbats av stroke för första gången. 21 män och 19 kvinnor. Data – Personerna djupintervjuades 10 månader efter slaganfallet. Intervjuerna spelades in på band och materialet transkriberades. De intervjuade ansåg att stöd från släkt och vänner var viktigt. En del flyttade från sitt gamla hem för att bo närmre släkten. För att klara av att utföra olika aktivteter var det tvunget att hitta nya sätt för att lyckas, t.ex. flytta ner sängen till nedervåningen då trapporna upp var ett hinder.
Artikel Syfte Metod Resultat
O`Conner, R, Cassidy, E, Delargy, M, (2005), Late multidisciplinary rehabilitation in young people after stroke, Disability and Rehabilitation, Irland
Syftet var att undersöka hur multidisciplinär rehabilitering påverkar irländska unga strokepatienter avseende deras fysiska/psykiska förmåga och livskvalitet Kvantitativ studie. Urval – 50 personer, varav 29 var män och 21 var kvinnor, under 65 år som drabbats av stroke med försämrad fysisk eller psykisk förmåga. Metod – Författarna använde sig av olika mått som mätte deltagarnas status. Känslan av beroende av assistans i det dagliga livet hade ökat markant vid hemgång från rehabiliterings- centrat. Även livskvaliteten var inom vissa områden lika hög som hos friska personer.
Bilaga 2
ARTIKELGRANSKNING
Här följer en granskning av våra artiklar enligt Carlsson & Eiman (2000). Artikel 1. Frustrated and invisible – younger stroke
patients´experiences of the rehabilitation process.
Av Röding J, Lindström B, Malm B, Öhman A. Disability and rehabilitation, 2003, Sverige.
Abstraktet innehåller alla nödvändiga delar presenterat under rubrikerna syfte, metod, resultat och slutsatser. Introduktionen är välskriven med ingående beskrivning av problemområdet och med en tydlig beskrivning av behovet av studien och syftet. Författarna använder sig av kvalitativa djupgående intervjuer vilket vi anser vara relevant metodval till frågan/syftet. Metodbeskrivningen är relativt utförlig och triangulering finns med. De gör en bra beskrivning av urvalet; antal, beskrivning och representativitet finns med. Bortfall finns ej angivet och därmed saknas även en analys om bortfallet har betydelse för resultatet. Kvaliteten på analysmetoden är hög enligt vår mening. Godkänd av etisk kommitte´. Vi anser att frågeställningen/syftet besvaras i resultatet. Resultatet redovisas i huvud- och underkategorier och en figur finns med. Tolkningen av resultatet är god och författarna använder sig av mycket citat vilket vi anser ger en djupare förståelse. I diskussionen tolkas och diskuteras resultatet. De diskuterar egenkritik och
felkällor men anknyter inte så mycket till tidigare forskning. Total poäng (max 45p): 38p
Grad I: 84%
Artikel 2. The first year of rehabilitation after a stroke – from two perspectives.
Av Bendz M. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2003, Sverige. Något otydlig abstrakt men syfte, metod och resultat beskrivs samt nyckelord. Introduktionen leder in läsaren på ett smidigt sätt med en beskrivning av det centrala fenomenet, tidigare forskning och behovet av studien. Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Inklusionskriterier och urval samt bortfall redovisas. Bortfallet var mindre än 5 % och påverkar inte resultatet. Analysmetoden angavs inte men trots det finns en tydlig redovisning hur materialet analyserades. Godkänd av etisk kommitte´. Resultatet beskrivs under huvud- och underkategorier och en tydlig tabell finns med. Det var lätt att följa med i resultatet på grund av underrubrikerna och författaren valde att förtydliga sina resultat med citat från informanterna. Svagheter tas upp i viss mån i
diskussionen. Tydlig anknytning till resultatet och till tidigare forskning.
Författaren drar egna slutsatser av fynden och inga förlag till framtida forskning ges.
Total poäng (max 45p): 42p Grad I: 93%
Artikel 3. Rules of relevance after a stroke.
Av Bendz M. Social Sciences & Medicine, 2000, Sverige.
I abstraktet finns syfte, metod och resultat beskrivet. Introduktionen innehåller en utförlig presentation av det centrala fenomenet och tidigare litteratur. Syftet och behovet beskrivs delvis. Metodvalet är relevant till frågan/syftet och metod och analys redovisas. I urvalet beskrivs antal, inklusionkriterier och representativitet. Även bortfall redovisas vilket var mindre än 5 %. Etiska aspekter är inte angivna. Resultatdelen redovisades under ett fåtal rubriker. Enligt vår mening hade det varit mer lättöverskådligt om det presenterats som kategorier. Använde sig av mycket citat från deltagarna vilket är bra. I diskussionen tolkas resultatet ingående med anknytning till tidigare forskning men studiens begränsningar framförs inte. Författaren drar egna slutsatser som stämmer överens med resultatet.
Total poäng (max 45p): 35p Grad II: 78%
Artikel 4. Reactions to invisible disability: The experiences of young women survivors of hemorrhagic stroke.
Av Sharon Dale Stone. Disability and Rehabilitation, 2005, Kanada.
Abstraktet innehåller alla nödvändiga delar presenterat under rubrikerna syfte, metod, resultat och slutsatser. Introduktionen är välskriven med ingående beskrivning av problemområdet, tidigare litteratur samt en tydlig redovisning av behovet av studien. Syftet finns inte med i introduktionen. I metoddelen beskrivs utförligt hur författaren har gått tillväga både när det gäller intervjumetoden och analysmetoden. Författaren har ingående beskrivit urvalet men har inte angivit om det fanns något bortfall som kan ha betydelse för resultatet. Godkänd av etisk kommitte´. Resultatet presenteras med tydliga huvud- och underkategorier och förstärks med citat från informanterna. Diskussionen är lite vag enligt vår mening då det saknas en diskussion av egenkritik och felkällor samt anknytning till tidigare forskning. Även slutsats saknas och förslag till framtida forskning. Total poäng (max 45p): 30p
Grad III: 67%
Artikel 5. Fighting back – struggeling to continue life and preserve the self following a stroke.
Av Kvigne, K, Kirkevold, M, Gjengedal, E, Health Care for Women International, 2004, Norge.
Abstraktet innehåller samtliga syfte, metod och resultat. Introduktionen är välskriven med anknytning till tidigare forskning. Även syftet är tydligt formulerat. Författarnas val av metod passar utmärkt till studiens syfte och frågeställning. De har också gjort en metodbeskrivning som är väl beskriven. Däremot saknas triangulering, vilket annars är till för att öka resultatets
trovärdighet. Deltagarna i studien representerade inte befolkningen i storstäder, utan var endast utvalda från sjukhus i mindre städer. Förutom detta var
beskrivningen av metoden bra. Fem personer utav 25 fullföljde inte studien. Författarna valde att ta med deras svarsresultat ändå eftersom de vid studiens början hade lämnat samtycke. Kvaliteten på analysmetoden var god och etiska aspekter var angivna. Resultatbeskrivningen var tydligt utförd och även tolkningen av resultatet var god. Svaret på frågställningen framkom i
egenkritik och felkällor saknades i artikeln. Anknytning till tidigare forskning var av god kvalitet. Artikeln avslutades med att slutsatser drogs i överensstämmelse med resultatet.
Total poäng (max 45p): 39 p Grad I: 87 %
Artikel 6. Living with bodily strangeness: women`s experiences of their changing and unpredictable body following a stroke
Av Kvigne, K, Kirkevold, M, Qualitative health research, 2003, Norge. Samtliga syfte, metod och resultat fanns med i artikelns abstrakt. Artikeln inleddes av en lång introduktion och ett tydligt syfte redovisades. Studien utgick från en fenomenologisk metod med kvalitativa djupgående intervjuer vilket var passande till frågeställningen. Beskrivningen av metoden var utförlig, dock saknades triangulering. Urvalet representerades endast av kvinnor från sjukhus i mindre städer. Bortfallet var 20 % vilket inte analyserades av författarna.
Analysmetoden var av god kvalitet men etiska aspekter saknades.
Frågeställningen besvarades i resultatdelen. Beskrivning och tolkning av
resultatet var tydlig. Slutligen ingick en tydlig problemanknytning i diskussionen och anknytning till tidigare forskning var god. Egenkritik diskuterades i slutet under rubriken begränsningar. Slutsatser som drogs överensstämde med resultatet och inga ogrundade slutsatser gjordes.
Total poäng (max 45p): 40p Grad I: 89 %
Artikel 7. Late multidisciplinary rehabilitation in young people after stroke.
Av O`Conner, R, Cassidy, E, Delargy, M, Disability and Rehabilitation, 2005, Irland.
Artikelns abstrakt innehöll samtliga syfte, metod och resultat. En kort
introduktion inleddes där syftet beskrevs tydligt. Författarna använde sig av en kvantitativ studie, vilket var relevant för frågeställningen. Beskrivningen av metoden var bra och antalet deltagare stort. Däremot representerade urvalet inte de strokepatienter som snabbt tillfrisknande och inte behövde vårdas på National rehabilitation hospital. Bortfallet var fyra utav femtio vilket inte påverkade resultatet. Etiska aspekter som medgivande av samtycke diskuterades.
Beskrivningen av resultatet var tydlig och innehöll tabeller där värden från de olika testerna redovisades och frågeställningen besvarades. Den statistiska analysen var bra genomförd med god signifikans, men inga confounders var kontrollerade. Artikeln avslutades med en bra diskussion med tydlig
problemanknytning. Anknytning till tidigare forskning var inte tillräcklig men diskussionen av egenkritik och felkällor var mycket genomtänkt. Inga ogrundade slutsatser gjordes i artikeln.
Total poäng (max 45p): 38 p Grad I: 86 %
Artikel 8. Social and practical strategies described by people living at home with stroke.
Av Pound, P, Gompertz, P, Ebrahim, S, Health and Social Care in the Community,1999, England.
Abstraktet i artikeln innefattade syfte, metod och resultat. Syftet i introduktionen var vagt presenterat. I förhållande till frågeställningen var metodvalet adekvat. Beskrivning av metod och urval var tydlig och kvaliteten på analysmetoden var god. Författarna hade inte använt sig av triangulering och inga etiska aspekter diskuterades i artikeln. Bortfall nämndes inte under metodbeskivningen. Urvalet var representativt eftersom deltagarna var många och uttaget ur ett strokeregister. Frågeställningen besvarades i resultatet och beskrivning samt tolkning av
resultatet var lätt att utläsa. I diskussionen redogjordes en tydlig
problemanknytning och tidigare forskning diskuterades. Ingenstans nämndes egenkritik eller felkällor. De slutsatser som författarna drar anges i diskussion. Egen rubrik med slutsatser saknades.
Total poäng (max 45p): 33 p Grad II: 73 %
Bilaga 3 Av: Carlsson, S & Eiman, M, (2003)