Sammanfattning av analysen

I detta kapitel används analysen för att besvara de frågeställningar som arbetet utarbetats ifrån. Den första frågan löd; Hur ser pedagogerna på barnens lärande i fritidsverksamheten? Utifrån personalens intervjusvar omfattas begreppet lärande av en mängd olika saker. Samtidigt verkade frågan vara något ovant för dem att ta upp för diskussion. Överlag anser de båda fritidslärarna att det klart förekommer lärandeprocesser, både individuellt och grupp i fritidshemmet. Det kan handla om den sociala miljön, exempelvis hur barnen skapar kontakter och tar tillvara på sina relationer i förhållande till andra. Lärande i fritidshemmet kan enligt

33

personalen även omfatta de praktiska verksamheterna såsom pyssel, musik, elektroniska hjälpmedel med mera. Med tanke på fritidsmiljön har fritidsverksamheten andra möjligheter än skolan att ta tillvara på barnens lärande. Att ha en lugn miljö tror personalen är en god förutsättning för barnen. Miljön gör att de kan koppla bort eventuell stress från skolan, men också blir inspirerade till att utforska och lära sig nya saker. De båda fritidslärarna ser i stort sett positivt på verksamheten och vad den kan bidra med för barnen, även om det ibland finns vissa begränsningar. Till exempel utrymme gällande lokaler och möjlighet att visa att verksamheten precis som de övriga skolformerna tar tillvara på barns lärande.

Den andra frågan i frågeställningen löd; Hur ser barnen på sitt lärande under den tid de spenderar i fritidshemmet? Utifrån intervjuerna med eleverna i årskurs fyra och fem framgick många tankar och idéer kring detta. Överlag har barnen på fritidshemmet en positiv syn på vad de lär sig där. De kunde relatera till skolans och fritidshemmets olika typer av förutsättningar för lärande. Fritidsverksamhet var för de allra flesta en rolig verksamhet. De kunde hålla på med en rad olika saker. De kunde sitta vid datorn och skriva/läsa, hålla på med estetisk och fysisk aktivitet såsom musik, bild och form, sportaktiviteter och leka fritt. De menade även att de lär sig saker både på egen hand och genom andra. Samtliga barn kunde relatera de aktiviteter de deltar i till någon typ av lärande. Samtidigt menade en del av dem att lärandet på fritids jämfört med skolan inte var lika målinriktat, genom att exempelvis ha läxor eller uppgifter på samma tidsbegränsning som skolan. Fritidshemmet var även som Nino i årskurs fem sa en plats att vila sig på.

Den tredje frågan i frågeställningen var; Vilka likheter respektive skillnader förekommer i de två parternas resonemang? Denna besvaras med hjälp av de två tidigare frågorna. Likheterna av vad som framgick i intervjuerna var en del. Båda parterna menade att det förekommer olika typer av lärande i fritidshemmet. Personal och barngruppen länkade båda till de praktiska ämnena och de elektroniska hjälpmedlen som finns till hands. De var båda även överens om vikten av en god miljö där de utifrån egna förutsättningar och intressen kunde inspireras och utvecklas. Den sociala sfären var också något som de ansåg att de kunde hämta lärdom ifrån. Att vara en bra kompis, skapa och bibehålla sociala relationer och att vara hänsynsfull mot andra i omgivningen var också något de var enade om. Där fanns även skillnader i de båda parternas resonemang. Det kan ha varit så att fritidslärarna under intervjun lämnade den fysiska aktiviteten i glömska för de övriga lärandeverksamheterna, men barnen belyste denna verksamhetsform som viktig för deras inlärning. Att lära sig en ny

34

lek eller sport, förhålla sig till de regler som finns och samtidigt visa ett gott sportmanship (att vara en hänsynsfull och ansvarstagande kamrat både för sin egen skull och för andras) är ett sätt att se på den sociala lärandeprocessen för barnen. Barnen verkade inte heller se problematiken med utrymmet av lokaler, kanske med tanke på att de flesta av barnen under intervjun medgav att de föredrog att vara utomhus på skolgården.

Den fjärde och sista frågan i frågeställningen löd; Hur planerar, genomför och utvärderar fritidspedagogerna sin verksamhet? Denna fråga besvaras genom observationsanalysen och även lite med hjälp av personalens intervjusvar. Oavsett om det gäller planering av en verksamhet eller genomförande kan detta ske både enskilt eller i grupp. Beslut fattas av samtliga fritidslärare så att alla är överens om vad som skall göras. Det är även så att den som blir ansvarig för aktiviteten oftast har god kunskap om just den aktivitet som ska genomföras. Under fritidsrådet var det i detta fall två av tre fritidslärare på avdelningen som närvarade vid genomförandet. Samma sak gällde utvärderandet efteråt. Personalen förhåller sig som grund till läroplanen Lgr11. Genom denne utarbetar de verksamheten på ett demokratiskt sätt både tillsammans med barnen och personalen emellan. Vad fritidslärarna måste ha i åtanke inför kommande aktiviteter är den stora barngruppen på antal personal. Samman sak gällande miljö och lokaler. Utemiljön tar de tillvara på genom utflykter och skolgården, men inomhus uppstår emellanåt komplikationer. Inomhus får pedagogerna ibland arbeta för två, eller får de dela upp barngruppen med olika scheman så att alla kan och får delta i aktiviteterna som finns till deras förfogande.

5. Diskussion

Jag har i denna studie undersökt fritidsverksamhet utifrån begreppet lärande. Genomförandet var kvalitativt med hjälp av intervjuer med såväl personal som barn samt genom en icke deltagande observation av personal och barn. Utöver dessa har genomförandet även bestått av att ta reda på tidigare studier och nuvarande styrdokument kring ämnet lärande som berör fritidsverksamhet. I studien har jag granskat synen på lärande både ur fritidspersonalens perspektiv och ur barnens. Genom denna granskning framgick att de båda parterna i allmänhet hade enade åsikter och tankar kring verksamheten som grund för lärande, även om det framgick att de också skiljde sig åt. Bland annat var dessa skilda meningar att barnen la en tyngre vikt på lärande genom fysisk aktivitet, medan personal mer belyste övriga

35

lärandeprocesser som socialt samspel och praktisk-estetisk verksamhet. Överlag hade samtliga deltagare en positiv syn på verksamheten. Fritids är enligt barnen en rolig plats att vara på, speciellt när andra klasskamrater eller vänner är där samtidigt. Personalen lyfte fram vissa begränsningar som hämmade deras pedagogiska arbete, såsom utrymme, miljö och lokaler som de har till sitt förfogande.

Personalen hade vissa svårigheter att hävda sin yrkesprofession. Kanske för att deras arbete inte är tillräckligt synliggjort kring övriga skolformer och anhöriga. Att fritidshemmet kommer i skuggan av skolan som den ena fritidsläraren medgav är relativt tydligt med tanke på vad som står i läroplanen och att läsa om i offentlig media.

Gällande barnens resonemang av begreppet lärande tycker jag inte att det finns några rätta eller felaktiga svar. Eftersom verksamheten är till för barnen är det beroende på hur de upplever verksamheten som de är kapabla att koppla de aktiviteter som finns till att de faktiskt lär sig saker.

Syftet med studien var att bidra till kunskap om lärandet i fritidshemmet och att genom empirisk insamling av material belysa och utforska de båda parternas perspektiv. Detta anser jag att jag uppnått genom kvalitativa intervjuer och observation. Eftersom fritidsverksamhet är något som jag själv är intresserad av att arbeta med har examensarbetet bidragit till ny och fördjupad kunskap åtminstone för min egen del. Hur man som pedagog kan ta tillvara på barns önskemål och förhålla sig till sin yrkesroll både inom verksamheten och för övrig skolpersonal och närstående till barn som deltar i fritidsverksamhet. Min förhoppning med studien är också att andra som tar del av den får en meningsfull bild av fritidsverksamhet.

Det finns några saker som jag hade gjort annorlunda. I början var min förhoppning att påbörja den empiriska insamlingen redan under sommarlovet. Detta gjordes till viss del, men hade tiden räckt bättre till så hade jag gjort ytterligare åtgärder under den perioden. Bland annat hade jag gjort en observation till att addera till analysen. Den observationen skulle i så fall visat en vardaglig situation i fritidsverksamheten. Jag hade kanske även gjort ytterligare en intervju tillsammans med fritidslärarna angående deras förhållningssätt till styrdokument i vardagliga situationer. Jag har genom min studie blivit mer insatt och självsäker på forskningsområdet.

36

Vad som hade varit intressant att utforska vidare hade varit att se hur personalen synliggör för övriga skolformer och barnens anhöriga. Hur ser lärare, förskollärare, målsmän och rektor på fritidsverksamhet? Det hade även varit intressant att ta reda på hur fritidspedagogiken kan utvecklas och belysas för allmänheten. Jag anser att fritidsverksamhet åtminstone borde synliggöras någorlunda jämt fördelat med de övriga skolformerna, både i media och i styrdokument.

37

6. Referenslista

6.1 Litteratur

Alexandersson, Mikael (2011). Att grunda för världsmedborgarskap och bildning. I: Sirén, Eva-Lis (förbundsordförande: Lärarförbundet). Lära, leva, utvecklas: aspekter på fritidspedagogik och lärande. Stockholm: Lärarförbundet

Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur

Friedman, Teri (1999). Kännandet. I: Ely Margot m fl. Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken – cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur

Haglund, Björn (2011). Fritidshemmet – en arena för omsorg och lärande. I: Sirén, Eva-Lis (förbundsordförande: Lärarförbundet). Lära, leva, utvecklas: aspekter på fritidspedagogik och lärande. Lärarförbundet

Hansen, Monica (2000). Fritidspedagogen - en av lärarna i skolan. I: Kjärrby, Gunni (red). Skolan möter förskolan och fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur

Hippinen, Anneli (2011). Yrkesroll i förändring. I: Pihlgren, Ann S. (red) Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur

Ihrskog, Maud (2011). Kamratskapandets betydelse för lärandet. I: Sirén, Eva-Lis. Lära, leva, utvecklas: aspekter på fritidspedagogik och lärande. Stockholm: Lärarförbundet

Jansson, Anders (1992). Fritidshemsvardag: En studie av pedagogiskt vardagsarbete i fritidshem. Stockholms socialtjänsts forsknings- och utvecklingsbyrå, FoU-rapport 1992:7

38

Johansson, Inge & Ljusberg Anna-Lena (2004). Barn i fritidshem. Stockholm: Institutionen för individ, omvärld och lärande. Lärarhögskolan i Stockholm

Johansson, Inge (1986). Fritidspedagogens yrkesroll. Stockholm: Liber

Kadesjö, Christina (1998). Att utveckla barns sociala kompetens: insatser via Marte Meo metoden till barn med bristande social kompetens eller sen utveckling till följd av psykosociala förhållanden eller specifika svårigheter. Umeå: Institutionen för psykiatri, Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, Umeå universitet

Klerfelt, Anna (1999). Fritidshem och skola. Olika miljöer för lärande. I: Carlgren, Ingrid (red). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur

Klerfelt, Anna (2011). Digitala aspekter på lärande med utgångspunkt i fritidspedagogikens fuktion och fritidspedagogisk kompetens. I: Sirén, Eva-Lis. Lära, leva, utvecklas: aspekter på fritidspedagogik och lärande. Stockholm: Lärarförbundet

Lagergren och Sedvall Bergsten (2011) Fritidshemmet - en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Länk: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2623

Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur

Ogden, Terje (1995). Kompetanse i kontekst : en studie av risiko og kompetanse hos 10- og 13-åringer. Oslo: Barnevernets utviklingssenter

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Persson, Anders (2000). Social kompetens, Lund: Studentlitteratur

Pihlgren, Ann (2011). Inledning och presentation. I: Pihlgren, Ann S. (red). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur

39

Rohlin, Malin (2011). Pedagogik och lärande. I: Philgren, Ann S. (red). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur

Pramling Samuelsson, Ingrid och Johansson, Eva (2007). Lek och lärande ur barns perspektiv. I: Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. Att lära är nästan som att leka, lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber

Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). Lek och lärande ur barns perspektiv. I: Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. Att lära är nästan som att leka, lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber

Scheller, Kicki (2002). Värdegrungen JÄMT, kön makt och genus, en metodhandbok för pedagoger. Råd & resultat Kommunikation AB

Thomsson, Heléne (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Thullberg, Per & Hall, Carina (2007), Kvalitet i fritidshem: skolverkets allmänna råd Stockholm: Fritzes

Vossman Strömberg, Anneli (2011). Tematiskt arbetssätt. I: Philgren, Ann S. (red). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur

6.2 Artiklar

Falkuggla, Annika (2011). Lärarlegget: så blir det!. Skolvärlden #4 maj 2011

6.3 Elektroniska referenser

http://www.forskning.se/temaninteraktivt/teman/fritidshem.4.2ac1d9f612b59a0254b8000752. html Tillgänglig: 2010-10-14

http://www.skolverket.se/utveckling_och_bidrag/lararlegitimation Senastgranskad: 2011-10- 03

40

Bilaga 1

Till rektorn på grundskolan

Hej!

Jag skriver till dig för att jag vill informera dig om att tiden som lärarstudent på x under denna termin har varit väldigt bra och lärorik för mig som blivande pedagog. Jag skulle i och med detta vilja upplysa dig om att jag i mitt kommande examensarbete eventuellt kan ha stor nytta av mina observationer och samtal tillsammans med min handledare och hennes arbetskollega på x. Examensarbetet handlar om lärande på fritids och jag har under min vft blivit mycket inspirerad av barn och personal. Om jag, i mitt arbete, använder mig av exempelvis fältanteckningar från vft och fältdagar så kommer forskningsetiska hänsyn att göras, vilka innebär att materialet anonymiseras och att jag ser till att resonemangen som förs inte kan få några negativa effekter eller konsekvenser för de inblandade.

Jag ville mest bara tala om för dig att möjligheten finns att jag skulle kunna använda mig av barnens och personalens idéer och eventuella observationer till mitt arbete. Jag kommer självklart att underrätta föräldrarna till samtliga barn på fritids så att även de får denna information.

Med vänliga hälsningar

41

Bilaga 2

Till föräldrar och målsmän på fritidshemmet

Hej alla föräldrar!

Jag heter Sofie och jag har under terminens gång funnits på plats på X som lärarstudent. De flesta av er har antagligen stött på mig i verksamheten om eftermiddagarna. Tiden på x har varit både kul, inspirerande och lärorik för mig som snart ska bege mig ut i arbetslivet efter avslutade studier på Malmö Högskola. Nu är det dags för det stora examensarbetet, och jag har i mitt tänkt skriva om barns lärande på fritids. Eftersom jag anser att jag utvecklat en god relation till både personal och barn på avdelningen så skulle jag väldigt gärna vilja se och höra om de har några reflektioner kring detta ämne, och jag är säker på att jag genom dem skulle få många bra tips och tankegångar kring detta. Det kan hända att det blir några gruppsamtal, och om det är så att det är någon i barngruppen som vill uttrycka sina åsikter enskilt så finns givetvis även den möjligheten.

Jag meddelar detta till er så att ni alla blivit underrättade att jag eventuellt kan ha stor nytta av era barns idéer kring det jag tänkt skriva om i mitt arbete. Jag försäkrar att alla förblir anonyma i min studie.

Finns det någon som inte känner sig bekväm med situationen så får detta gärna meddelas till personalen på fritids så att jag får information om det. Jag hoppas i alla fall att många av era barn är intresserade att dela med sig av sina kloka idéer.

Med vänliga hälsningar

Sofie Carlsson

42

Bilaga 3

Frågor till personalen på fritidsavdelningen

 I den fritidsverksamhet som ni arbetar med idag, hur kan en vanlig dag se ut ur ert perspektiv som personal?

 Hur tycker ni att fritidsmiljön påverkar barnens inlärningsförmåga och lust till lärande?

 Vad anser ni ur ert yrkesperspektiv som lärande i en fritidsverksamhet, vad omfattar lärande i ert tycke?

 Kan ni se någon skillnad på åldern på barnen mellan barnen, alltså att de lär sig i olika åldersstadier?

 Om ni som pedagoger hade haft möjligheten att utforma er verksamhet precis som de ville ha den för att underlätta för barnens lärande och för er som personal, Hur hade ni gjort då? Finns det någonting som ni tycker fattas i verksamheten, eller som ni hade velat bidra med?

43

Bilaga 4

Frågor till eleverna på fritidsavdelningen

 Berätta om din dag på fritids. Vad har du gjort idag?

 Vad är det bästa med att vara på fritids? Finns det någon speciell aktivitet på dagen som du tycker om mest? T ex lek, datortid, mellis, pyssel eller något annat?

 Vad är det sämsta med fritids? Finns det någonting under dagen som dy tycker är mindre kul än de andra? Vilka?

 Vilken plats tycker du mest om att vara? Utomhus eller inomhus? Varför?

 Vilket är det bästa minnet du har från fritids? Fanns det något du lärde dig vid det tillfället?

 Vad tycker du om skolan och fritids? Finns det några likheter/skillnader mellan dem tycker du? Vilka i så fall?

 När lärde du dig senast något på fritids? T ex nytt pyssel, lek, regel, genom samtal eller finns det något annat du lärt dig på sistone?