Sammanfattning av analysresultat

Med utgångspunkt från analysen kan man se att Malou von Sivers intervjuar Greekazo och Einár på skilda sätt. I inledningen av Greekazos intervju betonar Malou von Sivers rapartistens låttexter och hans unga lyssnare. Redan här kan programledaren bidra till att skapa en uppfattning kring rappgenren hos tittarna när hon tar upp detaljer som unga lyssnare i samband med låttexterna. Detta ligger i linje med vad Schneider (2011) talar om hur medierna påverkar uppfattningen av genren i samhället. Även om vi inte kan säga att denna uppfattning sker, går det markera att programledaren ramar in rapp som ungdomsmusik bara i Greekazos inledning. I jämförelse med Einárs intervju där hon varken nämner att han är rapartist eller har unga lyssnare.

Ytterligare går det se en skillnad i hur gästerna benämns. Greekazos benämns som en ”ung rapartist” medan Einár benämns vid sitt namn ”Nils Einár Grönberg”. Att benämna någon vid förnamn gör att personen uppfattas mer konkret och skapar en känsla av bekantskap, trovärdighet samt intimitet med publiken (Hornscheidt & Landqvist, 2014, s. 126). Genom att benämna någon i mer abstrakta termer får publiken inte samma möjlighet att skapa sig en uppfattning om personens nationalitet, sexualitet och ålder (Hornscheidt & Landqvist, 2014, s. 122).

Även att publiken får en uppfattning om personens nationalitet och ålder genom det visuella intrycket på tv, är det ändå av betydelse hur gästerna benämns. Detta eftersom det synliggör en maktobalans och hierarkisk struktur i intervjuerna, som inte bara baseras på programledaren gentemot gäst utan går att koppla till kulturella aspekter. Här går det se att gästernas kulturella bakgrund uppfyller en funktion för att rangordna gästerna i en över- och underordning, där Einár tillhör den överlägsna kulturen och Greekazo tillhör den underlägsna. Greekazo presenteras mer i form av ett objekt istället för en självständig individ, vilket skapar en symbolisk förintelse av jaget (Coleman & Yochim, 2008). I jämförelse med Einár som presenteras som en fullständig människa vid namn med en ”värdefull identitet”. Detta leder till en tolkning av en uppdelning i ”vi” och ”dom”, eftersom en presentation vid förnamn skapar en känsla av bekantskap och närhet, det vill

43

säga ”vi” känsla, och exkludering av förnamn skapar distans till personen, det vill säga ”dom” känsla (Hall et al., 2013).

Vidare genom denna jämförelse synliggörs en dold och underliggande rasism som finns med i Greekazos intervju men även i vårt samhälle. Anders intar en roll som ”expert” kring drogmissbruk i Sverige på grund av hans dokumentärserie där han utforskar det sociala problemet. Han intar här en legitimerande roll som tillhörande den hegemoniska gruppen i samhället som har makten och rätten att tala seriöst om drogproblemen trots att han egentligen bara är programledare för en serie (Eriksson & Hettne, 2001). För det första blir Greekazo placerad i en kontext av problemorienterade frågor, vilket går i linje med Trebbe & Schoenhagens (2011) studier om hur kulturella minoriteter blir representerade i media. För det andra synliggör det en inbyggd rasism från produktionens håll. Detta eftersom det framkommer ett dolt antagande kring rapartistens låttexter som en potentiell källa eller bidragande faktor till det sociala samhällsproblemet (Hall et al., 2013).

Programledaren undrar vid ett flertal tillfällen ifall Greekazo kan ta avstånd från det ”mörker” i hans låttexter och istället peka på ”ljuset”. I den här jämförelsen blir denna ”mörka” rapmusik som Greekazo bedriver en egenskap för hans etniska bakgrund. Detta eftersom den egenskapen inte tillskrivs för Einár trots att han förklarar att han också rappar om sociala problem i förorterna. Den ”mörka” rappen blir här relaterad till ett kulturmönster eftersom det inte diskuteras på samma sätt i intervjun med Einár (Edling & Liljefors, 2016, s. 78).

Ytterligare en skillnad som går att se mellan intervjuerna är hur programledaren främst intar rollen som The Problematized genom att ställa problemorienterade frågor till Greekazo. I jämförelse med Einárs intervju där hon främst intar rollen som The Elicitor genom att ställa mer öppna och inledande frågor vilket leder till att Einár tillåts inta rollen som The Protagonist ett flertal gånger. Även detta går i linje med Trebbe och Schoenhagens (2011) studieresultat om att minoriteter ofta representeras i media när det handlar om problemorienterade frågor.

Einár får dessutom mer utrymme att beskriva hur han skriver sina låttexter i jämförelse med Greekazo. Även här synliggörs den kulturella hegemonin, eftersom det är tydligt att Einár bedriver en rapmusik som rättfärdigas av programledaren. Han kritiseras inte på liknande vis som Greekazo och får överta makten i samtalet genom att berätta om sin

44

karriär. Här tolkas Einárs rapp som den ”rätta” medan Greekazos rapp är ”avvikande” från normen (Eriksson & Hettne, 2001).

Samtalet med Greekazo är ett exempel på hur en symbolisk förintelse kan ske. Han representeras på ett fördömande och trivialiserat sätt eftersom det under hela intervjun finns en underliggande ton om att hans låttexter påverkar lyssnarna på ett negativt sätt (Coleman & Yochim, 2008). Dessutom får han inte utrymme att faktiskt förklara hans ställning i frågan, utan samtalet sker inom vissa ramar som bestäms av framför allt Anders dominans men även programledarens. Anders kritiska inställning mot Greekazos musik relaterar till hans maktposition i samtalet, som i sin tur talar också för sin hegemoniska position i samhället (Eriksson & Hettne, 2001). Hans kritik skapar en uppfattning att rapparens stil är avvikande och inte ett vedertaget sätt att bedriva musik på. Talkshowen bidrar till att skapa ytterligare negativ uppfattning kring genren genom att de påstår att det har ett negativt inflytande över samhällets ungdomar (Schneider, 2011).

Tanner et al. (2009) förklarar att det finns interkulturella växlingar i hur musiken tolkas och tas emot av allmänheten. I denna jämförelse blir det extra tydligt att det handlar om etnicitet och kulturellt kapital när musiken tolkas av omgivningen. Detta eftersom Einárs musik tolkas på ett positivt sätt medan Greekazos musik tolkas på ett negativt sätt.

Studien har som syfte att undersöka hur kulturella stereotyper framställs i en svensk talkshow, i detta fall programmet Malou Efter Tio. Vidare är syftet med studien att undersöka och jämföra interaktionen i de två olika intervjuerna för att se hur de skiljer sig från varandra. Eftersom vårt urval endast består av två kritiserade intervjuer ur programmet

Malou Efter Tio är det svårt för vår studie att ge en klar bild över hur kulturell

stereotypisering sker överlag i svenska talkshows. Däremot kan vår studie synliggöra och uppmärksamma hur samtalsstrukturen i en talkshow flätas ihop med maktstrukturen i vårt samhälle.

Analysresultatet visar att det är svårt för Malou von Sivers att skapa ett gott samspel med Greekazo på grund av Anders medverkan i intervjun. Genom Anders medverkan blir inte