7. En skola i Landskrona
7.2. Sammanfattning av enkätsvaren
När det gäller hur eleverna uppfattar sin vardag i skolan så kan vi konstatera att en majoritet av eleverna svarat till skolans fördel på enkäterna. Det finns enstaka avvikelser i svaren men inget som utmärker sig så pass att vi anser det vara alarmerande. På det hela taget verkar eleverna således vara nöjda med både sin skolmiljö och hur de själva mår i skolan. Dock ser vi en viss kluvenhet beträffande hur eleverna ställer sig till gängbildningar på skolan. Då det gäller påståenden där eleven förhåller sig till den generella bilden av gängen på skolan ser vi en stor spridning på svarsalternativen. Här blir bilden inte entydigt positiv eller negativ. Som exempel kan tas de två påståendena som säger att det finns gäng som påverkar stämningen negativt respektive positivt, där en klar majoritet av eleverna håller med båda alternativen. Det är alltså svårt att entydigt säga att eleverna anser gängbilden vara ensidigt problematisk. Däremot är det tydligt att det finns gäng på skolan som påverkar eleverna på olika sätt. När det gäller elevernas mer personliga relation till gängen, så kan vi se att förhållandet är mer entydigt positivt. De flesta anger att de är med i någon sorts gäng och verkar trivas med det. Dessutom verkar det som att eleverna anser dessa gäng ha en positiv inverkan på dem själva. Detta tror vi kan bero på hur vi definierat begreppet ”gäng” i enkäten. För att skilja ut vilken typ av ”gäng” som eleverna avser, har vi haft med ett antal påståenden som öppnar upp för en bredare uppfattning av och relation till gängen. Att vara med i ett gäng kan ju vara positivt och identitetsstärkande för en tonåring. Den typ av gängbild som dominerar inom den aktuella diskursen är vad vi kan se i stora drag negativ och mytomspunnen. Vi menar att ett gäng kan vara så mycket mer än så. Det kan alltså vara så att diskursen påverkar olika elever olika mycket och på olika sätt. Positiva erfarenheter av gäng kan göra att vissa elever har helt andra associationer och känslor inför gäng, än den som råkat illa ut av gäng.
7.3 Delade meningar?
Genomgången av enkäten visade på signifikanta skillnader mellan de ifyllda av elever boende i Landskrona och de utanför. Detta anser vi vara väldigt intressant eftersom den beskrivna diskursen är så starkt färgad av rykten. I följande stycke har vi valt ut vissa påståenden, där skillnaderna är tydliga eller markanta, för att mer ingående diskutera dessa. Vissa diagram som vi hänvisar till är förlagda till bilagor p g a utrymmesskäl, numret på diagrammen anger vilket påstående det handlar om. Viktigt att ha i åtanke är även det faktum att de boende utanför Landskrona är en mindre grupp i antal, dock presenteras båda grupperna i procent.
7.3.1 Gängen i skolan
I diagrammen nedan framgår hur synen på och uppfattningen av gängen skiljer sig åt på olika sätt mellan elever boendes i Landskrona och elever boendes utanför.
Ovanstående diagram visar att de elever som bor utanför Landskrona, i större utsträckning anser att det finns gäng som de undviker. Fördelningen av åsikter är utspridda över en nästan motsatt kurva. Störst skillnad finns mellan grupperna gällande svarsalternativet falskt, där andelen boende i Landskrona är mycket större. Kanske vet de i större utsträckning att det inte finns så mycket att vara rädd för, eller så tillhör de dem som går runt och sätter skräck i
0 10 20 30 40 50 Sant Delvis sant Delvis falskt Falskt Ej svarat
6. Det finns gäng jag undviker på skolan
Boende i Landskrona Boende utanför Landskrona
andra. Merparten av alla tillfrågade elever anser även att det finns problem med gäng på skolan59.
Dock är det sammantaget fler elever av de bosatta utanför Landskrona har svarat delvis sant eller sant på detta påstående. Av dessa har dessutom sju av tio svarat sant eller delvis sant på frågan konflikterna på skolan beror på gängen. En tydlig majoritet av dessa elever anser således att gängen ligger bakom de konflikter som uppstår på skolan. Det visar sig återigen att eleverna som bor utanför Landskrona anser gängbilden vara mer problematisk än eleverna boendes i staden. Det råder dock ingen som helst tvivel om att majoriteten av alla tillfrågade anser att det faktiskt finns problem med gäng på skolan.
0 10 20 30 40 50 Sant Delvis sant Delvis falskt Falskt Ej svarat
13. Konflikterna på skolan beror på gängen
Boende i Landskrona Boende utanför Landskrona
Det intressanta med svaren ovan (och med flera andra påståenden) är skillnaderna mellan svaren ”sant” och ”falskt” där de båda grupperna är varandras motparter. Eleverna som bor i Landskrona har dock överlag en jämnare fördelning över diagrammen gällande åsikterna kring vem som bär skulden till konflikterna i skolan.
I påstående 46 nedan ser vi att nästan varannan elev som bor i Landskrona har svarat falskt och delvis falskt på påståendet det finns gäng på skolan som påverkar stämningen negativt i förhållande till knappt var fjärde av eleverna som bor utanför. Bland elever som bor utanför Landskrona är merparten av elever däremot tydligt mer benägna att hålla med påståendet och anser därmed i större utsträckning att det faktiskt finns gäng som påverkar stämningen
negativt. Vad eleverna menar med en negativ stämning är svårt att säga, men vi tänker oss att det borde vara något som påverkar till vardags, något som inte bara dyker upp vid vissa tillfällen. 0 10 20 30 40 50 60 Sant Delvis sant Delvis falskt Falskt Ej svarat
46. Det finns gäng på skolan som påverkar stämningen negativt
Boende i Landskrona Boende utanför Landskrona
Vad som blir tydligt utifrån påstående 6, 10, 13 och 46 är att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar situationen med gäng på skolan, samt att detta främst beror på var eleverna är bosatta. Elever som bor utanför Landskrona är påtagligt mer negativt inställda till gängen och ser dem som mer problematiska än elever som bor i Landskrona. Skillnaderna går även att se i andra diagram om än inte lika tydligt som t ex att var fjärde elev som bor utanför Landskrona har svarat sant på påståendet det är mycket konflikter mellan elever på skolan i förhållande till var tionde av eleverna som bor i Landskrona.60 Att det finns tydliga skillnader
i uppfattningen mellan dessa grupper är intressant framförallt eftersom det väcker frågor kring orsakerna till varför eleverna tycker så olika. Beror det på att eleverna som bor utanför Landskrona är mer drabbade eller utsatta av gängen i Landskrona än eleverna som bor i Landskrona? Detta skulle betyda att en majoritet av eleverna som bor i Landskrona även skulle vara medlemmar i de gäng som betraktas som problematiska. Dock vill vi här påminna om den allmänna bilden av skolan som presenteras tidigare, frågan är om den framstått lika positiv om diagrammen tolkas på mest negativt möjligt vis? Det finns en komplexitet i
svaren som inte på djupet kan besvaras i detta arbete. Kanske är detta följden av en vanlig reaktion hos elever som kommer från mindre samhällen in till en stad att det känns otryggt och främmande? Rör det sig om ett ”vi-och-dem” förhållande enbart utifrån var de bor, eller är det även ett resultat av den diskurs som är rådande kring Landskrona som stad?
7.3.2 Tryggheten i skolan
Fokus under denna rubrik är hur eleverna uppfattar stämningen på skolan och om de känner sig trygga i sin skolmiljö. Enkätsvaren är dock trubbiga och kan inte ge en målande bild men det är de markanta skillnaderna i svaren som vi anser är intressanta här.
0 20 40 60 80 100 Sant Delvis sant Delvis falskt Falskt Ej svarat
41. Det finns platser på skolan där jag känner mig otrygg
Boende i Landskrona Boende utanför Landskrona
I påstående 41 ser vi den största skillnaden mellan svarsalternativen delvis sant och sant, på påståendet det finns platser på skolan där jag känner mig otrygg. Här har en större andel elever bosatta utanför Landskrona benägna att hålla med påståendet. Majoriteten av alla tillfrågade är dock positivt inställda till tryggheten på skolan, då de har svarat delvis falskt eller falskt på påståendet.Var tredje elev som bor utanför Landskrona är dock inte riktigt trygg eller känner sig otrygg på vissa platser i skolan vilket är anmärkningsvärt. Denna stora andel ”otrygga” elever måste uppfattas som alarmerande för alla berörda parter. Vilka dessa ”otrygga” platser är blir omöjligt att säga och egentligen så saknar det betydelse då alla otrygga elever måste ses som ett misslyckande. Gällande påståendet det finns gäng som har ”lagt beslag” på vissa platser på
skolan som ju har med ovanstående resonemang att göra, förhåller det sig så att bland de elever som bor utanför Landskrona håller varannan tillfrågad med eller delvis med påståendet jämfört med knappt tre av tio av eleverna bosatta i Landskrona.61 Frågan är om denna otrygghet är ett resultat av faktiska upplevelser, eller en otrygghet som bottnar i något annat? Skolan ska ju ha någon typ av trygghetssystem tillgänglig för eleverna, där meningen ska vara att de känner till detta och använder dessa resurser. Men när det gäller påståendet det finns skolpersonal jag känner att jag kan vända mig till är det återigen mest de elever som bor i Landskrona som håller med (åtta av tio), medan den andra gruppen i mer än vart fjärde fall svarat falskt eller delvis falskt på samma påstående. Eleverna som kommer utifrån har därför troligen ett annat förhållande till skolan och dess personal.62 Detta är anmärkningsvärt med
tanke på vilka elever som verkar ha mest problem och otrygghet i sin skolvardag. Tryggheten i skolan är kanske beroende av synen på gängen i skolan även om vissa påstående går utanför detta område som i påstående 47. Det intressanta i enkätundersökningen kring tryggheten i skolan, precis som i synen på gängen är fortsatt den markanta skillnaden mellan de båda grupperna vi har undersökt. Detta torde vara ett problem att arbeta med för skolledningen då de elever som är mest kritiska är de elever som kommer från områden utanför Landskrona vilket även är utkanten av skolans ”naturliga” upptagningsområde. Rektorn har i en intervju tidigare i undersökningen påvisat att det är just elever med höga betyg och just elever från områden utanför Landskrona som tenderar att söka sig bort från skolorna i kommunen.
61 Påstående 32, Bilaga 3. 62 Påstående 47, Bilaga 3.
7.3.3 Synen på skolan
Här kommer vi att lyfta fram de diagram som påvisar skillnader i synen på skolan mellan elever från Landskrona och elever som är bosatta utanför Landskrona.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 Sant Delvis sant Delvis falskt Falskt Ej svarat
40. Om jag hade haft egna barn hade jag velat att de skulle gå på denna skolan
Boende i Landskrona Boende utanför Landskrona
Eleverna som bor i Landskrona är mer positivt inställda till skolan där sju av tio håller med påståendet ovan och hade därmed kunnat tänka sig att placera sina egna barn i denna skola, vilket vi anser vara ett gott betyg. Eleverna som bor utanför Landskrona är mer kritiska och här anser bara drygt en av tio att detta påstående är sant, samt mer än tre av tio att det är falskt. Detta är allvarligt menar vi då nästan varannan av de tillfrågade eleverna från utkanten av skolans upptagningsområde inte kan tänka sig eller tvekar till att placera egna barn i denna skola.
Vad gäller skolans rykte så blir det även tydligt i svaren till påstående 30, där åtta av tio elever bosatta utanför Landskrona har svarat sant på påståendet gäng påverkar skolans rykte jämfört med ”endast” fyra av tio elever bosatta i Landskrona som har svarat likadant. Detta är en avsevärd skillnad i synen på den egna skolan och dess rykte. Dessutom har ingen av eleverna som bor utanför Landskrona svarat falskt eller delvis falskt på detta påstående i förhållande till nära två av tio av eleverna bosatta i Landskrona.63 Vad man kan konstatera är
att majoriteten av alla tillfrågade här anser att gäng faktiskt påverkar skolans rykte vilket är
intressant. Detta är något de är relativt överens om. Det finns dock inget som påvisar hur dessa gäng påverkar skolans rykte mer än att de gör det. Det är däremot troligt, utifrån den allmänna kritiken gentemot skolan från framförallt elever som är bosatta utanför Landskrona, att gängen påverkar skolans rykte negativt. Vad som dock är speciellt här är att ingen av de tillfrågade eleverna bosatta utanför Landskrona har svarat falskt eller delvis falskt på påståendet vilket talar sitt tydliga språk – eleverna som bor utanför Landskrona är i större utsträckning övertygade om att gängen påverkar skolans rykte och kan därmed överlag ses som mer kritiska till situationen med gäng på skolan.
Nära sju av tio tillfrågade elever bosatta i Landskrona har svarat falskt på påståendet jag går på en problemskola i förhållande till endast fyra av tio elever som bor utanför Landskrona. Detta innebär att elever som bor i Landskrona är mer positivt inställda till skolan än eleverna som bor utanför staden. Skillnaden blir än tydligare då tre av tio av de senare svarade att de gick på en problemskola jämfört med knappt en av tio tillfrågade elever bosatta i Landskrona.64 Återigen bekräftar detta att det finns en tydlig skillnad i uppfattningen av den
skola eleverna dagligen befinner sig i. Dessa skillnader är intressanta främst som en del i en större helhet där andelen kritiska röster främst kommer från elever som bor utanför Landskrona. Det är möjligt att dessa kritiska elever påverkar föräldrar, syskon och grannar så att dessa i framtiden inte väljer att placera sina barn i en skola i Landskrona. Å andra sidan är det möjligt att eleverna har rätt, och att Landskrona är en stad med stora problem, gäng och kriminalitet som inte kan förmå att skapa en trygg skola. Enkäten som helhet visar dock på en mer komplex bild, då en majoritet av eleverna faktiskt är nöjda med skolan. Endast en minoritet av eleverna, och främst då elever som inte bor i Landskrona, är genomgående kritiska till skolan.
7.4 Sammanfattning av diagrammen
När det gäller de signifikanta skillnaderna mellan hur eleverna i och utanför Landskrona uppfattar skolan och gängen ser vi ett tydligt mönster. Eleverna som bor utanför Landskrona är överlag mer negativt inställda till skolan och ”gängen”. De uppfattar sin situation på skolan som mer otrygg och konfliktfylld utifrån vad vi kan uttyda från de påståenden som rör ”gängen”. De är samtidigt mer kritiska till skolan som de i större utsträckning menar är
en ”problemskola” där de i framtiden inte kan tänka sig att placera sina egna barn. Utifrån dessa elevers perspektiv framträder skolan i en mer dyster dager. Detta ofta tvärt emot vad eleverna bosatta i Landskrona tycker om sin skola utifrån enkätsvaren. Vi kan alltså konstatera att eleverna som bor utanför staden har ett generellt mer kritiskt förhållningssätt både gentemot skolan och mot gängen. Däremot är det, utifrån våra enkäter, omöjligt att svara på varför denna grupp elever har denna hållning, vilket i och för sig inte är vår huvudsakliga avsikt. Det är däremot intressant att det rör sig om så pass markanta skillnader i hur dessa två grupper uppfattar både skolan och gängen. En möjlig förklaring är att det finns en diskrepans i hur olika elever själva uppfattar och tolkar begreppet ”gäng”. Detta trots att vi gav möjlighet för en fri tolkning av begreppet i enkäten65. Resultatet blev ändå att en viss
grupp elever valde att fokusera på en mer ensidigt negativ tolkning av begreppet ”gäng”, mer överensstämmande med den diskursiva uppfattningen av Landskronas problembild, vilket i sin tur kan påverka dessa elevers välmående samt hur de uppfattar skolan som helhet. Utifrån enkätsvaren är det onekligen en motsägelsefull bild som växer fram. Å ena sidan finns det elever som ställer sig kritiska till gängen, mestadels elever som bor utanför Landskrona, men å andra sidan verkar det inte finnas några tecken på att någon grupp är särskilt utsatt eller drabbad av gängen. Detta eftersom bara ett litet fåtal har svarat sant på påståendena; jag vill byta skola 3%, jag mår dåligt när jag går till skolan p.g.a. gäng 2%, jag har blivit mobbad 4%, jag går på en problemskola 7% samtidigt har en stor majoritet svarat att jag mår bra i skolan. Där förklaringen hade kunnat finnas i att de elever som bor utanför Landskrona faktiskt också är mer utsatta och har en mer problematisk vardag på skolan än andra elever, verkar en sådan tolkning inte ha någon sannolik grund. Vidare finns flera oklarheter kring frågan om relationen mellan elevers negativa inställningar och vad de egentligen beror på. Ett exempel är att eleverna som bor utanför Landskrona i mindre grad är delaktiga i konflikter på skolan samtidigt som de känner färre personer som har varit inblandade i konflikter än elever som bor i Landskrona.66 Vi antar att det borde vara mer rimligt att den
som är minst involverad i konflikter, också skulle vara minst kritisk vilket inte verkar vara fallet här. Vi misstänker att det finns åsikter hos vissa elever som mer har att göra med den allmänna problembilden av Landskrona, än självupplevda händelser. Kanske har media, föräldrar och bekantskapskrets i allmänhet, påverkat dessa elevers negativa inställning?
65 Se första sidan av enkäten, Bilaga 1. 66 Påstående 22 och påstående 37, Bilaga 3.
8. Avslutande diskussion
Tanken är nu att vi skall försöka ”knyta ihop säcken” på det här arbetet. Vår avsikt är att i det följande stycket föra en diskussion kring uppsatsens resultat samt hur detta förhåller sig till vår frågeställning. En av våra ambitioner i arbetet har varit att försöka beskriva men även att kritiskt granska den diskurs som vi menar finns i form av en rådande inställning till Landskrona. Vad vi velat fokusera på i denna diskurs är uppbyggt kring begrepp som ungdomsgäng, invandrare, segregation, utanförskap och främlingsfientlighet. Av dessa begrepp står ungdomsgäng och invandrare ut som hela diskursens epicentrum, begrepp som är negativt laddade med associationer till våld, kriminalitet och trakasserier. Vi är medvetna om att kriminella ungdomsgäng är ett problem i Landskrona men vi anser att dessa fått en oproportionerligt stor genomslagskraft p g a den existerande diskursen. Denna diskurs har en negativ inverkan på alla eftersom konstruktivt tänkande i termer av orsak – verkan för att finna lösningar på problemen, tenderar att fördunklas. Samtidigt riskerar denna diskurs att skapa en förvriden förförståelse kring staden och dess problematik. Här spelar media och hörsägen en stor roll i konstruerandet och rekonstruerandet av denna diskurs. Alla som har en åsikt eller en tanke om Landskrona men som inte nödvändigtvis bor där deltar i denna diskurs och upprätthållandet av denna diskurs. På samma sätt kan man säga om andra områden i Sverige som är omgärdat av denna typ av myter och rykten, som exempel har vi nämnt Rosengård i Malmö, Hammarkullen i Göteborg och Rinkeby i Stockholm. I denna diskurs är det, enligt oss svårt att håll isär sanning från myt, fakta från rykte. En enstaka händelse tenderar lätt att bli en norm eller vardag inom denna diskurs. När det gäller just Landskrona menar vi att denna diskurs är särskilt stark och tydlig i stadens närområde eller kranskommuner där bilden av ”de andra” blir mer negativ. Skolan som stått i fokus i vårt arbete har i nuläget inte de problem som diskursen anger, men har fått lägga ner resurser på att förbättra sin ”image” för att inte förlora sitt elevunderlag. Detta samtidigt som skolan om den befunnit sig på en annan fysisk plats antagligen hade betraktats som en bra skola med gott rykte. Ett rykte som idag ständigt riskerar att skamfilas, där en enstaka incident snabbt kan få oanade proportioner när den betraktas genom det filter som diskursen utgör.
Vi har tagit upp kommunens egen undersökning kring integration som visar på en allmän känsla av otrygghet grundad i rädslan för framförallt ungdomsgängen men som även tar sitt