Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och Ledarskap
Examensarbete
10 poäng
Barn av vår tid
Kriminella ungdomsgäng, segregering och klass – vardagen på en skola i Landskrona?
Children of our time
Criminal youth gangs, segregation and class – everyday life on a school in Landskrona?
Johan Gejhed
Hanna Granér
Lärarexamen 60 poäng
2007-01-17 Examinator: Nils Andersson Handledare: Bengt Cederberg,
Sammanfattning
Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den problembild Landskrona som stad omgärdats av sedan en tid tillbaka, där media och allmänhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. Utifrån teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del är en enkätstudie av elevers uppfattning om sin vardag på en skola i Landskrona, där fokus dels läggs på trivsel och trygghet, men även på gängbildningar. Problembilden läggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta.
Innehållsförteckning
1. Inledning ...7
1.1. Utgångspunkter ...72. Syfte ...8
2.1. Problemformulering ...9 2.2. Avgränsningar...93. Forskningsöversikt...10
4. Teori ...12
4.1. Diskursanalys ...124.2. Klass och etnicitet ...14
5. Metod ...17
5.1. Både en kvantitativ och kvalitativ metod...17
5.2. Enkätsvarens två delar...21
6. Landskrona – en stad i kommunen ...21
6.1. Landskrona – en arbetarstad i förändring ...22
6.2. Landskrona som problemstad – myt eller verklighet...23
7. En skola i Landskrona...28
7.1. Presentation av enkätsvar ...28
7.1.1. Hur uppfattar eleverna sin skolmiljö?...29
7.1.2. Hur ser elevernas uppfattning ut gällande gängbildningar på skolan? ...30
7.2. Sammanfattning av enkätsvaren ...32 7.3. Delade meningar?...33 7.3.1. Gängen i skolan...33 7.3.2. Tryggheten i skolan...36 7.3.3. Synen på skolan...38 7.4. Sammanfattning av diagrammen...39
8. Avslutande diskussion ...41
8.1. Slutsatser...459. Referenser ...48
9.1. Litteraturförteckning...48 9.2. Övriga källor ...4910. Bilagor ...49
1. Inledning
Under vår verksamhetsförlagda tid i Landskrona inom ämnet samhällskunskap upplevde vi att många diskussioner under lektionstid kom att beröra stadens rykte och problem. Uppenbart var det ett aktuellt område som väckte många känslor hos elever och skolpersonal. Den sista terminen, höstterminen 2006 var det dessutom val, vilket ytterligare satte dessa frågor i fokus för debatten i skolan. I dessa diskussioner höjdes tonläget samtidigt som retoriken skärptes mellan olika grupper av elever. Det blev alltmer tydligt att elevernas ”verklighetsuppfattning” gällande problemen i Landskrona skiljde sig åt. Vi mötte även kraftiga reaktioner från vår omgivning när folk fick höra var vi hamnat, varnande röster och medkännande kommentarer. Farhågor som aldrig riktigt infriades när vi väl var på plats. Tvärtom skulle vi vilja hävda att det i själva verket rör sig om en helt ”vanlig” skola.
1.1 Utgångspunkter
Allt sedan Sverigedemokraterna fick över 22% av rösterna i kommunalvalet i Landskrona har staden fått en alldeles speciellt fokus i landets medier. Staden framställs som en kommun med stora motsättningar mellan framförallt svenskar och invandrare1 och med omfattande
segregationsproblem och en utbredd kriminalitet. Redan innan valet hade staden på ett mer regionalt plan rykte om sig att vara ett otryggt ställe att vistas i. Media har lämnat återkommande rapporter om de farliga ungdomsgängen som gjorde gatorna osäkra; rån och misshandel verkade vara vardagsföreteelser. Gängen bestod dessutom av invandrare, vilket gjorde det hela ännu farligare och väckte diskussioner om misslyckad integration, kulturkrockar och behovet av ”hårdare tag”. Vår utgångspunkt är att våra erfarenheter av tre terminers praktik på en gymnasieskola i Landskrona inte stämmer överens med ryktet som etablerats om staden. Däremot tror vi att denna negativa stämpel skulle kunna få stigmatiserande och polariserande effekter på stadens befolkning, vilket exempelvis valresultatet visar på. Vi är medvetna om att våra utgångspunkter kan ses som normativa,
1 Begreppet ”invandrare” anser vi vara problematiskt och missvisande, främst för att det tenderar att klumpa ihop individer som inte nödvändigtvis behöver ha något gemensamt. Vi har dock valt att, trots detta använda oss av begreppet, främst p g a brist på lämpliga alternativ.
men vi menar att det ur forskningssynpunkt kan vara intressant att lyfta ett ifrågasättande av rådande åsikter och sätta det under prövning och granskning.2
Problemen i Landskrona formuleras ofta i termer av rasism, kriminalitet, gäng, motsättningar, segregation, invandrare, utanförskap etc. Vi har även fått uppfattningen att många av de negativa associationerna är direkt kopplade till ungdomar, eller snarare invandrarungdomar. Skolorna beskrivs ofta som kaotiska, där slagsmål och vandalisering hör till vardagen och lärarnas auktoritet totalt undergrävts. Våra erfarenheter är mer nyanserade och utgångspunkten för föreliggande uppsats ligger just i mötet mellan rykte och vår personliga bild av Landskrona stad i allmänhet, och gymnasieskolans vardag i synnerhet.
2. Syfte
Målet med vår uppsats på ett mer övergripande plan är att försöka nyansera och framförallt problematisera delar av den myt om Landskrona som vuxit fram. Vi vill skrapa lite på ytan av vad vi ser som en svartmålad bild av en stad, där framförallt de unga invånarna med annan etnisk bakgrund än den inhemska, stämplats som ovanligt farliga och missanpassade. Syftet blir därför att synliggöra ungdomars egen uppfattning. Vi vill söka svar på hur ungdomar som befinner sig inom skolans värld uppfattar sin vardag i Landskrona. Vi vill ge röst åt elevers syn på sin egen skolsituation, som vi ser som en lika legitim berättelse som den media, Sverigedemokrater, eller övrig allmänhet proklamerar. Dagens diskussion i lokal media, samt den vi uppfattar dominerar ”ute bland folk”, anser vi i mångt och mycket vara enkelspårig och ofta alltför ytlig. Förutom en underliggande främlingsfientlighet, finns samtidigt den gamla dammiga retoriken om den farliga ungdomen som enligt tradition kan ta sig oproportionerliga uttryck. På ett mer övergripande plan vill vi sticka hål på retoriken som handlar om att Landskronas problem står i direkt proportion till andelen invandrare (som antagligen slutat vandra för många år sen, men av olika anledningar fortfarande förpassas till kategorin.). Mer konkret vill vi titta närmare på en skola som tyngts av negativa rykten förknippade med stadens. Svikande elevunderlag och utbrända lärare skulle kunna ge en självuppfyllande profetia,
2 I det här fallet bilden av Landskrona som en problemstad, där vissa specifika faktorer ses som givna orsaker till varför det ser ut som det gör. Vi ifrågasätter egentligen inte huruvida faktiska problem existerar eller inte, bara de proportioner och de förklaringar problemen fått.
där skolan till slut blir det den från början utgavs för att vara. Eller inte, verkligheten är sannolikt mer komplex än så.
2.1 Problemformulering
För att kunna ringa in det vi anser vara centralt i vårt problemområde, har vi formulerat en övergripande fråga som besvaras delvis med hjälp av tre underfrågor. Denna övergripande frågeställning förtydligas i kapitel 6, där vi konkretiserar Landskronas rykte genom en diskursanalys. I kapitel 7 undersöker vi ungdomars syn på sin egen vardag i skolan genom en enkätundersökning. Dessa två kapitel kommer tillsammans skapa ett underlag från vilket vi kommer att besvara frågeställningen som följer;
Hur återspeglas den diskursiva uppfattningen av Landskrona i gymnasieelevers syn på sin egen skolvardag i samma stad?
1. Hur uppfattar eleverna sin skolmiljö?
2. Hur ser elevernas uppfattning ut gällande gängbildningar på skolan?
3. Går det att påvisa signifikanta skillnader i enkätsvaren mellan elever som bor i respektive utanför Landskrona och vilka är i så fall dessa?
2.2 Avgränsningar
Hur kan en viss diskurs, som byggts upp till överdimensionerade proportioner i en dialog huvudsakligen mellan media och allmänhet, beskrivas på ett vetenskapligt hållbart vis? Vi tror säkert att det finns många utförliga tillvägagångssätt, men som inte riktigt ryms inom ramarna föreliggande uppsats har att tillgå. När det gäller att analysera ryktet kring Landskrona, försöker vi ringa in litteratur som på olika sätt relaterar till hur vi vill bearbeta fenomenet. Vi har fått släppa tanken på en detaljerad genomgång av medierapporteringen gällande stadens problem med tillhörande debatt. Detta berör vi övergripande, samt kompletterar med en undersökning kommunen gjort gällande integrationen i Landskrona. Vi har även använt ett TV-program om Sverigedemokraternas politik i Landskrona. Vi har
insett att materialet för att beskriva Landskrona måste begränsas, att försöka beskriva en allmän uppfattning är inte helt lätt. Detta även till förmån för en undersökning där vi vill lyfta ungdomars egna upplevelser av sin vardag i Landskrona. Som eget material har vi valt att göra en enkätundersökning bland elever på en gymnasieskola i staden. För att få ett översiktligt och hanterbart material avgränsade vi oss till dem som går i årskurs tre.
3. Forskningsöversikt
Det kan ses som svårt att få fram en översikt gällande det område som föreliggande arbete vill täcka in, men vi ser ändå att vi berör flera etablerade forskningsinriktningar. Utan att gå in på all den litteratur vi kommit i kontakt med under vårt uppsatsarbete, vill vi ändå ta upp vissa forskningsområden som vi kommer att använda oss av. Aleksandra Ålund uppmärksammar i sin bok Multikultiungdom ungdomars livsvillkor i ett samhälle som definierar dem som invandrare utifrån dess ursprung som icke-svenskar.3 Hon vill kasta ett ljus över det samtida mångkulturella samhällets inre spänningar, men även dess förändringspotential. Ålund tar upp de olika uttryck som invandrarskap tar i en vardag där detta blivit till ett permanent tillstånd av kulturell underordning och socialt utanförskap.4 Där invandrarungdomar får utkämpa vad hon menar är en strid för att tillkämpa sig en egen identitet, motparten ett samhälle som vill klumpa ihop dem i den diffusa gruppen ”dem”, invandrarna. Frågan om att tillhöra eller inte står i centrum för dessa ungdomar.5
Övergripande kopplar Ålund problematiken med etnicitet, segregation, mångetniska miljöer och ungdomstid, till välfärdstatens sönderfall där vardagsrasism och klassamhälle återspeglas av ensidig medierapportering och blundande politiker.
Mer konkret och mindre teoretisk är den genre som här får representeras av Gellert Tamas bok Sverige, Sverige, fosterland. Han har följt gäng med kriminella invandrarungdomar, skinnskallar, gömda flyktingar, fotbollshuliganer och andra utsatta ungdomsgrupper under 1990-talet. Tamas ville beskriva hur det var att växa upp i vad han menar var en brytpunkt i svensk nutidshistoria, ett tudelat land där Ny Demokrati tog främlingsfientligheten in i Riksdagen.6 Den rikstäckande debatten var måhända mer onyanserad då gällande invandrare,
men vi menar att den lokalt existerar även idag, exempelvis i fallet Landskrona där
3 Ålund, Aleksandra, Multikultiungdom, Lund, 1997. 4 Ibid s. 21.
5 Ibid s. 17-21.
Sverigedemokraterna sitter på ett tungt mandat givet av invånarna i kommunen. Styrkan i Tamas bok anser vi vara att han genom sin deltagande observation låter ungdomar komma till tals utan att döma eller moralisera. Samtidigt är det ett viktigt inslag för en större förståelse av de ungdomar som på olika sätt hamnat i samhällets marginaler.
Gällande ungdomsforskning med fokus på förklaringar till varför vissa under sin tonårstid hamnar i negativa gängkonstellationer, missbruk, eller annat mer eller mindre destruktivt beteende, finns en uppsjö av litteratur.7 Ett starkt gemensam fokus finns på vikten av
ungdomstiden som identitetsskapande period, samt den negativa utveckling som kan ske om omvärlden inte tillhandahåller positiva och användbara identifikationer för tonåringen. Samtidigt finns böcker som mer ingående beskriver följden av olika delar av samhällsutvecklingen i förhållande till ungdomars möjligheter och uppväxtvillkor. Exempelvis Mats Trondman beskriver ungdomar i vad han kallar samhällets gråzon. Med ett tydligt klassperspektiv beskriver han följderna för framförallt arbetarklassens ungdomar, när välfärdssystemen brister och orättvisor och diskriminering blir vardag.8
Mikael Stigendal tar i sin bok Framgångsalternativ upp vad han benämner som utanförskapsskolor, med det menar han skolor som har en hög andel etniska minoriteter, med en urban placering i områden där invånarna befinner sig i marginalen eller utanför samhället på ett ekonomiskt och socialt plan.9 I boken ifrågasätts orsakssambandet att elever med
utländsk bakgrund har sämre betyg än de etniskt svenska. Stigendal granskar kritiskt den förklaring som lyfter faktorn utländsk bakgrund som förklaring till misslyckanden i skolan och lyfter fram alternativa förhållningssätt och analyser. Viktigt och intressant anser vi vara den koppling han gör mellan klass och etnicitet i dagens Sverige, samt det fokus Stigendal har på skolan i relation till detta.10
7 Se bl. a Sarnecki, Jerzy och Ramström, Jan.
8 Trondman, Mats (red.), Bunar, Nihad, mfl. Varken ung eller vuxen: ”samhället idag är ju helt rubbat”, Stockholm, 2001.
9 Stigendal, Mikael, Framgångsalternativ, Lund, 2004, s. 50-51. 10 Ibid.
4. Teori
Genom att föra fram diskussionen kring och synen på Landskrona i termer av en mytbild, har vi redan gett en viss hänvisning om att vi ser det som pågår som något problematiskt och missvisande. Utan att göra alltför stora anspråk på föreliggande arbete, anser vi att det vi vill genomföra ligger i linje med vad som kallas kritisk forskning. Alvesson och Deetz beskriver kritisk forskning som en inriktning där verkligheten studeras utifrån att den är socialt konstruerad. Med det menas att kritiskt tänkande ingår som en huvudsaklig ansats. Det kan handla om att identifiera och ifrågasätta de antaganden eller normer som ligger bakom hur vi uppfattar verkligheten, hur människor förstår och handlar. Kritisk forskning syftar generellt till att rubba rådande makt- och dominansförhållanden genom ett ifrågasättande av dess legitimitet.11 Vi förväntar oss ingen större samhällsomvandling utifrån den kritiska forskning
vi vill göra, dock vill vi ha en röd tråd av kritiskt tänkande i det vi ska göra. Detta genom att gå in närmare på de rykte om Landskrona vi anser finns, och problematisera det utifrån kopplingar mellan klass/etnicitet, ungdomsgäng/identitet, rasism/utanförskap. Den kritiska ansatsen anser vi vara nödvändig för att komma vidare och öppna för en mer konstruktiv diskussion kring vilka problem Landskrona som stad eller exempelvis den för oss aktuella gymnasieskolan har i nuläget.
4.1 Diskursanalys
För att komma åt, samt kunna strukturera vår analys av vad vi menar är en mytbild av situationen i Landskrona, kommer vi att använda oss av begreppet diskurs som teoretisk utgångspunkt. Diskurs har blivit lite av ett modeord och därför anser vi det vara nödvändigt att förklara dels vad vi menar med ordet diskurs och dels hur vi använder begreppet i vårt arbete, d v s vad vi lägger för betydelse i begreppet diskurs. Det finns ett stort antal forskare som använder sig av begreppet diskurs och lika många tolkningar av begreppet. Diskurs kan förenklat definieras som ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)”.12 Diskurs kan även övergripande ses som olika sätt för människor att konstruera
sin omvärld och resonera kring den med hjälp av ett särskilt språk. Detta språk ger specifika definitioner av verkligheten som får sanningsskapande effekter, där diskursen också i
11 Alvesson, Mats, Deetz, Stanley, Kritisk samhällsvetenskaplig metod, Lund, 2000, kap. 1.
slutändan konstituerar verkligheten.13 Enligt Alvesson och Deetz har diskursbegreppet en
viktig funktion i den kritiska forskningen;
Kritisk samhällsforskning är alltså inriktad på att mer ifrågasätta än bekräfta det etablerade, mer rubba än fortplanta kulturella traditioner och konventioner, mer blottlägga och demonstrera spänningar i användningen av språket än att bevara ett visst språks dominans, mer uppmuntra till fruktbara meningsskiljaktigheter än att utgå från ett ytligt samförstånd.14
Michel Foucault var den forskare som utvecklade begreppet diskursanalyser, vi vill dock inte gå in på alltför djuplodande filosofiska resonemang utan gör bara en överblick. Foucaults syfte med diskursteorin kan sägas vara att klarlägga den kunskap som definierar vad som kan och inte kan sägas i en viss tid samt vad som ses som sant och falskt. Med detta menas att kunskap inte nödvändigtvis ger en bild av sanningen, utan att sanningen snarare är socialt konstruerad. Diskurserna ses som sociala konstruktioner, som ju därför kan dekonstrueras för att finna processerna som utformat diskursen från början. En Foucaults beskrivning av begreppet är ”diskurs som ett tankesystem som både är beroende av och präglar materiella praktiker, som inte bara språkligt utan även praktiskt, genom särskilda makttekniker […] skapar särskilda former av subjektivitet”.15
Utifrån begreppet diskurs vill vi beskriva den uppfattning om Landskrona som etablerat sig under de senaste åren. Detta får bli som ett mer teoretiskt ramverk till den mer praktiska empiri vi använder oss av i form av enkäter. Vi vill försöka redogöra för hur en viss aktuell diskurs av Landskrona kan ses som problematisk, där gäng, invandrare och ungdom tillsammans formar ett språkbruk som fått väldigt negativ innebörd förknippade med våld, kriminalitet och anarki. Denna specifika diskurs har kommit att legitimera främlingsfientliga tendenser och ett icke-konstruktivt ”vi och dem” -tänkande. Problemen med arbetslöshet, segregation och social utslagning diskuteras inte som misslyckad välfärdspolitik, utan snarare utifrån de andras kultur och oförmåga att anpassa sig till det svenska samhället. Media och allmänhet ger återklang åt varandras uppiskade retorik, där rädsla, uppgivenhet och aggressivitet riktas mot invandrare i allmänhet och invandrarungdom i synnerhet. Samtidigt pågår ett vardagsliv
13 Alvesson, Deetz, 2000, sid. 56. 14 Ibid, s. 13.
i staden, som vi antar på olika vis skiljer sig från den verklighet som denna diskurs gör anspråk på att veta allt om.
För att komma åt en mer nyanserad verklighet måste vi dekonstruera de orsaker till problemen i Landskrona som den av oss utvalda diskursen representerar. Vi menar att detta görs bäst genom att granska de uttryck i lokalsamhället som ses som de stora problemen, men lyfta alternativa tolkningar till varför de existerar. Som teoretisk grund till detta vill vi koppla etnicitet och ungdomsproblem till socioekonomiska faktorer. Vi ser klassbegreppet som väldigt användbart, dock kommer vi inte gå in på någon mer utförlig, exakt teoretisk definition. Detta torde inte medföra några större komplikationer då de flesta forskare vi hänvisar till gör tydliga kopplingar till klass utan att tydligt definiera begreppet.
4.2 Klass och etnicitet
Klassperspektivet tror vi utgör ett nödvändigt analytiskt redskap i analysen av såväl etnicitet, utanförskap, segregation, stigmatisering och synen på ungdomar. Detta för att vi anser risken vara överhängande att annars fastna i de fördomsfulla, bitvis rasistiska eller ungdomsmystifierande förklaringsmallar som vi vill problematisera. Fanny Ambjörnsson beskriver i En klass för sig hur genus även i dagens samhälle konstrueras i nära samband till klass. Trots de svårigheter som finns att klart definiera klass idag, både utifrån samhällets förändrade karaktär gällande arbetsliv såväl som utifrån ett läge där klass som kategori fått en alltmer undanskymd och ifrågasatt roll i den allmänna debatten, visar Ambjörnsson tydligt att klass fortfarande spelar roll. Boken beskriver hur gymnasieungdomar skapar sig en självbild och identitet och förhållningssätt till omvärlden utifrån klasstillhörighet.16 Även om
det i detta fall handlar om genus och hur det konstrueras i relation till klass, ser vi klara paralleller till hur även synen på etnicitet konstitueras tillsammans med klass, detsamma gäller hur inställningen till hur olika kategorier av ungdomar skapas i samhället. Ambjörnsson förklarar relationen som att ”Klassbegreppet bör därför snarast betraktas som ett av många perspektiv som belyser hur en viss sorts ojämlikhet skapas och upprätthålls; hur hierarkier och beroendeförhållanden uppstår mellan grupper när sociala, kulturella och ekonomiska resurser fördelas efter olika mönster”.17 Det hon tydligt visar genom sin
deltagande observation av gymnasietjejer är hur klasstillhörigheten visar sig i klädsel,
16 Ambjörnsson, Fanny, I en klass för sig, Stockholm, 2003. 17 Ibid, s. 33.
uppträdande, sociala beteenden, syn på sig själv och omvärlden samt hur denna behandlar och ser tillbaka på individen. Normen är medelklass, medan arbetarklassen förväntas avvika och därför också speciellt under ungdomstiden även gör detta.
Aleksandra Ålund beskriver kopplingen mellan etnicitet och klass som en följd av strukturell diskriminering i dagens Sverige. Den sociala dimensionen av etnicitet, dess relation till klass och social stratifiering, förklaras utifrån kulturella faktorer. Samtidigt som den svenska staten i sin politiskt korrekta retorik omfamnar det mångkulturella samhället, så menar Ålund att realiteten präglas av ojämlika förutsättningar för den som inkluderas i gruppen ”invandrare”;
Beyond the utopian rhetoric of cultural pluralism, based on equality, freedom of choice and partnership, all belonging to great visions of Swedish multiculturalism, we meet a divided society and an one-dimensional, socially restricted freedom of choice. Partnership tends towards the adjustment of the foreign and divergent. Equality is curtailed by really existing inequalities. In its extreme form, cultural pluralism serves as a framework of ideological imagination concealing an actual process of social exclusion.18
Vi menar att problemet inte är baserat i etnicitet i sig, utan snarare i diskriminerande strukturer i samhället som i sin tur genererar sociala orättvisor. Centralt för oss är inte att förklara diskrimineringen i sig utan snarare dess koppling till klassamhället, med det menar vi att risken är avsevärt mycket större att hamna i en underklassposition om du har ickesvenskt påbrå. Historiskt sett har de problem som idag kopplas till etnicitet, som t ex gäng, socialt utanförskap, arbetslöshet, kriminalitet, missbruk etc., varit relaterade till arbetarklass. I dagens debatt kring dessa problem, tenderar fokus att läggas enbart på den etniska aspekten. Vi menar att resultatet av en sådan fokus tenderar att leda till stigmatisering och stratifiering samt en allt mer ökande främlingsfientlighet och rasism i samhället. Här är det viktigt att lyfta fram det som även Mats Trondman poängterar, nämligen att etnisk diskriminering också måste ses i ljuset av sociala rättvisefrågor. Att ensidigt fokusera på etnicitet som orsak till vissa gruppers underordning i samhället är inte tillräckligt. Hans beskrivning av ungdomar i gråzonen inkluderar såväl de etniskt svenska som de ickesvenska, gemensamt dock att de tillhör en arbetarklass. Med det menas inte att diskriminering utifrån etnicitet skall negligeras, men att det inte räcker som samhällsanalys när det gäller att komma fram till konstruktiva lösningar. Eftersom problemen inte bara är grundade i etnisk tillhörighet måste lösningar
även finnas i andra analyser av samhället. Här menar vi att ett klassperspektiv är nödvändigt. Vidare menar Trondman att just arbetarklassen sedan 1990-talet har drabbats hårdast av de samhälleliga förändringarna i form av nedskärningar i välfärden.19 Områden som Rinkeby, Hammarkullen, Rosengård och även Landskrona har en stor andel invånare som är drabbade av tydlig social och ekonomisk marginalisering, samt andra för arbetarklassen typiska karaktäristika.
Diskriminering kan aldrig accepteras men måste när det är rimligt i en samhällsanalys kunna förstås och motverkas som ett utryck för vad den riskerar att själv inte påstå sig vara ett uttryck för. Om sociala orättvisor tillåts fortsätta att tillta i det svenska samhället är jag rädd för att också olika former av diskrimineringstendenser kommer att följa som ett brev på posten.20
Någonstans handlar det hela om att kalla problemet vid dess rätta namn. Mikael Stigendal menar i sitt resonemang kring utanförskap och innanförskap i den svenska skolan, att det får konsekvenser hur man väljer att definiera problemet. Om man t ex väljer att definiera en problemskola utifrån att det är många elever med invandrarbakgrund så kommer orsakssambandet att relateras till just faktorn invandrarskap. Här menar Stigendal att det finns en problematisk verklighetsförankring dold i begreppen. Är det eleverna eller är det skolan som är orsaken till problemet? Kan invandrarskap användas som förklaring till problem i en lärande situation? Och är det i så fall eleverna eller lärarna det är fel på? Stigendal anser att svaren är beroende av de utgångspunkter från vilka frågorna är formulerade.21 Stigendal använder begreppen utanförskap/innanförskap i sin beskrivning av
den svenska skolan;
Framförallt är det på skolor med en hög andel etniska minoriteter som relationen mellan innanförskap och utanförskap utspelar sig. Dessa skolor ligger vanligtvis i bostadsområden präglade av utanförskap. Skolorna kan därför kallas utanförskapsskolor. Kategoriseringen har inget med deras kvalitet att göra. Skolorna behöver absolut inte vara dåliga för att inordnas under begreppet utanförskap. De kan mycket väl vara bra. Det är i stället skolornas urbana inplacering, både geografiskt och socialt, som jag vill komma åt med benämningen utanförskap. Skolorna är inplacerade i urbana områden vars invånare till stor del befinner sig på marginalen av det svenska samhället eller rent av kan sägas stå utanför.22
19 Trondman (red.), Bunar, 2001, s. 22-28. 20 Ibid, s. 27-28.
21 Stigendal, 2004, s. 20-21. 22 Ibid, s. 50-51.
5. Metod
Vår uppfattning och förförståelse gör gällande att bilden av Landskrona som kommit att etableras på vissa sätt är överdriven och på andra sätt bristfällig. I och med att vi ser diskursen som kommit att dominera synen på Landskrona som färgad av uppfattningar med tveksam grund i reella företeelser, ville vi på något sätt söka alternativ. Som vi tidigare gått igenom har vi olika anfallsvinklar utifrån vilka vi ämnar angripa vad vi menar kan ses som en specifik diskurs. Denna diskurs försöker vi påvisa genom exempel hämtade från media, samt material från kommunen. Vi är medvetna om att detta kan ses som bristfälligt och att vi delvis lutar oss mot en förvissning om att läsaren redan har en viss uppfattning om det vi pekar på. Dock anser vi att det måste finnas utrymme inom ramarna för vad som kan anses vara vetenskap, att ta upp och problematisera samhällsfenomen som återfinns i det offentliga samtalet och folks medvetande. Vårt andra material är av mer kvantitativ natur och är menat att förankra uppsatsen i en vardagssituation. Vi vill försöka stämma av verkligheten, för att kunna diskutera diskursen utifrån mer konkreta faktorer. Som metod för detta bestämde vi oss för att göra en enkätundersökning bland elever på den skola vi själva vistats på under vår verksamhetsförlagda tid inom lärarutbildningen. Dessa elevers uppfattningar tänker vi kan stå i fokus när vi sen utökar och problematiserar diskussionen kring den aktuella diskursen.
5.1 Både en kvantitativ och kvalitativ metod
Vi har valt en gymnasieskola i Landskrona som arena för att göra en kvantitativ undersökning om elevers uppfattningar kring sin vardag, för att sedan relatera dessa till diskursen i stort. Undersökningen tar avstamp i gymnasieungdomars upplevelser av sin skola, där fokus ligger på såväl gängbildningar som hur de trivs i skolan mer allmänt. Anledningen till att just gängbildningar får en så pass stor del i enkäten beror på att diskursen gör ungdomsgängen till ansvariga för den aktuella problematiken, vilket vi menar är ett för enkelt svar på en så pass komplex fråga. Det finns andra förklaringar som hade kunnat nyansera debatten kring Landskronas problematik som t ex socioekonomiska faktorer. Vidare lyfts en alldeles för enkelspårig syn på ungdomsproblematik, där vi tänker oss att ungdomarna själva har en mer mångfacetterad inställning till gängen. I ungdomars vardag behöver ”gäng” nödvändigtvis inte betraktas som något negativt. Därför har vi inledningsvis i enkäten förtydligat att vi lämnar det öppet för egen tolkning, vad man lägger i
begreppet ”gäng”. Samtidigt som vi antar att verkligheten skiljer sig från myten går det inte att frikoppla individer från den aktuella diskursen, vi kommer i elevernas utsagor att leta efter förhållningssätt och mönster som relaterar till densamma.
Valet av att arbeta med en kvantitativ metod var på inget sätt självklart för oss. Vi har båda en tradition i kvalitativa analyser oftast med en textbetonad fokus men kände nu att vi ville göra en mer kvantitativ undersökning dock utan att helt släppa det kvalitativa greppet. Eftersom vi ansåg elevernas uppfattning vara central valde vi att arbeta med enkäter, medvetna om att de djupa svaren till viss del skulle gå förlorade till förmån för antalet svar och undersökningspersoner. Målet var att få en översiktlig bild av hur eleverna uppfattar sin vardag i skolan varpå vi kände det vara nödvändigt med ett stort antal frågor. Därför ansåg vi även det vara viktigt med ett stort antal undersökningspersoner, varpå en enkät var att föredra framför t ex intervjuer av ett fåtal elever.23 Vi har försökt arbeta ihop en enkät som
ska ses som en helhet, i syfte att fånga upp lite av djupet som lätt går förlorat i traditionella kvantitativa undersökningar. Varje fråga skall ses som en pusselbit i syfte att ge en mer nyanserad bild av verkligheten som eleverna upplever den. Dessutom är dessa utformade så att svaren i viss mån överlappar varandra, detta för att täcka upp för missförstånd och bortfall. Vi är medvetna om risken med att ha ett stort antal påståenden med fasta svar, att respondenten kan tröttna i slutet och svara mer slumpmässigt.24 Vi har dock arbetat med att
blanda påståenden som vi tror eleverna kommer att uppfatta som mer intressanta, med de mer allmänna. Personuppgifterna placerade vi sist i enkäten, eftersom vi hoppas att dessa fylls i mer på rutin.
Enkäten tar sitt avstamp i en undran om huruvida ungdomar som har sin vardag i Landskrona, i detta fall på en gymnasieskola, upplever samma problem som mytbilden anger. Vår ambition är att genom enkäten få en uppfattning om hur eleverna överlag trivs på skolan, samt hur de ser på gängbildningar på den egna skolan. Vi inriktade oss på att ringa in tre områden med hjälp av påståenden i enkäten, eftersom det var framförallt dessa som vi ville fånga upp i vår undersökning. Påståenden tänkte vi var ett bra sätt att få eleverna att relatera till såväl ytterligheter, som mer neutrala saker. Vi har även kunnat styra så att vissa påståenden har en mer negativ klang i linje med exempelvis ryktet om skolan som problemskola, medan andra är positiva som om det vore självklart att skolan är väldigt bra.
23 Ejlertsson, Göran, Enkäten i praktiken, Lund, 1996, s. 11. 24 Trost, Jan, Enkätboken, Lund, 1994, s. 72.
Det första området handlar om hur eleven uppfattar situationen med gäng och grupperingar på skolan, det andra om hur eleven mår på och i skolan samt det tredje om huruvida det finns skillnader mellan olika grupper av elevers uppfattningar. När det gäller att urskilja eleverna från varandra, har vi efter påståendena lagt till frågor som rör klass, kön, etnicitet, samt huruvida eleven i fråga bor i eller utanför Landskrona stad.25
Vid arbetes början hade vi som avsikt att utifrån enkäten kunna indela eleverna efter klasstillhörighet och etnicitet därav de många personuppgifter som finns på sista sidan.26 Vi
hade en förhoppning om att dessa uppgifter sammantaget skulle fungera som tydliga klassmarkörer. Dessa skulle vi sedan använda i syfte att lyfta fram skillnader i uppfattning av skolan och synen på gängen beroende på framförallt klass och etnicitet. I efterhand visade sig detta vara att ta sig vatten över huvudet då materialet helt enkelt blev för omfattande. Dessutom fanns det ett stort internt bortfall bland dessa uppgifter som i princip hade omintetgjort undersökningen. Dock fanns det en av dessa försök till markörer som verkligen fungerade i detta sammanhang och det var frågan huruvida respondenten bor i Landskrona stad eller inte. Anledningen till att denna faktor är intressant, är som vi tidigare nämnt att det finns en tydlig boendesegregation i Landskrona.27
Som noviser inom det kvantitativa fältet ägnade vi noggranna förberedelser åt själva utformandet av enkäterna. Vi har utgått från Göran Ejlertssons bok Enkäten i praktiken när vi utformade enkäten. Eftersom fokus kom att ligga på eleverna har vi arbetat med språkbruket i formuleringarna för att undvika missförstånd men även för att göra enkäten mer relevant och intressant för eleverna själva. Ejlertsson har formulerat ett stort antal ”förhållningsregler” som vi har arbetat utifrån. Övergripande handlar dessa regler om att anpassa sig efter sin valda målgrupp samt genom en grundlig frågekonstruktion minimera tolkningsmöjligheterna.28 Vi försökte även minska antalet bortfall, som annars är vanligt vid enkäter, genom att låta eleverna göra dessa under lektionstid. Vi har gett skriftliga instruktioner till lärarna i de utvalda klasserna, där vi framförallt poängterade vikten av anonymitet och självständighet i besvarandet av enkäten. Tyvärr uppstod missförstånd, vilket bidrog till att det externa bortfallet blev onödigt stort. Av de totalt 147 elever som går sista
25 Se utformningen av påståendena i Enkäten som Bilaga 1. 26 Se Enkäten i Bilaga 1.
27 “Vi kan bättre!” Integrations- och mångfaldsprogram från 2001, s. 16-17, Vi kan bättre! – uppföljning
2005, s. 12.
året på skolan, fick vi in 97 enkäter varav två blev internat bortfall p g a de var otillräckligt besvarade. Det externa bortfallet var således totalt 50.
Målet var att få en bred bild av hur eleverna uppfattar sin vardag i skolan, därför ansåg vi det vara nödvändigt att ta med ett brett underlag i undersökningen. Samtidigt gjorde uppsatsens mer praktiska begränsningar att vi valde att koncentrera oss på en årskurs. Anledningen till att vi valde just årskurs tre beror på ett flertal faktorer. Dels har de spenderat fem terminer på skolan, en tid då de lärt känna skolan men kanske även upplevt förändringar. Dels tänker vi oss att det händer mycket under gymnasietiden gällande ungdomars utveckling, de är ofta mer mogna och reflekterande när de tar studenten än när de precis slutat högstadiet. Vi vet dessutom att skolan under de senaste åren har arbetat mycket med att förbättra miljön och skolans rykte. För att förankra detta har vi även kompletterat vår undersökning med en kort skriftlig intervju med rektorn på skolan.29 Vi har
även fått tillåtelse av rektorn och med honom kunnat diskutera annan användbar information.
Vi har varit väldigt noga med elevernas anonymitet när de fyllt i enkäten, och har även anonymiserat skolan. Vi har därför valt att inte ta upp eller diskutera vilka program som finns på den utvalda skolan. I och med att vår uppfattning av den diskurs vi vill undersöka delvis består i våra egna erfarenheter på en viss skola, var det också den skolan vi ville använda. Det handlar ju även om att vi där har kontakter vilket underlättat genomförandet av enkäterna. Vi har inte behövt vara med vid enkätutdelningen, men ändå kunnat räkna med att det genomförts på ett bra sätt. Enkäterna har utdelats under lektionstid och samlats in direkt. Fördelningen mellan könen visade sig vara 46 stycken män och 49 kvinnor. Av alla 95 elever som besvarade enkäten bor 64 elever i Landskrona och följaktligen 31 utanför. Sammantaget hade 42 elever minst en förälder som var född utanför Sverige. Av dessa 42 bor 37 i Landskrona stad.
Vi har upptäckt att det fanns väldigt intressanta skillnader i åsikter mellan de elever som bor i Landskrona stad och de som bor utanför, oavsett om de har helsvenska föräldrar eller inte.30 Vi har därför valt att fokusera på just de som bor i och de som bor utanför
29 Intervju med rektor, se Bilaga 2.
30 Vi jämförde de elever med minst en förälder född utanför Sverige, som bodde i Landskrona med ”etniska svenskar” boendes i Landskrona och fann liten eller ingen skillnad i svaren. Samma sak gällde de elever med minst en förälder född utanför Sverige som bodde utanför Landskrona med ”etniska svenskar” utanför Landskrona och fann samma sak där.
Landskrona stad i vår undersökning eftersom detta verkar vara den stora vattendelaren i elevers uppfattning av skolan – var de bor i förhållande till staden.
5.2 Enkätsvarens två delar
Vi har valt att presentera enkätsvaren i två delar, där vi först har sammanställt tabeller som fokuserar på specifika områden som vi menar sammantaget besvarar de två första underfrågorna; Hur uppfattar eleverna sin skolmiljö?, samt Hur ser elevernas uppfattning ut gällande gängbildningar på skolan? Här presenteras alla elevers svar tillsammans i procentform. I den andra delen lyfter vi fram de påståenden där vi funnit signifikanta skillnader mellan elever som bor i respektive utanför Landskrona och som följaktligen besvarar den sista underfrågan; Går det att påvisa signifikanta skillnader i enkätsvaren mellan elever som bor i respektive utanför Landskrona och vilka är i så fall dessa? Dessa skillnader i åsikter presenteras i stapeldiagram och även här i procentform.
6. Landskrona – en stad i kommunen
Vårt arbete tar avstamp i Landskrona, eller snarare i bilden av Landskrona som problemstad. I Landskronaposten, stadens lokala del av Helsingsborgsdagblad, har det sedan i vårats gått att läsa 98 artiklar om gängvåldet. Det handlar om ungdomsgäng som utför personrån och begår misshandel.31 Det går även att lägga till en uppsjö av insändare, debattinlägg, samt
diskussionsforum på tidningens hemsida där ett visst språkbruk stått i centrum. I fokus står ungdom och invandrarskap, kriminalitet, rädsla och ilska. Som praktikanter i ämnet samhällskunskap har vi även märkt att detta är det ämne som engagerat eleverna allra mest, alla har något att säga och tycka. Det är viktigt att ta detta på allvar, det finns problem i Landskrona som upprör och väcker många känslor hos folk. Vi vill i föreliggande text inte negligera detta, dock vill vi kritiskt granska den specifika problembild som staden nu dras med. Det kan vara svårt att få en övergripande uppfattning av Landskrona i nuläget utan en historisk översikt som sträcker sig runt 20-30 år tillbaka i tiden. Kommunen har ju inte alltid förknippats med segregation och motsättningar.
6.1 Landskrona – en arbetarstad i förändring
Under 1960-talet var Landskrona en spirande industristad i behov av arbetskraft. Denna arbetskraft hämtades främst från Balkan, Turkiet, Finland och Danmark. Den ekonomiska krisen under 1970-talet ledde till nedläggningar under tidigt 80-tal inom den tunga industrin i staden. Öresundsvarvet som sysselsatte ca 3,000 personer lades ned under perioden. Med detta följde även nedläggningar av mindre närliggande företag som olika underleverantörer. En stor del av den arbetsföra befolkningen med stor yrkeskompetens inom den tunga industrin flyttade från staden. Resultatet blev ett minskat invånarantal och stegrande arbetslöshet, vilket bl a ledde till ett stort antal tomma lägenheter i innerstaden.32 Under
perioden 1993-1995 tog sen Landskrona emot ca 2,000 flyktingar från konfliktområdet på Balkan, varav många flyttade in just i de gamla industriarbetarnas lägenheter i centrum. Detta har medfört en boendestruktur som påminner om den man kan se i många amerikanska storstäder, där ”förorterna”33 domineras av en vit medelklass medan innerstaden främst
befolkas av färgad arbetarklass. I Sverige ser boendesegregationen vanligtvis annorlunda ut då centrum präglas av dyra fastigheter, bostadsrätter eller lägenheter med hög hyra medan arbetarklassen främst bor i förorterna.
Den ekonomiska krisen under 1990-talet bidrog till dåliga möjligheter för staden att ta hand om de nyinflyttade på ett bra sätt. Följderna för många har blivit att de fastnat i en socialt utsatt situation. Det finns ett stort antal bidragsberoende, utbredd långtidsarbetslöshet, bostadssegregation och en tydlig diskriminering på arbetsmarknaden.34 I
kommunen bor ca 39,000 invånare varav ca 20 % är födda utanför landet, detta i jämförelse med riksgenomsnittet på 12,5 %. Arbetslösheten och bidragsberoendet är större i Landskrona än i övriga riket medan medelinkomsten är avsevärt lägre.35 Den historiska
bilden av Landskrona är den av en klassisk svensk arbetarstad, men som haft svårt att återhämta sig ekonomiskt.
32 Vi kan bättre!, s. 15-17.
33 Förort kan dels avse utkanten av en stad, men även mindre byar/samhällen utanför staden. 34 Vi kan bättre!, s. 16-17.
6.2 Landskrona som problemstad – myt eller verklighet?
En andel på 35 % uppger våld, kriminalitet och trakasserier i staden Landskrona som främsta anledning till varför människor från olika kulturer inte kan mötas på ett naturligt sätt. Många beskriver att de är rädda för att på kvällarna vistas i Landskronas centrala delar p g a att kriminella ungdomsgäng rånar, misshandlar och verbalt trakasserar personer som vistas i dessa områden. Eftersom dessa ungdomar uppges ha utländsk bakgrund/härkomst ses de som en del av integrationsproblemet i Landskrona. En del av respondenterna upplever också att dessa ungdomar väljer att trakassera just ”svenskar” och menar att detta handlar om ”omvänd rasism och diskriminering”.36
Citatet ovan är hämtat från en undersökning gjord med invånare i Landskrona i 2006 års integrationsbarometer. Detta tror vi kan vara representativt för den bild av Landskrona som vi menar är förhärskande hos många av kommunens invånare. Frågan som citatet är ett svar på lyder ”tycker du att det finns en möjlighet för människor från olika kulturer att mötas på ett naturligt sätt i Landskrona?”.37 Vad som är intressant med dessa siffror är just att över en tredjedel av de tillfrågade anser det inte är möjligt att träffa människor från andra kulturer på grund av olika former av våld. Samma fokus har funnits i främst den lokala pressen, men även regionalt och efter valet även nationellt. Lokalt har bilden av en kriminellt belastad stad spridits. Reportagen har dominerats av de kriminella invandrargängen som gör staden osäker. Artiklar om pensionärer och andra oskyldiga som rånats och misshandlats mitt på ljusa dan har förstärkt en allmän känsla av otrygghet bland kommunens invånare. Det offentliga rummet upplevs ha ockuperats av dessa gäng som både slåss sinsemellan men även oprovocerat kan angripa förbipasserande.38 I regional media har fokus legat på motsättningar dels mellan olika invandrargrupper och dels mellan invandrare och ”etniska svenskar”. Dessa motsättningar har existerat både inom Landskrona men även involverat ungdomsgäng från kringliggande städer; motsättningar som manifesterats genom politiska utspel från Sverigedemokrater. Efter valet 2006 hamnade Landskrona i nationellt fokus i och med Sverigedemokraternas framgångsval. Här målas bilden av en segregerad stad upp, fylld av social misär, utanförskap och främlingsfientliga strömningar.39 Trots att
Sverigedemokraterna inte gick till val på någon tydlig politisk plattform lade mer än var femte Landskronabo sin röst på dem. När TV-programmet Faktum åkte till Landskrona för
36 Landskrona Kommuns Integrationsbarometer 2006, s. 44. 37 Ibid, s. 43.
38http://hd.se/landskrona/2006/10/06/snaran_dras_aat_kring/ 39 Faktum, SVT 2, kl. 20.00, 2006-11-20.
att ta reda på vad Sverigedemokraterna och dess väljare ville förändra i staden, var det inte heller då lätt att få besked. Invånarna de mötte ville inte prata om detta. Den intervjuade Sverigedemokraten kom efter mycket om och men fram till att det var den ökade brottsligheten och ett nollavtal med migrationsverket som stod främst på partiets agenda. Närpolisen menar dock att brotten kraftigt minskat och ligger på i snitt ett brott i veckan. Ett nollavtal finns redan sedan flera år tillbaka.40
Landskrona är inte längre bara en stad som vilken annan utan förknippas oftast med negativa associationer. Vi har själva upplevt detta i de reaktioner vi möts av då vi berättat om vår VFT i staden. Framförallt har det handlat om hörsägen som beskriver en väldigt stökig skolmiljö med en hotfull stämning till följd av gängproblematik. Samtidigt har fördomar förts fram rörande elevers dåliga kunskapsnivåer, undermåliga språkkunskaper och låga motivation. Det finns även en utbredd föreställning om att det är farligt i innerstaden, t o m på dagtid. Invandrartätheten ligger i topp av förklaringarna vi mött till vad i problemens ursprung ligger. Resonemangen är av typen att De är för många och hur ska då Vi kunna lära ut hur det går till här, etc. Vi antar då att man syftar på kulturskillnader, att den som kommit till Sverige bär med sig så mycket olikheter att det blir problem om alldeles för många ska ”läras in” samtidigt. Vissa går längre, Sverigedemokraternas ledamöter i Landskrona kommunfullmäktige har talat om en konspiration mot ”det svenska”, att den svenska kulturen är i fara.41
Här anser vi att det går att dra paralleller till andra problemområden/städer i Sverige och hur dessa har framställts i folks medvetande i allmänhet och media i synnerhet. Ett uppenbart exempel; ”Rinkeby har framställts som värstingkrigares säte; brottets mittpunkt, säte för asociala, faderslösa ungar från problematiska, utslagna och/eller traditionstyngda familjer”.42 Under 1990-talet fick Rinkeby en ”ghetto-stämpel” genom framförallt TV och media, där skulden lades på rinkebyborna själva utan att tala om segregation, diskriminering och utanförskap. Detta kan ha skapat grogrunden för en självuppfyllande profetia, då Rinkeby faktiskt även tampades med en hel del sociala problem.43 Genom massmedias tendens att förenkla verkligheten förklaras våldshandlingar och kriminalitet i områden som
40 Faktum, 2006. 41 Ibid.
42 Ålund, 1997, s. 17. 43 Ibid, s. 14-16.
Rinkeby eller i det här fallet Landskrona, som kulturellt grundade konflikter.44 Kultur är
något man inte helt kan bortse från men den måste sättas i ett socialt sammanhang, exempelvis en kultur framfödd i svenska förorter som följd av utanförskap, segregering och stigmatiserande diskriminering.45 Invandrarskap har blivit till ett permanent tillstånd av
kulturell underordning och socialt utanförskap.46
Det svåra är således att avgöra i vilka sammanhang som begreppen eller etiketterna ’invandrare’ och ’kultur’ är begrepp och levda företeelser som verkligen förklarar något, och när det är något som snarare döljer än synliggör andra villkor. Är till exempel invandrare arbetslösa därför att de är invandrare eller beskriv de som ’invandrare’ därför att de är arbetslösa? Är grupper av ’invandrarpojkar’ kriminella därför att de är ’invandrare’ eller görs kriminella pojkar till invandrare bara därför att en aspekt av deras liv är att de är födda i ett annat land än Sverige? Slår män sina kvinnor därför att de är invandrare eller görs vissa män som slår kvinnor till generaliserade ’invandrare’? Om arbetslösheten, kriminaliteten och våldet beror på att de är ’invandrare’, så kan man undra varför i så fall inte alla som är födda i ett annat land är arbetslösa, kriminella och våldsamma.47
Det är uppenbart att många ser Landskronas problem som något relaterat till ”invandrare”, där betydelsen i begreppet blir alltmer oklart ju mer det diskuteras. Om vi skulle ta bort ”invandrardimensionen” av den rådande problembilden av Landskrona, kvarstår ändå ungdomsgängen, våldet och den upplevda känslan av otrygghet som så många verkar bära på. Vi har mött elever som inte får eller vill gå ut efter mörkrets inbrott, lärare som uttrycker rädsla för gängen och vuxna överlag som menar att vissa ungdomar och dess gängkonstellationer tagit över staden. Det finns en uppgivenhet och ilska mot politiker och ordningsmakt som man menar inte gör något. Samtidigt, som nämnts innan, har brottsligheten minskat drastiskt. Polisen har nämnt siffran ett brott i veckan som snitt, samt att de enda nya ökande anmälningarna handlar om äldre män som oprovocerat går på och skäller ut unga ”invandrarkillar”.48
Synen på ungdomen som problematisk, alltmer våldsam och moraliskt degenererad, har på olika sätt funnits länge i Sverige. Ungdomen får ofta representera så mycket annat än sig självt, det kan handla om framtiden, förändringar i samhället, där oro och hopp inför detta läggs på ungdomarna.49 ”Det var bättre förr” känns igen som ett standardutryck från de
44 Ålund, 1997, s. 24. 45 Ibid, s. 32.
46 Ibid, s. 21.
47 Trondman, (red.), Bunar, 2001, s. 121. 48 Faktum, 2006.
äldre, detsamma kan gälla för ”ungdomar nu för tiden…”. De ungdomar som drar runt på Landskronas gator och sprider oro omkring sig har troligen fått ett rykte med överdrivna proportioner. Dock existerar de och begår brott. Ungdomsligister av olika slag finns sedan länge som ett vanligt inslag i det samhälle vi lever i, tidigare var det arbetarklassens barn som sågs som ett växande samhällsproblem medan det idag mer är invandrares barn som får bära samma hundhuvud. Många forskare gör dock den enligt oss viktiga kopplingen att ”invandrare” idag p g a diskriminering och segregation har en överrepresentation i samhällets lägsta skikt. Ett skikt vars ungdomar oavsett vilka sociala miljöer och sammanhang de rör sig i, fått försämrade villkor i den samhällsutveckling Sverige haft sedan 1990-talets början.50 Det
finns även jämförelser mellan kriminella ”invandrarungdomar”, skinheads, fotbollshuliganer, etc., som beskrivs lite som barn av samma tid och klass.51 Poängen med resonemanget är att vi vill ta udden av att det är just invandrarungdomar som i gäng begår brott och sprider skräck omkring sig. Det ska varken ursäkta eller förstärka de kriminella handlingar som begåtts, däremot finns andra problematiska följder av att se detta som framförallt invandrarproblem i allmänhet och ”invandrarungdomsproblem” i synnerhet.
Verica Stojanovic menar att bara att definieras som ”invandrare” idag på många sätt är ett stigma, som för en tonåring kan bli en stark påverkan i identitetsbyggandet. Hinder dyker upp i skolan och senare på arbetsmarknaden, de kan bli tvungna att överprestera för att bevisa sin duglighet. Hon menar att dessa ungdomar får återkommande signaler från omvärlden att de avviker från normen, oavsett om de själva gör det.52 Mikael Stigendal är
inne på samma resonemang i sin analys av utanförskap och innanförskap i svenska skolor. Skolor i segregerade områden har ofta exempelvis lägre genomsnittsbetyg, Stigendal kritiserar då vad betygen egentligen mäter. Att misslyckas med att få godkända betyg blir en del i utanförskapet för de barn och ungdomar som växer upp i segregerade områden, går på ”problemskolor”, har föräldrar som står utanför arbetsmarknaden, etc. Skolan är en viktig integrationsarena i samhället, och ska vara ett stöd på vägen till innanförskapet. Stigendal vänder så att säga på det etablerade resonemanget där etnicitet sätts i förgrunden till förklaring till varför vissa skolor får låga snittbetyg, istället ifrågasätter han skolan,
50 Mats Trondman kallar dem för “ungdom i tidens gråzon”, Trondman (red.), Bunar, 2001, s. 117-121. 51 Se exempelvis Sverige, Sverige, fosterland av Gellert Tamas.
52 Miegel, Fredrik, Johansson, Thomas (red.), Mardrömmar och önskedrömmar, “Andragenerationens invandrarungdom”, Stojanovic, Verica, s. 296-301.
betygssystemet och det svenska samhällets oförmåga att inkludera och värdesätta alla sina medborgare.53 Detta är en högst aktuell infallsvinkel i diskussionen kring Landskrona.
I forskningen Jan Ramström bedrivit kring varför vissa ungdomar råkar på glid i tillvaron, oavsett kriminalitet, våldsamhet eller missbruk, tas återkommande identifikationsprocessen upp. När det blir svårt att identifiera sig med normerna i det omgivande samhället försvåras den unga människans inträde i vuxenkollektivet. Tonåren måste utmynna i svaret på vem man är och vilken framtid man har.54 I dagens Landskrona finns det många anledningar till
varför ungdomar skulle kunna måla sin framtid i mörka färger, speciellt om man som invandrarungdomen ses som huvudorsak till problemen i staden. Jerzy Sarnecki som forskat mycket på ungdomskriminalitet menar att om föräldrar eller övrigt socialt nätverk misslyckas med att utrusta tonåringen med det som krävs för att inkluderas i samhället kan ett gäng komma att kompensera detta. Gängtillhörigheten kan i sin tur leda till ytterligare försvagning av den sociala kompetensen, om den aktuella gruppen har en underklassprägel, i vilken Sarnecki menar att minoritetskultur kan ingå.55 Risken för den självuppfyllande profetian är
stor, om alla tror att jag är kriminell och våldsam så kanske jag också blir det.
Sammanfattningsvis vill vi kortfattat beskriva problematiken i Landskrona som att det är en stad med stora sociala problem, främst p g a arbetslösheten. Dock ses det av många som att ”invandrartätheten” gjort att staden blivit osäker, där främst ”invandrarungdomar” i kriminella gäng tagit över gatorna så att ingen går säker. Myten om den farliga ”invandraren” med sin farliga kultur blandas friskt med myten om den farliga demoraliserade ungdomen. Vinnare är Sverigedemokraterna som med rasistisk retorik flyter på vågen av otrygghet och uppgivenhet, förlorare är de mer nykomna svenskar som inte får del av välfärden samtidigt som de misstänkliggörs utifrån sin etniska bakgrund.
53 Stigendal, 2004. 54 Ramström, 1991.
7. En skola i Landskrona
Genom enkäten vill vi lyfta fram ungdomars uppfattningar om sin skolvardag på ett gymnasium i Landskrona, med utgångspunkt i det rykte som Landskrona dras med och som vi tidigare gått igenom. Innan vi går in på eleverna vill vi dock ge ordet kort till rektorn på den aktuella skolan.56 Vi ville få en liten inblick i hur man såg på stadens problematik i förhållande till skolan, från skolledningens sida. Rektorn berättar att;
På grund av Landskronas rykte tror jag att en del elever söker sig till friskolor i andra städer än Landskrona för att komma bort ifrån Landskrona. Jag tror inte att man söker sig ifrån gymnasieskolorna i Landskrona för att skolorna skulle vara sämre, utan det är Landskrona som stad man söker sig ifrån.57
Rektorn berättar även att skolan för några år sedan har renoverats och bytt namn, samt satsat på marknadsföring för att förbättra sin ”image”. Vi har förstått att skolan tidigare hade ett dåligt rykte. Idag menar rektorn att skolan inte har några stora problem, de satsar mycket på modern pedagogik och har en välfungerande elevvård. Rektorn konstaterar dock att skolan har ett sviktande elevunderlag, många av de högpresterande eleverna väljer att söka sig till friskolor i främst Helsingborg. Dessutom tappar skolan även elever överlag från områdena strax utanför Landskrona, som Svalöv och Kävlinge, till andra skolor i Lund eller nordvästra Skåne. Är det något avvikande med den aktuella skolan är det just detta, att andelen elever med höga betyg är proportionerligt mindre. Med den aktuella diskursen i åtanke vore det inte konstigt om skolan vore stökig på olika vis. Eleverna får dock mer utrymme att ge hänvisningar om detta, en rektor har ju alltid ett intresse av att framställa sin skola i bra dager. Nu ska vi dock gå över till vad eleverna själva anser om sin tillvaro på skolan i fråga.
7.1. Presentation av enkätsvar
Vi har valt att presentera enkätsvaren i form av tabeller, indelade efter områden vi vill fokusera på gällande elevernas svar. Av de 48 påståenden som finns i enkäten har vi strukit påstående 1 och 2 eftersom dessa i efterhand visade sig delvis hamna utanför vårt fokus. I tabellerna kan påståenden återkomma, då vi anser att dessa kan vara intressant ur flera
56 För att se intervjuns frågor och svar i sin helhet, se Bilaga 2. 57 Ibid.
perspektiv. Tabellerna presenteras i procentenheter, precis som diagrammen som följer nedan.
7.1.1 Hur uppfattar eleverna sin skolmiljö?
Tabell 1. Elevens uppfattning av skolan Sa Ds Df Fa Ej58
14. Lärarna arbetar aktivt för att minska konflikter på skolan 15 32 33 16 5 15. Rektorn tar ansvar för konflikthantering 14 27 20 32 7 16. När jag började på skolan var stämningen dålig 8 14 23 55 0 23. Det känns tryggt när lärarna äter i vår matsal 26 22 20 25 6 27. Skolans uppehållsrum bidrar till en god stämning på rasterna 15 53 15 15 3
31. Lärarna äter tillsammans med eleverna 18 25 22 33 2
33. Jag vill byta skola 3 6 7 82 1
34. Lärarna ser konflikterna på skolan 22 40 25 9 3
36. Det är lärarnas ansvar att skapa en bra stämning på skolan 20 56 14 8 2 40. Om jag hade haft egna barn hade jag velat att de skulle gå på skolan* 31 35 15 20 0 41. Det finns platser på skolan där jag känner mig otrygg 7 9 13 71 0
45. Jag går på en problemskola 7 13 20 60 0
47. Det finns skolpersonal jag känner att jag kan vända mig till 44 33 8 13 2
När det gäller hur eleverna uppfattar skolan finns vissa indikationer i Tabell 1 på att en majoritet tycker att skolan är bra. Hela 82% uppger att de inte vill byta skola, ett ställningstagande som borde ha sett annorlunda ut om en majoritet hade vantrivts. 80% håller inte med om att skolan är en problemskola, vilket också tyder på en positiv uppfattning av skolan i stort. De flesta anser inte heller att skolan hade en dålig stämning när de började på den, vilket ger en viss indikation om att det inte bara är den senaste tiden den positiva uppfattningen skapats. När det gäller den fysiska miljön anser 68% att uppehållsrummen bidrar till god stämning, medan bara 16% anser att det finns platser i skolan där de känner sig otrygga. Gällande skolpersonalen ligger resultatet inte lika övervägande på plussidan. 76% anser att det är lärarnas ansvar att skapa en god stämning, 62% anser även att lärarna ser konflikterna, medan bara 47% tycker att de också arbetar aktivt med att minska de konflikter som kan finnas. Ungefär hälften tycker att rektorn tar ansvar för konflikthantering. Huruvida eleverna kan tänka sig att sätta egna barn i skolan i framtiden är de lite mer tveksamma till, utfallet är dock till skolans fördel.
Tabell 2. Hur eleverna mår i skolan Sa Ds Df Fa Ej 3. Jag har vänner från olika gäng på skolan 40 31 14 16 0 17. Jag mår dåligt när jag går till skolan p.g.a. gäng 2 4 5 88 0
21. Jag mår bra i skolan 75 19 3 1 2
25. Jag känner mig ensam på skolan 2 3 6 88 0
33. Jag vill byta skola 3 6 7 82 1
35. Jag har fått nya kompisar på denna skola 87 9 0 3 0
37. Jag har själv varit inblandad i en konflikt på skolan 12 11 15 63 0
38. Jag har blivit mobbad 4 6 4 85 0
41. Det finns platser på skolan där jag känner mig otrygg 7 9 13 71 0 44. Gänget jag tillhör gör att jag känner mig säker 42 28 5 20 4
Eleverna verkar överlag må bra i skolan, detta specifika påstående svarar 94 % sant eller delvis sant på. Väldigt få känner sig ensamma eller vill byta skola. Mobbing har ett fåtal upplevt, vilket ju är sorgligt när det överhuvudtaget förekommer, men frågan är om dessa siffror säger något uppseendeväckande. Utifrån den sammantagna bilden svaren i Tabell 2 ger, verkar det inte finnas någon utbredd utsatthet bland eleverna. Svaren talar i stort för sig själva och vi antar att siffrorna hade sett annorlunda ut om många mått dåligt av sin skolmiljö.
7.1.2 Hur ser elevernas uppfattning ut gällande gängbildningar på skolan?
Tabell 3. Gängen på skolan Sa Ds Df Fa Ej
6. Det finns gäng jag undviker på skolan 38 15 14 33 1 8. Det finns gäng som är bråkiga på skolan 60 26 6 7 0
9. Skolans rykte är bra 26 39 23 9 2
10. Det finns problem med gäng på skolan 26 45 16 13 0
11. Lärarna tycker att det finns problem med gäng på skolan 23 51 11 12 4 12. Det är mycket konflikter mellan elever på skolan 15 33 31 20 2
13. Konflikterna på skolan beror på gängen 17 38 20 23 2
18. Det finns gäng på skolan som påverkar stämningen positivt 28 34 19 16 3 20. Det finns gäng som lärarna är rädda för 29 25 18 21 6
26. Det finns kriminella gäng på skolan 64 22 5 4 4
28. Lärarna är rädda för konflikter 25 38 22 11 4
29. Konflikterna på skolan har minskat 22 42 16 12 8
30. Gäng påverkar skolans rykte 56 33 5 5 1
32. Det finns gäng som har ”lagt beslag” på vissa platser på skolan 19 18 20 39 4 43. Det finns personer på skolan som är speciellt utsatta av gäng 26 20 23 23 7
45. Jag går på en problemskola 7 13 20 60 0
46. Det finns gäng på skolan som påverkar stämningen negativt 42 20 22 15 1
Här har vi genom påståendena ovan i Tabell 3 velat få fram uppfattningar om gängbilden på skolan. Det finns två sidor som växer fram vid närmare studium av dessa svar. Dels finns
överlag en stor spridning mellan svarsalternativen, dels finns indikationer på både en problematisk gängbild och en mer positiv. Vad spridningen kan tyda på återkommer vi till nedan, däremot ska vi försöka granska lite närmare de olika nyanserna av gängbilden. De allra flesta anser att det finns kriminella och bråkiga gäng på skolan, att gäng påverkar skolans rykte, samt att vissa gäng påverkar stämningen negativt, samtidigt anser få att skolan kan ses som en problemskola. Att det finns gäng som påverkar stämningen positivt är även det ett påstående de flesta med om. Många av påståendena har svar som väger väldigt jämnt mellan sant och falskt, vilket gör bilden komplex. Gällande upplevelsen av lärarnas förhållningssätt till gängen tror de flesta av eleverna att dessa ser det som ett problem, samt att de finns lärare som är rädda för gängen. Mer negativt i sammanhanget blir då att även de flesta upplever att lärarna är konflikträdda. Notera att det här handlar om elevernas syn på gängen i skolan som något utanför den egna personliga erfarenheten. I den här kategorin tror vi det kan finnas en glidning mellan fakta och rykte, faktisk erfarenhet och hörsägen.
Tabell 4. Elevens personliga relation till gängen Sa Ds Df Fa Ej 3. Jag har vänner från olika gäng på skolan 40 31 14 16 0
4. Jag är med i ett gäng 48 18 5 27 1
5. Jag skulle vilja tillhöra ett gäng 32 9 14 37 8
6. Det finns gäng jag undviker på skolan 38 15 14 33 1
7. Jag trivs inte i mitt gäng 2 3 1 91 3
17. Jag mår dåligt när jag går till skolan p.g.a. gäng 2 4 5 88 0 22. Jag känner någon som har varit inblandad i en konflikt på skolan 57 17 6 19 1 39. Det har hänt att jag har gjort fel saker p.g.a. grupptryck* 7 6 13 74 0 42. Jag har tidigare varit med ett annat gäng 15 9 11 65 0 44. Gänget jag tillhör gör att jag känner mig säker 42 28 5 20 4 48. Grupptryck har fått mig att göra saker som jag sedan har ångrat 2 6 7 82 2
* Fråga 39. Det har hänt att jag har gjort saker som jag vet är fel p.g.a. grupptryck
Påståendena i Tabell 4 gäller mer eleverna som individer, deras egen relation till gäng på skolan. Även här finns en viss dubbelhet i svaren. 71% anger att de har vänner från olika gäng, vilket skulle kunna vara tecken på att de finns en hel del gäng som är relativt öppna där det är okej att flyta in och ut ur olika konstellationer utan att det ses som ett svek eller på annat sätt negativt. Nästan lika många uppger att de är med i ett gäng, medan 41% vill vara med i ett gäng. Väldigt få tycker att grupptrycket fått dem att göra fel som de ångrat, och de flesta trivs i sitt gäng. Vad som kan ses som negativa faktorer är att mer än hälften hävdar att de undviker gäng på skolan, samt att 74% känner någon som varit inblandad i en konflikt.
