Genom olika omständigheter har provvägen på Blackebergsvägen icke gi vit så fullständiga och säkra resultat som varit önskvärt. O rsakerna härtill ha varit flera. Undergrunden har på vissa sträckor visat sig äga en mindre god bärighet, varigenom en del skador genom tjälskjutning och deform a tioner uppstått. Genom denna rörlighet hos beläggningarna ha avnötnings- mätningarna blivit osäkra. — A tt döma av analyserna från prov av de färdiga beläggningarna ha i vissa fall den avsedda sammansättningen icke erhållits. N ågra av beläggningarna ha på grund av ogynnsamma omständig heter icke erhållit bästa möjliga utförande.
Emellertid torde provvägen i flera avseenden redan ha givit en del resul tat av intresse.
Provsträckan med korallasfalt har alldeles misslyckats. Den måste redan efter ett år delvis ersättas med annan beläggning. E fter ännu ett år måste även återstoden omläggas med annan beläggning. Orsaken till detta resultat kan i första hand tillskrivas, att massan utlades i kallt väder sent på hösten och att beläggningen därigenom före vintern icke kunde erhålla nödig kom primering. H ä rav fram går vikten av, att beläggningsmassor, som skola utläg gas i kallt tillstånd, utföras så tidigt under den varm a säsongen, att den för beläggningens bestånd nödiga komprimeringen genom trafiken äger rum före första vintern.
T o p eka-beläggningar na på sträckorna o— 143 ha utförts med varierande
sammansättning. N ågon avsevärd skillnad mellan dem kan icke iakttagas med ögat. U tförda avnötningsmätningar ha icke givit säkra resultat, san nolikt beroende på den dåliga undergrunden, bestående av den gamla, ej sta bila korallasfalten.
Cem entm akadam sträckan har givit mindre gott resultat. Den har blivit
ojämn och erhållit ett flertal hål, sår och sprickor. Väginstitutets erfaren heter av denna beläggningstyp från provvägarn a vid Rom a på Gotland och v id Kristianstad ha även varit ogynnsamma. Beläggningstypen torde er bjuda större vanskligheter än andra beläggningstyper av samma kostnad. Även om tillfredsställande hållbarhet kan uppnås, torde det emellertid vara svårt att erhålla önskad jämnhet i ytan.
Topekabeläggningen, sekt 209— 309, har varit god.
K .H -beläggning utlades i två utföranden på en sträcka med förhållande
vis svag undergrund. Den första sträckan, försedd med 15 kg/m2 tätskikt av »K .H .-sandasfalt», har slitits avsevärt mer än den andra sträckan, som hade ett tätskikt av 40 kg/m2. P å den första sträckan förekomma blödningar och svårartade valkbildningar vid en busshållplats, tydande på, att den rela tivt öppna beläggningen icke har tillräcklig stabilitet. P å den första sträc kan har även ett kraftigt spricknät uppstått, delvis orsakat av den svaga undergrunden. M öjligen har beläggningens porösa beskaffenhet bidragit till denna sprickbildning på så sätt, att vatten kunnat nedtränga genom belägg ningen och försvaga den härför känsliga undergrunden.
Amiesite-beläggningen har varit jämn och h aft en rå yta. Den har dock
slitits kraftigt. Ett flertal sprickor har uppstått, dock mindre än på före gående sträcka.
Sand asfaltbeläggningarna på sekt. 509— 636 ha utförts med varierande
sammansättning. Sträckorna ha samtliga hållit sig goda och jämna. A vnöt- ningsmätningarna ha icke givit säkra resultat, varfö r slutsatser om de olika delsträckornas slitstyrka icke kunnat dragas.
Gjutasfaltsträckorna ha utförts med varierande sammansättning. Sam tliga
sträckor ha varit goda och jämna. N ågon avsevärd skillnad mellan dem har icke kunnat iakttagas. Enär de utförda avnötningsmätningarna icke varit säkra, kunna slutsatser om slitstyrkan f. n. icke dragas.
A v firm an A lfo rt & Cronholm, Stockholm, levererades en massa, avsedd att användas till trafikm arkeringslinjer på gator. Ett band över vägbanan, utfört av nämnda massa, har hållit sig väl.
Essenasfaltsträckan har varit jämn och god. Denna beläggningstyp har
på samtliga av institutets p rovvägar givit goda resultat. N ågon skillnad mel lan delsträckan med 45 kg/m2 och delsträckan med 65 kg/m2 har ännu icke kunnat iakttagas.
Colprovia-sträckan. Den år 1 932 utförda beläggningen var icke hållbar,
utan försågs år 1933 med ett nytt lager C olprovia, vilket senare har varit i gott skick.
Smågatsträckan utfördes med 5 delsträckor med olika fogfyllnadsm ate
rial. Det mest hållbara av dessa material var en massa av 50 % oljeasfalt 5 1 — 6o och 50 % asbestfiber, vilken massa göts i de upprensade fogarna. Denna massa, tyv ä rr ganska dyr, fäster väl vid stenarna. Svårigheten är fram för allt att erhålla ett fogfyllnadsm aterial, som har denna egenskap.
ö v rig a prövade m aterial voro i detta avseende ej lika goda. Om fogfyllnaden icke fäster vid stenarna, blir den så småningom uppriven ur beläggningen.
T ä t tjärbetong. Sammansättningen bestämdes med ledning av tyska recept
och i förväg gjorda laboratorieförsök. Beläggningen har undergått rätt stark slitning och har måst repareras på några ställen. Orsaken härtill torde varit, att beläggningen utfördes för sent på året. T ä t tjärbetong är en beläggnings- typ, som är vansklig att utföra, v arfö r den utomlands fått ringa användning.
Öppen tjärbetong i 3 lager. Denna beläggningstyp har fått vidsträckt
spridning, särskilt i England och T yskland. Den är lättare att utföra och torde bättre lämpa sig för våra förhållanden än den täta tjärbetongen. Sträc kan utfördes med ledning av förberedande laboratorieförsök. Den har hållit sig i gott skick, men ytbehandlats en gång för tätning av ytan.
Icobetong. Beläggningen, en emulsionsbetong, har erhållit vissa rätt svåra
skador, sannolikt beroende på dålig undergrund. I augusti 1935 var be läggningen starkt sliten.
Cementbetong. Någon skillnad mellan de olika delsträckorna, utförda
med varierande sammansättning, har ej kunnat iakttagas. Fogfyllnadsm assan var icke hållbar.
(Forts, från omslagets 2:a sida.)
23. Svenska Väginstitutets trafikräkningar år 1929, av N . von M atern... 1930 24. Om vägarnas bärighet vid vattenövermättning, av G. B e s k o w ... 1930 25. Om jordarternas kapillaritet, av G. B eskow ... 1930 2 6. Om isoleringsåtgärder mot tjälskott och tjälskjutning, av G. Beskow. (Utgånget) . . 1930 27. Några undersökningar rörande klorkalcium, klormagnesium och sulfitlut och deras
lämplighet som dammbindningsmedel av G. Beskow och N . von Matern. (Utgånget) 1930 28. Bidrag till frågan om högklassiga vägbeläggningar i Sverige, av N . von Matern . . 1930 29. Pro vvägen vid Kalmar. The experimental Road at Kalmar, av N . von Matern. . . 1 931 30. Om vägarnas allmänna ytuppmjukning i tjällossningen/Softening of Roads in Spring,
av G. Beskow... 1 931 31. Vägstudier i Förenta Staterna 1930. Road Studies in the United States of America
1930, av T. Biide, G. Höckert, N . L idvall, N . von Matern, A . Valsinger och E. P.
W r e t lin d ... 1 931 3 2. Om indränkning och ytbehandling. Grouting and Surface Treatment av Nils von Matern 19 31 33. Erfarenheter från prowägarna år 1930. Experiences from the Test Roads 1930
av Fredrik Schiitz... 1931
34. Asfalt och tjära för vägändamål. Asphalt and Tar for Road Purposes... 1931 35. Undersökningar rörande bromslängden för bilar vid olika väglag. Investigations into
braking Distances for Motor Cars under different Road Conditions av G. Andersson och E. L u n d eb erg ... 1931 3 6. Om användning av vägtjära utomlands. The Use of Road Tars Abroad av S.
H allberg... 1932 37. Om korrugeringen och dess motarbetande. Corrugation on Gravel Roads and its
Counteraction av G. B e s k o w ... 1932 38. Avnötningsmätningar på vägbeläggningar. Measurements of Wear on Pavements av
N . von Matern och Fr. S c h iitz ... *9 3 2 39. Utredning rörande motorfordonsbeståndet i Sverige. A Statistical Survey of Motor
Vehicles in Sweden av 1 9 3 1 års väg- och brosakkunniga... 1932 40. Provning av betong vid betongvägar medelst provbalkar. Testing of Concrete for
Concrete Roads on Beams a v C. Forssell... 1933 4 1. Tjälens betydelse för vägbeläggningar. Influence of Frost Action in the Subgrade
on Pavements, av G. Beskow... *934
42. Provvägen vid Borås. The Experimental Road at Borås av N . von M atern ... 1934 43. Utredning angående lämpligheten av betongrör till vägtrummor. Investigations about
Concrete Pipes for Road Culverts, av 19 3 1 års väg- och brosakkunniga... 19 34 44. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande väg väsendet. Vägar. Technical-Economical
Researches into Road Construction and Transport in Sweden, av 19 3 1 års väg-
och brosakkunniga (utgånget)... *934
Statens Väginstitut.
45. Arbetsbeskrivningar för bituminösa vägbeläggningar. Standard Specifications for Bitu minous Pavements, utgivna av K . Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen... 1935
46. Enkla bituminösa vägbeläggningar på grusvägar. Low Cost Bituminous Roads av N . von Matern och S. H a llb erg ... 1935 47. Provvägen på Lidingön. The Lidingö Tar Pavement Test Road av M. R ahlén. . . 1935 48. Tjälbildningen och tjällyftningen med särskild hänsyn till vägar och järnvägar. Soil
Freezing and Frost heaving av G. B e s k o w ... 1935 49. Förhandlingar vid nordiska vägtekniska mötet i Stockholm år 1935. Proceedings of
the Scandinavian Road Technical Meeting at Stockholm 1 9 3 5 ... 1936 50. Provvägen på Blackeb ergs vägen. Test Road on the Blackeberg Road near Stockholm 1936