Provvägen på Blackebergsvägen

S T A T E N S

V Ä G I N S T I T U T

S T O C K H O L M

MEDDELANDE ; o

P R O V V Ä G E N PA

B L A C K E B E R G S V Ä G E N

Test Road on the Blackeberg Road

near Stockholm

F Ö R T E C K N I N G Ö VER

P U B L IK A T IO N E R FR Å N SV EN SKA V Ä G IN S T IT U T E T

O C H ST A T E N S V Ä G IN S T IT U T

1. Förslag till vägnomenklatur. Del I. Allmänna benämningar samt speciella benämningar för undersöknings- och utsättningsarbeten, terrasserings- och beklädnadsarbeten, konst­ arbeten, vägmaskiner och redskap samt vägmärken. ( Utgånget) ... 1925 2. Protokoll från det av Svenska väginstitutet anordnade diskussionsmötet i tjälfrågan i

Luleå den 5 och 6 oktober 1 9 2 5 ... 1926 3. Erfarenheter från Svenska väginstitutets trafikräkningar åren 1924— 1925, av E.

Nor-d e n Nor-d a h l... 1926 4. Del I. Erfarenheter från trafikräkningar i Gävleborgs län år 1925. Trafikens fördel­

ning å vägnätets olika delar, trafikmängder m. m.

Del II. Några erfarenheter rörande användbarheten av masugnsslagg för vägändamål, av E. Nordendahl.

Del EL Vägbeläggningar av silikatbehandlad m akadam ... 1927 5. Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En hand­

ledning i användningen av dessa medel, av A. Lagergréen, E. Nordendahl och N .

Wibeck. (Utgånget, se med. 1 4 ) ... 1927

6. Automobiltrafikens inverkan på byggnaders bestånd med hänsyn särskilt till bil­

ringarnas beskaffenhet och fordonens hastighet.

Bilaga: H. Kreiiger: Vibrationsmätningar i Norrköping 1926 ... 1927 7. Om motorfordons rörelse, speciellt i avseende på dess samband med vågbildningen

å vägar, av G. Blum. (Utgånget)... 1927 8. Metoder för och resultat av bergartsprovningar för vägändamål, av R. Schlyter. (Utgånget) 1928 9. Provvägen vid Braunschweig. (U tgån get)... 1928 10. Gatu- och vägbeläggningars slirighet, av E. Nordendahl. (U tgånget)... 1928 11 . Förslag till vägnomenklatur. Del II. Vägmaterial av jord- och bergarter... 1928 12. Uppmätning av ojämnheten hos vägars körbanor med s. k. skrovlighetsmätare, av

E. Nordendahl. (U tg å n g et)... 1929 13. Tjälproblemets grundfrågor. Sammanfattning av de viktigaste resultaten av pågående

undersökningar. I. A v G. Beskow. (Utgånget)... 1929 14. Klorkalcium och sulfitlut som dammbindnings- och vägförbättringsmedel. En hand­

ledning i användningen av dessa medel. Ajidra omarbetade upplagan... 1929 15. Dräneringens betydelse för vägarnas tjälförhållanden. Sammanfattning av de viktigaste

resultaten av pågående undersökningar. II. A v G. B esk o w ... 1929 1 6. Iakttagelser från en studieresa i bil genom Danmark och norra Tyskland, av E. Nor­

dendahl ... 19 29 17. Prowäg vid Kristianstad mellan Ringelikors och Västra Göinge härads gräns på

vägen Kristianstad— Hässleholm... 1929 18. Vågbildning å vägar. Corrugations on road surfaces. Bidrag till utredning om or­

sakerna till vågbildning å vägarna, av Fr. Enblom och G. B l u m ... 1929 19. Prowägen i Gävle på västra utfartsvägen... 1929 20. Vägstudier i Danmark år 1929, av N . von M a t e m ... 1930 21. De geologiska faktorernas betydelse för vägarnas tjälförhållanden, av G. Beskow. . 1930 22. Erfarenheter från prowägarna år 1929, av N . von Matem (Utgånget)... 1930

S T A T E N S

V Ä G I N S T I T U T

S T O C K H O L M

MEDDELANDE 50

P R O V V Ä G E N PA

B L A C K E B E R G S V Ä G E N

Test Road on the Blackeherg Road

near Stockholm

S T O C K H O L M 1 9 3 6

I V A R H ^ G G S T R Ö M S B O K T R Y C K E R I A. B.

PROVVÄGEN PÅ BLACKEBERGSVÄGEN

Provvägens syfte och tillkomst.

PRO VVÄGEN på Blackebergsvägen har till syfte att vinna ökad erfarenhet

om högklassiga vägbeläggningar av olika typer. Provvägen är belägen på Blackebergsvägen mellan Bällsta skola och avtagsvägen till Bromma kyrka inom Stockholms stad. Vägen fram går i huvudsak över åkermark. Den har tidigare underhållits med grus och makadam och ansågs äga för de nya be­ läggningarna erforderlig bärighet. A tt så likväl icke överallt varit fallet fram ­ går därav, att vissa skador, orsakade av otillräcklig bärighet, uppstått på beläggningarna.

Provvägen har en total längd av 1,2 35 m och i regel en körbanebredd av 7 m (fig. 1). Beläggningsbredden är 6.5 m, v a ra v för de bituminösa belägg­ ningarna 0.4 m på var sida upptages av kantskift av sten. Längs vägens högra sida finnes en gångbana.

Trafikm ängden utgjorde den 29 oktober 1935 ca 900 fordon/dygn. I sam­ band med nybyggnadsverksamheten i Bromma förekommer en rätt livlig häst­ trafik på vägen.

Arbetena på provvägen stodo under ledning av distriktsingenjören N . W i- beck samt under kontroll av statens väginstitut, som uppgjort program för provvägen. Beläggningarna utfördes dels av Stockholms stad i egen regi, dels på entreprenad.

Följande beläggningar ha utförts:

Sekt. o— 209. Korallasfalt.

» o— 14 3 . Topeka i 7 olika utföranden.

» 1 4 3 — 209. Cementmakadam.

» 209— 309. Topeka.

» 309— 403. K .H .-beläggning i 2 olika utföranden. » 4 0 3 — 509. Amiesite.

» 509— 636. Sandasfalt i 7 olika utföranden.

» 6 3 6 — 7 3 5 . G jutasfalt i 10 olika utföranden. » 7 3 5 — 832. Essenasfalt i 2 olika utföranden. » 8 3 2 — 932 . Colprovia.

» 9 3 2 — 9 7 5. Smågatsten med 5 olika utföranden av fogfyllnad. » 9 7 5 — 10 2 5 . T ä t tjärbetong.

» 1 0 2 5 — 10 7 5 . ö pp en tjärbetong i tre lager. » 1 0 7 5 — 1 1 7 5 . Icobetong.

» 1 1 7 5 — 1 2 3 5 . Cementbetong i 5 olika utföranden.

Arbetena påbörjades sommaren 19 3 1 med smärre justeringar, breddning och förstärkning av vägen. Under samma år utfördes provsträckor med

korall-Fig. i. Plan och profil av provvägen på Blackebergsvägen.

asfalt (sekt. 0— 209), topeka (sekt. 209— 309), K .H .-beläggning (sekt. 309— 403) och amiesite (sekt. 403— 636). Å r 19 32 utfördes flertalet övriga belägg­ ningar, förutom cementmakadam (sekt. 14 3 — 209), som utfördes år 19 33 på en del av korallasfaltsträckan, vilken vid denna tidpunkt var förstörd. A ndra delar av korallasfaltsträckan hade redan föregående år blivit ersatta av topeka.

Beläggningarnas utförande och tillstånd.

K orallasfalt.

U tlagd i oktober och november 1 9 3 1 , i tre utföranden:

50 kg/m2 korallasfalt på 4 cm bindlager av tjärm akadam ,

100 kg/m2 » utan bindlager,

100 kg/m2 » » » med annan sammansättning.

Korallasfaltm assa tillverkas av korallkalksten, som bl. a. förekommer vid Faxe på Själland. Kalkstenen krossas till o— 2 mm kornstorlek. T ill k a lk ­ stenen sättes ett bituminöst bindemedel 7 a 8 % , i detta fall tjära. Massan utlägges i kallt tillstånd på liknande sätt som essenasfalt.1

Beläggningen på provvägen utfördes i slutet av oktober och början av no­ vember år 19 3 1 på entreprenad av kapten E. Thuresson. D et var då kallt och i övrigt olämpligt väder, vilket hade till följd, att beläggningen ej före vin ­ tern erhöll nödig komprimering genom trafikens inverkan. H ästtrafiken fö r­ orsakade på kort tid så stora skador, att korallasfalten, för att den ej helt skulle upprivas, måste övergrusas redan ett par veckor efter utförandet. Under år 19 32 uppstodo ytterligare svåra skador, vågbildningar och potthål, vilket hade till följd, att beläggningen måste ersättas med ny beläggning. På en del av provsträckan lades topeka (sekt. o— 14 3), på en annan del cement- m akadam (sekt. 14 3 — 209).

1 E. V. Thuresson: Korallasfalt, Sv. Vägf. T. 1930: 3.

Fig. 2. Stenmaterial i korall­ asfalt.

Fig. 2. Grading o f aggregates fo r » coral- asp halt».

Fig. 3—4. Topeka, höger väghalva, i augusti 1935.

Fig. 3. Stenrik sammansättning, 51 % singel, Fig. 4. I Stockholm normal sammansättning,

delsträcka a. 35 % makadam, delsträcka f.

Fig. 3 —4. Topeca in August 1935.

Fig. 3. Test stretch a, 5 1 % stone. Fig. 4. Test stretch f , 35 % stone.

S E K T IO N o— 143 = 14 3 m.

T opeka.

Lagd på korallasfa.lt som bindlager. T jo cklek ca 4.5 cm. U tförd i augusti 19 3 2 .

Beläggningen utfördes av Stockholms stad. Massan tillverkades i asfalt­ verket vid Hornsberg.

Slitlagrets sammansättning varierades i syfte att studera olika faktorers inverkan.

A sfa lt- och fillerhalten varierades, såsom närmare fram går av tabellen ne­

dan, varigenom rätt stor variation i hålrumsprocenten erhölls.

In verkan av mängden grovt stenmaterial avsågs att utrönas genom jäm ­

förelse mellan sträckan b, som har ca 50 % m akadam , och sträckan /, som har den för svensk praxis mera norm ala mängden av ca 3 5 % .

In verkan av stenmaterialets form avsågs att studeras genom jämförelse

mellan sträckorna a och e, utförda med singel, och övriga sträckor, vilkas grova stenmaterial utgöres av m akadam. P å sträckan c är sanden utbytt mot stenmjöl.

Sammansättningen på delsträcka / skulle m otsvara den vid denna tidpunkt av Stockholms stad i allmänhet använda (8.9 % asfalt, 10 .1 % fillerm aterial, 49.5 % sand och 3 1.5 % makadam).

P å vägens vänstra väghalva utfördes beläggningarna genomgående med 1 % mindre asfaltmängd.

Tabellen nedan ger en sammanställning av de olika delsträckornas sam­ mansättning på höger väghalva enligt av statens provningsanstalt utförda

analyser: Delsträcka Asfalt vikt-% Filler vikt-% Sand vikt-% Övrigt stenmaterial vikt- % Hålrum volym- % a 7 . 0 _8.3 33.6 j i . i singel 3.8 b 7-3 8.7 36.6 47.4 makadam 5.6 c 7-5 I O . o 50.2 stenmjöl 32.3 » d 1 0 .3 9.6 51-5 2 8 . 6 » 2.6 e 8.1 6.9 41.8 43.2 singel 5-2 f _8-3 7 . 2 49.2 35.3 makadam _9'1 § II.O 4.8 _{49-7 3 4 . 5} » _7.6

V id analysen funnen mängd stenmaterial, som passerat 0.075 mm sikt har betecknats som filler. Mängden mellan 0.075 mm och 2 mm har betecknats som sand och mängden över 2 mm som makadam eller singel.

Den använda asfalten var av m ärket Cortez (S.V . 543) med penetrationen 54. Sam tliga stenmaterialier, utom fillerm aterialet, erhöllos från stadens grus­ tag på Munsö. Fillern var kalkstensmjöl från Skattungsbyn.

V id besiktning i augusti 1935 voro beläggningarna i det stora hela i gott skick. Den högra väghalvan, där asfalthalten var 1 % större, var påtagligt fetare än den vänstra väghalvan, vilken senare på flera ställen v a r rå och sliten. Särskilt m ärkbar var slitningen på den stenrika delsträckan a, vänster väghalva. P a denna sträcka, liksom även på flera av de övriga sträckorna, var området kring mittskarven starkt slitet.

Asfaltens egenskaper fram gå av följande analys (S.V . 543): Fig. 5. Stenmaterial i topeka,

sekt. 0— 143.

Fig. 5. Grading o f aggregates for topeca.

Penetration vid 2 5 ° C ...

V

10

Brytpunkt » » » — 1 2

Penetration » » vid 2 50 C ... 1/\o mm 4 4

D uktilitet » » » 2 5 ° C ... cm > 5 0

» » » » o ° C ... » o

S E K T IO N 14 3 — 209 = 66 m.

Cem entm akadam.

Avsedd tjocklek 8 cm. U tförd i augusti 19 3 3 av A .-B . Skånska Cementgjuteriet. Beläggningen utfördes på en väghalva i sänder inom plankform ar. P å den justerade vägbanan, från vilken rester av korallasfalt avlägsnats, utbreddes ett 7 cm lager av 20— 45 mm (CjH) m akadam. Sedan m akadam lagret vattnats, utlades på detsamma cementbruk till en mängd av ca 120 kg/m2 och därefter ett 3 cm lager 20— 40 mm ( [p ) makadam . Omedelbart därpå påbörjades vält- ning med en 6-tons tandem vält, v arv id cementbruket pressades in i hålrum ­ men i det övre och undre m akadam lagret (»Sandwich»-metoden). Vältningen pågick, tills bruket trängde upp i ytan. Genom sopning fördelades bruket jämnt över ytan. ö versk o tt av bruk bortsopades, så att makadamstenarna blottades. — I längdled indelades beläggningen i partier av ca 13 m längd medelst tvärgående 4" breda form plank. Inom varje sådant parti iordning­ ställdes beläggningen för sig. N ä r cementet började binda, borttogs tv ä rfo r­ men till det sista färdiga partiet och rännan efter den fylldes med betong med undantag för en ca 10 mm bredd, där ett plattjärn kvarläm nades. Denna öppning utbildades till dilationsfog och fylldes sedermera med asfalt. Sedan

Fig. 6. Cementmakadam under utförande. Cementbruket ut- bredes på bottenlagret.

Fig. 6. Cement-bound macadam, sandwich system, under construc­ tion.

Fig. 7. Cementmakadam från sidan efter sidoformens borttagande. Belägggningen är otät.

Fig. 7. Cement-bound macadam, slab from the side, too porous.

Fig. 8. Cementmakadam, färdig yta.

Fig, 8. Cement-bound macadam, finished sur­ face.

beläggningen på den ena väghalvan utförts, borttogos de långsgående form ­ plankorna. En mittfog utbildades på så sätt, att asfaltpapp anbragtes mot den färdiga beläggningskanten. Den andra väghalvan utfördes sedan direkt mot denna papp.

Under de två första dygnen efter färdigställandet var beläggningen täckt med våt säckväv. E fter samma tid insläpptes trafiken.

Materialåtgången pr m2 blev:

Makadam till bottenlagret ... 7 0 lit » » y t l a g r e t ... 29 » S a n d ... 5 1 »

C e m e n t... 0 .4 5 säck eller 2 5 kg.

Sanden hade 1 .7 % fuktighet. Vattencementtalet var 0.63. Cementet, Ölands spe­ cialcement, uppfyllde vid undersökning fordringarna för special-portlandcement med en tryckhållfasthet av 542 kg/cm2 och en draghållfasthet av 40 kg/cm2 efter 28 dygns vatten- och lufthärdning.

Beläggningen var redan från början ojämn och knölig. E tt flertal ojämn­ heter, överstigande 15 mm på 3 m längd, förefunnos. Provsträckan var i detta avseende avsevärt sämre än övriga av väginstitutet kontrollerade cement- makadambeläggningar, vilket fastställdes genom jämnhetsmätningar. Belägg­ ningen erhöll snart svåra skador, i det att sår, potthål och sprickor uppstodo. U ngefär samtidigt med provsträckan på Blackebergsvägen utfördes efter samma metod en cementmakadambeläggning vid Rom a på Gotland, vilket

Fig. 9. Stenmaterial i cement­ makadam. S. V. 997 sand. S. V . 1003 makadam t. bot­ tenlager. S. V. 1002 maka­ dam t. topplager.

Fig. 9. Grading o f aggregates for cement-bound macadami

arbete stod under institutets observation. Även denna beläggning blev ojämn och vågig och har sedermera erhållit sprickor och potthål.

Den år 1928 utförda cementmakadamen på provvägen vid K ristianstad (se med. 17) erhöll efter färdigställandet en ytbehandling med asfalt, vilken emel­ lertid redan efter ett år lossnade och måste förnyas. Under de följande åren har sträckan krävt täta lagningar av hål och avflagningar. Under år 1934 utfördes ett slitskikt av essenasfalt på densamma.

De erfarenheter, som väginstitutet gjort beträifande cementmakadam, äro sålunda icke helt gynnsamma. M öjligen kan detta bero på, att endast korta provsträckor varje gång utförts, varigenom den rätt känsliga tekniken icke hunnit inläras av arbetsmanskapet. D et kan även ifrågasättas, huruvida icke beläggningstypen som sådan erbjuder större vanskligheter och svårigheter än andra beläggningstyper av samma kostnad. Ä ven om man genom ett omsorgs­ fullt utförande kan uppnå tillfredsställande hållbarhet, torde det emellertid vara svårt att med metoden erhålla önskvärd jämnhet hos ytan.

S E K T IO N 209— 3 0 9 = 1 0 0 m.

T opeka.

U tförd i oktober 1 9 3 1 av N y a A sfalt Aktiebolaget.

Första hälften: 1 1 0 kg/m2 topeka, ca 5 cm, utan bindlager.

A n d ra hälften: 6 5 kg/m2 topeka, ca 3 cm, på bindlager av 4 cm öppen asfaltbetong. Vägbanan avjämnades först med ett tunt m akadamlager. V id utförandet av den första sträckan, som lades utan bindlager, hade massan benägenhet att glida på underlaget vid vältningen, v arv id fina sprickor uppstodo vinkelrätt mot vältningsriktningen. Dessa sprickor ha emellertid sedermera gått igen.

V id vältningen av massan på den andra sträckan, som hade ett bindlager med mycket rå yta, uppstod däremot ingen glidning eller sprickbildning.

Beläggningen blev obetydligt vågig. Den har sedermera varit i gott till­ stånd och slitits rätt litet. En del sprickor längs kanterna ha dock uppstått.

Fig. 10. Topeka. Vid vält- ning uppkomna tvärspric- kor.

Fig. /o. Topeca. Transver­ sal cracks caused by rolling.

Fig. 1 1 . Topeka. Sprickor orsakade av dålig under- grund.

Fig. i i. Topeca. Cracks caused by bad subgrade.

Beläggningens sammansättning m. m. fram går a v följande analys av ett prov av beläggningen (S.V . 823). Kornstorleksfördelningen se fig. 12 .

Stenmaterialet:

Skenbar specifik v i k t ... 2 .7 0 H ålrum svolym i packat tillstån d ... 2 2 % Beläggningen:

B itu m e n h a lt... 8.2 v ik t-% V o lym v i k t ... 2 .2 3 H ålrum svolym hos stenmaterialet i b e lä g g n in g e n ... 2 4 . 2 % Hålrum svolym hos beläggningen... 7 . 1 %

Fig. 12. Stenmateriat i to- peka sekt. 209— 309 S. V. 823, i K. H.-finbetong S.V . 824 a, i K. H.-sandasfalt S.V. 824 b, i amiesite slitlager S.V. 825 a samt amiesite botten­ lager S .V . 825 b.

Fig. 12 . Grading o f aggre­ gates fo r topeca, K . H .-pave- ment and amiesite.

Fig. 13. Fig. 14. Fig. 15.

Fig. 13 . K. H.-finbetong, delvis sprucken på grund av dålig undergrund, augusti 1935.

Fig. 14. K. H.-sandasfalt, ytan mindre sprucken men mer naggad av trafiken, augusti 19 35. Fig. 15. K. H.-finbetong. Valkbildning och blödning vid busshållplats, tydande

på otillräcklig stabilitet, augusti 1935.

Fig. 13 . K. H -pavement coarse-graded type. Cracks caused by bad sub grade. Fig. 14. K . H.-pave­ ment fine-graded type. Fig. 15 . K. H.-pavement coarse-graded type. Ondulation

and bleeding at bus stop.

S E K T IO N 309— 403 = 94 m.

K .H .-beläggning.

U tförd i oktober 1 9 3 1 av A .-B . Kasper Höglund. D e l s t r ä c k a a.

»K .H .-finbetong» 6o kg/m2 på bindlager av »K .H .-grovbetong» 80 kg/m2. Y ta n tätad med »K .H .-san dasfalt» 15 kg/m2, summa 1 5 5 kg/m2.

Längd 68 m.

Beläggningen utlades i kallt tillstånd i tre lager; varje lager vältades. P å grund av dålig undergrund uppstod under 19 32 ett kraftigt spricknät över stor del av beläggningen, så att den delvis måste ersättas med sandasfalt. Beläggningens otäthet, varigenom vatten kunnat nedtränga, torde även bi­ dragit till skadorna. Slitskiktet blev ganska snabbt bortslitet. Slitningen har därefter varit ganska stor. Y ta n företedde vid inspektion i augusti 1935 en rätt öppen och sliten yta. P å en del ställen förefunnos blödande fläckar, ty ­ dande på för hög asfalthalt. V id en busshållplats hade genom bussarnas in­ bromsning uppstått svårartade valkbildningar, i vilk a asfalten blödde. Sta­ biliteten synes sålunda icke vara tillfredsställande.

D e l s t r ä c k a b.

»K .H .-sandasfalt» 40 kg/m2 på bindlager av »K .H .-grovbetong» 80 kg/m2, summa 12 0 kg/m2. Längd 2 6 m.

Beläggningen utlades i kallt tillstånd. V arje lager hade samma sammansätt­ ning som m otsvarande lager på föregående sträcka.

I augusti 1935 var denna sträcka bättre än föregående, men hade ett stort antal märken efter broddar. En del sprickor funnos även.

En undersökning av beläggningen har givit följande resultat:

»K.H.-finbetong» »K.H.-sandasf alt»

Stenmaterialet: S-V' 824a- s-v - 824 b.

Skenbar specifik v i k t ... 2 .6 7 2 .6 7 Hålrum svolym i packat tillstånd... 2 7 % 30 % Beläggningen:

Bitumenhalt . . . . . . . . . . 6 .4 v ik t-% 6 .5 vik t-%

V o l y m v i k t ... . . . . 2 .2 8 2 .0 7 H ålrum svolym hos sten m aterialet... 20.0 % 2 7 .5 % Hålrum svolym hos beläggningen... 6.0 % 1 4 .5 %

S E K T IO N 403— 509 = 10 6 m.

Amiesite.

U tförd i oktober 1 9 3 1 av Svenska Vägaktiebolaget.

Bottenlager, S .V . 825 b, ca 75 kg/m2, mellanlager, S .V . 825 a, ca 60 kg/m2, topplager, s. k. dressing, ca 3.5 kg/m2. Tjocklek ca 6 cm.

Sedan vägbanan avjäm nats med makadam, utlades beläggningen i tre lager i kallt tillstånd.

Beläggningen har varit jämn, haft en rå y ta men har slitits rätt mycket och har erhållit ett flertal sprickor.

En undersökning av bottenlagret och m ellanlagret har givit följande resultat.

Stenm aterialet: Bottenlager Mellanlager

Skenbar specifik v i k t ... 2 .6 5 2 . 6 5 Hålrum svolym i packat tillstånd... 2 y % 2 6 % Beläggningen:

B itu m en h alt... 4 .4 v ik t-% 6 .3 v ik t-%

V o l y m v i k t ... ... — 2 . 2 5 Fig. 1 6. Amiesite utlägges.

Fig. 1 6. Amiesite under con­ struction.

Fig. 1 7. Fig. 18. Fig. 19. Fig. 20. Fig. 17. Amiesite. Bottenlagret utlagt och vältat. Fig. 18. Amiesite. Mellanlagret utlagt och vältat. Fig. 19. Amiesite. Färdig beläggning maj 19 32. Fig. 20. Amiesite efter 4 års trafik, augusti 1935.

Fig. 17 . Amiesite. Binder course. Fig. 18. Amiesite. Intermediate course. Fig. 19. Amiesite. Finished surface. Fig. 20. Amiesite after 4 years traffic.

S E K T IO N 509— 6 3 6 = 1 2 7 m.

Sandasfalt.

U tförd i juni 19 3 2 .

Tjocklek ca 3 cm, 65 kg/m2, utom delsträcka g, vars tjocklek är ca 2 cm. Lagd på bindlager av 4 cm öppen asfaltbetong.

Beläggningen utfördes av Stockholms stad. Massan tillverkades i asfalt­ verket vid Hornsberg.

Bindlagret hade följande sammansättning:

Asfalt Cortez, S .V . 5 4 3 , pen. 5 4 ... 4 .4 v ik t - % S a n d ... 1 7 .9 » Singel, S . V . 5 5 2 , 7 — 20 m m ... 7 7 .7 »

Slitlagrets sammansättning och utförande varierades i syfte att studera olika faktorers inverkan.

P å sträckorna a, b, c och d varierades fillerhalten. Asfalthalten skulle hållas i det närmaste konstant och en normal sandsort skulle användas till samtliga. Fillerhalten blev resp. 5.4, 8.2, 14.4 och 16.6 % enligt utförda analysprov. Sammansättningen av delsträcka c m otsvarar den av Stockholms stad vid denna tidpunkt i allmänhet använda.

P å sträckorna e och f varierades det övriga stenmaterialets grovlek, medan övriga faktorer skulle hållas konstanta. P å sträckan e användes stenmjöl i stället för sand. Beläggningsmassan fick en konsistens motsvarande essen- asfalt. Sträckan / utfördes med en grövre sand än som normalt användes.

Sträckan g utfördes med m in­

dre tjocklek, 2 cm, än övriga,

men hade i övrigt normal sam­ mansättning, samma som på del­ sträckan c.

Fig. 2 1. Sandasfalt utlägges.

Fig. 22. Stenmaterial i sand­ asfalt enligt analys av sträc­ korna a—f.

Fig. 22. Grading o f aggrega­ tes fo r sheet asphalt.

Tabellen nedan ger en sammanställning av de olika delsträckornas sam­ mansättning enligt vid statens provningsanstalt utförda analyser:

Delsträcka Asfalt vikt-% Filler vikt-% Övrigt stenmaterial vikt-% Hålrum volym- % a 9.6 5*4 8 5 . 0 normal sand 13.0 b 9.2 8 . 2 82.6 » I I - 5 c 10.0 14.4 75.6 » 4.8 d 10.3 16.6 7 3 .1 » 2.6 e 9-s 1 8 . 0 72.5 stenmjöl 2.2 f 8 . 7 13-7 77.6 grovsand 4.6 g 10.7 14.7 74.6 normal sand 7.0

Med filler menas ovan det stenmaterial, som vid analys passerat 0.075 mm sikt.

Sam tliga stenmaterial, utom fillerm aterialet, erhöllos från stadens grustag på Munsö. Fillerm aterialet var kalkstensmjöl från Skattungsbyn. Asfalten var av märket Cortez med penetrationen 54 (S.V . 543).

V id utläggningen av massan visade det sig, att massan på delsträckan a — ingen fillertillsats — hade mindre god seghet, v arfö r fina, tvärgående sprickor uppstodo under vältningen, vilk a sprickor dock försvunno sedermera. Med ökad fillerhalt blevo massorna allt segare och mer svårarbetade. Massan till delsträckan e och / var fet och hade benägenhet till valkbildning under v ä lt­ ningen. Massan till övriga delsträckor hade en för utläggning och vältning god konsistens. Den olika grad av arbetsbarhet, som massan till de olika del­ sträckorna ägde, var emellertid icke så stor, att den näm nvärt inverkade på användbarheten.

V id besiktning i augusti 1935 voro samtliga delsträckor goda och jämna. Det var ^nappast m öjligt att se någon skillnad mellan dem. Delsträcka e — med stenmjöl som sand — var dock till färgen ljusare än övriga delsträckor.

Fig. 23. Transpor­ tabel gjutasfaltko- kare. Fig. 23. Mastic asphalt cooker. S E K T IO N 636— 7 3 5 = 9 9 m. G jutasfalt.

Tjocklek ca 3 cm, 70 kg/m2. Lagd på bindlager av 4 cm öppen asfaltbetong. U tförd i juni 19 3 2 .

Beläggningen utfördes av Stockholms stad. Massan tillverkades i asfalt­ verket vid Hornsberg.

Bindlagret utfördes såsom på sandasfaltsträckan, sekt. 509— 636.

Slitlagrets sammansättning och utförande varierades i syfte att studera olika faktorers inverkan.

P å sträckorna a, c och e varierades fillerhalten. Asfalthalten och m akadam ­ mängden höllos i det närmaste konstanta. Asfalten utgjordes av hälften olje- asfalt och hälften trinidadasfalt. Fillerhalten blev resp. 10.9, 19 .1 och 22.2 % . Sammansättningen av delsträckan e m otsvarar den av Stockholms stad vid denna tidpunkt vanligen använda.

P å sträckorna b och d användes singel i stället fö r makadam. T ill samman­ sättningen m otsvaras dessa delsträckor närmast av sträckorna i och g, där det grövre stenmaterialet utgöres av m akadam.

Sammansättningen av det grövre stenmaterialet varierades på sträckorna g och hy som hava från övriga delsträckor rätt avvikande kornstorlekskurvor.

Medan på flertalet sträckor bindemedlet utgjordes av hälften oljeasfalt och hälften trinidadasfalt, varierades bindem edlet på sträckan / och h. På sträckan / användes ca 35 % oljeasfalt och ca 65 % oxiderad asfalt, på sträckan h ca 4.5 % oljeasfalt, ca 5.9 % trinidadasfalt och ca 90.6 % mastix. P å sträckan j och sträckan e utfördes en behandling med i förväg asfalt- behandlad sten, som nedvältades i ytan i syfte att göra denna mindre slirig.

Tabellen sid. 17 ger en sammanställning av de olika delsträckornas sam­ mansättning enligt vid statens provningsanstalt utförda analyser:

Del­ sträcka Bitumen-halt vikt- % Filler vikt-% Sand vikt-% Övrigt sten­ material vikt-%

Bindemedlets art Hålrum

volym - % a 9-3 10.9 45-4 34. 4 m a k . 50 % oljeasfalt 50 % trinidadasfalt 1 . 7 b 9*7 2 1 . 2 3 8 . 4 30.7 singel 0 0 -ö -Ö 0 0 1.6 c 9 .1 1 9 . i 40.0 3 1 . 8 m a k . d:o d:o d:o d:o 1.1

d 9.0

17-5

d:o d:o

2 . 4

e 9 . 2 2 2.2 34.1 34.5 mak. d:o d:o

d:o d:o 2.2 f 10.2 1 7 . i 44.0 28 .7 » 35 % oljeasfalt 6 5 % oxiderad asfalt 2 .7 g 8.4 1 7 . 4 37.6 3 6.6 » 50 % oljeasfalt 50 % trinidadasfalt 1-3 h 1 0 . 2 1 6 . 2 54.8 18.8 » 4.5 % oljeasfalt 5.9 % trinidadasfalt 90.6 % mastix 2.7 i 9*7 1 6 .0 40.9 33-4 » 50 % oljeasfalt 50 % trinidadasfalt 1.7 j 9-^ 1 7 .8 3 0 . 9 4 2 .2 » d:o d:o d:o d:o 1.8

V id analysen funnen mängd stenmaterial, som passerat 0.075 mm har

ovan betecknats som filler; mängd, som kvarstannat på samma sikt men som

Fig. 24. Gjutasfalt. Ytan göres sträv ge­ nom invältning av i förväg asfaltbehand- lad sten, juni 1932.

Fig. 24. Mastic asphalt. Precoated chippings are rolled.

Fig. 25. Gjutasfalt. Den strävgjorda ytan i aug. 1935.

passerat 2 mm sikt, har betecknats som sand. M ängd, som kvarstannat på 2 mm sikt, har betecknats som m akadam eller singel.

Delsträckorna e och j på höger vägh alva behandlades enligt en engelsk metod med förbehandlad sten — »precoated chippings» — i syfte att erhålla en strävare yta. C a 2 liter per m2 i fö rväg asfaltbehandlad 5— 15 mm singel utspreds på den ännu varm a ytan, varefter vältning utfördes. V id denna fö r­ behandling hade använts ca 3 % asfalt 5 1 — 60 och ca 3 % filler. Mängden förbehandlad sten synes ha varit något för ringa.

Sam tliga stenmaterial, utom fillerm aterialet, erhöllos från stadens grustag på Munsö. Fillern var kalkstensmjöl från Skattungsbyn. De använda binde­ medlen utgjordes av oljeasfalt Cortez med penetrationen 5 1 — 60 (S.V . 543), oxiderad oljeasfalt på delsträcka / av märket Cortez (S.V . 546). Trinidad épuré (S.V . 545) samt asfaltkakor av Limmer m astix (S.V . 544) på del­ sträcka h.

V id analys ha de visat följande egenskaper: Oljeasfalt Cortez pen. 5 1 — 60 S. V. 543 Oxiderad oljeasfalt Cortez S .V . 546 Trinidad Epuré S. V . 545 Penetration vid 2 5 ° C ...1 /10 mm _{54 24} I

Mjukningspunkt enligt kula och ring . . . . C° ₅₃ 89 92

Brytningspunkt enligt Fraass...

_.

Duktilitet vid 2 5 °C ... , . cm > 5 0 4*5 O

» o° C ... 4-5 1 O

A s k a ... vikt-%' — — 39-4 Viktförlust vid upphettning till 163° C

under 5 tim m a r ... T> 0.2 0.2

—

Mjukningspunkt efter upphettning . . . .

c°

Brytpunkt efter upphettning... » — 12 — 6 —

Penetration vid 2 5 ° C efter upphettning 1/io mm ₄₄ 21 —

Duktilitet vid 250 C efter upphettning . . . . cm > 5 0 1 —

T> » o° C » »

.

Gjutasfaltm assan, som tillverkades vid stadens asfaltverk vid Hornsberg, transporterades till arbetsplatsen i traktordragna kokarvagnar, rymmande ca 5,000 kg. V id utläggningen var massans temperatur mellan 185 och 22 0 ° C. Massan tömdes från kokarvagnen i hinkar, dessförinnan neddoppade i såp- vatten, så att massan ej skulle fastna. Utbredningen skedde för hand med hjälp av läggarbräden. P å ytan ströddes ett millimetertjockt lager fin sand. N ä r beläggningen svalnat, insläpptes trafiken.

Massorna på delsträckorna a, b och i voro m ycket lätta att utbreda, mas­ sorna på sträckorna d och h däremot svåra att utlägga; massorna till övriga sträckor hade normal arbetsbarhet. Massorna på sträckorna a och h hade under utförandet benägenhet att spricka vinkelrätt mot utstrykningsrikt- ningen.

Fig. 26. Stenmaterial i gjut- asfalt, sträckorna a—e, enligt analys.

Fig. 26. Grading o f aggrega­ tes for mastic asphalt, test stret­ ches a— e.

M ellan två delsträckor inlades ett 8 cm brett band av ljus massa, vilken massa var avsedd att användas till stopp- och parkeringslinjer på gator. Massan tillverkades av ett ljust ämne, tillhandahållet av firm an A lfo rt & Cronholm, Stockholm, vilket ämne uppblandades med fillerm aterial och vit, krossad marmor (i volym del ljust ämne, ^ volym del filler och 1.5 volym ­ delar marmor). Massan fäste väl vid gjutasfalten och har ännu år 1935 k var sin elasticitet, ehuru någon slitning kan iakttagas. Det ljusa bandet fram träder tydligt mot beläggningen, även vid regn.

Bindämnet, S .V . 6 35, i massan hade vid 2 5 0 C en penetration av 18 samt en duk­ tilitet av 53 cm, en mjukningspunkt enligt kula och ring av + 5 7 0 C samt en stel- ningspunkt enligt H oepfner och M etzger av + 3 0 C .

V id besiktning i augusti 1935 voro samtliga gjutasfaltsträckor i gott skick med jämna ytor. Avnötningen har för samtliga varit ringa. P å provsträckan

b> vänster sida, förekommo hål efter upprivna stenar.

Fig. 27. Stenmaterial i gjut- asfalt, sträckorna f —j, en­ ligt analys.

Fig. 27. Grading o f aggre­ gates for mastic asphalt.

Fig. 28. Essenasfalt vältas med 2,5 tons vält.

Fig. 28. Dammann asphalt un­ der construction.

S E K T IO N 7 3 5 — 832 = 97 m.

E s s e n a s f a l t .

U tförd i juni 1 9 3 2 av Stockholms stad. Massan levererades av A .-B . G atu- och Vägbeläggningsämnen och v a r tillverkad i firmans fabrik i Karlstad.

Första hälften: 45 kg/m2 essenasfalt, ca 2 cm, på bindlager av emulsionsmakadam. A n d ra hälften: 6 5 kg/m2 essenasfalt, ca 3 cm, på bindlager av emulsionsmakadam. Bindlagret utfördes på följande sätt. Grovm akadam till en tjocklek av ca 7 cm utlades och vältades, varefter kilsten, ca 20 lit/m2, påfördes och välta- des. D ärpå utfördes indränkning med ca 5.7 kg/m2 bitumuls. Y ta n täcktes med pågrus, varefter trafiken insläpptes.

E fter några dagar rensopades ytan och behandlades därpå med ca 1.5 kg/m2 bitumuls för att öka vidhäftningen mellan bindlagret och slitlagret. P å den nyss utspridda emulsionen ströddes ett millimetertjockt lager av

Fig. 29. Stenmaterial i essen­ asfalt S .V . 828, i Colprovia massa I S. V . 829 I, massa II S .V . 829 II, massa III S .V . 829 III och massa IV S .V . 10 4 1.

Fig. 29. Grading o f aggregates for Dammann asphalt and Col­ provia.

essenasfaltmassa, varefter slitlagret utlades mellan träribbor. Massan avjäm ­ nades medelst en på ribborna löpande träraka. Spåren efter ribborna fy ll­ des med massa, varefter beläggningen vältades med en 3 tons m otorvält. Y ta n tätades med ca 0.4 kg/m2 bitumuls, avtäckt med stenmjöl ca 1.7 lit/m2.

En analys av ett prov av beläggningen, taget i november 1 9 3 2 (S. V . 828), fram ­ går av följande:

T jo c k le k ... 2 cm V o ly m v ik t... 2 .5 4 gr/cm 3 V a tte n a b s o r p tio n ... 7 .7 v o lym - % B itum enh alt... 5 .3 vik t- % Stenmaterialets skenbara spec, v i k t ... 3 .0 3 » H ålrum svolym hos stenmaterialet i beläggningen... 2 0 .6 v o ly m - % Hålrum hos beläggningen... 7 .7 »

Under de första månaderna, medan beläggningen ännu var relativt mjuk, förorsakade hästtrafiken en del smärre ytskador, vilk a dock så småningom självläkts. V id besiktning i augusti 1935 hade beläggningen m ycket god och jämn yta.

S E K T IO N 832— 9 3 2 = 100 m.

C olprovia.

U tförd av A .-B . Vägförbättringar, Stockholm. Utförande i juli 1 9 3 2 :

första hälften: 70 kg/m2 Colprovia, ca 3 cm, på bindlager av emulsions- makadam,

andra hälften:: 1 1 5 kg/m2 Colp rovia, ca 5 cm, utan blandlager. Om läggning i juni 1 9 3 3 :

6 5 kg/m2 Colprovia, ca 3 cm.

Bindlagret på första hälften utfördes genom indränkning i två omgångar med Colas, första gången med ca 4.5 kg/m2, andra gången med ca 1.5 kg/m2.

Massan till slitlagret tillverkades vid firmans asfaltverk vid U lriksdal. V id utläggningen var temperaturen hos massan ca 40° C . Tjockleken

av-Fig. 30. Colprovia utlägges.

Fig. 30. Colprovia under con­ struction.

passades med hjälp av träribbor, en i mitten och en i varje kant. Belägg­ ningen på första hälften av provsträckan var efter vältningen något ojämn och måste på denna grund justeras, vilket skedde genom fyllning av svac­ korna med massa, som »klistrades» fast vid underlaget medelst emulsion och som avjämnades med rätskiva. E fter förn yad vältning tätades ytan med ca 0.7 kg/m2 Colas, avtäckt med ca 4 liter/m2 grus.

Slitlagrets sammansättning varierades enligt uppgift från firm an på 3 sätt, såsom tabellen nedan visar:

Belägg­ ningen utförd år V i k t p r 0 c e n t a s f a 1 t Kalk- stens-filler S a n d _Stenmjöl S.V. 632 Sten 5 - 1 2 mm S.V. 924 olja pulver S.V. 623 S.V. 631 S.V. 923 Massa 1 1932 5.0 2 . 5 1 2 . 0

—

—

—

Asfaltpulvret bestod av 50 % oxiderad, mald asfalt samt av 50 % kalkstens- filler.

Under de första månaderna efter utförandet v ar sträckan ganska god. Under den regniga hösten 19 32 uppmjukades beläggningarna med massa 1 och 2 och erhöllo sådana skador av trafiken, att de redan i december 19 32 måste omläggas. D ärvid uppbröts Colprovian och ersattes med tät asfalt­ betong, utlagd varm . V id undersökning av den uppmjukade beläggningen fram gick, att stenmaterialet till övervägande del icke var överdraget med bitumen.

Colprovian av massan 3 ägde bättre m otståndskraft gentemot trafikens och klimatets inverkan. Men även denna beläggning fick så småningom ska­ dor, vilk a fram tvingade en omläggning.

Under sommaren 19 33 utfördes över hela sträckan ny Colproviabelägg- ning (massa 4), dels med den utförda asfaltbetongen, dels med den kvarlig- gande C olprovian som bindlager.

V id besiktning i augusti 1935 var sträckan jämn och god. Den sist ut­ lagda Colproviam assan, »massa 4», hade tydligen en läm pligare sammansätt­ ning än de tidigare utförda beläggningarna, till v ilk a stenmjöl av varie­ rande mängd hade använts och vilk a hade mindre asfalthalt.

Resultat av analyser av p rov tagna ur Colproviabeläggningarna (S.V . 829 i november 19 32, S.V . 10 4 1 i september 19 33) fram gå av följande:

Colprovia lagd 1932 Colprovia _{lagd 1933} S .V . 829 S.V. 1041 massa 1 2 _{3 4} T jo ck lek ... cm 3-5 5-5 5-s 3 Volym v i k t ... 2 .2 7 2 .2 3 2 . 1 0 2 . 2 1 Vattenabsorption ...volym- % 5.0 6 . 1 1 1 .

4

Stenmaterialets skenbara spec, vik t... Hålrums volym hos stenmaterialet i be­

2,6 7 2.6 7 2.66 2.66

läggningen ...volym- % 2 1 . 2 2 2.7 27.1 24.2

Hålrumsvolym hos beläggningen . . . » _S-° 6.8 I I . 8 6.0

S E K T IO N 9 32— 9 7 5 = 4 3 m.

Smågatsten.

U tförd i oktober 19 32 av Stockholms stad. Stenen var tillverkad (hand­ slagen) vid stadens stenhuggeri vid Stenhammar. Sträckor med olika fog- fyllnadsämnen utfördes i juni 19 33.

Smågatstenen sattes på gängse sätt, varefter sträckan under vintern fick ligga under trafik. Påföljande sommar utblåstes gruset ur fogarna med kom­ prim erad luft, varefter fogfylln ad med olika material, i förväg provade i in­ stitutets laboratorium, verkställdes på 5 delsträckor.

a) I n g j u t n i n g m e d 6 0 % o l j e a s f a l t 5 1 — 6 0 o c h 4 0 % t r i n i d a d a s f a l t . Massan, som uppvärm ts till ca 200° C , hälldes medelst kannor ned i de i förväg till 4 å 5 cm djup utblåsta fogarna. Mängden massa uppgick till ca 1 1 kg/m2. Fogarna blevo därvid väl fylld a.

V id besiktning i augusti 1935 hade fogfyllnaden i rätt stor omfattning

försvunnit. Den kvarvarande massan, som var hård, fäste ej väl vid

stenarna.

b) I n g j u t n i n g m e d 5 0 % o l j e a s f a l t 5 1 — 6 0 o c h 5 0 % a s b e s t f i b e r . Fogfyllnaden uppvärmdes och utfördes i övrigt som före­ gående med 1 1 kg/m2.

I augusti 1935 voro alla fogar fortfarande väl fylld a. Fogmassan var mjuk och elastisk samt fäste vid stenarna. Den hade av alla provade fogfylln ads­ material givit det bästa resultatet.

c) I n b o r s t n i n g a v t o r r m a s s a i k a l l t t i l l s t å n d . 1 Massan var sammansatt av 1 1 % antracenoljetjära, flu xad med naftalin, 14 % kalkstensfiller och 75 % sand. Den hade en torr, pulverform ig konsi­ stens. Sedan fogarna utblåsts, påfördes massan i riklig mängd över belägg- ningsytan och nedsopades i fogarna, varefter massa utsopades i ett jämnt, någon cm tjockt lager över ytan. D ärpå utfördes vältning i syfte att

Fig. 3 1 — 34. Fogfyllnad i smågatsten.

Överst t. v. gruset utblåses med komprimerad luft. Överst t. h. tjärsand utsopas över ytan. Nederst t. v. emulsion sprides över ytan. Nederst t. h. massa gjutes i fogarna.

Fig. 3 1 — 34. Different methods o f filling bituminous binder in the joints o f setts paving.

primera och nedpressa massan i fogarna, ö v e rflö d ig massa, som ej ned­ trängt i fogarna, bortsopades, varigenom stenarnas överyta helt blottades. I augusti 1935 var fogfyllnaden till stor del borta. K varvaran d e massa v ar hård och död, den fäste ej längre vid stenarna.

d) I n d r ä n k n i n g a v m a k a d a m f y l l d a f o g a r m e d C o l a s e m u l s i o n .

Sträckan utfördes som följande, endast med den skillnaden, att fogarna voro fylld a med finm akadam (3— 10 mm) i stället för sand. Emulsionen, 4 lit/m2, utspäddes icke.

sand, har lossnat, t. h. indränkning med Colas mix, har lossnat, underst in­ dränkning med Co­ las, sitter bättre men har sprickor längs stenarna.

Överst t. v. ingjut- ning av oljeasfalt och trinidadasfalt, har del­ vis lossnat, överst t. h. ingjutning av oljeas- falt och asbestfiber, fullgod, därunder t. v. inborstning av tjärad

Rg- 35— 39- Fogfyllnad i smågatsten, tillstånd i augusti 1935.

Fig. 3 5 — 39. Condition in August 1935 o f jointfilling in setts paving.

emellertid till stor del lossnat från gatstenen, så att sprickor uppstått runt stenarna. Ehuru vidhäftningen även i detta fall v ar dålig, hade dock ett bättre resultat uppstått än på följande sträcka. Finm akadam synes sålunda vara att föredraga fram för sand till fo gfylln ad vid indränkning.1

e) I n d r ä n k n i n g a v s a n d f y l l d a f o g a r m e d C o l a s m i x e m u l s i o n .

Sedan fogarna urblåsts, nedsopades ny, ren sand (S.V . 926, 0.4— 3 mm). D ärefter verkställdes en indränkning med Colas m ix emulsion, utspädd med K vatten. Emulsionen utspreds i riklig mängd2 över hela ytan och sjönk därvid ned i de sandfyllda fogarna. Genom denna metod blir stensättningen svartfärgad i sin helhet, intill dess skiktet på stenarnas överyta så småning­ om slites bort.

V id inspektion i augusti 1935 var fogmassan till stor del borta. A tt v id ­ häftningen vid gatstenen var dålig, fram gick vid uppbrytning av k v a r­ varande fogfylln ad.

S E K T IO N 975 — 1025 = 50 m.

T ä t tjärbetong.

Tjocklek ca 2 cm. Lagd på bindlager av ca 4 cm öppen tjärbetong. U tförd i oktober 1 9 3 2 av Stockholms stad.

Massan tillverkades vid stadens asfaltverk vid Hornsberg.

Massan till bindlagret var sammansatt av 3 .6 % tjära (Gokef II) samt av 1 5 — 35 mm makadam. Bindlagret vältades med 9 tons vält, varvid god fasthet erhölls.

T ill slitlagret, 50 kg/m2, användes en »beck-antracenoljetjära» av tyskt fabrikat, S.V . 742, från A sfaltfab rik R udow i Berlin, med följande efter analys funna egenskaper:

Viskositet vid 3 0 ° C i standardviskosimeter med 10 mm öppning . .sek 1 9 2 Fraktionerad destillation: vatten och lä t t o l ja ... v ik t - % o mellanolja 1 7 0 — 2 7 0 ° ... » 0.6 tungolja 2 7 0 — 3 0 0 ° ... » 1 .8 antracen o lja... » 30 .8 b e c k ... » 6 6 .3

e x tra k tio n sfö rlu st... » 0 .5 N a ft a lin ... » o Fritt k o l ... » 9 .1 R å a n tra c e n ... » 4 .3 Asfaltbitumen (olöst rest efter su lfu re rin g )... » o Spec, v i k t ... 1 * 1 9 5 Mjukningspunkt enl. Kräm er & S a r n o w ... C ° + 1 8

D roppunkt enl. U b b e lo h d e ...» + 3 3 Dropplängd, u p p s k a t t a d ... mer än 18 Brytningspunkt enl. Fraass... C ° — 1 2

1 Under förutsättning, att bindemedlets art, som var olika i de båda fallen, icke har inverkat. 2 5.8 lit,/m2.

Fig. 40. Tät tjärbetong på bindlager av öppen tjärbe­ tong.

Fig. 40. Tar concrete on bin­ der o f tar macadam.

Sammansättningen av slitlagret bestämdes av väginstitutet. Stenmateria- lierna — makadam, stenmjöl, sand samt kalkstensfiller — sammansattes med ledning av tvenne goda tjärbetongbeläggningar (1204 och 462), utförda i T ysklan d och beskrivna av P. H errm ann i Tätigkeitsbericht fiir das Ge- schäftsjahr 19 30 fiir Zentralstelle fiir Asphalt- und Teerforschung. I sikt- diagrammet, fig. 4 1, återgivas kurvorna för de av Herrm ann rekommen­ derade beläggningarna, samt den kurva, som fastställdes för sammansätt­ ningen av sträckan på provvägen, vilken sammansättning erhölls genom blandning av 10 % makadam, 50 % stenmjöl, 22 % sand och 18 % filler- material.

A v stenmaterial av denna sammansättning och tjära tillverkades på väg- institutets laboratorium kuber genom instampning i form ar med 200 slag och 25 cm fallhöjd vid 12 0 ° temperatur. Tjärhalten varierades och utgjorde resp. 6, 7, 8 och 9 %. Med kännedom om kubens v ik t och volym , mängden bindemedel samt specifika vikten hos stenmaterial och bindemedel kunde hål- rumsvolymen hos såväl massan som stenmaterialet beräknas, såsom fram ­ går nedan:

Fig. 4 1. Stenmaterial till tät tjärbetong. Streckade kurvor, 1204 och 452, ange av P. Herrmann rekommenderade beläggningar. Heldragen grov kurva S. V . 831 a slitlagrets sammansättning enl. analys. Filler S.V. 700, sand S.V. 5 3 1, stenmjöl S .V . 699 samt ma­ kadam S .V . 619.

Fig. 4 1. Grading o f aggrega­ tes fo r tar concrete.

Tjärhalt vikt-% Hålrumsvolym i % Massa Stenmaterial 6 4.1 16.0 7 3-3 17 .1 8 1 . 4 1 7 . 4 9 0 .3 18.2

Med ledning av dessa förberedande försök bestämdes tjärmängden till 7.4 % , vilket skulle m otsvara en hålrumsprocent av ca 2 % i beläggningen och ca 17 % hos stenmaterialet i komprim erat tillstånd.

En analys av ett prov ur den färdiga beläggningen (S.V . 8 31), taget i november 19 32, och ett prov taget i september 19 33 (S.V . 1043), gav fö l­ jande resultat: Taget: S .V . 831 nov. 1932 S .V . 1043 sept. 1933 Stenmaterialet: skenbar specifik v ik t ... 2 . 6 4 2 . 6 4

hålrumsvolym i packat tillstånd . . • % 25 23.9

Beläggningen:

bitumenhalt... ... . , vikt-% 6.7 6 .5

vo lym vik t... 2 .0 4 2 . 2 1

hålrumsvolym hos stenmaterialet i beläggningen . . . % 27.9 2 1 . 7

» » b eläggn in gen ... . . . % 1 6 . 4 _9-5

Därigenom att beläggningen utfördes så sent som i oktober, kunde den ej erhålla en tillräcklig komprimering. En avsevärd efterkomprimering har emellertid senare ägt rum, såsom fram går av tabellen ovan.

Mängd tjära, vikt % 4,5 6,0 7> 5 Fig. 42. Avtryck på

papper av tjärmassor med olika samman­ sättning efter lagring utomhus.

Fig. 42. Stains on pa­ per o f tar macadam o f

different composition.

Beläggningen har undergått stark slitning. I augusti 19 13 hade sträc­ kan delvis måst lagas med sandasfaltmassa. T ä t tjärbetong är en belägg- ningstyp, som är vansklig att utföra, v arfö r den även utomlands fått ringa användning. M isslyckandet i detta fall torde ha berott på, att beläggningen utfördes så sent, att den ej hann komprimeras före vintern.

S E K T IO N 1025 — 1075 = 50 m.

Öppen tjärbetong i tre lager.

Tjocklek ca 6 cm.

U tförd i augusti 19 3 2 av Stockholms stad.

Massan tillverkades vid stadens asfaltverk vid Hornsberg. Bottenlagret, 70 kg/m2, framställdes av 10 — 30 mm makadam och 3.5 % tjära, mellanlag- ret, 40 kg/m2, av 3— 8 mm m akadam och 4.5 % tjära samt slitlagret, 15

T jä ra n s vi sk o si te t i se k. 60 95 30

Fig. 43. Stenmaterial till öp­ pen tjärbetong. Bottenlager S. V. 1043 b, mellanlager S. V. 834 b och slitlager S.V. 834 c.

Fig. 43. Grading of aggrega­ tes fo r tar macadam.

kg/m2, av o— 3 mm stenmjöl och 6 .5 % tjära. Ursprungligen avsågs att utlägga beläggningen i kallt tillstånd, varfö r en tjära med omkring 95 sek. viskositet beställdes. Em ellertid erhölls vid utförandet en tjära av 15 0 — 170 sek:s viskositet, vilket gjorde det nödvändigt att utlägga massan i varm t tillstånd.

Bottenlagret utlades mellan form plankor. Mellanlagrets tjocklek avpas­ sades medels ett par på plankorna flyttb ara bräder. V arje lager vältades för sig. Massorna voro lätta att bearbeta.

V id väginstitutet gjordes följande förundersökningar för bestämning av sammansättningen och läm plig viskositet hos tjäran:

T jä ro r av viskositeten resp. 30, 60 och 95 sek vid 30 ° C i standard- viskosimetern blandades på laboratoriet med det stenmaterial, som skulle användas till de olika lagren. Mängden bindemedel varierades därvid efter uppgjord plan. Stenmaterialierna upphettades till 13 0 ° och fingo sedan svalna till 50°, varefter tjära av 70— 8o° temperatur tillsattes och blandades med stenmaterialet. De sålunda tillverkade massorna upplades på p ap ­ persark och lagrades utomhus. Konsistensen hos dessa prov iakttogs med vissa tidsmellanrum, v arv id observerades, om massorna voro tillräckligt smi­ diga för att kunna utläggas i kallt tillstånd, såsom avsågs, samt om tjära rann ut på papperet. E fter viss tid lossades massan från papperet och obser­ verades, i vad mån tjäran runnit igenom (se foto fig. 42). Med ledning av dessa förberedande försök bestämdes tjärans viskositet till 95 sek samt de i det föregående angivna tjärmängderna.

En analys av ett i november 19 32 taget p rov (S.V . 834) ur den färdiga beläggningen gav följande resultat:

stenmaterialet: mellanlager slitlager

skenbar specifik v i k t ... 2 .6 4 2 .6 4 hålrum svolym i packat tillstånd . ... % 3 7 29 beläggningen:

Fig. 44. Öppen tjärbetong. Slitlagret utbredes.

Fig. 44. Tar macadam. Spreading wearing course.

En analys av den använda tjäran (S.V . 730) gav följande resultat: Viskositet vid 3 0 ° C i standardviskosimetern med 10 mm öppning sek 1 7 2 Fraktionerad destillation:

vatten och lä t t o l ja ... vik t-% o mellanolja 1 7 0 — 2 7 0 ° ... » 5.5 tungolja 2 7 0 — 3 0 0 ° ... » 5.8 antracen o lja... » 2 3 . 2 b e c k ... » 6 4 .9 e x tra k tio n sfö rlu st... » 0.6 N a ft a lin ... >... » 1 . 1 Fritt k o l ... » 5.2 Beläggningen har stått sig mycket v ä l; under 1935 erhöll den en ytbehand­ ling. Den var i augusti 1935 i gott skick.

S E K T IO N 1075 — 1 1 7 5 = 100 m.

Icobetong.

Tjocklek ca 6 cm.

U tförd i juli 19 3 2 av Stockholms stad.

Beläggningen utfördes i tvenne lager, ett 2.5 cm bindlager och ett 3.5 slit­ lager, sammanlagt utlades ca 120 kg massa per m2. Massan tillverkades på arbetsplatsen i en Jägerblandare, rymmande 250 lit.

Bindlagret hade följande sammansättning:

sträckan sträckan

1,075 — 1,125 1,12 5 — 1,175

i c o b i t ... 9 v ik t-% , 1 4 .6 v o l- % 6.5 v ik t-% , 1 0 .5 v o l-%

fin sand (o— 2 m m ) ... .... 1 9 .0 » —

grov sand (o— 5 m m ) ... 1 2 . 6 » 2 9 .3 v o l-%

stenmjöl ... 1 2 . 6 » —

finmakadam (o— 1 5 m m ) ... 4 1 . 2 » 6 0 .2 v o l-%

1 0 0 . 0 vol- d.o

vol-Slitlagret hade följande sammansättning:

i c o b i t ... 1 0 vikt-%, 1 6 . 1 vol-/ fin sand (o— 2 m m ) ... 1 2 . 9 » grov sand (o— 5 m m ) ... 1 9 . 3 » stenmjöl ... 6.4 » finmakadam (5 — 8 m m ) ... 4 5 . 3 »

Fig. 45— 4 6. Icobetong under utförande.

Fig. 45— 46. Two-coat cold asphalt ( emulsion) under construction.

Massans konsistens reglerades genom tillsats av cement. M axim alt tillsat­ tes ca 1 lit cement per sats. Bindemedlet, icobit emulsion, levererades av Svenska Icopal- och T akp ixfab riken .

Massan utlades mellan sidoform ar av plank samt avjämnades medelst en å dessa förd m allbräda. V arje lager vältades med en 3-tons Am m an-vält. Under vältningen pressades emulsionsvatten upp till ytan, v arvid massan visade benägenhet att fastna på valsarna. P å grund härav måste upprepade uppehåll företagas i vältningen för att lämna tillfälle åt emulsionsvattnet att försvinna.

A nalyser av den färdiga beläggningen, tagna i november 1932, gåvo föl­ jande resultat: Slitlager B i n d l a g e r Sekt. Sekt. 1075 — 1 1 25 1 1 25 — 1 1 75 S. V. 832 a S. V. 832 a S.V . 83 2b T jo ck lek ... ...cm 2 . 5 — — V o lym vik t... ... 2 . 2 5 — — Vattenabsorption... . . vol-% 5-2 — — Bitumenhalt...vikt- % 7 . 0 _5*5 5.8

Stenmaterialets skenbara spec, v i k t ... 2 . 6 4 2 . 6 5 2 . 6 6

Hålrumsvolym hos stenmaterialet i be­

läggningen ...vol-% 2 0 .8 — —

Hålrumsvolym hos beläggningen . » _5-5 — —

Beläggningen hade intill hösten 1 933 en god och jämn yta. Under den följande vintern uppstodo rätt svåra lokala skador, sannolikt till stor del att tillskriva tjälskjutning av den här dåliga undergrunden. I augusti 1935 var beläggningen rätt sliten.

S E K T IO N 1 1 7 5 — 1 2 3 5 = 6 0 m.

Cementbetong.

U tförd i juni 1 9 3 2 på entreprenad av A .-B . Skånska Cementgjuteriet. U tförandet varierades såsom fram går av följande:

Cementet var Visbycement klass A , fillerm aterialet var från N ybergs Gruvaktiebolag, Smedjebacken. Vattencementtalet var 0.55. Beläggningen armerades på numera vanligt sätt: nätarmering av 8 mm rundjärn på 30 cm avstånd, ett längsgående 19 mm järn i var kant, hörnarmering a v 12 mm rundjärn samt dym lingar av samma dimension i längdfogar på 100 cm a v ­ stånd, i tvärfogar på 60 cm avstånd.

De båda första delsträckorna stampades för hand, övriga med maskin. Betongen blandades i en blandare av 0.4 n r rym d, driven a v en 15 hkr bensinmotor. Vägbanan stampades och fuktades innan betongmassan ut- lades. Stampmaskinen var försedd med en profilbräda, som avjäm nade mas­ san, en kniv, som förde undan makadamstenarna på platsen för mittfogen, samt en 60 mm bred planka, som av maskinens motor fördes upp och ner. V id maskinen var även fästad en gummiduk, som släpade på den stampade

Fig. 47. Stenmaterial till ce­ mentbetong. Sammansättning enligt idealkurvan ger 45 vikt-^ sand och 55 vikt-% makadam; motsvarande vid en cementhalt av 350 kg/m3

1 : 1,9 : 2,6 volymdelar. Sin­ gelbetongen har nästan exakt samma kornstorlekskurva.

Fig. 47. Grading o f aggrega­ tes for concrete.

Del­ sträcka Längd m Bredd m Tjocklek cm Cement­ mängd kg/m3 Sammansättning i volymdelar a ₅ 6 13 335 i c : 2 .i (0.9 s + o .i f ) : 2.6 m b ₅ 6 ₁₃ 350 1 c : 1.9 s : 2.6 m c 2 0 8 ₁₃ 340 1 c : 2 s : 2.5 sing. d ₁₅ 8 _{r 5} 340 1 c : 2 s : 2.5 sing. e

₁₅

Fig. 48. Avflagning i betongytan, augusti 19 35.

Fig. 48. Scaling o f concrete pavement.

betongytan och avjäm nade densamma. P å ytan befintligt vatten och ce­ mentslam bortsopades med mjuka borstar, vilken behandling gav en rå, refflad yta.

Beläggningen utfördes med en m ittfog och med tvärfogar på 5— 20 m a v ­ stånd, fackindelningen beroende på indelningen i delsträckor. M ittfogen och flertalet tvärfogar äro endast genomgående i plattans övre del; ett par tv ä r­ fogar äro dock helt genomgående. D e genomgående tvärfogarna utbildades med tillhjälp av plattjärn med uttagningar för dym lingarna, vilk a plattjärn ingötos i betongen, ställda på högkant och upptogos, när betongen börjat binda. De fogar, som endast voro öppna i beläggningens övre del fram ställ­ des genom nedpressning av en plåtbeslagen form bräda ned till armerings- järnen i den nygjutna betongen.

E fter gjutningen hölls betongen fuktig medelst våta säckar och efter ett dygn medelst halm.

Fogarna fylldes med Beckers cementfärgade fogmassa, dels ouppblandad, dels uppblandad med 15 resp. 30 % cement. Denna tillsats visade sig icke lämplig, enär den gjorde fogmassan hård och spröd.

V id gjutningen tillverkades 20 cm provkuber och provplattor 10 X 20 X 20 cm av samma betong som beläggningen.

Kuberna provtrycktes efter 28 dygn med följande resultat:

, .11 . . 1 1 1 / * medeltal av 3 prov

betong till provstracka a, cementmangd 3 3 5 kg/m

1 0 : 2 , 1 ( 0 . 9 s + o . i f ) : 2 . 6 m ...4 3 0 kg/cm 2 betong till provsträcka b, cementmängd 3 5 0 kg/m 3

1 c : 1,9 s : 2.6 m ... 5 0 4 » betong till provsträcka c, cementmängd 3 4 0 kg/m 3

1 c : 2 s : 2 .5 sin g ... 3 8 6 »

Anm ärkningsvärd är den stora skillnaden i hållfasthet mellan m akadam - och singelbetongen.

Betongplattorna underkastades prov beträffande motstånd mot avnötning, v a r­ vid plattorna i vått tillstånd nöttes mot en roterande järnskiva under en belast­ ning av 30 kg med användande av smärgel som nötningsmedel.

A v n ö tn in g e n b le v fö r : medeltal av 2 prov

betongen till provsträcka a ... ... 82 gr pr 2 0 0 varv » » » b ...10 5 » » 20 0 »

» » » c ... 6 4 » » 20 0 »

Denna provning visade sålunda ett avsevärt bättre resultat för singelbetongen än för makadambetongen, i motsats till hållfasthetsprovningen.

V id besiktning i augusti 1935 kunde någon skillnad mellan de olika del­ sträckorna för ögat knappast iakttagas. Y tan var i allmänhet god, men p å­ tagligt något sliten (ca 1.9 mm i genomsnitt för samtliga sträckor under 3 år,

vilket är rätt mycket). H är och där funnos avflagningar, tunna skal, som lossnat av ytan. En spricka över ett hörn kunde iakttagas på sträckan med

15 cm tjocklek.

Sammanfattning av erfarenheter.

Genom olika omständigheter har provvägen på Blackebergsvägen icke gi­ vit så fullständiga och säkra resultat som varit önskvärt. O rsakerna härtill ha varit flera. Undergrunden har på vissa sträckor visat sig äga en mindre god bärighet, varigenom en del skador genom tjälskjutning och deform a­ tioner uppstått. Genom denna rörlighet hos beläggningarna ha avnötnings- mätningarna blivit osäkra. — A tt döma av analyserna från prov av de färdiga beläggningarna ha i vissa fall den avsedda sammansättningen icke erhållits. N ågra av beläggningarna ha på grund av ogynnsamma omständig­ heter icke erhållit bästa möjliga utförande.

Emellertid torde provvägen i flera avseenden redan ha givit en del resul­ tat av intresse.

Provsträckan med korallasfalt har alldeles misslyckats. Den måste redan efter ett år delvis ersättas med annan beläggning. E fter ännu ett år måste även återstoden omläggas med annan beläggning. Orsaken till detta resultat kan i första hand tillskrivas, att massan utlades i kallt väder sent på hösten och att beläggningen därigenom före vintern icke kunde erhålla nödig kom­ primering. H ä rav fram går vikten av, att beläggningsmassor, som skola utläg­ gas i kallt tillstånd, utföras så tidigt under den varm a säsongen, att den för beläggningens bestånd nödiga komprimeringen genom trafiken äger rum före första vintern.

T o p eka-beläggningar na på sträckorna o— 143 ha utförts med varierande

sammansättning. N ågon avsevärd skillnad mellan dem kan icke iakttagas med ögat. U tförda avnötningsmätningar ha icke givit säkra resultat, san­ nolikt beroende på den dåliga undergrunden, bestående av den gamla, ej sta­ bila korallasfalten.