Sammanfattning av forskningsläget - Forsknings- och litteraturgenomgång

2. Forsknings- och litteraturgenomgång

2.7 Sammanfattning av forskningsläget

Den tidigare forskningen visar är samhällskunskapsundervisningens villkor är föränderliga men att värdet i demokratifostran består. Ämnet samhällskunskap är ett ungt ämne som ska spegla samhället och har sin grund i efterkrigstiden där den demokratiska fostran var ledande.

Samhällskunskapsundervisningen ska ge eleverna en helhetssyn samt förmågan att kunna se samhällsfrågor ur olika perspektiv. Vidare beskrivs det att eleverna ska få förståelse för begrepp samt kunna använda fakta för att underbygga resonemang kring samhällsfrågor och strukturer (Skolverket, 2018). Långström och Virta (2016) framhåller att det finns OM- kunskaper och I-kunskaper som kan förmedlas via undervisning till eleverna. Att eleverna ska få både I-kunskaper kring samhällsstrukturer men även hur man lever och verkar i ett demokratiskt samhälle.

Persson (2018) framhåller att det finns tre principer utifrån samhällskunskap som kan kategoriseras och prioriteras i undervisningen. Dessa principer är den normativa principen, den essentiella principen och den progressiva principen som kan komplettera varandra och onekligen påverkar varandra till undervisningens innehåll. Beroende på vilken princip som

premieras i undervisningen läggs tyngdpunkten på olika områden i ämnet. Samhällskunskapens roll i undervisningen är att eleverna ska utvecklas till medborgare som kan leva i det ständigt utvecklande samhället. Genom att undervisa om samhällsfrågor och problematisera dessa i undervisningen till eleverna utvecklas de till aktivt deltagande demokratiska samhällsmedborgare.

Hess (2004) belyser att skolan är en gynnsam och relevant arena där eleverna kan se samhällsfrågor från olika synsätt samt att mångfalden i klassrummet främjar diskussion som således utvecklar elevernas perspektiv. Vidare beskriver hon också att läraren kan ha fyra olika förhållningsätt till undervisning i kontroversiella samhällsfrågor.

I skolans styrdokument står det att eleverna ska undervisas i elevnära samhällsfrågor men inte preciserat vilka samhällsfrågor, vilket innebär att läraren kan bestämma vilka samhällsfrågor som ska undervisas i så länge de är elevnära. Forskning i ämnet är begränsad men Vernersson (1999) framhåller att lärare i sin studie kopplade elevnära till geografiska områden kring eleven.

Utifrån den tidigare forskningen ska respondenternas svar angående deras förhållande till undervisning i ämnet samhällskunskap utifrån kunskapsområdet samhällsfrågor analyseras och diskuteras.

12 3. Teoretiska utgångspunkter

I kommande avsnitt presenteras teorier som berör studien och som kommer användas som analytiskt verktyg samt vara utgångspunkten för granskningen av resultatet.

3.1 Ämnesdidaktik

Samhällskunskapsläraren behöver planera och utforma sin undervisning och detta innebär att hen behöver göra didaktiska val gällande innehåll men även metoder. Ämnesdidaktikerna Ing-egerd Ekendahl, Lars Nohagen och Johan Sandahl (2015) beskriver i Undervisa i samhällskun-skap - en ämnesdidaktisk instruktion att didaktik är ett mångtydigt begrepp vars grova definition är undervisningslära. Pedagogik och didaktik är nära sammankopplande dock skiljs de åt bero-ende på fokus på ämnet och hur det ska undervisas. Undervisning och lärande är två centrala begrepp som är kärnan i läraryrket. Genom att läraren organiserar undervisning ges eleverna möjligheter att utveckla kunskaper, färdigheter och förhållningsätt som krävs för att fungera vidare i vuxenlivet och samhället. För att sammanväva och illustrera detta möte mellan lärare, elev och ämnesinnehåll används den didaktiska triangeln.

Figur 1. Bild på den didaktiska triangeln i enlighet med den som beskrivs i Undervisa i sam-hällskunskap - en ämnesdidaktisk instruktion (2015).

I den didaktiska triangeln möts de didaktiska frågorna; vad, hur, varför samt för vem. När läraren planerar sin undervisning kommer den didaktiska innehållsfrågan; vad ska hen undervisa i utifrån det gällande styrdokumentet. Hur-frågan kommer när läraren planerar hur undervisningen ska gå till för att eleverna ska utveckla ett kunnande. Varför- frågan kan ses som den allra viktigaste, för det är den frågan som tvingar lärare att reflektera och överväga varför man undervisar kring ett specifikt ämne samt hur. Lärare behöver också fundera på vem-frågan, vilken elevgrupp är det som ska lära (Ekendahl et al., 2015).

Vidare beskriver författarna att de didaktiska frågorna är ständigt närvarande i lärares vardag då de övervägs vid planering och genomförande av undervisning samt lärande. Ämnesdidaktik kan kopplas till alla ämnen inom skolan. Den lyfter fram ett antal undervisningsnära frågor samt är ett värdefullt redskap vid reflektion kring genomförd undervisning (Ekendahl et al., 2015).

3.2 Samhällskunskapens tre bildningsideal

Professorn Sven-Eric Liedman (1998) beskriver i boken I skuggan av framtiden att kunskaper kan betonas på tre olika sätt: för ekonomin, för demokratin eller för den enskilde.Kunskaper för ekonomi är i den vidaste meningen och inkluderar produktivitet, konkurrenskraft samt profit och produktiv sysselsättning. Kunskaper för demokratin och politiska system för att en levande demokratisk kultur i samhället samt kunskaper för enskilda individen för ett rikare liv. Således kan det tolkas att skolans undervisning bör vara inriktad på alla dessa tre värdena men den demokratiska bildningen är tydligast framskriven, att undervisning ska ge eleverna medborgarkompetens (Liedman, 1998).

Ekendahl et al. (2015) redogör för att samhällskunskapen kan legitimeras på tre sätt genom Liedmans bildningsideal. Detta ideal menar författarna finns inbyggt i samhällskunskapsämnet och att det är av betydelse att lärare tänker igenom vad eleverna ska använda sin kunskap till. I detta blir de didaktiska frågorna varför och vad väsentliga, då de påverkar om undervisningen får inriktningen humanistisk-, demokratisk- eller ekonomisk bildning som utgångspunkt.

Vidare poängterar författarna att alla tre bildningsideal kan ge bra, funktionell samt användbar undervisning oberoende av vilket ideal som eftersträvas av läraren (Ekendahl, et al., 2015).

3.3 Demokratiteorier

Demokratiteorin kan delas upp och kategoriseras. I denna studie tas två alternativ upp som finns inom detta mångfacetterade teoretiska område.

3.3.1 Deliberativ demokratisk uppfattning

Den amerikanska filosofen och pedagogen John Dewey (1859-1952) har en väsentlig betydelse för den pedagogiska utvecklingen inom skolväsendet. Dewey (1999) betonar i Demokrati och utbildning att ett samhälle måste vila på vissa fundamentala premisser och att utbildningsvä-sendet har en demokratisk uppgift. Dewey hävdar att samhällen uppstår utifrån det som männi-skor har gemensamt och att detta skapas genom kommunikation. Utbildning och uppfostran menar Dewey är nödvändig för att barn ska kunna leva i samhället samtidigt som undervisning kvävs för samhällets fortsatta existens. I viss mån är vi också rationella varelser men att vi framförallt är konstruktioner från kulturella och sociala sammanhang. Vidare beskriver Dewey att det finns samband mellan de olika nivåerna gemenskap, individ samt samhälle. Genom att delta i aktiviteter som mångsidigt speglar samhällets olika perspektiv och motsättningar kan en mognad och insikt växa och därmed också utveckla förmågan att delta och ta ansvar. Att växa upp innebär att man initieras med samhällets intressen, mål, kunskaper och färdigheter. Dewey framhåller att det finns en ständig överföring av kunskaper mellan individer i ett samhälle. Ut-bildning och lärande är nödvändig del för att samhället ska fungera samtidigt som det är nöd-vändigt för individen för att kunna ingå i samhället.

Skolan är en arena som är viktig i ungdomars kunskapsutveckling men även för kommunikation av attityder, mål och föreställningar. Det finns en gemensam referensram i samhället som ska kommuniceras till eleverna och således blir skolan samt utbildning av vikt. I takt med att sam-hällen blir mer komplexa rörande strukturer och resurser växer behovet av systematiska former av lärande och utbildning hos samhällsmedborgarna. Onekligen finns det risk för oönskad splittring när formell utbildning ökar i omfattning och möter erfarenheter individen fått i mer informella sammanhang än skolan, då vi lever i en miljö som är i ömsesidig påverkan av varandra. Samhället i Deweys mening behöver inte ha med fysiskt närhet att göra då dagens sociala vanor och sammanhang rör sig bortom de fysiska. Den sociala gemenskapen i dagens samhälle kan utvecklas genom digitala medier och kan på så sätt upprätthållas på olika geogra-fiska platser. Detta innebär att det finns olika referensramar att förhålla sig till genom kommu-nikation (Dewey, 1999).

Ninni Wahlström (2016) redogör i ”Vad krävs av en demokratisk skola? John Deweys Demo-krati och utbildning i ett läroplansteoretiskt nutidsperspektiv” för Dewey tankar om att demo-kratibegreppet inte primärt handlar om statsskick eller kunskaper om partier utan istället på ett sätt att leva med andra människor som är sammankopplade i det vardagliga livet. Denna tolk-ning innebär att demokrati är en livsform där människor accepterar andra människors olikheter och intressen samt kan se andras perspektiv. Denna demokratiska livsmiljö där vi samlever och accepterar varandra som Dewey beskriver ska eleverna möta varje dag i skolverksamheten.

Detta för att främja både individen men även samhällets ömsesidiga växande utveckling. Slut-ligen beskrivs det i artikeln att enskilda individer är strakt sammankopplade med världen runt om kring dem enligt Dewey.

3.3.2 Deltagardemokratisk uppfattning

Deltagardemokrati kommer i olika modeller och former. Skolverksamheten är en plats där ele-verna samlas, deltar, utbyter tankar samt erfarenheter. Samhällskunskapsdidaktikern Anders Broman verksam på Karlstad universitet, beskriver i sin doktorsavhandling Att göra en demo-krat?: demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan, Anderson och Torpes operat-ionalisering av demokratisk identitet. I formningen av ett demokratisk identitetsskapande finns det fem demokratiska förpliktelser. Dessa är att delta, att intressera sig för gemensamma ange-lägenheter, att ha tolerans gentemot minoriteter och andra politiska uppfattningar, att känna sig bunden av kollektiva beslut samt att känna solidaritet gentemot andra medborgare (refererad i Broman, 2009). För att en demokrati ska fungerar krävs det att medborgarna deltar och intres-serar sig för utvecklingen parallellt som det finns en tolerans och solidaritet för att nå en demo-kratisk gemenskap där alla får uttrycka sig. Broman redogör även för vikten av att delta inom den demokratiteoretiska diskursen. En medborgare vill ha möjligheten att kunna vara med och påverka och ha inflytande i samhället. Därmed betraktas deltagandet ha en bildande effekt för demokratiska samhällsmedborgare (Broman, 2009).

Doktoranden Per Adman beskriver den framstående forskaren inom den deltagardemokratiska skolan Carole Patemans resonemang i Demokratins mekaminismer. Pateman (refererad i Ad-man, 2003) menar att det finns ett cirkulärt resonemang inom deltagardemokrati, att genom att deltagande upplevs som meningsfullt kommer flera vilja delta, vilket leder till utveckling av samhället. Genom att öva på att delta i demokrati blir samhällsmedborgare bättre på att leva i

samhället och målet är att genom deltagande skapa tolerans och en vidsynthet hos medborgarna.

Således finns en tilltro till samhällsmedborgares förmåga att kunna fatta egna beslut och kunna ta ställning i frågor som berör samhället. Avslutningsvis beskriver Pateman att deltagandet bör ske i så många kontexter som möjligt och på så många plan som möjligt (Adman, 2003), vilket kan tolkas som att det även gäller undervisning i skolan.

3.4 Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter

Teorierna har valts för att de alla kan kopplas till undervisning i samhällsfrågor då de berör ämnet samhällskunskap. Den didaktiska teorin som Ekendahl et al. (2015) presenterar, beskri-ver att de didaktiska frågorna kan användas vid lärarens planering och genomförande av elev-nära samhällsfrågor. Vidare kan lärarens undervisning ha olika bildningsideal² enligt Liedman (1998). Att kunskapen och undervisningen som lärarna förmedlar kan ha olika inriktningar samt påtänkta resultat i elevernas vidare liv.

Deliberativ demokrati och deltagardemokrati är väldigt närliggande varandra då de influerar varandra. Dewey (1999) hävdar att samhällen skapas genom kommunikation och sociala sam-manhang med andra vilket uppstår vid deltagande genom samtal och diskussioner med andra samhällsmedborgare. Genom att delta utvecklas medborgarnas förmåga att kunna se samhällets mer komplexa struktur och då även kunna skapa sig en demokratisk identitet genom att intres-sera sig för gemensamma intressen (Broman, 2009).

Dessa teorier kan ses som ingångar i hur respondenternas svar tolkas och analyseras för att förstå hur verksamma mellanstadielärare resonerar kring undervisning i elevnära samhällsfrå-gor.

2 Kunskap för ekonomin, för demokratin eller för den enskilde individen.

17 4. Metod

I detta avsnitt redogörs för metoden som har används för att samla in empiri, hur bearbetning av empiri har gått till, hur urvalet av intervjupersoner gjorts, hur intervjuerna genomfördes samt en analysmodell.

4.1 Metodologisk ansats och val av metod

Studien som har genomförts är av kvalitativ art och Alan Bryman (2018) beskriver att intervju-metoden är en vanlig metod i samband med kvalitativ forskning. Vid en kvalitativ metod är det centralt att försöka skapa en förståelse för människor egna uppfattningar av vad som är viktigt samt betydelsefullt (Bryman, 2018). Syftet med studien är att undersöka hur lärare på mellan-statidet uppfattar sin undervisning i samhällskunskap samt hur de tolkar och arbetar med elev-nära samhällsfrågor. Alltså lämpar det sig med en kvalitativ metod för att undersöka studiens syfte. Sonja Khilstöm (2007a) beskriver att kvalitativ intervju kan ses som ett vanligt samtal men att det finns ett fokus och ett ämne som intervjuaren bestämmer. Vidare framställer Khil-ström (2007a) liksom Bryman (2018) betydelsen av att som intervjuare inte ha förutfattade me-ningar och låta respondentens utsaga vara det som är i fokus då det är av intresse för studien.

Valet av intervjumetoden i studien grundar sig i att genom intervju ges möjligheten till fördjup-ning samt möjligheten till en bredare förståelse för hur lärarna arbetar och tänker kring sam-hällsfrågor i undervisningen på mellanstadiet. Ansatsen i den valda metoden är att fånga lärares tänkande och tolkningar och därför blir intervjumetoden den lämpliga metodansatsen för stu-dien.

4.2 Semistrukturerad kvalitativ intervju

Vid kvalitativa studier är den semistrukturerade intervjumetoden ett vanligt tillvägagångssätt för att samla information samt skapa förståelse kring ett område. Det finns olika modeller av interjuver som kan användas, exempelvis strukturerad eller semistrukturerad intervju (Bo Johansson & Per Olov Svedner, 2010). Liksom den strukturerade intervjun har den semistrukturerade intervjun bestämda frågor att förhålla sig till men de kan varieras från intervju till intervju beroende på informantens svar och de följdfrågor som uppstår. Till denna studie valdes semistuterarad intervju, även kallad kvalitativ intervju, för att öka flexibiliteten i intervjun då den ger möjligheten till att kunna ställa fördjupande följdfrågor. Vidare beskriver

Johansson och Svedner (2010) att målet med kvalitativa interjuver är att få den intervjuade att ge så utvecklande och nyanserande svar som möjligt.

Johansson och Svedner (2010) belyser betydelsen av att genomföra en bra intervju för att få bra resultat. Svårigheter vid intervjuer kan vara att informanten inte ger utförliga svar eller att svaren inte verkligen avspeglar hens verkliga erfarenheter och inställning till syftet. Då den som intervjuas ska dela med sig av personliga tankar och åsikter är det betydelsefullt att intervjun sker i en lugn miljö i enlighet med Khilström (2007b). Det är också väsentligt för att öka tilliten att respondenten vet i vilket syfte intervjun genomförs, vad den kommer att handla om samt de känner till de forskningsetiska principerna som gäller i samband med undersökningen (Johansson & Svedner, 2010).

Genom att spela in intervjuerna ökar undersökningens reliabilitet eftersom intervjuaren kan vara fokuserad på vad respondenten säger och eventuella följdfrågor samt att den som intervjuar inte behöver göra en tolkning i direkt anslutning till intervjun. Vid inspelad intervju skapas möjligheten att vid ett senare tillfälle lyssna igenom ljudfilen och då analysera samt bearbeta materialet (Kihlstöm, 2007c).

4.3 Urval

Urvalet av verksamhet är mellanstadiet då det finns relativt lite forsknings kring ämnet på mel-lanstadiet. Vidare valdes mellanstadiet eftersom författaren till denna studie utbildar sig till lä-rare inom årkurs 4-6.

Urvalet av lärare har inte varit helt slumpmässigt, utan valet av lärare har dels berott på kontakt med rektorer men även genom direktkontakt med lärare som författaren kände till sedan tidigare och som arbetar med ämnet samhällskunskap. Vid urvalet fanns ett visst bortfall då rektorer avböjde medverkan samt att lärare inte återkopplade. Det är sju lärare med olika yrkeserfaren-heter som har medverkat i studien och de är verksamma i årkurserna 4, 5 och 6. Respondenterna hade dessa tre egenskaperna genensammat:

1) att lärarna är legitimerade lärare,

2) att lärarna undervisade i samhällskunskap och 3) att lärarna undervisade i grundskolans årskurser 4-6.

19 4.4 Etiska forskningsöverväganden

Ett informationsbrev skickades ut till rektorerna samt deltagarna som beskrev studiens syfte, vad som skulle undersökas samt vilken datainsamlingsmetod som skulle användas. Undersök-ningsdeltagarna fick reda på att deras medverkan var frivillig och att de hade rätt till att avbryta sin medverkan i studien när som helst i enlighet med informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Vid intervjutillfällena skrevs en samtycksblankett på av de deltagande lärarna i studien.

Undertecknandet av blanketten innebar att uppgiftslämnare och undersöknings deltagare själv-mant och frivilligt har samtyckt till att medverka i studien (Vetenskapsrådet, 2002).

För att följa de forskningsetiska principerna och skydda de medverkandes identitet gavs lärarna fiktiva namn. De personuppgifter som har samlats in genom intervjuer har bearbetats och för-varats så att ingen kunnat ta del av dem, i linje med GDPR (dataskyddsförordningen). Intervju-erna som utfördes spelades in och ljudfilIntervju-erna har sedan transkriberats. Detta material har förva-ras på samma sätt som de övriga insamlande uppgifterna. Efter godkänt arbete radeförva-ras person-uppgifter och ljudupptagning. Studien har anmälts och förankras med ansvarigt lärosäte vilket är Karlstads Universitet. Uppgifterna som samlats in till studien kommer inte användas i något annat syfte. Dessa övervägande är i enlighet nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Ve-tenskapsrådet, 2002).

4.5 Genomförande av intervju

Innan intervjutillfällena granskades de tilltänka frågorna (se bilaga 1) av handledaren som lämnade synpunkter. Kihlström (2007c) framhåller att validiteten ökar om en skolad person, exempelvis en handledare, granskar det tilltänkta materialet, exempelvis en intervjuguide som ska användas i samband med intervjuerna för att sedan komma med förlag på revideringar som kan göras för att tydliggöra materialet ytterligare. För att ytterligare säkerställa att frågorna var tydligt formulerade, om något behövdes tas bort samt för att se hur lång tid intervjun beräknades ta genomfördes en pilotintervju.

De interjuver som genomfördes i samband med undersökningen ägde rum på de olika lärarnas arbetsplatser. De spelades in på en diktafon för att minska risken för delning med externa molntjänster för att sedan föras över till en dator för transkribering som hade externa molntjänster avstängda tills godkännande av arbete och radering av insamlat material i enlighet med GDPR. Intervjuerna som genomförts beskrivs bäst som semistrukturerade. Intervjuguide

användes för att få jämförbara resultat men följdfrågor tilläts när de uppkom. Genom intervjuguiden hade alla intervjuer samma tematiska grund vilket säkerställer att samma frågor ställdes till alla respondenter. Detta gör att respondenternas utsagor blir jämförbara och studien generaliserbar eftersom intervjuguiden kan återanvändas.

I enlighet med Brymans (2011) resonemang kring intervjuer, inleddes intervjun med frågor om bakgrundsfakta om lärarnas yrkesbakgrund och ämnesbehörighet. Detta skedde så att den insamlade empirin kunde få ett sammanhang. Under intervjun var det informanten som var i centrum. Johansson och Svedner (2010) belyser vikten av att locka fram fakta och tankar. Vid intervjun var det väsentligt att låta läraren berätta och besvara frågorna men viss mån av spegling skedde, vilket Johansson och Svedner (2010) beskriver är att sammanfatta vad informanten har sagt. Intresse av informantens svar visades genom intressanta uppmuntrande som Christoffersen och Johannessen (2015) tipsar om i sin bok Forskningsmetoder för lärarstudenter. Vidare beskriver Christoffersen och Johannessen (2015) att det är viktigt att opponenten visar förståelse men inte ger signaler om att vara enig med det som respondenten säger, vilket fanns i åtanke vid genomförandet av intervjuerna.

4.6 Metoddiskussion

Förfrågan om interjuver skickades ut till rektorer som vidarebefordrade förfrågan om deltagande till sina arbetslag samt att förfrågan mailades ut till enskilda lärare där kontakt redan var etablerad. Upplevelsen var att det var svårt att få kontakt med rektorer och lärare som var villiga att ställa upp och delta, därav kontakten med enskilda lärare där redan kontakt fanns. Då bekantskap redan fanns sedan tidigare med vissa av respondenterna kan min roll som intervjuare ses som problematiskt. För att ta en objektiv roll som intervjuare skulle alla

In document Eleverna ska lära sig för samhället (Page 15-0)