Verksamma mellanstadielärares resonemang och undervisning kring elevnära samhällsfrågor

I studien uttrycker samtidiga respondenter att det finns ett tydligt fokus på att knyta an undervisningen till elevernas vardag och att ambitionen ofta är att göra undervisningen elevnära då de anser att det främjar elevernas bildning. Att undervisning samt samhällsfrågor är elevnära menar respondenterna i sina utsagor kan ske på olika sätt samt ur olika perspektiv. Tänkvärt blir att en av de viktigaste aspekterna som lärarna redogör för är att de ser till den didaktiska vem- frågan i planeringen av elevnära samhällsfrågor för att ha elevens livsvärld i centrum.

I resultatdelen i denna studie framkom att lärarna har ett vidare perspektiv på elevnära samhällsfrågor än geografiskt (jmf Vernersson, 1999), att det inte bara kopplas till närområdet, staden samt landet eleverna lever i. Det finns ett spektrum av tolkningar om vad elevnära samhällsfrågor är. Respondenterna framhåller även betydelsen av att undervisningen kring samhällsfrågor är elevnära på ett vidare plan. Lärarna menar på att om undervisningen som de ska genomföra är av intresse för eleverna samt påverkar dem men även att om undervisningen är på en elevnära nivå så att den blir greppbar för eleverna. Det betyder att elevnära även kan beröra undervisningsmetoden som läraren planerar och genomför. Inte bara vilka samhällsfrågor som berör och tas upp i undervisningen utan hur de berörs. Det kan visa på betydelsen av de didaktiska frågarna vid utformning av undervisning i samhällsfrågor. Utifrån

47

denna tolkning blir hur- frågan central medan utifrån det andra perspektivet är betydelsen mer på vad-frågan samt för vem-frågan.

Då det elevnära prefixet står med i de lägre årskurserna i skolverksamheten (Lgr 11) samt att respondenterna uttrycker vikten av det är det intressant att fundera kring varför det försvinner i kursplanerna för de högre årkurserna. Resultatet från studien visar att det finns en tydlig målmedvetenhet hos lärarna att koppla samhällsfrågor till elevernas livsvärld i undervisningen genom att anpassa den till elevernas intresse men även förkunskaper samt utveckla kunskaperna för att eleverna ska kunna få en förståelse för samhällsfrågor. Det är intressant att fundera kring om lärarna framför ett medvetet didaktiskt resonemang vid elevnära samhällsfrågor eller om det är på grund av skolverkets skrivelse i kursplanen för samhällskunskapsämnet. Alltså att lärarna hade arbetat med elevnära samhällsfrågor oavsett om det hade varit formulerat i Lgr 11 eller inte. Vidare kan det då diskuteras varför det då står med i Lgr 11 och vad prefixet har för något syfte eller om det inte finns ett syfte, när lärare undervisar elevnära utifrån en didaktiskt inställning.

Även om prefixet inte står med i kursplanen för de högre årkurserna så betyder det inte att lärare ska undvika, bortse eller inte får undervisar i elevnära samhällsfrågor. Detta skulle kunna undersökas vidare och jämföras. Den grupp lärare som intervjuades i denna studie delade alla uppfattningen att om att använda sig av elevernas livsvärld leder till att eleverna förstår större sammanhang. Detta resulterar i att empirin kan tolkas som att undervisning i elevnära samhällsfrågor är ett förberedande arbete både för vidare skolgång och samhällsliv.

I studien finns det en tydlig ansats om att undervisningen bör vara engagerande samt att läraren behöver ha ett genomtänkt arbetssätt vid arbetet med samhällsfrågor. Som tidigare nämnts i resultatet så arbetar lärarna med elevnära samhällsfrågor på ett varierande sätt, dock menar respondenterna att samtalet och diskussioner är betydelsefulla. Detta är i linje med det deliberativa perspektivet som innebär att eleverna växer som samhällsmedborgare genom att kommunicera med varandra (Dewey, 1999). För att denna utveckling ska ske krävs det att eleverna deltar, vilket kan ses som en väsentlig del i arbetet med samhällsfrågor utifrån respondenternas svar.

Lärarna beskriver i resultatdelen att det kan vara svårt att få alla elever att delta i klassrumsdiskussioner och att de då skapar lärmiljöer där de kan diskutera två och två samt i grupp innan de lyfts till större diskussioner. Detta kan tolkas att lärarna arbetar aktivt med

48

klassrumsmiljön. Detta överensstämmer med Deweys teorier (refererad i Wahlström 2016) som belyser betydelsen av en god klassrumsmiljö för elevers demokratiska kompetensutveckling.

För att eleverna ska kunna utvecklas som samhällsmedborgare och delta är det av vikt att de har kunskaper kring området som de ska diskutera samt förstår sammanhanget. Att eleverna kan grunda sina argumentet i faktakunskaper. Utifrån respondenternas svar kan det tolkas att läraren behöver skapa lärmiljöer där delaktighet främjas samt att eleverna får ha olika åsikter.

Denna åsikt återfinns hos Bruen et al. (2016) som framhåller att undervisning ska ge eleverna möjlighet att ha fria åsikter på välgrundad information. I samtalen krävs det också att läraren ger eleverna verktyg att kunna analysera samt värdera för att kunna ifrågasätta som Marie beskriver. Respondenternas utsagor lutar följaktligen mot Liedmans (1999) humanistiska bildningsideal. Då eleverna får kunskaper kring ett område men även i hur de kan göra sin röst hörd, kan de delta med andra individer i samhället samt få samhället att utvecklas genom att ifrågasätta det då de påverkas av varandra. Men det skulle alternativt kunna tolkas till Liedmans demokratiska bildningsideal som kommer resoneras om senare i diskussionen.

Det är intressant att gruppen lärare i studien har en annan uppfattning än de resultaten som Långström och Virta (2016) har tagit del av angående intresse och delaktighet vid samhällsfrå-gor. Respondenterna ansats tyder på att intresset för elevnära samhällsfrågor är stort hos ele-verna och då framför allt kring arbetsområdet demokrati. Detta kan tolkas somatt de intervjuade lärarna skapar lärmiljöer som skapar intresse hos eleverna vilket även påverkar elevernas del-aktighet positivt. Då lärarna beskriver att de aktivt arbetar med att utgå från elevernas livsvärld kan detta kopplas samman till elevernas intresse och delaktighet då eleverna kan känna att de kan påverka. Alternativt kan det tolkas till att demokrati ständigt är aktuellt eller att det disku-teras i samhället och att eleverna ser det som en intressant samhällsfråga som de tar med sig in i klassrummet för frågor eller diskussion. Detta kan lärarna dra nytta av och skapa givande undervisning kring. Oberoende hur det tolkas kan det utläsas från resultatet av studien att in-tresse och delaktighet ligger nära varandra och att lärarna kan nyttja det i undervisningen av elevnära samhällsfrågor.

Ytterligare en aspekt som lärarna är överens om i studien är att klassråd är en lärmiljö, där eleverna praktiskt får diskutera elevnära samhällsfrågor samt får en förståelse för hur demokrati kan fungera och hur en samhällsmedborgare deltar i den. Genom att eleverna deltar och för

49

samtal med varandra i elevnära lärsituationer som exempelvis klassråd utvecklas de till demo-kratiska medborgare. Tänkvärt är dock om klassrådet har en naturlig plats i undervisningen samt hur det prioriteras av lärare utöver samhällskunskapsläraren.

Studien antyder att lärare anser att det finns få utmaningar med att undervisa i elevnära samhällsfrågor. I lärarnas utsagor i denna undersökning går det att se att de lyfter fram olika perspektiv vid undervisning kring samhällsfrågor vilket går att kopplas samman till Hess (2004) balanserade förhållningsätt till samhällsfrågor. Dock uttrycks en oror hos lärarna att deras egna åsikter ska lysa igenom i undervisning eller att de inte kan hålla en objektiv roll i sin undervisning kring samhällsfrågor. Däremot ska lärarnas värderingar ligga i linje med skolans värdegrundsuppdrag som finns utskrivet i Lgr 11 och dessa värderingar ska speglas i undervisningen till eleverna, vilket innebär att det finns ett stöd för lärarna. Ytterligare påtalar lärarna i studien vikten av att ”vrida och vända” på ett samhällsproblem för att eleverna ska få en bredare förståelse, vilket innebär att eleverna kan ta ett eget ställningstagande i samhällsfrågor. På frågan om huruvida lärare undviker samhällsfrågor i undervisningen svarar respondenterna att de inte gör det, vilket kan tolkas som att lärarna varken har ett undvikande eller förnekande förhållningsätt till samhällsfrågor vilket var två av Hess (2004) förhållningsätt.

Lärarna är istället öppna i sin undervisning kring vad som sker i samhället.

6.1.3 Betydelsen av undervisning om elevnära samhällsfrågor på