Skall man någorlunda kortfattat försöka sammanfatta den mångfacetterad bild som Kronobergs län utgör och utifrån detta identifiera de utmaningar som regionen och dess näringsliv står inför så slås man av några övergripande gripande tendenser.
Dels kan man väl med fog påstå att Kronoberg ganska väl stämmer in på bilden av ett slag ”miniatyr Sverige” och här liksom för svensk ekonomi och samhälle pågår en betydande strukturomvandling, internationalisering och befolkningsomflyttning. Det finns dock några särskilda särdrag att lyfta fram. Men innan detta kan man bara konstatera att de olika förändringstendenser som spelar in medför ökade krav och med det faktum att Sverige som välutvecklat högteknologiskt välfärdssamhälle och höga kostnadsläge, inte minst avseende arbetskraftskostnader leder till en mycket betydande slutsats.
Skall Sverige och Kronoberg överleva och utvecklas i en alltmer globaliserad konkurrens- situation så måste man satsa på kunskap och kompetensuteckling. Det finns sannolikt inga alternativ. Vi måste satsa inom nya områden och på produkter, varor och tjänster, som skapar ett mervärde utöver det dagens produkter ger. Annars riskerar vi att gå en ganska mörk framtid till mötes.
I grunden handlar det om att lösa kundens problem, att hjälpa till och att bidraga till att
49
utveckla nya produktionsmetoder och systemlösningar, minst lika bra som företagen i andra högkostnadsländer. För att lyckas med detta krävs ökad kompetens relativt konkurrentföretag i dessa länder. Vi konkurrerar alltså i grund och botten med vår förmåga att lösa uppgifter och kundens problem på ett så effektivt sätt som möjligt. Här är viktigt att konkludera att låg- kostnadskonkurrens är en del av vår verklighet, och bör så vara. Det handlar inte om att bygga murar runt EU eller något i den stilen. Man bör snarare försöka se den potential som finns i att utnyttja den produktionspotential som finns i dessa länder och integrera denna i de svenska/ kronobergska företagens värdeskapande process. Deras konkurrensmedel är just lågt pris. Vårt konkurrensmedel måste primärt vara högre kundvärde. Man måste försöka se till helheten och utnyttja de relativa styrkor och svagheter som kan finnas.
För att utveckla lite nyanser med utgångspunkt i denna allmänna slutsats så sammanfattas några väsentliga områden och särdragen för regionen enligt ovan. Jämfört med riksgenom- snittet så dominerar en stomme av minde och medelstora verkstadsföretag av under- leverantörskaraktär företagsbeståndet. Detta är företag i relativt mogna branscher även om deras produkter och produktionslogik (arbetskrafts-, kapital- eller kunskapsdominerad) kan befinna sig i lite olika faser. Bilden är ganska splittrad i länet. Växjötrakten och delvis Ljungby, befinner sig generellt sett i mer gynnsamt läge i detta avseende vad gäller företagens utvecklingspotential.
Nyckelkompetenser inom denna sektor är att tillföra ett ökat kundvärde i produkter och processer, förmåga att arbeta i större leverantörsnätverk och sk ”supply chains”, leverera helhetslösningar, utnyttja potentialen i design i högre utsträckning mm. I mångt och mycket handlar det om en strategisk förändring i form av vertikal integration och framflyttning i värdekedjan för att kunna växa och bli större, så att man kan ingå som partners i större konstellationer och samarbeten. Användandet av IT är en central del av detta förändrade sätt att organisera flöden och processer. Att påvisa att man besitter utvecklingskompetens är i sig också en viktig konkurrensfaktor.
När det gäller vågen av fusioner och uppköp samt utflyttningar av svenska huvudkontor så riskerar detta att snabba på strukturomvandlingseffekterna i Kronobergs län, med tanke på dess närings- och branschstruktur.
Eftersom branschstrukturen ser ut som den gör i Kronobergs län (trä-, skogs- och tillverk- ningsindustri), finns ett antal stora utmaningar inför framtiden. Då dessa branscher har en relativt stor miljöpåverkan finns en potentiell resurs som är större än i andra län. För att utnyttja denna potential behövs kompetens inom miljöområdet. Det gäller att på ett så genomtänkt sätt som möjligt dra nytta av de miljötrender som sveper fram.
På det hela taget tycks dock industrisektorn besitta en förmåga till utveckling och förnyelse. Det har varit god tillväxt avseende både produktivitet, antal anställda (relativt sett) och förädlingsvärde i branschen de senaste åren. Dock står man inför stora utmaningar. Skall företagen kunna hänga med enligt den skisserade bilden ovan kommer att krävas ökad kompetens inom många olika områden. Ökad affärsmässighet, marknadsföring, design, organisations-/produktutveckling, kvalitet, IT och produktionsteknik är några av de kompetensområden som efterfrågas.
I företag som utvecklas i relativt mogna branscher kan man också förvänta sig ett ökat kompetensbehov avseende administrativ kompetens t ex i form av ekonomisk styrning och uppföljning. EMU kan sannolikt innebära ett motsvarande ökat behov. Överhuvudtaget är
medvetandenivån förvånansvärt låg i de flesta företagen kring de förändringar som kommer att bli en konsekvens av EMU.
Många små företag i länet tycks i genomsnitt vara mindre beroende av den lokala hemma- marknaden än vad som gäller för riket som helhet. Exportkvoten är relativt låg i Kronobergs län, dock är Växjö-området undantaget. En viktig regional industriell styrka ligger i att så många företag relativt sett har sitt huvudkontor, FoU och avancerad produktion inom regionen. Detta skapar en kritisk massa av kunnande.
Ett potentiellt problem i regionen är den relativt låga formella utbildningsnivån. Dock tycks det som om den funktionella kompetensen åtminstone hittills varit tillfredsställande för den branschstruktur som råder. Dock kan en relativt låg grundnivå avseende formell kompetens, kombinerat med lite äldre familjeföretag som blivit lite konservativa (även om de kan vara mycket duktiga i den befintliga verksamheten) försvåra en nödvändig förnyelse av företaget och möjligheten/mottagligheten att ta till sig ökade krav på utbildning och kompetens- utveckling.
Behovet av högutbildade nyckelpersoner och inte minst tekniker, kommer att öka om företagen lyckas i den pågående strukturomvandlingen. Sannolikt är de också i många fall en förutsättning för att denna strukturomvandling skall lyckas. Befolkningsutflyttning och det faktum att dessa nyckelgrupper upplever attraktiviteten i regionen som ganska låg. Universitet och IT-utvecklingen kan sannolikt bidraga till en ökad attraktivitet, förbättrad kompetensförsörjning samt en grogrund för nya företag inom IT-sektorn, företagstjänster och liknande. Sammantaget måste Växjö med omnejd bli en mer attraktiv region att bosätta sig i. Ett rikt kulturliv och bra livsmiljö är därför sannolikt viktiga områden att satsa på.
Handel och kommunikation, finansiell verksamhet samt forskning och utbildning är relativt sett något mindre representerade i länet jämfört med riket som helhet. Växjö är dock ett undantag även i detta sammanhang. Överhuvudtaget är bilden tudelad inom många områden avseende förhållandena i Växjötrakten kontra den övriga delen av länet.
Sammantaget finns det två parallella skeenden, vilka är företagens stora utmaningar inför framtiden, dels handlar det om att utnyttja småskalighetens fördelar i ett storskaligt globalt tänkande främst avseende leveranssystem, marknadsföring och produkt-/konceptutveckling sk ”twin-peak-performance-strategy” (dvs att kombinera låga kostnader med maximal kundanpassning och flexibilitet).