Uppfattat kompetensbehov och kompetensförsörjning i företagen

S-organisationerna

Kommunförbundet

 Ur företagen synvinkel behöver ledarskapet förstärkas, organisation och arbetsledning likaså. Detta gäller hela näringslivet och all offentligt verksamhet. Ett mycket viktigt område!

 Allmän produktionsteknik behövs som baskunskap för många företag den behöver ej nödvändigtvis vara företagsanpassad. Dock finns det även behov av individuellt anpassad fortbildning med specialistkaraktär t ex härdning.

 IT behöver utvecklas såväl horisontellt som vertikalt.

 ”Kompetenscentra” tror man på från Kommunförbundets sida som en viktig bas för kompetensförsörjning. En förebild är Resurscentrum i Ljungby.

SAF

 Framförallt behövs högskoleutbildade ingenjörer och naturvetare, IT-kompetens (få till antalet men av stor betydelse strategiskt), Yrkesutbildning (CNC-maskiner, NC-maskiner, svetsare, Materialkunskap (se även SIF och Kvinnor på G). Vi får dock inte stirra oss blinda på teknikutvecklingen utan också lyfta fram utbildningsbehov inom kultursidan.

 Samarbete mellan företag och universitet, bygga miljöer av typen Internetcity i Karlskrona.

EU-programkontoret

 Ledarutbildning behövs i företagen liksom processkunnande som är en bristvara. ”Empowerment” av anställda blir allt viktigare, att våga släppa kontrollen.

 Språkkunskaper, medarbetarutbildningar (t.ex. produktionsekonomi och teknik), EU- kurser, bort från snuttifieringar, istället behövs mer av licensierade och diplomerade utbildningar.

Näringsdepartementet

 Det finns grundläggande kompetensbrister som leder till obalanserna (arbetslöshet och rekryteringsproblem samtidigt). Hela den nedan visade triangeln måste åtgärdas för att komma åt problemet.

Metall

 Att skapa industriella utvecklingscentra, typ Olofström, och stimulera samverkan mellan företag (stora och små) inom t ex områden som exportkunnande och produktionsteknik är viktigt.

 En viktig utmaning är att satsa så att möjligheten till att man får ett nytt jobb ökar, att tillvarata de potentialer som kan uppstå. Breddsatsning för att skapa en så hög lägsta nivå som möjligt. Ett generellt kunskapslyft behövs för att kunna nå fram till den för företaget nödvändiga spetsutbildningen. Detta är orsaken till att det finns ett glapp (paradoxen enligt ovan).

 En nyckelkompetens för framtiden är att företagen måste utveckla en färdighet i ”ständigt lärande” i form av utbildnings- och utvecklingsinsatser.

SIF

 Att kompetensutveckla inom entreprenörskap, marknadsföring, produktutveckling, service och ”innovation management”.

Länsarbetsnämnden

 Ökad krav och behov inom vård och omsorg är tydligt, Vidare finns det brister inom naturvetenskap och inom teknikområdet (utbildningarna håller dock på att tillgodose detta). Marknadsförings- och exportkunskap är ett stort behov inom många SME.

K-företagen

 Metodkompetens (konsultmetodik - kunna arbeta med processer, kunna ställa frågor och reflektera över svaren och ställa nya frågor).

 Ny teknik (ny friska idéer) och IT är viktigt.

 Designutbildning efterfrågas. Möten mellan industrifolk, designers och universitets- personal (lärare och forskare) är något som borde prioriteras i större omfattning.

Baskompetens Spets- kompetens

 Språkkunskaper efterfrågas enligt de tillfrågade alla de fyra företag satsar mycket på kompetensutveckling. Detta är generellt mycket viktigt.

M-företagen

 Ett viktigt kompetensområde är förmågan att se affärsmässiga sammanhang och kunna ”läsa kunderna” och deras utvecklingsbehov.

 Teknikkunskaper, IT, språk , marknadsföring, försäljning och kommersiellt tänkande behövs. Vidare är utvecklingskompetens, bilkompetens, styr- och reglerteknik, konstruktionsteknik, produktionsteknik och kvalitet viktiga områden att satsa på.

 Kompetensutvecklingen idag tycks mest behandla områden såsom IT, MPS, språk och materiallära. Organisationsutveckling (målstyrda grupper, teamarbete etc) ägnar sig företagen också åt i ganska betydande omfattning. Företagen stöttar också ofta individuella insatser.

T-företagen

 Språkkunskaper, IT, svensk management, akademiker och kulturbärare. Det vill säga en förmåga att kunna föra ut ett synsätt, en kultur, till andra marknader och organisatoriska enheter. Vidare är maskinkunskap, produktionskunskap, organisationsutveckling, ”teamwork” och att arbeta i målstyrda grupper viktiga områden.

 Ett rejält lyft behövs bland administrativ personal i många fall. Ofta svårare att genomföra nödvändiga förändringar på kontoret än ute i produktionen.

 Främst ägnar man sig åt utbildningar i språk, ledarskap, ISO-certifiering, CNC- inställningar mm ungefär som på M-företagen.

B-företagen

 Allmän nivåhöjning krävs. IT-kompetens behöver förbättras generellt och teknik inom vissa områden t ex skadereglering.

 Sedan 3 år tillämpas en individuell kompetensutvecklingsplan för att kartlägga behovet bland medarbetare. Bland annat har man identifierat låg kunskapsnivå i företagsekonomi. Något man försökt åtgärda genom en utbildningssatsning.

H-företagen

 Generellt gäller att kunnigare kunder kräver kunnigare personal. Att utveckla service känslan, att ha känsla för verksamheten helt enkelt. Generellt kompetensmässigt lyft kommer att behövas.

 Ökad yrkeskunskap inom t ex mat och dryck behövs.

 Viktigt med personer från Växjö trakten med marknadsföringskunskaper och museum- kunskaper.

 Att ligga långt fram i trendskapandet, det måste vara häftigt, det gäller att hänga med.

 Exempel på pågående insatser: IT-kunskap och leverantörskunskap (t ex vin) 5.3 Svarsbild från Enkätstudien

Nedan följer en återgivning av de svar som framkommit i den gjorda enkätstudie. Svaren presenteras efter den struktur som de haft i enkäten. I samband med respektive fråga har vi kortfattat kommenterat svarsbilden och i de fall som det funnits anledning genomfört förfinade analyser framförallt avseende branschspecifika variationer.

Inledningsvis presenteras ett antal bakgrundsfrågor för att få en känsla för vilka företag som svarat. Därefter följer frågor kring förändringar på företagsnivå i de enskilda företagen. Avslutningsvis presenteras svaren på de frågor som handlar om förändringar i omvärld och bransch. På de frågor som haft mer av öppna svarsalternativ har vi valt att presentera svaren eller del av svaren i text (i form av citat eller liknande).

Då bortfallet presenteras i separat stapel för respektive fråga har vi valt att inte kommentera detta löpande. Om inget annat anges har vi ett urval på 225 företag/arbetsställe. I samband med branschanalyserna i den senare delen av detta avsnitt finns urvalets storlek angivet i anslutning till de respektive branscherna.

På nästföljande sida inleds presentationen av bakgrundsfrågorna. Dessa finns med för att ge en lite närmare presentation av datamaterialet.