Testet konstruerades utifrån frågeställningar kring urval av rörelser, bedömning samt genomförande. Nedan sammanfattas resultaten:
• Rörelserna baseras på grundformer och grundformer i kombination som tillsammans representerar allsidig rörelsekompetens. Utgångspunkten var att rörelserna skulle vara viktiga att behärska för att deltagande i lek och spel ska upplevas positivt och meningsfullt.
• Antalet stationer bestämdes till 16 för år 3 och 18 för år 6 och 9 för att innehålla såväl lättare som svårare moment.
• Testet utvärderas med hjälp av observation och bedömning efter utprövade bedömningskriterier • Genomförandet av testerna organiserades så att rörelserna utfördes på stationer och i mindre grup-
51
6 Diskussion – NyTidstestets konstruktion
Utgångspunkten för NyTidstestet var att kartlägga barns och ungdomars allsidiga rörelsekompetens. För att göra detta utgick testets stationer dels från grovmotoriska grundformer, dels från grundformer i kombination samt idrottsspecifika grundformer. Tillsammans utgör dessa stationer en sorts ”inträdes- biljett” till lek och spel. Vi kan kalla det för motorikens ABC d.v.s. en grunduppsättning rörelser som möjliggör positivt utövande av fysisk aktivitet. När testet utvärderades efter att denna omfattande kart- läggning är genomförd kan vissa svagheter och några utvecklingsmöjligheter identifieras. Testet inne- håller två kaststationer vilket betyder att goda kastare, företrädesvis pojkarna, gynnas då båda stationernas resultat ingår i motorikprofilen. Att det skulle gynna främst pojkarna styrks av den studie som genomfördes på kastförmåga hos 7-åriga flickor och pojkar där pojkar bedömts vara 50 procent bättre kastare än flickor.73 Testet innehåller inte grundformen springa eller koordinerade rörelser till musik. Dessa moment är förstås också relevanta när det gäller allsidig rörelsekompetens och vi kan spekulera i om momentet rörelse till musik hade gynnat flickorna. Tyvärr kunde inte dessa moment inrymmas i den tid och det lokalmässiga utrymme som avsattes vid testtillfällena. Testet kommer att modifieras och då kan eventuellt dessa moment ingå. Helhetsperspektivet på rörelse är dock alltid viktigare än den enskilda grundformen. Något annat som bör ses över är den fyrgradiga skala som användes för samtliga stationer. Förmodligen är de kriterier som skapades för Mycket tillfredsställande utförande mest tillämpbar på de stationer som består av grundformer i kombination. Att bedöma huruvida exempelvis åla eller enbenshopp utförs med precision, balans, tempo och rytm är förmodligen väl ambitiöst och kanske inte möjligt. I en ny version av NyTidstestet kan det vara lämpligt att dela testet i två delar. En del skulle bestå av grundformer och bedömas i en tregradig skala, Stora brister, Små brister och Tillfredsställande. Den andra delen skulle innehålla grundformer i kombination och med tilläggsbedömningen Mycket tillfredsställande.
En faktor som alltid är av intresse vid testning av olika färdigheter är motivation och koncentration. Vid vissa tillfällen kunde några ”trötta” barn ses som kanske inte lyckades göra sitt bästa på alla stationer. Även nervositet och bristande självförtroende kan inverka negativt på elevernas prestationer. Med tanke på antalet stationer och motorikprofilen så bör inte dessa resultat påverka det totala resultatet i någon större omfattning. De allra flesta barnen och ungdomarna som deltog i testet var positiva och ivriga att
52
visa vad de kunde. Att barnen testades vid olika dagar eller vid olika tidpunkter på dagen tror vi inte haft någon inverkan på testresultaten. Alla fick liknade förutsättningar i övrigt. Ordningsföljden på stationerna bör inte heller påverka resultatet.
De olika stationernas konstruktion var reglerade vad gäller avstånd, höjd, längd och vikt. Allt portabelt material som koner, bollar, hopprep, ärtpåsar, rockringar medfördes till varje testtillfälle. Däremot fanns vissa fysiska skillnader mellan gymnastiksalarna i Stockholm, Göteborg och Malmö som kan ha haft inverkan på utförandet av rörelsestationerna. Vi tänker exempelvis på takhöjden som påverkar linornas längd och därmed utslaget i pendelrörelsen. Plintarnas konstruktion med raka eller sluttande kanter kan ha haft betydelse för utförandet av plintgången. Vid precisionskastet med ärtpåsar fanns ingen tydlig reglering av hur många påsar som fick lyftas inför kasten. Vi har noterat att elever som hade många påsar i famnen och kastade med den andra handen lyckades bättre än de som lyfte en påse i taget från golvet. Det beror förmodligen på att dessa elever var tvungna att ”kalibrera om” kroppen inför varje kast. Till en ny version av testet bör detta förtydligas. Det är viktigt att förutsättningarna är likartade vid varje testtillfälle om jämförelser skall göras. Det gäller avstånd, tyngd eller lufttryck i bollar m.m.
Att testa barn och ungdomar i motorik är känsligt eftersom det märks om barnet inte kan utföra rörelsen. Barn som inte är lika duktiga som sina kamrater kan känna sig utsatta. En del barn kan dessutom uppleva stress i testsituationen och då är det viktigt att miljön är trygg. Vi har strävat efter en trygg miljö bl.a. genom att alla barn fick värma upp tillsammans samt testas i mindre grupper och dessutom pojkar och flickor var för sig. Varje bedömning bör ske så diskret som möjligt och resultaten ska inte delges barnen. För att bedömningar ska bli så rättvisa som möjligt finns protokoll samt tydliga kriterier. I metodböcker poängteras användandet av kriterier och protokoll för att göra observationen systematisk.74 En del tester
har inte tydliga kriterier och anvisningar då dessa testers konstruktörer menar att den sortens styrning kan leda till en stel och konstruerad testsituation.75 Vi anser att man kan ha tydliga kriterier och anvisningar och ändå uppnå en avslappnad testsituation om funktionärerna är förtrogna med uppgiften. I kartläggningen av allsidig rörelsekompetens i SIH-projektet ”specialiserade sig” funktionärerna på sex rörelsestationer och blev därmed särskilt skickliga på att instruera och bedöma dessa.
Det test vi konstruerat och använt för att göra denna kartläggning ska inte förväxlas med ett arbetssätt.
74 Denscombe, s. 168; Gratton & Jones, s. 166. 75 Stenberg, KTK-testet.
53
Det är den professionella pedagogens ansvar att skapa kreativa och lustfyllda arbetssätt så att testets rörelser övas och befästs. Rörelserna kan med fördel delas upp på flera tillfällen och stationerna kan ingå i olika redskapsbanor. En erfaren lärare i idrott och hälsa som är förtrogen med att se barn i rörelse kan med hjälp av detta test se vilka barn som behärskar de olika rörelserna samt identifiera de barn som behöver extra träning. Det är viktigt att kontinuerligt utvärdera elevernas rörelsekompetens så att de ges möjlighet att nå uppnåendemålet i år fem som säger att de grovmotoriska grundformerna ska behärskas.
54
7 Resultatredovisning, del II. Kartläggning av allsidig
rörelsekompetens
Delsyfte II var att pröva testet samt bearbeta och analysera resultaten för att nå det övergripande syftet att kartlägga barns och ungdomars allsidiga rörelsekompetens. Allsidig rörelsekompetens används i denna studie som ett samlingsnamn för grundformer, kombinationsmotorik samt idrottsspecifika grundformer. För att kunna jämföra barns och ungdomars allsidiga rörelsekompetens samt diskutera skillnader mellan ålder och kön valdes begreppet motorikprofil som ett samlingsnamn. Begreppet motorikprofil utgörs av summan från de 16 stationer som alla elever utförde. I denna resultatdel redovisas och jämförs motorik- profilen mellan de olika åldersgrupperna samt mellan flickor och pojkar. Vidare redovisas ett sammanlagt resultat från de åtta stationer som består av enbart en grundform, d.v.s. ej stationerna med kombinationsmotorik. Därtill redovisas flertalet av de enskilda stationerna med jämförelser mellan ålder och kön. Eftersom det var ett så stort antal som 1717 personer som testades så är resultaten på de enskilda stationerna statistiskt säkerställda.