Våra intervjupersoner har alla uttryckt att det är en förändrad cannabissituation i Skellefteå bland ungdomar. Cannabis går längre ner i åldrarna, vilket upplevs som oroväckande hos informanterna. Detta kan bero på att det blivit en allt mer liberal attityd till cannabis bland ungdomar. Sociala medier, tv och musik nämns som anledningar till dessa liberala tankar. Inom dessa områden framställs cannabis i positivt uttryck. Det framkommer även ett skifte i ungdomars inställning till alkohol som uppfattas som farligare än cannabis.
23 Det förebyggande arbete pågår i Skellefteå och det utförs av utbildad och erfaren personal främst inom socialtjänstens organisationer i form av t.ex. fältverksamheten. Polisen prioriterar numer arbetet som riktas mot de personer som säljer större partier cannabis för att minska utbudet på gatorna. Samtidigt menar de att när den tidigare organisationen med
ungdomsgruppen försvann har detta lämnat ett stort hål efter sig. Intervjupersonerna har en önskan om att ANDT på schemat ska införas i skolorna för att fler ungdomar ska bli
informerade och undervisade i vad alkohol och droger kan ha för utfall och påverkan. FRIS arbetar med ANDT-undersökningarna i sitt arbete mot cannabis och samverkar också tillsammans med socialtjänsten och polisen. Det alla informanterna har gemensamt är en önskan av en ökad vuxennärvaro ute bland ungdomar idag. Föräldrars engagemang och insikt i att alla ungdomar idag kan bruka cannabis är också efterfrågat i intervjuerna av
informanterna. Informanterna upplever att en ökad vuxennärvaro skulle kunna minska antalet ungdomar som brukar cannabis, både genom att färre provar och genom att de ungdomar som redan provat väljer att inte fortsätta.
Resultatdiskussion
Ungdomars förändrade inställning till cannabis
I resultatet nämner samtliga informanter att det har skett en förändring i ungdomarnas synsätt gällande cannabis. För 15 år sedan var ungdomar mer restriktiva till cannabis då riskerna ansågs var övervägande till att idag likställa cannabis med alkohol. Vad ligger till grund för detta förändrade synsätt? En förklaring till detta kan vara att det har skett en normalisering av attityden till cannabis. Järvinen (2011) förklarar normaliseringen på så vis att cannabis har blivit mer accepterat och förekommer bland alla grupper av ungdomar, inte endast i sub-grupper som det förekom i tidigare. Kan denna normalisering kopplas till hur
ungdomskulturer kan se ut? Kan denna normalisering vara ett kvitto på att ungdomar är hängivna till sina kamrater och vågar inte säga ifrån då det finns en rädsla för att bli exkluderad från kamratskapen? Något som våra informanter ser idag är att den typiska cannabisbrukaren går inte idag att särskilja på samma sätt som förut utan det kan vara
hockeykillen, fotbollstjejen eller datanörden. Den växande acceptansen kring cannabis bland ungdomar idag innebär inte att majoriteten av alla ungdomar brukar cannabis. Det handlar mer om en acceptans kring cannabis närvaro i samhället med därigenom större tillgänglighet. I våra intervjuer framkommer det att idag är cannabis förekommande på ungdomsfester och trots att inte alla röker själva, så accepterar man att det förekommer cannabisbruk utan att värdera det som något negativt. Järvinen (2011) beskriver ungdomars syn på cannabis som något spännande och ett avbrott i en annars händelselös vardag.
Järvinen (2011) diskuterar vidare cannabis och hur den blivit alltmer normaliserad bland ungdomar. Informanterna i vår studie ser samma transformation. Synen på cannabis har gått från att anses vara knark, någonting farligt, till att idag förekomma på ungdomsfester utan att det anses vara något anmärkningsvärt. Är denna normalisering av cannabis något som har skett nu eller har det varit en långsam process, med ökade siffror för cannabisbruk hos CAN (2019) och i lokala ANDT-undersökningar (2019)? I vår forskningsbakgrund tar vi upp Johnson m.fl. (2017) och deras resonemang till att insatserna idag behöver inriktas mer mot
24 ungdomars sociala förhållanden. Samhället och nätverket kring ungdomar idag behöver ge en tydligare bild och genom detta skapa en bättre förståelse kring cannabis och dessa potentiella skador. Kan det vara så att normalisering har skett på grund av brister i samhällets arbete med ungdomarna och därigenom har cannabis fått ett tydligare fotfäste i samhället och därigenom även en större acceptans.
Diskuterade åtgärder
ANDT på schemat är något återkommande i våra intervjuer, där önskan om ett införande i skolorna i Skellefteå är i fokus. Informanterna betonar vikten av om att utbilda barn och unga i skolan för att stärka deras kunskaper när de väl står inför valet att bruka cannabis eller inte. Detta framstår som än viktigare när cannabis blir allt vanligare i lägre åldrar enligt våra informanter. Johnson m.fl. (2017) skriver som tidigare nämnt att insatser i form av olika program är bäst lämpade för att utbilda ungdomar kring cannabis och andra droger, genom att kontinuerligt följa upp detta med lektioner med målet att bibehålla kunskapen genom hela skoltiden och förhoppningsvis livet ut. Vidare skriver Johnson m.fl. (2017) om vikten av att prata med ungdomar om både positiva och negativa följder, konsekvenser samt upplevelser av cannabis. Då blir informationen mer trovärdig och ungdomarna mer mottagliga.
På ANDT.drugsmarts hemsida går det att läsa sig till hur materialet ska appliceras på läroplanen i de olika läroämnena. Beskrivningar i hur momenten ska examineras gentemot lärogrundplanen (LGR11) och i enighet med densamme ingår i instruktionerna för införandet av ANDT på schemat. Vidare står det att Länsstyrelsen i Dalarna införde detta under 2012 som ett pilotprojekt med strategin att utveckla en systematisk och forskningsbaserad ANDT-undervisning genom årskurserna 6 – 9 (ANDT Drugsmart 2020). Vad är det då som gör att grundskolorna i Skellefteå inte har infört detta som ett förebyggande arbetssätt? Resursbrist och lärarnas tidsbrist har under intervjuerna kommit upp som förklaringar till varför inte fler än några enstaka skolor har prövat metoden. I en av intervjuerna är det med uppgivenhet och frustration det uttrycks att Skellefteå kommun inte agerar kring ANDT på schemat för att förebygga cannabisbruket.
Johnson m.fl. (2017) skriver att bristerna i det förebyggande arbete med ungdomar och cannabis beror på uteblivna satsningar. SBU (2015) slår fast att dagens universella program i skolan inte har någon effekt på vare sig kort eller lång sikt för det förebyggande arbetet kring ungdomar och cannabis. I samma rapport står det att de program som saknar effekt skall revideras och omarbetas. Statens myndigheter (SBU, 2015) fastställer att de program som används idag ger liten effekt. Varför införs inte ANDT på schemat när det tidigare beprövade metoderna och modellerna inte har resulterat på önskat sätt?
Vuxnas ansvar
Ett större ansvar av vuxna i samhället kring arbetet med ungdomar och cannabis efterlyses av våra informanter. Det finns ett behov av att föräldrar förstår hur stor spridningen av cannabis och andra droger är idag samt att man förstår att det är något som många ungdomarna testar. Kan det vara så att ungdomarnas förändrade attityder gentemot cannabis idag, speglar
25 matchen, att de prioriterar sin egen tid och arbete framför att vara mer nyfikna och
uppmärksamma på sina barn. Johnson m.fl. (2017) rapporterar att engagerade föräldrar utgör starka skyddsfaktorer för att drogförebyggande insatser skall bli framgångsrika. Ungdomar idag behöver växa upp i en social miljö där kunskaper om t.ex. cannabis förmedlas och där det förs en dialog.
Nattsuddare och andra frivilligorganisationer som är beroende av vuxnas deltagande har en viktig roll i arbetet att tidigt upptäcka ungdomar som befinner sig i olämpliga miljöer. Dessa beskrivs återkommande som en av de bästa förebyggande insatserna.
Frivilligorganisationer som arbetar uppsökande upplevs och bemöts ofta bättre när det gäller möten med ungdomar i deras miljöer. När det är myndigheter eller socialtjänsten som kommer i kontakt med ungdomarna i dessa miljöer finns det en känsla av social kontroll hos ungdomarna, vilket kan uppfattas som hotfull skriver Johnson m.fl. (2017).
FRIS-fält utgör en viktig representant från vuxennärvaron ute bland ungdomar utan att den beskrivna känslan av social kontroll infinner sig. Ett problem för FRIS är en markant nedgång av vuxnas frivillighet till arbete i offentliga miljöer där ungdomar rör sig. Vad kan denna bristande vilja till frivilligt arbete bero på? I våra intervjuer framkommer det resonemang om att föräldrar idag prioriterar sin egen tid som viktig. Det kan leda till att uppenbara avvikande beteenden hos barnet inte uppmärksammas, mena våra informanter. Bör det införas för personal i socialtjänsten en obligatorisk tjänstgöring som FRIS-fältare och genom denna åtgärd bibehålla en kontinuitet inom FRIS-fält gruppen.
Polisens ändrade fokus
Polisen arbetar inte i första hand med det förebyggande arbetet mot droger utan är en
brottsbekämpande myndighet. Även om deras fokus i första hand inte är av förebyggande art blir resultatet av deras insatser förebyggande i den bemärkelsen att deras beslag bidrar till mindre mängder cannabis på gatan. De poliser vi har intervjuat medger att den tidigare ungdomsgruppen var bra, men att de upplever att deras nuvarande arbetssätt ger mer resultat. Tidigare arbetade de mycket med det individuella bruket hos människor och inte så fokuserat kring distributionen av droger. Detta resulterade i att fler och fler missbrukare upptäcktes, men mängden tillgängliga droger ökade.
Tham (2005) beskrev vikten av att polisen får rätt resurser för att klara upp den ökade drogproblematiken och drogrelaterade dödsfallen i Sverige. Den beskrivningen av Tham (2005) stämmer överens med det polisen berättade för oss gällande deras omorganisation 2015, där fokuset skiftade från det individuella bruket hos människor till de stora
distributörerna av cannabis och droger. I forskningsbakgrunden tar vi upp EMCDDA (2019) rapportering av cannabisbeslag i Sverige och i Europa. Rapporten visar på att cannabis är en av de vanligaste drogerna i Europa. Med det som bakgrund förstår man polisens ändrade fokus till distributionen av cannabis och droger istället för det individuella bruket hos människor. Genom detta arbetssätt stoppar och begränsar polisen utbudet på marknaden av cannabis på gatan, vilket leder till en mindre tillgänglighet för bruk av cannabis. Poliserna berättade även att de fortfarande arbetar med det individuella bruket hos människor när tid
26 finns och att de medger att när ungdomsgruppen avsattes ledde det till att deras resurser används på ett bättre sätt. De kommunala verksamheterna vi har träffat har alla uttryckt en saknad av ungdomsgruppen, då deras arbete genererade att fler ungdomar blev upptäcka och ett färre antal föll mellan stolarna. Har kommunen anpassat sina sociala verksamheter efter att ungdomsgruppen löstes upp och hängt med i utvecklingen som har skett? Polisens resurser till spaningsarbete och kunskaper i myndighetsutövning är av en annan art än hur de kommunala verksamheterna vanligtvis arbetar. Är det möjligt att kommunen borde ha gjort en egen omorganisation av sina sociala verksamheter för att kunna fylla luckan som ungdomsgruppen lämnade efter sig?
Metoddiskussion
Vi valde att göra en kvalitativ studie därför att kvalitativa studier syftar till att skapa en förståelse för ett fenomen genom ord, inte finna ett samband genom framtagna siffror t.ex. genom enkäter, vilket är vanligt förekommande inom kvantitativa forskningsmetoder (Bryman, 2018). Syftet med vår studie var att undersöka hur cannabissituationen ser ut i Skellefteå kommun, hur det förebyggande arbetet ser ut samt vilka insatser som utförs och då passar en kvalitativ metod bättre än en kvantitativ metod.
För att försäkra oss om att vi inte har försökt styra intervjupersonernas svar har vi varit noga med att utforma intervjuguiden med öppna frågor, där intervjupersonerna ges möjlighet att tala fritt och inte bli styrda i någon riktning. Strävan efter att studien ska erhålla en hög pålitlighet har vi visat en transparens i analysprocessen med tydliga beskrivningar hur materialet har hanterats för att få fram resultatet, men också för att visa att de förutfattade meningarna är åsidosatta och att de inte har påverkat studiens resultat. Efter en
sammanställning av resultatet uppstod en insikt om att vissa av intervjuguidens frågor kunde ha varit utformade på annat vis. Trots detta har intervjuguiden varit till hjälp för att få studiens syfte och frågeställningar besvarade och därmed anser vi att vi har studerat det vi hade avsett att studera.
Studiens fyra verksamheter blev valda genom ett målstyrt urval. Vi anser att detta var det bästa alternativet. Genom ett målstyrt urval intervjuas de bäst lämpade personerna för att besvara studiens syfte och frågeställningar (Bryman, 2018). Önskvärt vore att fler
verksamheter och personer intervjuats för att öka studiens trovärdighet samt att fler kvinnliga informanter hade intervjuats. Fler intervjuer skulle ha genererat i mer material, möjligtvis ett bredare synsätt samt fler infallsvinklar, vilket hade påverkat överförbarheten, beroende på vilken kontext och situation materialet skulle tänkas användas till. Då vi har valt att studera en situation i en mindre kommun, gör det att den situationen materialet bör jämföras med är av liknande karaktär och storlek. Att arbeta som socionom anses vara ett kvinnodominerat arbete men bara en av sju personer som intervjuades var kvinna. Hade den inhämtade informationen varit annorlunda om fler kvinnor hade intervjuats eller hade resultatet sett detsamma ut? Många av informanterna nämner skolans viktiga roll i det förebyggande arbetet. Genom detta hade det varit av intresse att intervjua t.ex. skolchefen i Skellefteå kommun för att få dennes
27 syn på situationen alternativt intervjua någon som arbetar med ANDT på schemat för att få en insikt i hur skolan arbetar med det förebyggande arbetet idag i skolan.
Diskussioner fördes till en början kring huruvida vi skulle intervjua en före detta
cannabismissbrukare då det hade varit av intresse att jämföra svaren från verksamheterna med en privatpersons, gällande liknelser i svaren eller motsättningar. Problemet med att intervjua en person som har tagit sig ur ett missbruk är att få kontakt med personen, samt att situationen kan upplevas kränkande och stigmatiserande att bli kontaktad för sitt tidigare missbruk. Med bakgrund av detta valde vi att utgå ifrån ett professionellt synsätt för att få ett generellt perspektiv på situationen kring cannabis bland ungdomar i Skellefteå kommun.
Slutsatser
Cannabis är en drog som har funnits över en längre tid och kommer mest troligt alltid att finnas. Cannabis har gått från att ses som avskräckande och illegalt till att ungdomarna skapat sig en allt mer liberal och accepterande inställning. På grund av ungdomars förändrade synsätt på cannabis är det av vikt att vuxna och skolan axlar rollen och agera förebyggande mot cannabis. Ett första steg i rätt riktning kan vara att få fler vuxna ute i ungdomsmiljöer och därmed fånga upp ungdomar som befinner sig i riskmiljöer. Enligt våra informanter måste skolan arbeta mer med det förebyggande arbetet mot cannabis där förslaget är att införa ANDT på schemat i grundskolan inom Skellefteå kommun.
Det finns säkerligen anledningar och motiv till varför flera kommuner och skolor väljer att inte införa det, som t.ex. brist på kunskap, brist på resurser och tid. Det kan också vara så att utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens ledning i Skellefteå aldrig har hört talas om ANDT på schemat som modell. Att informationen har nått de yttersta verksamheterna inom socialtjänsten som berörs närmast av ungdomarna med cannabisbruk, det förebyggande arbetet och sedan stannat där. Det är en punkt i studien som vi finner värdefull att diskutera vidare. Metoder där vuxna pratar om negativa effekter av ett cannabisbruk har visat sig ha ett dåligt resultat. Istället menar våra informanter och forskningen att bemöta ungdomar med respekt och prata om både positiva och negativa påföljder av ett cannabisbruk leder till att ungdomarna blir mer mottagliga till informationen som ges.
Polisens förändrade arbete mot cannabisbruket i Skellefteå kommun har mynnat ut i fler och större beslag på cannabis än tidigare. Med detta fokus hoppas polisen att flera stora
distributörer ska fångas in och därmed stoppa merparten av utbudet av cannabis på gatan. Förslag på forskning i framtiden
Denna studie har baserats på professionellas syn på hur cannabisbruket ser ut i Skellefteå kommun samt deras iakttagelser på ungdomars normalisering till cannabis. Det hade varit av intresse att göra en liknande studie där även ungdomar intervjuas för att få deras syn på cannabis. Att få en insikt i hur ungdomar ställer sig till ämnet kan vara av hjälp för framtida undersökningar samt till användning för att förändra och/eller förbättra det förebyggande arbetet mot cannabis.
28 Det vore intressant att studera korrelationen mellan föräldrars inställning till cannabis och ungdomars inställning. Mot bakgrund av våra informanters upplevelser och erfarenheter av möten och deras arbete med såväl vuxna som ungdomar kring cannabis och den uppfattade bristen i kunskap hos både föräldrar och ungdomar i ämnet, leder det till att vidare forskning i och kring ämnet vore av gagn för socialt arbete och det förebyggande arbetet.
29 Referenslista
ANDT Drugsmart. (2020). ANDT-på schemat. Hämtad 2020-04-06 från: https://andt.drugsmart.com/
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. (2019). Drogutvecklingen i Sverige 2019. Hämtad från
https://wwwcanse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/01/can-rapport-180-drogutvecklingen-i-sverige-2019-sammanfattning.pdf
Danielsson, A-K., Falkstedt, D., Hemingsson, T., Allebeck, P., Agardh, E. (2015). Cannabis use among Swedish men in adolescence and the risk of adverse life course outcomes: results from a 20 year-follow-up study. Hämtad från:
http://web.a.ebscohost.com.proxy.ub.umu.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=16&sid=6a7784 32-ed86-4cdf-848e-df8420ef9d3e%40sessionmgr4008
Ekendahl, M., Månsson, J., & Karlsson, P. (2020). Risk and responsibilization: resistance and compliance in Swedish treatment for youth cannabis use. Drugs: Education, Prevention & Policy, 27(1), 60–68. https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1080/09687637.2018.1544224 Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. (2019). Europeisk narkotikarapport: Trender och utveckling. Hämtad från
http://www.emcdda.europa.eu/system/files/publications/11364/20191724_TDAT19001SVN_ PDF.pdf
Fejes, A., Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys, I. Fejes & Thornberg (Red), Handbok i kvalitativ analys (upplaga 3). Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten. (2019). Cannabisanvändning i befolkningen. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/levnadsvanor/cannabisanvandning-i-befolkningen/ Frisk, J. (2019-09-09) Vad händer när det blir lagligt att röka gräs?. Forskning & Framsteg. Hämtad från https://fof.se/tidning/2019/8/artikel/vad-hander-nar-det-blir-lagligt-att-roka-gras Förebyggande Rådet i Skellefteå. (2019) Redovisning av ANDT-undersökning. Hämtad från https://www.skelleftea.se/Fritidskontoret/Innehallssidor/Bifogat/ANDTS%20Rapport%20201 9.pdf
Förenta nationernas kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott. (2017). World Drug Report (ISBN: 978-92-1-148294-2). Hämtad från:
30 Israelsson, M, A./SVT Västerbotten. (2018). Allt mer droger bland Skellefteås unga. Hämtad 2020-03-29 från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/vaxande-drogscen-bland-skellefteas-unga
Johansson, K. & Wirbing, P. (2005). Riskbruk och missbruk: alkohol, läkemedel, narkotika : uppmärksamma, motivera och behandla inom primärvård, socialtjänst och psykiatri. (2., [utök.] utg.) Stockholm: Natur och Kultur.
Johnson, B., Richert, T. & Svensson, B. (2017). Alkohol- och narkotikaproblem. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Järvinen, M. (2011). The normalization of cannabis use among young people: symbolic boundary work in focus groups. Health, Risk & Society, 13(2), s. 165 - s 182. doi: 10.1080/13698575.2011.556184
Lalander, P. & Johansson, T. (2012). Ungdomsgrupper i teori och praktik. (4., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Leadbeater, B,J., Ames, M,E., Linden-Carmichael, A,N. (2019) Age-varying effects of cannabis use frequency and disorder on symptoms of psychosis, depression and anxiety in adolescents and adults. Addiction, vol 114 (2), s.278-293. doi: 10.1111/add.14459
Månsson, J., Karlsson, P. (2015). Protecting Prohibition. Contemporary Drug Problems, volym 42, p209 – 225. doi: 10.1177/0091450915599348
Nordström, A. (2018). Alkoholvanor, droger och upplevd hälsa bland ungdomar inom länets ungdomsmottagningar/ungdomshälsa. Umeå: Västerbottens Läns Landsting
Olsson, P. (2018). Big marijuana. (Ny omarbetad upplaga). Stockholm: Fri förlag.
Sauer, L., Blom, B., Ahnlund, P., Morén, S. (2009) Kvalitativ analys och teorigenerering med datorstöd. I. Dahlgren, L. & Sauer, L. (red.), Att forska i socialt arbete: utmaningar,
förhållningssätt och metoder. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Stockholm: Socialdepartementet
Socialdepartementet. (2016). Svensk narkotikapolitik – en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa. Hämtad från
https://www.regeringen.se/contentassets/efbfca69b4d6475b938df329235a1378/rk_21164_bro schyr_narkotika_a4_sv_3_tillg.pdf
Statens beredning för medicinskt och social utvärdering. (2015). Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga. Hämtad från
31 https://www.sbu.se/contentassets/39d7bef539ef40559c0e9d6d7997d881/forebygga_missbruk