Sammanfattning av resultat

8. Sammanfattning och analys

I följande del presenterar vi vår sammanfattning och analys. Först börjar vi med en kort redogörelse för resultatet ovan. I analysdelen kommer vi att koppla tidigare nämnd forskning till det nu fastställda resultatet.

8.1 Sammanfattning av resultat

Vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka hur tonläget i

medierapporteringen om covid-19 har sett i Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Utifrån sökorden folkhälsomyndig*, covid* och corona* analyserades totalt 400 rubriker, 100 från varje medie. Vi valde att avgränsa oss till tidsperioden 1 mars 2020 – 31 maj 2020 och analyserade enbart artiklar som rörde pandemin i Sverige. De frågor vi ställde till materialet rörde vilken typ av artikel det var (nyhetsartikel, debattartikel, ledare, insändare, reportage, notis) och vilket tonläge rubriken hade (alarmistisk, lugnande, neutral).

Vi kommer nu att redogöra det sammanställda resultatet från det insamlade materialet. Vår första forskningsfråga undersökte hur covid-19 hade rapporterats i de fyra tidningarna Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Vårt resultat visar tydligt att nyhetstexter var vanligast. Hur nyhetstexter framställs är av stor vikt då medierna ger denna artikelform stort utrymme i tidningen. 326 av 400 artiklar var nyhetstexter i de respektive tidningarna.

Rubriker av neutral karaktär var mest dominerande. Av 400 rubriker var 230 neutrala, 133 alarmistiska och 37 lugnande. Expressen var den tidning som hade publicerat flest

alarmistiska rubriker, av 100 analyserade rubriker var 40 alarmistiska. Aftonbladet publicerade flest lugnande rubriker, 13 stycken. Dagens Nyheter stod ut från resten av tidningarna med 76 neutralt hållna rubriker.

8.2 Analys

Vår undersökning om medierapporteringen av covid-19-pandemin stämmer på många punkter överens med den tidigare forskningen som vi tagit upp. Nedan kommer en redogörelse där vi knyter samman den tidigare nämnda forskningen och teori med resultatet för vår studie.

33 Ghersetti, Odén och Wallins undersökning När hoten kommer nära - fågelinfluensa och tuberkulos i svensk medierapportering undersökte om medierapporteringen kring

fågelinfluensan var alarmistisk, lugnande eller neutralt hållen. Undersökningen visade att det neutrala tonläget var i majoritet, precis som vår undersökning om medierapporteringen under covid-19. 58 procent av rubrikerna i vårt undersökta material har ett neutralt tonläge.

Dagens Nyheter var den tidning med flest neutralt hållna rubriker, 76 av 100 analyserade artiklar hade en neutral ton. Dagens Nyheter sticker ut jämfört med de andra tidningarna som i genomsnitt hade 50 neutrala rubriker. Undersökningen Medieförtroende i pandemitider från SOM-institutet, visade att förtroendet för skrivande journalistik minskat. Dock ligger förtroendet för Dagens Nyheter på 40 procent under 2020, medan Aftonbladets innehåll har ett förtroende på 17 procent. Det är möjligt att förtroendet påverkas av hur sensationellt eller överdrivet medieinnehållet är och att det därför är en stor skillnad på Dagens Nyheter och Aftonbladet. Vårt resultat visar stor skillnad mellan hur de olika tidningarna formulerar sina rubriker. Dagens Nyheter hade 20 alarmistiska rubriker och Aftonbladet 38, vilket nästan är dubbelt så många. Aftonbladet hade också fler lugnande rubriker, 13 jämfört med Dagens Nyheters fyra.

Covid-19 har satt press på medierapporteringen. När kriser inträffar ställs stora krav på medier att snabbt komma ut med information till allmänheten (Ghersetti, 2018, s. 7) Ett återkommande inslag i krisjournalistiken är användningen av ett alarmistiskt språk (Ghersetti, Odén, 2019, s. 276). Om en händelse överdramatiseras kan en missvisande bild av

verkligheten spridas. Människor kan uppfatta sin verklighet som mer hotfull och ologisk än vad den egentligen är (Ghersetti, 2018, s. 8) Ett exempel är den tidigare nämnda

undersökningen om rapporteringen av difterismittan i Göteborg 1984. Nyheten om

difterismittan var på förstasidan i tre lokala tidningar i över en vecka, trots att difterismittan var begränsad till en liten grupp missbrukare. Hvitfelt, citerad av Ghersetti, Odén och Wallin, menar att rapporteringen om smittan var starkt överdriven och bidrog till en onödig oro genom användandet av ett klart överdramatiserat språk (Ghersetti, Odén, Wallin. 2008, s. 29). 33 procent av de 400 undersökta rubrikerna var av alarmistisk karaktär. Dessa rubriker var överdramatiserade, likt Hvitfelts undersökning, med värdeladdade ord. Däremot var

majoriteten av de undersökta rubrikerna som vi studerade av neutral karaktär, vilket går emot Hvitfelts studie av difterismittan. Medierna har under covid-19-våren till stor del rapporterat på ett informativt och sakligt sätt.

34 Ghersetti, Odén och Wallin kom fram till att TV-nyheter och kvällspress var det medie som hade flest alarmistiska och lugnande inslag i sin rapportering (Ghersetti, Odén, Wallin. 2008, s. 68). Vårt resultat visar att kvällspressen i högre grad rapporterade alarmistiskt, vilket stämmer överens med studien om fågelinfluensan. De båda kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet hade 40 respektive 38 alarmistiska rubriker av 100 analyserade. Aftonbladet hade, som tidigare nämnt, flest lugnande rubriker – 13 stycken. Det stämmer överens med Ghersetti, Odén och Wallins undersökning om fågelinfluensan. Hur kvällstidningarna rapporterar, med både lugnande och alarmistiska rubriker, kan förklaras med begreppet ”tabloidjournalistik”. Begreppet säger att kvällstidningar lägger stark tonvikt på underhållning och sensation (Allern, 2012, s. 246).

Expressens och Aftonbladets alarmistiska språk kan förstås av den kommersiella

journalistiken som arbetar efter vad som intresserar publiken. Publiceringarna anpassas efter hur stor genomslagskraft den journalistiska produkten får (Andersson, 2019, s. 119-120). Även de tidigare nämnda nyhetskriterierna kan förklara den frekventa medierapporteringen som varit under våren 2020. Nyhetskriterierna berör allt från att händelsen nyligen ska ha inträffat, ligga geografiskt nära och vara mer eller mindre oväntad och dramatisk. Har händelsen dessutom en negativ klang är det ännu mer sannolikt att den får göra plats i

dagordningen (Odén, Ghersetti, Wallin, 2008, s. 27). Covid-19-pandemin uppfyller i hög grad de nyhetskriterier som Odén, Ghersetti och Wallin tar upp, vilket förklara pandemins

dominanta position på medietablån.

Det går inte att bortse från Svenska Dagbladets siffror i vår studie. De hade fler lugnande rubriker än Expressen och bara tre färre alarmistiska rubriker än Aftonbladet. Detta går emot Ghersetti, Odén och Wallins undersökning som visade att kvällspressen i högre grad

rapporterade alarmistiskt. Även om Svenska Dagbladet har fler neutrala rubriker än de två kvällstidningarna har de tre medierna i stort sett samma resultat.

35

9. Slutsats och vidare forskning

I denna avslutande del kommer vi att presentera uppsatsens slutsats. Vi kommer även att redogöra hur man kan gå vidare med vårt resultat för vidare forskning.