Rubrikerna som speglar pandemin
En kvantitativ innehållsanalys av rubriceringen om
covid-19 från fyra av Sveriges största tidningar
Av: Ludwig Vesterström & Sally Sjöberg
Handledare: Walid Al-Saqaf
Södertörns högskola | Institutionen för journalistik Kandidatuppsats 15 hp
Journalistik | Höstterminen 2020
Abstract
Syftet med denna studie var att undersöka vilket tonläge Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter hade i sin rubricering om covid-19. Vi ville undersöka om rubrikerna var alarmistiska, lugnande eller om tidningarna varit neutrala i sin rapportering. Vi ville även ta reda på vilken tidning som var mest alarmistisk lugnande och neutral samt vilket tonläge som var mest framträdande.
Studien tar avstamp i kommersialiseringsteorin samt forskning om krisjournalistik och nyhetskriterier. Genom en kvantitativ innehållsanalys analyserades 400 rubriker, 100 från varje medie, som rör Sverige och som publicerades under tidsperioden 1 mars 2020 – 31 maj 2020. De sökord vi använde för att få fram materialet var folkhälsomyndig*, covid* och corona*.
Resultatet visade att rubriker av neutral karaktär var vanligast. Därefter alarmistiska rubriker och sist lugnande rubriker. Den mest neutrala tidningen var Dagens Nyheter, den mest alarmistiska Expressen och det medie som hade flest lugnande rubriker var Aftonbladet.
Slutsatsen är att kvällstidningar i högre grad har ett alarmistiskt språk, nästan hälften av Expressens rubriker var alarmistiska. Dock visar resultatet att Svenska Dagbladet inte är långt från Aftonbladet och Expressen i att vara alarmistiska. Dagens Nyheter var den tidning som skiljde sig mest från de övriga tidningarna som mest saklig och informativ i sin rapportering.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 2
3. Syfte och frågeställningar ... 5
3.1 Begreppsdefinitioner ... 6 4. Teoretisk utgångspunkt ... 8 4.1 Krisjournalistik ... 8 4.2 Journalistikens kommersialisering ... 9 4.3 Nyhetskriterier ... 10 5. Forskningsöversikt ... 12 5.1 Forskning om krisrapportering ... 12
6. Metod och material ... 15
6.1 Metod ... 15
6.2 Operationalisering ... 15
6.4 Metodkritik ... 18
7. Resultat ... 19
7.1 Hur har Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter rapporterat kring covid-19 under våren 2020? ... 19
7.2 Vilket tonläge var mest framträdande i rubrikerna för alla tidningar under våren 2020? ... 27
7.3 Vilken tidning rubricerade mest? ... 28
8. Sammanfattning och analys ... 32
8.1 Sammanfattning av resultat ... 32
8.2 Analys ... 32
9. Slutsats och vidare forskning ... 35
9.1 Slutsats och diskussion ... 35
9.2 Vidare forskning ... 37
10. Källförteckning ... 39
11. Bilagor ... 44
11.1 Kodschema ... 44
1
1. Inledning
“Nytt virus gäckar kinesiska myndigheter”. Det är rubriken i en notis som ges litet utrymme i Dagens Nyheters papperstidning den 12 januari. 59 personer är smittade av det nya viruset med lunginflammation och en ska ha dött. Det är svårt att se hur innehållet i denna notis snart kommer att dominera medietablån i världens alla tidningar. Ett virus som kommer att lamslå samhällen och förändra världen för alltid.
Sedan början av 2020 har pandemin varit huvudämnet i tidningarna. Under perioden mars till maj avlöste nya direktiv och dagliga presskonferenser varandra. Pandemin ställde stora krav på rapporteringen om det nya sars-viruset covid-19 som satte hela samhället ur balans. Hur såg rubriceringen ut under den hektiska perioden mars till maj? Vilket tonläge har fått dominera rubrikerna?
Mediernas rapportering om aktuella händelser blir människornas vardag. Hur problem och kriser framställs i tidningen blir avgörande för hur den enskilda individen uppfattar sin verklighet. Ett överdrivet alarmistiskt tonläge sprider onödig oro i samhället och gör att allmänheten uppfattar sin omvärld som mer hotfull än vad den är. Ett lugnande språk kan däremot göra publiken för optimistisk vilket kan ha en negativ inverkan på hur en kris utvecklar sig. Att rapportera om kriser utan att lugna eller sätta skräck i befolkningen är en svår uppgift för medierna.
Kommersiella medier behöver dessutom ta hänsyn till ekonomiska mål. Medierna försöker locka publiken genom att skräddarsy sitt innehåll för läsaren. Det lockar annonsörer som vill göra reklam för sina produkter. Det kommersiella arbetssättet sätter den ekonomiska
lönsamheten i första rum snarare än det journalistiska uppdraget (Andersson, 2019, s. 119– 120).
Likt hur medier granskar beslutsfattare och andra auktoriteter, är det viktigt att vi undersöker hur medierna väljer att framställa sitt innehåll. Just nu ligger vi i den rätta tiden att kunna gå tillbaka och se över hur medierna tonsatte rubrikerna i pandemin våren 2020.
2
2. Bakgrund
I följande avsnitt kommer vi att redogöra för covid-19:s händelseförlopp och mediernas roll i pandemin. Först kommer vi att berätta om virusets utveckling och framkomst, sedan mer specifikt beskriva några av Folkhälsomyndighetens (FHM) restriktioner som påverkade Sverige. Till sist går vi genom mediernas roll och hur krisrapportering generellt ser ut.
Covid-19:s utveckling och framfart
Den 16 januari 2020 skriver Folkhälsomyndigheten (FHM) att ett nytt coronavirus har upptäckts i den kinesiska staden Wuhan. Totalt har några hundratals personer insjuknat i smittan där virussymptomen är feber och hosta. Sveriges statsepidemiolog Anders Tegnell berättar att om det ska bli stora utbrott krävs det att viruset är bra på att sprida sig från människa till människa. Så verkar det inte vara i det här fallet (Folkhälsomyndigheten, 2020 a).
Några dagar innan FHM:s pressmeddelande skriver Dagens Nyheter om det nya viruset för första gången. Viruset sägs väcka oro bland kinesiska medborgare och beskrivs som mystiskt. Sedan mitten av december har 59 personer insjuknat med lunginflammation och en person har dött (Manzoor, 2020).
Viruset, som fått namnet covid-19, tros komma från exotiska djur som säljs på den lokala fiskmarknaden i Wuhan. Det nya coronaviruset tillhör samma virusfamilj som SARS (svår akut respiratorisk sjukdom) och sprids via droppsmitta (Folkhälsomyndigheten, 2020 b). När en infekterad person nyser, hostar eller talar sprider personen små droppar runt omkring sig. Dessa droppar kan via inandning eller direktkontakt med näsa eller mun orsaka smitta
(Folkhälsomyndigheten, 2020 c).
3
Drygt en månad senare, i början av mars, meddelade Världshälsoorganisationen (WHO) att spridningen av det nya coronaviruset nu klassificeras som en pandemi. Detta är första gången ett coronavirus utvecklats till en pandemi. WHO säger i uttalandet att antalet smittade och döda har ökat avsevärt och att siffran förväntas stiga de kommande veckorna (WHO, 2020). Antalet bekräftade fall av covid-19 i Sverige var 1 065 i mars och antalet döda tre stycken. (Folkhälsomyndigheten, 2020 e). Sex månader senare, i en veckorapport från september, rapporterade FHM att antalet smittade nu var 91 911 och antalet döda 5 881
(Folkhälsomyndigheten, 2020 f).
Restriktioner och riktlinjer
Fokuset under våren låg till störst del på Folkhälsomyndighetens presskonferenser, där statsepidemiologer och andra experter berättade om Sveriges nya åtgärder för att begränsa smittan. Under mars månad rekommenderades 70-åringar att begränsa sina sociala kontakter så långt som möjligt (Folkhälsomyndigheten, 2020 g). Den 17 mars uppmanades även gymnasieskolor att bedriva distansundervisning för att hindra spridningen av smittan i samhället. Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, kommenterar i FHM:s pressmeddelande om det nya förslaget: ”Det är rimligt i det här läget att uppmana
gymnasieskolor, universitet och högskolor till en omställning till distansundervisning. Då kan undervisningen bedrivas utan att elever och studenter samlas i klassrum och lärosalar” (Folkhälsomyndigheten, 2020 h).
För restauranger och krogar började sittande servering att gälla (Folkhälsomyndigheten, 2020 i), och offentliga tillställningar som konserter, sportevenemang och teaterföreställningar gick ner från att tillåta 500 personer till enbart 50. Generaldirektör Johan Carlson i
pressmeddelandet:”Syftet är att skydda de sköra grupperna och att minska belastningen på vården” (Folkhälsomyndigheten, 2020 j).
4
Mediernas roll i pandemin
Covid-19 har sedan utbrottet dominerat mediernas dagordning och rapporteringen har gradvis ökat i takt med virusfallen. Bevakningen har varit enorm och debatten ständigt igång kring frågor relaterade till viruset. Under kriser är journalistikens roll ännu viktigare än tidigare. Medborgarnas strävan efter snabba och tillförlitliga nyheter ställer krav på tidningarna. I krisrapporteringen blir medierna en informationskanal för myndigheterna, en mellanhand för medborgare och makthavare (Weibull, Wadbring, Ohlsson, s. 283–284).
När kriser uppstår i samhället använder många medier som sin huvudsakliga
informationskälla. Antingen är de direkt påverkade av det som inträffat eller vill följa
händelseutvecklingen. För många blir medier den arena som krisen utspelar sig på och därför påverkar medias rapportering om den hur människor kommer att agera (Ghersetti, Odén, 2019, s. 275).
Utifrån ovan nämnd forskning vill vi undersöka hur tonläget i rubriceringen kring covid-19 har sett ut i fyra av Sveriges största tidningar. På vilket sätt har Svenska Dagbladet,
5
3. Syfte och frågeställningar
För medier är det ett svårt dilemma att skriva om alarmerande händelser utan att vara överdrivet alarmistiska. Tidigare forskning om krisrapportering visar att användandet av ett alarmistiskt språk har förekommit. Majoriteten av rapporteringen under svininfluensan 2009 var av alarmistisk karaktär, där spekulationer, gissningar och uppskattningar dominerade innehållet (Ghersetti, Odén, 2010, s. 127).
Under covid-19 har mediernas roll varit ännu viktigare än tidigare. Vilket tonläge massmedia har haft i sin rapportering är intressant då covid-19 på många sätt utspelat sig på mediernas arenor. Tonläget i tidningar påverkar hur allmänheten uppfattar sin verklighet. Ett neutralt, alarmistiskt eller lugnande språk påverkar hur allmänheten agerar och resonerar kring de aktuella händelserna. Denna undersökning fokuserar på hur medierna valt att rubricera virusets utbrott i Sverige.
Syftet med studien är således att undersöka vilket tonläge Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter har haft i sina rubriker om covid-19. Vi vill titta på om språket har varit alarmistiskt, lugnande eller om tidningarna varit neutrala i sin rapportering.
Våra frågeställningar är följande:
• Hur har Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter rapporterat kring covid-19 under våren 2020?
• Vilket tonläge var mest framträdande i rubrikerna för alla tidningar under våren 2020?
6
3.1 Begreppsdefinitioner
Alarmistiskt
Enligt Nationalencyklopedin innebär begreppet alarmistisk att man på ett överdrivet sätt varnar för faror och olyckor (NE, 2020 a). Förekomsten av ord och uttryck i nyhetstexter som signalerar fara eller oro kan bidra till en alarmistisk ton (Ghersetti, 2019, s. 34).
För att ytterligare förtydliga vad vi definierar som alarmistiskt har vi bifogat ett exempel på en rubrik som vi anser vara alarmistisk. Värdeorden “lamslå” och “jätterädda” bidrar till att vi upplever att rubriken är alarmistisk.
(Expressen, 2020)
Lugnande
Enligt Nationalencyklopedin innebär begreppet lugnande något som dämpar oro eller
upprördhet (NE, 2020 b). Nedan följer ett exempel på en rubrik som vi anser vara av lugnande karaktär. Orden “goda”, “väldigt” och “lovande” gör att vi uppfattar den på detta sätt.
7
Neutral
Enligt Nationalencyklopedin innebär begreppet neutral att man intar en opartisk mellanställning (NE, 2020 c).
Här har vi bifogat ett exempel på en rubrik som vi anser ha neutralt innehåll. Rubriken innehåller inga värdeord som indikerar på fara eller ord som lugnar.
8
4. Teoretisk utgångspunkt
4.1 Krisjournalistik
Krisjournalistik är mediers rapportering om allvarliga händelser som påverkar hela samhället eller delar av det. Ofta är dessa händelser helt oförutsägbara och utlöser ett akut
informationsbehov från allmänheten (Ghersetti, Odén, 2019, s. 269). Allvarliga händelser som terrorattentat, pandemier eller ekonomiska kriser är plötsliga, dramatiska och påverkar många gånger ett helt samhälle. Det sätter enorm press på rapporteringen (Ghersetti, Odén, 2019, s. 271).
En kris kan se olika ut vilket påverkar hur medier rapporterar om den. Vid rapportering om naturkatastrofer, där det oftast finns en identifierbar orsak, läggs fokus vanligtvis vid
skadornas omfattning och de drabbade. Vid en terrorattack däremot, som räknas som en social kris, läggs fokus i en nyhetsrapportering vid själva ansvarsutkrävandet. De journalistiska utmaningarna skiljer sig även beroende på vilken typ av kris som uppstått. I en naturkatastrof kan kravet på snabb rapportering påverka hur pass noga journalister faktakollar sina uppgifter. I en social kris kan utmaningen för medier vara att rapportera på ett opartiskt och trovärdigt sätt (Ghersetti, Odén, 2019, s. 270).
Krisjournalistiken kännetecknas av snabb insamling, bearbetning och spridning av
information (Ghersetti, Odén, 2019, s. 271). Olika nyhetskriterier avgör vilka händelser som offentliggörs och ges utrymme att utvecklas till kriser i medierna (Vigsö, Sjösten, 2016, s. 20). Enligt forskning om krisjournalistikens innehåll är informationen ofta fakta– och händelseorienterad. Uppgifter om vad som har hänt, var det inträffat samt vilka som är drabbade är ofta korrekta och samstämmiga olika medier emellan.
Samtidigt visar forskning om innehållet att krisjournalistiken har vissa problem. De plötsliga kriserna sätter enorm press på att informationen kommer ut snabbt, vilket gör att
9
Allmänheten påverkas i olika hög utsträckning av terrorattentat, naturkatastrofer eller börskrascher. Oavsett hur pass påverkade publiken är av krisen vänder sig de flesta till nyhetsmedier för information (Ghersetti, Odén, 2019, s. 275). Medierna behöver komma ut med information snabbt eftersom allmänheten många gånger riskerar att utsättas för fara. Människor behöver förstå vad som händer för att veta hur de ska förhålla sig till det som inträffat (Ghersetti, 2018, s. 7).
Ett vanligt inslag i kriskommunikation har visat sig vara användningen av ett alarmistiskt tonläge. Det alarmistiska tonläget kan vara problematiskt då det förstärker oroskänslor kring krisen hos publiken (Ghersetti, Odén, 2019, s. 276). Om medierna överbetonar en dramatisk händelse finns det en risk att människor uppfattar sin verklighet som mer hotfull än vad den egentligen är. Om medierna dessutom utelämnar vissa detaljer eller missar att förklara varför vissa händelser har uppstått lämnas publiken med en känsla av att världen är ologisk
(Ghersetti, 2018, s. 8). Medier behöver alarmera, men utan att vara alarmistiska.
4.2 Journalistikens kommersialisering
Kommersialisering inom journalistik innebär att medieföretag ekonomiskt följer samma marknadslogik som andra företag. Prioriteringen är att hitta en köpstark publik som är intressant för annonsörerna (Allern, 2012, s. 235). Den journalistiska kommersialiseringen beskriver en process där medieföretagen strävar efter ekonomisk lönsamhet och kortsiktiga vinster för ägarna, vilket gör att publicistiska intressen hamnar i skymundan (Allern, 2012, s. 237). Idag har medierna i huvudsak två sätt att tjäna pengar. Det första är att ta betalt av publiken via engångsavgifter och abonnemang, det andra är att ta betalt av annonsörer som vill annonsera i mediets publikationskanaler (Ots, 2012, s.120).
Ett begrepp som kvällstidningarna använder sig av i sin publicering är “tabloidjournalistik”. Formatet syftar på korta artiklar där man fokuserar på många bilder, man lägger en stark tonvikt på underhållning och sensation för att väcka uppmärksamhet hos läsaren (Allern, 2012, s. 246).
10 stor genomslagskraft den journalistiska produkten får. Det åsidosätter den journalistik som är menad att stärka demokratin i landet (Andersson, 2019, s. 119–120).
Inom det redaktionella arbetet har styrningen från ledningen blivit allt hårdare. Ekonomiska mål och direktiv ställer krav på det material som publiceras. Reportrar får kämpa hårdare för att få genom sina reportage som måste vara kommersiellt genomförbara och anpassade efter publikens intresse (Andersson, 2019, s. 120).
Webbmätningar och andra hjälpmedel för att avläsa publikens användningsområden är ett viktigt verktyg för redaktionsledningen. Utifrån mätningsundersökningar får ledningen kunskap över hur publiken konsumerar det specifika mediet. För att uppnå största möjliga genomslagskraft hos läsaren anpassas artikelns innehåll och formateras om. Rubrik, ingress, brödtext och bildsättning är några av de parametrar som justeras efter de besöksnivåer som ledningen och redaktören tagit fram (Andersson, 2019, s. 120).
Dagens digitalisering har förändrat förutsättningarna för det redaktionella arbetet. Nya medievanor, fler medieplattformar och en ökad konkurrens hos publiken har ändrat
arbetssättet på redaktionerna. De redaktionella ledarna har inte bara ansvar över det innehåll som publiceras. Beslut om strategi, ekonomi och publik– och marknadsmässigt bestämmande är en del av ledarskapet på redaktionen (Andersson, 2019, s. 125–126).
4.3 Nyhetskriterier
För att händelse ska bli till en nyhet krävs vanligen att den uppfyller vissa nyhetskriterier. Nyhetskriterierna rör allt från att händelsen nyligen ska ha inträffat, ligga geografiskt nära och vara mer eller mindre oväntad och dramatisk. Har händelsen dessutom en negativ klang är det ännu mer sannolikt att den får göra plats i dagordningen. Epidemier, pandemier eller andra sjukdomar uppfyller många nyhetskriterier och är därför i hög grad troliga att bli rapporterade om (Odén, Ghersetti, Wallin, 2008, s. 27). Om aktörer som experter, forskare, politiker eller militärer uttalar sig om en kris, ökar chansen att händelsen blir en nyhet (Nord, Strömbäck, 2005, s. 31).
I nyhetsjournalistiken råder det ett överskott av information och ett underskott av
12
5. Forskningsöversikt
I det här kapitlet presenterar vi tidigare forskning om krisrapportering kring virusutbrott. De studier som nämns diskuterar bland annat rapporteringen kring svininfluensan och
fågelinfluensan. Vi har valt att lägga fokus vid forskning kring fågel- och svininfluensan eftersom de ligger närmast i tid, vilket ska ge oss en bild av hur medier generellt rapporterar kring okända virus och influensor. Avslutningsvis tar vi upp en studie från Göteborgs universitet som undersökt förtroendet för svenskt medieinnehåll.
5.1 Forskning om krisrapportering
I När hoten kommer nära av Ghersetti, Odén och Wallin, citeras Hvitfelts undersökning (1986) om den omfattande medierapporteringen kring ett fåtal fall av difterismitta i Göteborg 1984.I GT, Göteborgs-Posten och Arbetet Väst var nyheten om difterismittan på förstasidan i 13, tolv respektive elva dagar. Reaktionen från allmänheten var enorm, 13 000 difteriprov togs och 78 000 vaccinationer genomfördes. Hvitfelt ser allmänhetens reaktion som rimlig men medierapporteringen som starkt överdriven, i själva verket var difterismittan begränsad till en liten grupp missbrukare. Hvitfelt menar att rapporteringen kring difterismittan 1984 inte var sakligt grundad och bidrog till onödig oro genom ett klart överdrivet och dramatiskt språk (Ghersetti, Odén, Wallin. 2008, s. 29).
Vasterman och Ruigrok studerade hur nederländska tidningar rapporterade om A/H1N1 (svininfluensan eller mexikanska influensan) under dess utbrott 2009. Bevakningen på svininfluensan i nederländska tidningar och TV var enorm trots att influensan visade sig vara mildare än vad man trodde. Medieinnehållet var av alarmistisk karaktär på grund av det
alarmerande tonläget hos experter och hälsomyndigheter (Vasterman, Ruigrok, 2009, s. 436).
Ghersetti, Odén och Wallin har undersökt om medierapporteringen kring fågelinfluensan i större grad varit alarmistisk, lugnande, neutralt hållna eller en blandning. Undersökta medier var morgonpress, TV, radio och kvällspress. Av alla analyserade artiklar och inslag var 88 procent neutralt hållna med ett sakligt och informativt tonläge. Av dessa 88 procent var det framförallt morgonpressen och radio som höll sig mest neutrala. I TV-nyheterna och i
13
Undersökningen visade att ett alarmistiskt budskap i rapporteringen om fågelinfluensan var betydligt vanligare innan smittan nådde Europa. Det var särskilt tydligt andra halvåret 2004, då artiklar med en alarmistisk ton var tre gånger så vanliga som artiklar med lugnande ton. Anledningen till att artiklarna i hög grad var alarmistiska kan bero på att händelserna ägde rum långt bort, och att det därför krävdes ett extra sensationellt innehåll för att det skulle publiceras (Ghersetti, Odén, Wallin, 2008, s 69–70).
I studien Pandemin som kom av sig: Om svininfluensan i medier och opinion redogör Marina Ghersetti och Tomas Odén hur medierapporteringen såg ut under svininfluensan 2009. I rapporten skriver författarna att mediernas rapportering kring svininfluensan var betydligt mer omfattande än rapporteringen om fågelinfluensan från 2006. Svininfluensan hade ett större nyhetsvärde än fågelinfluensan då svininfluensaviruset smittade flera människor i Sverige. Några fall av svininfluensa hade dödligt utfall medan fågelinfluensan endast drabbade djur (Ghersetti, Odén, 2010, s. 74).
Sammanfattningsvis var majoriteten av alla inslag och artiklar som publicerades under svininfluensan 2009 av alarmistisk karaktär. Totalt hade 42 procent av artiklarna som publicerades en mer alarmistisk ton än lugnande och informativ. Kvällspressen och TVnyheterna var de medier som var mest alarmistiska i sin rapportering (Ghersetti, Odén, 2010, s. 127).
I När hoten kommer nära tar författarna även upp Susan Moellers undersökning (1999) om hur amerikanska medier rapporterar om epidemiska katastrofer. Susan Moeller menar att det inte är de medicinskt mest allvarliga katastroferna som får mest uppmärksamhet.
Amerikanska medier uppmärksammar bara de epidemier som är mest ovanliga, våldsamma och intensiva och kan ses som ett hot mot USA. Sjukdomar som dödar på ett trivialt sätt, som exempelvis diarré, uppmärksammas inte alls trots att sjukdomen årligen dödar 3,2 miljoner barn (Ghersetti, Odén, Wallin, 2008, s 30).
14 Ebola-smittan, en nästan obotlig virussjukdom som ofta bryter ut i Afrika. Man har ännu inte kunnat hitta virusets normala värddjur vilket gör att man fortfarande ser viruset som mystiskt och obegripligt. Ebola-smittan ges utrymme i mediernas tablåer på grund av sin dramatik, trots att andra mindre dramatiska sjukdomar många gånger skördar fler offer (Ghersetti, Odén, Wallin, 2008, s 30).
Förtroende för medier
I undersökningen Medieförtroende i pandemitider (2020), som är framtagen av SOMinstitutet på Göteborgs universitet, skriver Ulrika Andersson att förtroendet för medier som har en grund i skrivande journalistik minskat. Undersökningen visar att Aftonbladet är ett av de medier som har lägst förtroende bland medborgarna. 2019 var förtroendet för tidningens innehåll på 22 procent, 2020 ligger siffran på 17 procent. Förtroendet för Dagens Nyheter ligger enligt SOM-undersökningen på 40 procent under 2020, jämfört med 44 procent under 2019 (Andersson, 2020, s. 4).
15
6. Metod och material
I nedanstående avsnitt kommer vi att redovisa vilken metod vi kommer att använda oss av samt vilket typ av material studien grundar sig på. Vi kommer även att förklara vårt kodschema och de variabler som innefattar schemat.
6.1 Metod
I vår studie vill vi få en bild av tidningarnas rubriker för att kunna dra generella slutsatser om hur rapporteringen har sett ut (Karlsson, Johansson, 2019, s. 172). Har rubrikerna varit alarmistiska, lugnande eller neutrala? Vi vill analysera det manifesta innehållet vilket innebär att vi tittar på det som faktiskt sägs och inte det som framträder mellan raderna (Karlsson, Johansson, 2019, s. 171). En kvantitativ innehållsanalys passar därför bra som metod för vår studie då vi vill ha möjlighet att omvandla det insamlade materialet till statistik och siffror (Karlsson, Johansson, 2019, s. 172).
6.2 Operationalisering
För att ta fram relevanta kodningsenheter till vår studie tar vi hjälp av tidigare forskning. Ghersetti, Odén och Wallin har undersökt tonläget i rapporteringen om fågelinfluensan. De har undersökt om tonläget i morgonpressen, tv, kvällspressen och i radion har varit lugnande, alarmistiskt eller neutralt (Ghersetti, Odén, Wallin, 2008, s. 69). Ghersetti, Odén och Wallins undersökning har lagt grund till vår första variabel som tittar på vilket tonläge rubrikerna har haft. För att avgöra vilket tonläge en rubrik har använder vi oss av våra begreppsdefinitioner (se 3.1) i bedömningen. Vi har beslutat oss för att ta med de ord som vi anser gör rubriken alarmistisk eller lugnande i kodschemat, för att vara så transparenta som möjligt. Vi kommer inte att redogöra för de ord som gör rubriken neutral eftersom det oftast inte är några
värdeladdade ord med i en sådan rubrik. Rubrikerna ska vara uppenbart alarmistiska eller lugnande för att vi ska koda de som det. De rubriker som vi är osäkra på kodas som neutrala. Det är möjligt att olika typer av artiklar har olika typer av tonlägen. Exempelvis är det
tänkbart att en krönika har ett högre tonläge då det är en personlig åsikt, till skillnad från en nyhetsartikel som ska vara objektiv. Därför har vi valt en variabel som tar reda på vad för typ av artikel det är för att senare kunna se mönster i tonläget i olika typer av artiklar.
Vi kommer att ge varje specifik rubrik ett ID-nummer så att vi ska veta vilken rubrik som hör till vilket variabelvärde. Vi kommer även att markera om rubriken tillhör Aftonbladet,
16 Sista variabeln syftar på, som tidigare nämnt, vilka ord som gör artikeln alarmistisk eller lugnande.
Vi kommer nu att upprätta ett kodschema som grundar sig på ovan nämnd information. Kodschemat består av ett antal variabler (frågor) som vi ställer till det insamlade materialet. De svar vi får blir våra variabelvärden som ska besvara de frågeställningar vi har.
1. ID-nummer? 1–400
2. Publikation/mediebolag? Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter
3. Redaktionsmaterial? Nyhetsartikel, debattartikel, ledare, insändare, reportage, notis 4. Tonläge? Alarmistisk, lugnande, neutral
5. Värdeord?
6.3 Material och urval
Vi har valt att analysera de två dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter och de två kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen eftersom de har störst räckvidd enligt Orvesto (Orvesto, 2020). I Ghersetti, Odén och Wallins undersökning om medierapportering kring fågelinfluensan visade det sig att morgonpress och radio var mest neutrala. TV–nyheter och kvällspressen hade artiklar och inslag med alarmistisk och lugnande ton i betydligt högre utsträckning (Ghersetti, Odén, Wallin. 2008, s. 68). Vi vill därför ha med både morgon– och kvällstidningar för att få en så bred bild av rapporteringen som möjligt och undersöka eventuella skillnader och likheter.
Som tidigare nämnt har vi valt att avgränsa oss till att enbart undersöka rubrikerna i artiklarna. Rubriken är det första läsaren möter i en artikel och bildar sin första uppfattning (Häger, 2014, s. 59–60). Vi valde att enbart analysera rubriker för att möjliggöra en enklare bedömning i att avgöra tonläget. Hade vi valt att analysera både rubrik och ingress eller hela artikeln hade det varit svårt att avgöra tonläget, då rubrik kan ha ett tonläge, ingress och brödtext en annan.
17
Vi har valt att avgränsa oss till att ta med artiklar som bara rör Sverige. Information om hur andra länder hanterar pandemin i löpande text är okej, men artiklar som är renodlad
information om ett annat land kommer att sållas bort. Vi har även valt att välja artiklar där pandemin är det huvudsakliga ämnet och sållar bort artiklar som bara nämner våra sökord i förbifarten.
För att få tillgång till materialet kommer vi att använda oss av databasen Retriever Research. Vi kommer att söka efter orden folkhälsomyndig*, covid* och corona* för att få fram de artiklar vi är ute efter. Vi har valt att tillägga stjärnor efter varje sökord så att vi ser till att alla möjliga böjningar på orden kommer med. Anledningen till det valda sökordet
folkhälsomyndig* är för att FHM är den myndighet som har övergripande ansvar för
smitthanteringen. Eftersom vi även har ett Sverige-fokus gör det processen att sålla ut artiklar som rör smitthantering i andra länder lättare.
När det kommer till datum har vi valt att söka artiklar under tidsperioden 1 mars 2020 – 31 maj 2020. Vi är ute efter rapporteringen i våras eftersom viruset var nytt och tror att dessa tre månader resulterar i en rimlig mängd artiklar relaterade till vårt ämne. Under perioden finns ett urval av 17 445 artiklar från samtliga medier. Vi kommer totalt att analysera 400 rubriker, 100 från varje medie. Eftersom vi är två personer som genomför studien innebär det att vi analyserar 200 rubriker var, 50 från varje medie. För att få en bredd på insamlingen utifrån den valda perioden, analyserar vi 15, 16 eller 17 rubriker per månad så att totalen blir 50 rubriker. Artiklarna ska i synnerhet handla om coronapandemin i Sverige. Det som inte berör Sverige och landets hantering av covid-19 sållas därav bort. När vi valde ut rubrikerna gjorde vi det slumpmässigt efter de kriterier vi tidigare nämnt.
18 användbart att diskutera när vi var osäkra på rubrikernas tonläge för att säkerställa ett enhetligt svar. Efter pilotstudien och interkodarreabilitetstestet kände vi oss redo att påbörja insamlingen av materialet.
6.4 Metodkritik
Även om vi noga definierat vad vi anser är alarmistiskt, neutralt och lugnande språk finns det alltid ett visst mått av individuell bedömning kvar. En enskild persons bedömning kommer alltid att spegla resultatet.
Utifrån våra sökord folkhälsomyndig*, covid* och corona* fick vi fram de material som utgjorde grunden för vår undersökning. Vid andra sökord hade möjligen andra artiklar som berör pandemin kommit fram, vilket hade ökat materialomfånget. Ord som pandemi, droppsmitta och smittspridning är några av de ord som innefattar covid-19-pandemin men som vi inte valt att ta med i vår avgränsning.
19
7. Resultat
För att besvara våra frågeställningar har vi genomfört en kvantitativ innehållsanalys av fyra av Sveriges största tidningar Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Nedan kommer vi att presentera resultatet på vår undersökning utifrån våra frågeställningar.
7.1 Hur har Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens
Nyheter rapporterat kring covid-19 under våren 2020?
Svenska Dagbladet
I figur 1 presenteras resultatet av det analyserade materialet för morgontidningen Svenska Dagbladet. Av de 100 artiklar som avsätter perioden 1 mars 2020 – 31 maj 2020 är nyhetstexter den artikelform som dominerar mest. Totalt publicerades 79 nyhetstexter i morgontidningen. Den näst vanligaste formen var ledare och krönikor med sex artiklar vardera. Tredje vanligaste artikelformen var debatt/insändare med fyra stycken artiklar. Övrigt och notiser var minst vanliga med tre respektive två artiklar.
Figur 1. Resultat redaktionsmaterial Svenska Dagbladet (totalt 100 artiklar).
20 visar stapeldiagrammet att 35 rubriker från Svenska Dagbladet har en alarmistisk ton i sig. Det kan vara värdeord som används eller en mer upptrappad ton i rubriken. Endast elva artiklar från Svenska Dagbladet hade en lugnande rubrik, där en känsla av positivitet och hoppfullhet speglade rubrikens innehåll. I den bifogade variabelbilagan redovisar vi vilka ord vi har markerat som alarmistiska eller lugnande.
Figur 2. Resultat tonläge Svenska Dagbladet för alla texter (totalt 100 rubriker).
Vi har även valt att redovisa vilket tonläge som dominerade nyhetstexternas rubriker. Utifrån resultatet på figur 1 ser vi att nyhetstexter är den artikelform som får ta mest plats i tidningen. Därav är det viktigt att undersöka hur tonläget ser ut i tidningarna och vilket tonläge
rubrikerna har haft. Figur 3 visar att av de 79 analyserade nyhetstexter som Svenska
21
Figur 3. Resultat tonläge rubriker i nyhetstexter Svenska Dagbladet.
Expressen
I nedanstående del kommer vi att presentera resultatet för Expressen. Figur 4 visar att av de 100 artiklar som avsätter perioden 1 mars 2020 – 31 maj 2020 är nyhetstexter den artikelform som dominerar mest. 88 nyhetstexter publicerades i tidningen. Den näst vanligaste formen var krönikor med sex publicerade artiklar. Tredje vanligaste artikelformen var debatt/insändare med fyra stycken artiklar. Den artikelform som var minst vanlig var övrigt och ledare med två respektive en artikel. I de artiklar som vi analyserat från Expressen fanns det inga notiser publicerade, därav är den stapeln borttagen.
22 Figur 4. Resultat redaktionsmaterial Expressen (totalt 100 artiklar).
I figur 5 presenteras tonläget som Expressen har använt i sin rubriksättning. 51 rubriker som analyserats är av ett neutralt tonläge vilket betyder att tonläget i rubriksättningen till störst del varit neutral. Vidare visar stapeldiagrammet att 40 rubriker från Expressen var alarmistiska med värdeladdade ord. Nio artiklar från Expressen hade en lugnande rubricering.
Figur 5. Resultat tonläge Expressen för alla texter (100 rubriker).
Det sista diagrammet, figur 6, visar resultatet av tonläget i nyhetstexter. Av de 88 analyserade nyhetstexter som Expressen publicerat under den valda perioden har 45 rubriker en neutral ton. 34 rubriker har ett alarmistiskt tonläge och nio rubriker är av lugnande karaktär. I nästa del kommer vi redovisa Aftonbladets resultat.
23
Figur 6. Resultat tonläge rubriker i nyhetstexter Expressen (100 rubriker).
Aftonbladet
Figur 7 visar resultatet av det analyserade materialet för kvällstidningen Aftonbladet.
Nyhetstexter är som för de tidigare nämnda tidningarna den artikelform som dominerar mest. Totalt publicerades 78 nyhetstexter i tidningen. Den näst vanligaste formen var ledare med sju publicerade artiklar. Tredje vanligaste artikelformen var krönikor med sex stycken artiklar. Det fanns minst av artikelformerna övrigt, notis och debatt/insändare med tre artiklar var.
24
I följande diagram visas det tonläge som Aftonbladet haft i sina rubriker. I figur 8 kan vi se att 49 rubriker som analyserats är av ett neutralt tonläge, vilket betyder att Aftonbladets rubriker till största del är neutrala. Vidare visar stapeldiagrammet att 38 rubriker från Aftonbladet har en alarmistisk ton i sig. Det kan vara värdeord som används eller en mer upptrappad ton i rubriken. 13 artiklar från Aftonbladet hade en lugnande rubrik vilket betyder att Aftonbladet är det medie som har haft flest lugnande rubriker i sin rapportering.
Figur 8. Resultat tonläge Aftonbladet för alla texter (100 rubriker).
Det avslutande diagrammet för Aftonbladet visar tonläget som kvällstidningen använt sig av i rubriceringen av deras nyhetsartiklar. Figur 9 visar att av de 78 analyserade nyhetstexter som Aftonbladet har publicerat under den valda perioden har 36 rubriker en neutral ton. 32 rubriker har ett alarmistiskt tonläge där värdeladdade ord och formuleringar används, vilket nästan är lika många som neutrala rubriker. Tio rubriker är lugnande.
25 Figur 9. Resultat tonläge rubriker i nyhetstexter Aftonbladet.
Dagens Nyheter
26 Figur 10. Resultat redaktionsmaterial Dagens Nyheter (totalt 100 artiklar).
I denna del presenterar vi tonläget som Dagens Nyheter använt i sin rubriksättning gällande covid-19. Figur 11 visar att Dagens Nyheter till störst del haft neutralt formulerade rubriker, 76 rubriker var av detta tonläge. Rubrikerna har sakligt och informativt berättat vad som hänt eller ska hända. Vidare visar stapeldiagrammet att 20 rubriker från Dagens Nyheter har en alarmistisk ton i sig, medan fyra artiklar från Dagens Nyheter är lugnande.
Figur 11. Resultat tonläge Dagens Nyheter för alla texter (100 rubriker).
27 Avslutningsvis redovisar figur 12 att av de 81 analyserade nyhetstexter som Dagens Nyheter har publicerat under den valda perioden har 66 rubriker en neutral ton. Elva rubriker är alarmistiska, där värdeladdade ord och formuleringar används. Fyra rubriker har ett lugnande tonläge.
Figur 12. Resultat tonläge rubriker i nyhetstexter Dagens Nyheter.
7.2 Vilket tonläge var mest framträdande i rubrikerna för alla tidningar
under våren 2020?
I cirkeldiagrammet nedanför presenteras det tonläge i rubrikerna som var mest framträdande för de fyra gemensamma tidningarna. Diagrammet visar tydligt att en neutral ton var det mest framträdande tonläget under den analyserade perioden. Av 400 analyserade rubriker var 230 neutrala. Dessa texter var oftast nyhetstexter med en informativ och saklig ton. Rubriker av alarmistisk karaktär var näst vanligast. Av 400 analyserande artiklar var 133 rubriker alarmistiska. Detta är rubriker som består av värdeladdade ord, vilket ger en alarmistisk känsla i artikeln. Det tonläge som fick minst plats i tidningarnas rapportering var lugnande. Bara 37 rubriker av 400 analyserade artiklar hade ett lugnande tonläge.
28 Figur 13. Resultat av det mest framträdande tonläget i rubriker i alla undersökta tidningar (totalt 400 artiklar).
7.3 Vilken tidning rubricerade mest:
•
Alarmistiskt?
I sammanställningen av det insamlade materialet visar stapeldiagrammet att Expressen var den tidning som var mest alarmistisk i sin rapportering. Totalt hade 40 av 100 analyserade rubriker från Expressen en alarmistisk ton. Därefter kommer Aftonbladet, 38 av 100 analyserade rubriker från Aftonbladet hade en alarmistisk ton. På tredje plats kommer Svenska Dagbladet med 35 alarmistiska rubriker. Den tidning som hade minst alarmistiska rubriker i sin rapportering var Dagens Nyheter. Av 100 analyserade artiklar från DN var 20 rubriker alarmistiska.
29 Figur 14. Tidning med flest alarmistiska rubriker.
•
Lugnande?
Den tidning som hade flest lugnade rubriker i sin rapportering om covid-19 var Aftonbladet. Av 100 analyserande artiklar från Aftonbladet hade 13 rubriker ett lugnande tonläge. Detta är rubriker som inger en positiv känsla eller optimism i sin rapportering. Svenska Dagbladet är den tidning som producerat näst flest lugnade rubriker under våren 2020. Elva av rubrikerna från SvD var av lugnande karaktär. På tredje plats kommer Expressen med nio lugnande rubriker. Sist kommer Dagens Nyheter med fyra lugnade rubriker.
30 Figur 15. Tidning med flest lugnande rubriker.
•
Neutralt?
I det sista stapeldiagrammet presenteras den tidning som har haft flest neutrala rubriker i sin rapportering. Det går tydligt att avläsa att Dagens Nyheter är den tidning som har flest neutrala rubriker i sina artiklar. Av 100 analyserade artiklar var 76 rubriker av en neutral karaktär. Svenska Dagbladet var tidningen som hade näst flest neutrala rubriker i sin rapportering. 54 rubriker av 100 analyserade artiklar var av neutral karaktär. Strax efter kommer Expressen med 51 neutrala rubriker, tätt följt av Aftonbladet som hade 49 neutrala rubriker.
31 Figur 16. Tidning med flest neutrala rubriker.
32
8. Sammanfattning och analys
I följande del presenterar vi vår sammanfattning och analys. Först börjar vi med en kort redogörelse för resultatet ovan. I analysdelen kommer vi att koppla tidigare nämnd forskning till det nu fastställda resultatet.
8.1 Sammanfattning av resultat
Vi har genomfört en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka hur tonläget i
medierapporteringen om covid-19 har sett i Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Utifrån sökorden folkhälsomyndig*, covid* och corona* analyserades totalt 400 rubriker, 100 från varje medie. Vi valde att avgränsa oss till tidsperioden 1 mars 2020 – 31 maj 2020 och analyserade enbart artiklar som rörde pandemin i Sverige. De frågor vi ställde till materialet rörde vilken typ av artikel det var (nyhetsartikel, debattartikel, ledare, insändare, reportage, notis) och vilket tonläge rubriken hade (alarmistisk, lugnande, neutral).
Vi kommer nu att redogöra det sammanställda resultatet från det insamlade materialet. Vår första forskningsfråga undersökte hur covid-19 hade rapporterats i de fyra tidningarna Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter.
Vårt resultat visar tydligt att nyhetstexter var vanligast. Hur nyhetstexter framställs är av stor vikt då medierna ger denna artikelform stort utrymme i tidningen. 326 av 400 artiklar var nyhetstexter i de respektive tidningarna.
Rubriker av neutral karaktär var mest dominerande. Av 400 rubriker var 230 neutrala, 133 alarmistiska och 37 lugnande. Expressen var den tidning som hade publicerat flest
alarmistiska rubriker, av 100 analyserade rubriker var 40 alarmistiska. Aftonbladet publicerade flest lugnande rubriker, 13 stycken. Dagens Nyheter stod ut från resten av tidningarna med 76 neutralt hållna rubriker.
8.2 Analys
33 Ghersetti, Odén och Wallins undersökning När hoten kommer nära - fågelinfluensa och tuberkulos i svensk medierapportering undersökte om medierapporteringen kring
fågelinfluensan var alarmistisk, lugnande eller neutralt hållen. Undersökningen visade att det neutrala tonläget var i majoritet, precis som vår undersökning om medierapporteringen under covid-19. 58 procent av rubrikerna i vårt undersökta material har ett neutralt tonläge.
Dagens Nyheter var den tidning med flest neutralt hållna rubriker, 76 av 100 analyserade artiklar hade en neutral ton. Dagens Nyheter sticker ut jämfört med de andra tidningarna som i genomsnitt hade 50 neutrala rubriker. Undersökningen Medieförtroende i pandemitider från SOM-institutet, visade att förtroendet för skrivande journalistik minskat. Dock ligger förtroendet för Dagens Nyheter på 40 procent under 2020, medan Aftonbladets innehåll har ett förtroende på 17 procent. Det är möjligt att förtroendet påverkas av hur sensationellt eller överdrivet medieinnehållet är och att det därför är en stor skillnad på Dagens Nyheter och Aftonbladet. Vårt resultat visar stor skillnad mellan hur de olika tidningarna formulerar sina rubriker. Dagens Nyheter hade 20 alarmistiska rubriker och Aftonbladet 38, vilket nästan är dubbelt så många. Aftonbladet hade också fler lugnande rubriker, 13 jämfört med Dagens Nyheters fyra.
Covid-19 har satt press på medierapporteringen. När kriser inträffar ställs stora krav på medier att snabbt komma ut med information till allmänheten (Ghersetti, 2018, s. 7) Ett återkommande inslag i krisjournalistiken är användningen av ett alarmistiskt språk (Ghersetti, Odén, 2019, s. 276). Om en händelse överdramatiseras kan en missvisande bild av
verkligheten spridas. Människor kan uppfatta sin verklighet som mer hotfull och ologisk än vad den egentligen är (Ghersetti, 2018, s. 8) Ett exempel är den tidigare nämnda
undersökningen om rapporteringen av difterismittan i Göteborg 1984. Nyheten om
difterismittan var på förstasidan i tre lokala tidningar i över en vecka, trots att difterismittan var begränsad till en liten grupp missbrukare. Hvitfelt, citerad av Ghersetti, Odén och Wallin, menar att rapporteringen om smittan var starkt överdriven och bidrog till en onödig oro genom användandet av ett klart överdramatiserat språk (Ghersetti, Odén, Wallin. 2008, s. 29). 33 procent av de 400 undersökta rubrikerna var av alarmistisk karaktär. Dessa rubriker var överdramatiserade, likt Hvitfelts undersökning, med värdeladdade ord. Däremot var
34 Ghersetti, Odén och Wallin kom fram till att TV-nyheter och kvällspress var det medie som hade flest alarmistiska och lugnande inslag i sin rapportering (Ghersetti, Odén, Wallin. 2008, s. 68). Vårt resultat visar att kvällspressen i högre grad rapporterade alarmistiskt, vilket stämmer överens med studien om fågelinfluensan. De båda kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet hade 40 respektive 38 alarmistiska rubriker av 100 analyserade. Aftonbladet hade, som tidigare nämnt, flest lugnande rubriker – 13 stycken. Det stämmer överens med Ghersetti, Odén och Wallins undersökning om fågelinfluensan. Hur kvällstidningarna rapporterar, med både lugnande och alarmistiska rubriker, kan förklaras med begreppet ”tabloidjournalistik”. Begreppet säger att kvällstidningar lägger stark tonvikt på underhållning och sensation (Allern, 2012, s. 246).
Expressens och Aftonbladets alarmistiska språk kan förstås av den kommersiella
journalistiken som arbetar efter vad som intresserar publiken. Publiceringarna anpassas efter hur stor genomslagskraft den journalistiska produkten får (Andersson, 2019, s. 119-120). Även de tidigare nämnda nyhetskriterierna kan förklara den frekventa medierapporteringen som varit under våren 2020. Nyhetskriterierna berör allt från att händelsen nyligen ska ha inträffat, ligga geografiskt nära och vara mer eller mindre oväntad och dramatisk. Har händelsen dessutom en negativ klang är det ännu mer sannolikt att den får göra plats i
dagordningen (Odén, Ghersetti, Wallin, 2008, s. 27). Covid-19-pandemin uppfyller i hög grad de nyhetskriterier som Odén, Ghersetti och Wallin tar upp, vilket förklara pandemins
dominanta position på medietablån.
Det går inte att bortse från Svenska Dagbladets siffror i vår studie. De hade fler lugnande rubriker än Expressen och bara tre färre alarmistiska rubriker än Aftonbladet. Detta går emot Ghersetti, Odén och Wallins undersökning som visade att kvällspressen i högre grad
rapporterade alarmistiskt. Även om Svenska Dagbladet har fler neutrala rubriker än de två kvällstidningarna har de tre medierna i stort sett samma resultat.
35
9. Slutsats och vidare forskning
I denna avslutande del kommer vi att presentera uppsatsens slutsats. Vi kommer även att redogöra hur man kan gå vidare med vårt resultat för vidare forskning.
9.1 Slutsats och diskussion
Vår kvantitativa innehållsanalys var tänkt att besvara följande tre forskningsfrågor:
• Hur har Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter rapporterat kring covid-19 under våren 2020?
• Vilket tonläge var mest framträdande i rubrikerna för alla tidningar under våren 2020?
• Vilken tidning rubricerade mest – alarmistiskt?
– lugnande? – neutralt?
Det generella tonläget som de fyra tidningarna använt sig av i rapporteringen kring covid-19 är av neutral karaktär. Av 400 analyserade rubriker var 230 av neutral karaktär. 133 av rubrikerna var alarmistiska och 37 rubriker var lugnande.
Det medie som var mest alarmistisk i sin rapportering var kvällstidningen Expressen. 40 av 100 analyserade rubriker från Expressen hade alarmistiska inslag med värdeladdade ord. Aftonbladet var det medie som hade flest lugnande rubriker, 13 av 100. Dagens Nyheter var mest neutrala i sin rapportering om covid-19, 76 rubriker av 100 var sakliga och informativa. Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen bedriver precis som andra företag i världen affärer med skillnaden att de samtidigt producerar journalistik. Ekonomin är en av det centrala grunderna i varje företag för att företagen ska kunna överleva och finnas. För journalistiska företag krävs det att innehållet ses över så att ekonomin går runt, vilket i sin tur påverkar vad man väljer att rapportera om.
36 Att kvällstidningen Expressen var mest alarmistisk är för oss inte särskilt förvånande. Kvällstidningen Expressen lägger stort fokus vid att sälja lösnummer genom att få till bra löpsedlar för att locka läsare. Alarmistiska och dramatiska rubriker används i hög utsträckning för att pocka på uppmärksamhet. Rubrikerna triggar igång nyfikenheten hos läsaren som köper tidningen för att få hela bilden. Många gånger visar det sig att rubriken
överdramatiserar innehållet i artikeln, vilket på lång sikt skadar journalistiken och ökar förtroendeklyftan mellan kommersiella medier och public service-medier. I kriser behöver man medier som rapporterar på ett neutralt sätt. Varken rubriken eller artikeln bör vara tillspetsad för att locka till läsning i ett ekonomiskt syfte.
I tidigare nämnd forskning om svininfluensan 2009 framkommer det att kvällspressen var mest alarmistisk i sin rapportering. Vårt resultat bekräftar detta, men Svenska Dagbladet är inte långt därifrån. Svenska Dagbladet hade 35 alarmistiska rubriker och är inte långt ifrån Expressen, något som överraskar oss. Svenska Dagbladet är precis som Dagens Nyheter en morgontidning vars publik till stor del är prenumeranter. På grund av den stora andelen prenumeranter har Svenska Dagbladet inte samma behov av att sälja lösnummer.
SOM-undersökningen från Göteborgs universitet visade att Dagens Nyheter hade större förtroende än tidningen Aftonbladet. Resultatet i vår studie visar som nämnt att Dagens Nyheter var den tidningen som hade flest neutrala rubriker. Att Dagens Nyheter skulle vara det medie som var mest neutral var ingen överraskning för oss, däremot stack de ut mer från de andra medierna än vad vi trodde. Expressen, Aftonbladet och Svenska Dagbladet hade 40, 38 respektive 35 alarmistiska rubriker jämfört med Dagens Nyheter med sina 20.
Covid-19 har satt stora krav på journalistikens tillförlitlighet. Publikens förväntningar på snabba och korrekta nyheter är aldrig så aktuella som under en kris. Det är därför viktigt att vi granskar hur medier hanterar kriser och hur det påverkar innehållet. Oberoende granskningar på mediebolagen är av betydande vikt för att upprätthålla en god journalistik.
37 innehållsanalys som bara kan ge generella förklaringar av rapporteringen. Den valda metoden bygger på en noga definition av begreppen alarmistisk, neutral och lugnande men ett visst mått av individuell bedömning finns dock kvar vilket kan ha speglat resultatet.
9.2 Vidare forskning
Vår undersökning har bara skrapat på ytan av vad som går att undersöka om
medierapporteringen av covid-19. För att besvara varför rubriksättningen ser ut som den gör och vad som ligger till grund för den kan en intervjuundersökning vara en lämplig metod. Reportrar, chefredaktörer och andra beslutsfattare kan intervjuas för att undersöka varför det språkliga innehållet ser ut som det gör. Hur de motiverar sin rubriksättning i enskilda och generella fall är intressant att studera.
En undersökning om medieförtroendet hos publiken kan komplettera den undersökning vi har gjort. Genom enkätundersökningar med läsare kan vi se om tonläget i rapporteringen stämmer överens med förtroendet för medierna. En tidning med mycket alarmistiskt innehåll kan eventuellt ha ett lägre förtroende än en tidning med mer informativa och sakliga nyheter. Vi valde att avgränsa oss i vår studie till att enbart ta med rubriker som rör covid-19 i Sverige. Vi tror dock att det vore intressant att studera hur pass alarmistisk, lugnande och neutrala rubrikerna har varit när det gäller smittan utomlands. Vi har tidigare nämnt att nyheter om kriser tenderar att vara mer alarmistiska ju längre bort en händelse uppstår. Alarmismen i språket tenderar sedan att avta desto närmare händelsen kommer det egna landet geografiskt. Det vore därför intressant med en studie som jämför språket i nyheter om covid-19 i Sverige och utlandet.
En annan undersökning som skulle vara aktuell att komplettera vår studie med är en
jämförelse gällande tonläget under våren och hösten. Under vår undersökningsperiod marsmaj 2020 var pandemin som mest intensiv, antalet smittade ökade avsevärt och samhället utsattes för stora påfrestningar. Under året har rapporteringen om covid-19 blivit en del av den dagliga agendan och allmänheten har fått en större kunskap om pandemin. En kvantitativ
38 vardagen för befolkningen? Eller har rapporteringen blivit mer alarmistisk då färre följer de allmänna restriktionerna och att nyheter om covid-19 inte lockar läsare längre?
39
10. Källförteckning
Forskningsrapporter
Andersson, U. (2020), Medieförtroende i pandemitider: SOM-undersökningen om coronaviruset 2020. SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Esaiasson, P. Ghersetti, M. L, Nord. T, Odén. J, Sohlberg. O, Vigsø, E, Östlund (2018). “Allt tyder på ett terrordåd” - Stockholmsattentatet 2017 i medier och opinion. Stockholm:
Institutet för mediestudier
Ghersetti, M. (2019). Alarmerande nyheter - Innehåll i och effekter av nyheter om hot och larm. Göteborgs universitet.
Ghersetti, M & Odén, T. (2010.) Pandemin som kom av sig: Om svininfluensan i medier och opinion. JMG, Göteborgs universitet.
Nord, L & Strömbäck, J. (2005). Hot på agendan: En analys av nyhetsförmedling om risker och kriser. Stockholm: Krisberedskapsmyndigheten.
Odén, T. Ghersetti, M. Wallin, U. (2008). När hoten kommer nära - fågelinfluensa och tuberkulos i svensk medierapportering. Göteborgs universitet.
ORVESTO Konsument (2020). Räckviddsrapport ORVESTO Konsument 2020:2
Vasterman, P & Ruigrok, N. (2009). Pandemic alarm in the Dutch media: Media coverage of the 2009 influenza A (H1N1) pandemic and the role of the expert sources. European Journal of Communication. S.436.
Litteratur
Allern, S. (2012). Journalistiken och kommersialiseringen. I Nord, L. & Strömbäck, J. Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur. S. 235–246.
40 Andersson, U. (2019). Journalistiken och organisationen. I Karlsson, M. & Strömbäck, J. Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur AB. S. 119–126.
Karlsson, M, & Johansson, B. (2019). Kvantitativ innehållsanalys. I Ekström, M. &
Johansson, B. Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB. S. 171–190.
Ghersetti. M, Odén, T. (2019). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. I Karlsson, M. & Strömbäck, J. Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur AB. S. 269–277.
Häger, B. (2014) Skriva. Reporter: En grundbok i journalistik. Lund: Studentlitteratur AB. S. 59–60.
Ots, M. (2012). Mediernas ekonomiska villkor. I Nord, L. & Strömbäck, J. Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur. S. 120.
Shehata, A. (2019). Journalistikens dagordningar och gestaltningar. I Karlsson, M. & Strömbäck, J. Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur AB. S. 342.
Vigsø, O, Sjösten, L. (2016). Krisdefinitioner och kristeorier. Kriskommunikation. Lund: Studentlitteratur AB. S. 20–21.
Weibull, L, Wadbring, I, Ohlsson, J. (2018). Journalistiken, politiken och publiken. Det svenska medielandskapet. Stockholm: Liber. S. 283–284.
Nyhetsartiklar
Manzoor, Amina. 2020. Nytt virus gäckar kinesiska myndigheter. Dagens Nyheter. 12 januari 2020, s. 28.
TT, Reuters. 2020. Lungvirus kopplas till fiskmarknad. Svenska Dagbladet. 13 januari 2020, s. 16.
41
Webbartiklar
Nordlund, Felicia. 2020. Goda resultat för vaccinstudier på äldre: ”Väldigt lovande”. SVT Nyheter. 26 november 2020.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/goda-resultat-forvaccinstudier-pa-aldre-emma-frans-valdigt-lovande (Hämtad: 2020-11-15).
TT, 2020. Carl Philip och Sofia har corona. Svenska Dagbladet. 26 november 2020.
https://www.svd.se/prinsparet-har-testats-positivt-for-covid-19 (Hämtad: 2020-11-26).
Wallin, Cissi & Sporrong, Olle. 2020. Smittan lamslår byn: ”Folk är jätterädda”. Expressen.
25 november 2020. https://www.expressen.se/premium/nyheter/smittan-lamslar-byn-folk-arjatteradda/ (Hämtad: 2020-11-26).
Webbplatser
Folkhälsomyndigheten. 2020 a. Nytt coronavirus upptäckt i Kina.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/nyttcoronavirus-upptackt-i-kina/ (Hämtad: 2020-11-10).
Folkhälsomyndigheten. 2020 b. Om viruset och sjukdomen.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/ (Hämtad: 2020-11-10).
Folkhälsomyndigheten. 2020 c. Frågor och svar om covid-19 (coronavirus). https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid19/fragor-och-svar/ (Hämtad: 2020-11-10).
Folkhälsomyndigheten. 2020 d. Bekräftat fall i Jönköping av nya coronaviruset (2019-nCoV).
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/bekraftatfall-av-nytt-coronavirus-i-sverige/ (Hämtad: 2020-11-10).
42 https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik- uppfoljning/smittsammasjukdomar/veckorapporter-covid-19/2020/covid-19-veckorapport-vecka-11-2020.pdf (Hämtad: 2020-11-12).
Folkhälsomyndigheten. 2020 f. Veckorapport om covid-19, vecka 39. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistikuppfoljning/smittsamma-sjukdomar/veckorapporter-covid-19/2020/covid-19-veckorapportvecka-39-final.pdf (Hämtad: 2020-11-12).
Folkhälsomyndigheten. 2020 g. Personer över 70 bör begränsa sociala kontakter tills vidare https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/personerover-70-bor-begransa-sociala-kontakter-tills-vidare/ (Hämtad: 2021-01-04).
Folkhälsomyndigheten. 2020 h. Lärosäten och gymnasieskolor uppmanas nu att bedriva distansundervisning
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter- ochpress/nyhetsarkiv/2020/mars/larosaten-och-gymnasieskolor-uppmanas-nu-att-bedrivadistansundervisning/ (Hämtad: 20201-01-04).
Folkhälsomyndigheten. 2020 i. Nya regler för restauranger och krogar
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/nya-reglerfor-restauranger-och-krogar/ (Hämtad: 20201-01-04).
Folkhälsomyndigheten. 2020 j. Förslag: Ytterligare begränsningar av allmänna sammankomster
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/forslagytterligare-begransningar-av-allmanna-sammankomster/ (Hämtad: 20201-01-04).
Nationalencyklopedin (NE). 2020 a. Alarmistisk.
https://www-ne-se.till.biblextern.sh.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/alarmistisk (Hämtad: 2020-11-25).
43 Nationalencyklopedin (NE). 2020 b. Lugnande.
https://www-ne-se.till.biblextern.sh.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/lugnande (Hämtad: 202011-25).
Nationalencyklopedin (NE). 2020 c. Neutral.
https://www-ne-se.till.biblextern.sh.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/neutral-(kemi) (Hämtad: 2020-11-25).
SVT Nyheter. 2020. Sverige får bottenbetyg i stor coronastudie
ttps://www.svt.se/nyheter/sverige-far-bottenbetyg-i-stor-coronastudie (Hämtad: 2021-01-04).
World Health Organization (WHO). 2020. WHO Director-General's opening remarks at the media briefing on COVID-19 - 11 March 2020.
44
11. Bilagor
11.1 Kodschema
V står för variabel (fråga). V1: ID V2: Publikation/mediebolag • Aftonbladet • Expressen • Svenska Dagbladet • Dagens Nyheter V3: Redaktionsmaterial • Nyhetstext • Ledare • Krönika • Notis • Debatt/insändare • Övrigt V4: Tonläge • Alarmistisk • Lugnande • Neutral V5: Värdeord”Trots att han är sjuk” ”Panik”
45 "Krisplan" "Största allvar" "Rädslan" "Dödligt" "Kraschar"
"Vi tror på förnuftet" "Det här ger oss muskler" "Krig"
"Vi klarar det här" "De jobbar dag och natt" "Självmord"
"Skyddsdräkt" "08:orna sköter sig" "Förvärrar"
"Chocken" "Starkare land" "Smittan planar ut" "Dödsstöten"
"Vittnar anhöriga" "Lagt locket på" "Förfärligt" "Sommaren försvann"
46 "Positiva"
"Värsta" "Vara över"
"Rycker in" "Desperata" "Larm" "Blöda"
"Stoppa"
"Krisen" "Förändra styret" "Larmet" "Kaos"
"Dödstal" "Undervärderade" "Smockan"
"Mystiska symtom" "Förvånar läkarna" "Respirator" "På en vecka"
"Ny chans"
"Svänger loss" "Coronadans"
“Alla som smittas bildar antikroppar" "Skräcknatten"
"Kan inte ge den vård som behövs" "32" "Kan dö"
"Hjärtattack"
"Palliativ" "Dråp" "Coronasjuka" "Skydda" "Larm" "Kurvan stiger"
"Chock"
47 "Coronaoro"
"Stefan Ingves"Citerar Ingves själv "Myndigheten" "Överbefälhavaren"Citeras från en elitperson "Värstascenario" "Kaos" "Redo för isolering" "Ingen frisk"
"Krisforskare tonar ner"
"Beredda att betala för att rädda liv” "Stendött"
"Bär munskydd, för andras skull" "Hejdå gamla världen" “Aldrig igen" "Virusrädsla" "Är akut"
"Du är inte ensam"
"Läkarens oro" "Rimlig vård" "Vänt krisen"
"Avbokar allt" "Riskerar konkurs" "Mörk och destruktiv"
"Misslyckande"
48 "Allt slås sönder"
"Fånge hos en psykopat" "Exceptionell åtgärd"
"Akut kris" "70 000" “Försvinna" "Färre brott"
"Konkurs"
"Enorm" "Riskerar" "Hot"
"Regeringen varnar" "Alternativt scenario" "Ras"
"Slår hårt" "Psyke"
"Dyster" "Extremt" "Utmanande" "Galet"
"Tiotusentals" "Hotade"
"Säpo" "Varnar" "Krisen" "Cyberspionage" "Hyllas"
"Kris"
"Hoppet" "Driver upp" "Äldre dör" "Avancerad"
"Psyksjuka" "Drabbas" "Hårt" "Krisen" "Stressen" "Ökar på" "Risk" "Ger smittan fart"
49 "Svårare att väcka" "Intensivvård"
"Ångest"
"Corona är skrämmande" " Det finns något värre" "Många kan bli smittade"
"Sjukdomarna som gör corona-smittan farligare" "Man är riktigt utsatt"
"Oro för corona viruset" "Vågar inte gå ut" "Dödat demokratin" "Glada video" Succé"
"Har inte råd att leva i karantän" "Skräck för corona"
"DU" “Smittad utan att veta"
"Viruset slår mot kärnan av svensk demokrati" "Tvingades ligga i respirator" “Stanna hemma" "Skänkte bort- nu finns det bara två kvar” "50 IVA-platser lediga i Stockholm" "Tegnell: säkra"
"Illskan mot" "Lurad"
50 "Brutal påminnelse" "Ingen är stark"
"Läkarnas larm" "Allvarligt"
"Blev inget farväl" "Gör ont" "Usch" "Styrkebesked"
"Stäng krogen- Nu!" "Larmet" Dödligare "
"Ny uppmaning" "Krävs fler uppoffringar" "Tegnell: aldrig blir av med viruset" "NEKA PATIENTER VÅRD" "PROFESSOR" "TUSENTALS" "DÖ" "100 000" "Friskförklarats" "VÄDJAN" "HJÄLP OSS" "FÖRINTELSEÖVERLEVAREN" "94" "DÖD" "Glädje"
"DE RIKA" "AVSLÖJAR" "KLASSKLYFTAN" "KRISEN" "DÖD"
"Folkhälsomyndighetens" "avgörande" "misstag" "CORONASKRÄCK" "JÄVLIGT" "RÄDD"
"DRÖM" "STOPPAS" "CORONAKARANTÄNEN" "VÄNDNINGEN" "Hyllas"
51 "DOLDA" "MAKTHAVARE" "KRISEN"
"ANDERS TEGNELL" "DÖD" "VÄLDIGT" "JOBBIG" "Larmet" "Skadas" "För evigt"
"Diffusa" "Smitta utan att veta"
"FLEST DÖDA" "TVÅ VECKOR I RAD" "Löfven" "Skadar" "Sverige"
"Dödade" "25-årig" "Familj"
"Sluta ducka" "Coronakris på allvar" "Förvirrande "
"25 procent skulle få corona" "Tveklöst slå mot besöksnäringen" "Blir bara runtbollade"
"Hosta en medmänniska i ansiktet" "Otroligt allvarligt"
"Gömma undan döden" "Gör vad som krävs" "Riskerar våra barns hälsa" "Kris"
"Visar dåligt omdöme"
"Kommer en dag vi kan säga - Det är över nu " "Ungas oro"
52 "Gigantiskt"
"Peter Wolodarski" "Tolerera" "Massdöd" "Krisen" "Arbetslösheten" "Skena"
"Osäkra siffror" "Granskas" "Dödsfall" "Stor vilja" "Hjälpa"
"Folkhälsomyndigheten" "Toppen av spridningen passerad" "Krisen" "Kommer inte vara över"
