Sammanfattning av resultat - Individanpassad undervisning

4. Resultat

4.3. Sammanfattning av resultat

Elevers svårigheter i vissa ämnen. De flesta elever både från årskurs 6 och 9 har problem med ett eller flera ämnen, och som de betraktar svårare än övriga ämnen. Denna undersökning påvisar att de naturvetenskapliga ämnena är de svåraste ämnena, vilket majoriteten elever från båda grupper tycker (s.20, figur.3 och s.23, figur 15).

Individanpassad undervisning. De flesta elever tycker att det är nödvändig med extra hjälp i de ”svåra” skolämnena, och är i stort behov av det.

Trots att majoriteten av elever i åk 6 tycker att det är nödvändigt med extra hjälp i de besvärliga skolämnena kunde de inte bestämma om du behöver en undervisning som är anpassad till deras behov.

Beträffande elever i åk 9. Majoriteten av dem tycker att de lär sig bättre av att undervisningen anpassas efter deras behov, förutsättningar och förmågor (s.25-26, figur 21-23). Resultaten visar också att olika elever har olika inlärningsmetoder och föredrar olika arbetsformer för att uppnå ett bra resultat. De tycker också att det är mycket viktigt med lärarens återkoppling (s.26-27, figur 24-27). Elever tror också på att en individanpassad undervisning som bidrar till bättre betyg (s. 28 figur 28). Majoriteten av eleverna i åk 9 är dock nöjda med dagens undervisning. (s. 25figur 20).

Intresse. En del elever i årskurs 6 har lågt intresse för några av de ämnen som betraktas som svårast (se bilaga 4 och 5). Figur 7(s.22) visar att elevernas mest intressanta ämnen inte tillhör de naturvetenskapliga ämnena. Hos några av eleverna i åk 6 har det visat sig att de ämnen som de inte har ett stort intresse för och/eller ämnena som betraktas som ”svåra” ändå ingår i behörighetskravet i deras drömutbildning (s.22, fråga 8).

Några av eleverna i åk 9 kommer att ändra eller möjligtvis ändra på sina framtida studieval för att komma undan svåra ämnen. I nuläget har till och med några av eleverna gjort ett studieval för att slippa de krävande ämnena. (s. 28 figur 29)

5 DISKUSSION

5.1 SAMHÄLLETS BEHOV

Vi lever i en tid av snabb omvandling med stora förändringar som påverkar skolans yttre och inre villkor (Ellmin 2011), och i ett globaliserat kunskapssamhälle med allt starkare internationell konkurrens, där medborgarnas kompetensnivå och därmed också deras inlärning ingår som en central konkurrensparameter. Denna situation har gjort att man alltmer uppmärksammat och ökat pressen på mer lärande (Illeris 2007).

Om kunskap är grunden för samhällsutvecklingen, tillväxten och välfärden (Ellmin 2011, 157), hur ska då den goda pedagogiken och det goda lärandet se ut i en skola som vill skapa ett gott samhälle?

Dewey säger att samhälle, skola och individ måste utgöra en helhet om man vill nå pedagogisk framgång (Forssell 2011,104)

Det krävs i dag ett skolsystem som kan möta individens och samhällets behov. Därför måste vi blivande lärare titta på vår kompetens i det perspektivet. Det sätts högt värde inte bara på färdigheter och kunskaper hos läraren, utan även på flexibilitet och nyskapande. Att skolan inte alltid fungerar och att många elever inte klarar betygen för behörighet till gymnasiet gör att ingen skolpolitiker, skolchef eller rektor kan inta en passiv hållning i denna fråga. Det är blivande lärare och redan verksamma lärare som aktivt måste förhålla sig till detta (Ellmin 2011).

Enkätresultaten (ÅK6) visar att vissa ämnen som några elever har svårt med eller ämnen som elever inte är intresserad av egentligen ibland är ett viktigt och centralt ämne i deras drömutbildning. Enkätresultaten (ÅK9) visar också att valet av framtidsstudier som eleven gör påverkas av de svårigheter i ämnena som eleven har. Enligt enkätsresultaten finns det några elever som undviker att välja vissa inriktningar där de tvingas läsa de ”svåra” ämnena; ja att eleven avsiktligt väljer bort en inriktning i syfte att slippa vissa ämnen. Det finns också en risk att eleven väljer att studera vidare inom en inriktning som i själva verket inte ligger inom hans/hennes intresseområde, vilket med stor sannolikhet får negativa effekter på dennes prestanda i kommande yrkesliv.

Detta kan riskera att elever på sikt avbryter sina studier och föredrar arbetslös tillvaro framför skolbänken. Att avstå från att läsa de ”svåra” ämnena leder också till att många viktiga utbildningsplatser står tomma. Det är kanske en av förklaringarna till den höga ungdomsarbetslösheten eller bristen på exempelvis kemilärare. Om skolan inte främjar den enskilde individens utveckling, eller dennes lärande, kommer inte heller individen att fungera fullt ut i samhället, eller förvärva livslång lust att lära. En individanpassad undervisning är därför nödvändig eftersom vi människor är så olika, har olika behov och förutsättningar.

5.2 INDIVIDENS BEHOV

Redan tidigare under 1900- talet har det funnits uttryck i skolans styrdokument som satt individen i centrum. I de första läroplanerna beskrivs individualisering i termer av en anpassning till elevernas läggning, mognad, intressen och förmågor. Även om individualisering som term inte återfinns i Lpo 94 och Lgr 11 ställs krav på en anpassning av undervisningen i förhållande till elevernas förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov. När man talar om elevers individuella behov kan man ställa sig frågan om behov av vad. Att läraren utreder detta kan bilda utgångspunkt i förståelsen av hur individualiseringen skall kunna formas. Det kan röra sig om elevers behov av kunskap och av att undervisningen skall vara rolig och stimulerande, men det kan också handla om sådant eleven kan ha nytta av i ett framtidsperspektiv, såsom möjligheter till fortsatt utbildning och arbete.

Enkätresultaten (Åk9) visar att elever har olika behov. De tycker också att lärarna ska individualisera sin undervisning för att möta dem där de befinner sig och tillgodose deras olika behov. Resultaten visar att elever vill ha en innehållsanpassad undervisning som medverkar till bättre förståelse i ämnena. Ett individualiserat innehåll har stora effekter på elevens kunskaper om den tar dennes individuella intressen som utgångspunkt. Då elever får arbeta med uppgifter som är utvalda utifrån individuellt intresse blir de välmotiverade, uppmärksammade, koncentrerade, uthålliga och vidgar sina kunskaper och värderingar (Hidi, 1992).

Resultaten visar att elever är i behov av någon form av individuell tid för arbete i egen takt då de själva kan påverka hur mycket tid som avsätts och hur tiden används. I sina studier säger Bloom (Slavin 2006), att nästan alla elever i normalklassen kan nå undervisningsmålen på den

högsta betygsnivån om de får den tiden de behöver, och om undervisningen utgår ifrån deras förutsättningar.

Av enkätsresultaten (Åk9) får man uppfattningen att elevernas inlärningsmetoder varierar. På samma sätt som vi har olika personligheter finns det alltså individuella metoder. Individuellt eller anpassat arbetssätt går ut på att eleven själv kan påverka sin egen inlärningsmetod genom vilken denna tar sig an uppgiften och kan välja material och medier som passar ens förutsättningar. Vissa elever lär sig bäst genom att lyssna, andra genom att läsa och se och ytterligare andra genom att känna och göra (kinestetiskt lärande).

Daniel Kolb (1986) talar om fyra olika inärningstilar: aktiv, reflekterande, logisk och praktisk. De har olika utpräglingsgrad hos olika människor. Det handlar om att ta hänsyn till alla de förhållanden som har betydelse för lärandet. Välutrustade skolor eller klassrum bör ha olika lärocentra med olika typer av materiella resurser som är anpassade till visuellt lärande, auditivt lärande och kinestetiskt lärande.

Majoriteten av eleverna tycker att det är oerhört viktigt med lärarens regelbundna uppföljning av deras kunskapsutveckling. Enligt Lgr 11 finns det olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Varje elev skall ha en individuell utvecklingsplan för att försäkra sig om att uppnå skolans mål och en individuell och flexibel sådan som också planeras noggrant.

5.3 INDIVIDENS INTRESSE

Enkätresultaten (figur 3, s. 20, figur 7, s. 21 och figurer 8-13, bilaga 4 & 5) illustrerar en bild av hur intressen för ett skolämne påverkas negativt av ämnessvårigheter. De naturvetenskapliga ämnena tyckts vara svårast och de minst intressanta ämnena enligt denna undersökning. Gärdenfors (2012) säger att förståelse och motivation hänger nära samman, ja att det är kul att förstå. Figurer i bilaga 4 och 5 bekräftar det som Gärdefors säger, dvs. att eleven har låg motivation för svåra ämnen. Den inre motivationen ökar när man förstår det man lär sig. Upplevelsen av att förstå kan i sig stimulera ett fortsatt lärande medan det är frusterande och nedslående att inte förstå. Vidare säger Gärdenfors att många elever har tappat sin motivation för studier därför att de helt enkelt inte förstår, vilket denna

undersökning också visar, d.v.s. att eleven inte är motiverad att läsa de svåra ämnena. Därför bör förståelsen vara ett centralt mål inom utbildningssystemet.

Illeris (2007) menar att eleverna nedprioriterar tekniska och naturvetenskapliga områden, eftersom humanistiska och sociala områden ger betydligt större möjligheter för ungdomarna att få till stånd ett samspel mellan ämnesinnehåll och identitetsbildning. Men det finns många metoder som också kan göra eleverna intresserade av de naturvetenskapliga ämnena. Stensmo (2008) säger att undervisningen flyter bättre om man kan visa på sambanden mellan skolkunskap och livskunskap.

I uttrycket learning by doing återspeglar Dewey en syn på människan som aktiv gentemot sin omvärld. Elever bör ges möjligheter att aktivt pröva och experimentera där deras intresse och aktivitet är utgångspunkten för ett målinriktat arbete. Med att ge elever möjlighet att pröva och experimentera medverkar man till att de ackommoderar. När barnet ackommoderar utvecklas det helt nya scheman och tankestrukturer, d.v.s. det ändrar sitt sätt att tänka och tillfogar nya erfarenheter till sitt tänkande. En helt ny utveckling sker därför att ackommodation är en motor för kunskapsutveckling hos en individ.

Gärdenfors talar om att känslor och motivation är drivkraften för lärande. All praktisk erfarenhet säger att engagerade och motiverade elever med gott självförtroende lär sig betydligt bättre och snabbare. Hjärnforskningen visar att det som är viktigt för utvecklingen av förmågor som till t.ex. att läsa, skriva och räkna är elevernas känslor och deras motivation. Många gånger misslyckas lärandet bl.a. på grund av brist på självförtroende och dålig motivation. Vill man skapa en utbildning på människans individuella villkor skall man sträva efter att förstärka elevernas självförtroende och deras motivation. Skolan ska också förstå och respektera barnets erfarenheter och föreställningar, och med utgångspunkt i dem finna lämpliga steg som leder till en begynnande vetenskaplig förståelse i enlighet med de uppsatta målen

34 5.4 SLUTSATS

Ända sedan 1900-talet har det funnits uttryck i skolans styrdokument som har placerat individen i centrum. Att sätta individen i centrum tyder på att en individanpassad undervisning är nödvändig då den utgår ifrån den enskilde elevens behov och förutsättningar. Elever har svårigheter i vissa skolämnen, därför är de i behov av olika typer av individanpassad undervisning. Generellt tror elever att individanpassad undervisning förbättrar betygen, liksom tidigare forskning också påvisar. Min studie visar att elevers svårigheter i vissa skolämnen medför att intresset för dessa sjunker. Krävande ämnen resulterar i bristande motivation eftersom man helt enkelt inte förstår dessa.

Vi blivande lärare måste se, upptäcka och ta hänsyn till elevens individuella behov och handla utifrån från den övertygelsen. Som en av eleverna i årskurs 6 uttryckte sig: ”jag vill bli apotekare”, men resultatet i enkäten visar att ämnet kemi är ett av hans svåraste.

Vi måste också utgå ifrån Skollagen som säger att undervisningen ska främja alla elevers utveckling och lusten att lära i ett livslångt perspektiv.

6 REFERENSER

Andersson, Björn (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap- Kunskapsbygge med hjälp av ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur AB.

Arfwedson Gerd B, Arfwedson Gerhard. (2002). Didaktik för lärare- en bok om lärares yrke i teori och praktik, andraupplagan. Stockholm: HLS Förlag.

Dysthe Olga, Hertzberg Frøjdis & Løkensgard Hoel, Torlaug (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur AB.

Ellmin, Roger (2011). Elevens lärande: att erbjuda möjligheter. Stockholm: Liber AB

Forssell, Anna (red) (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber AB.

Gärdenfors Peter (2010). Lusten att förstå-Om lärande på människans villkor. Stockholm: Natur och kultur.

Hartman, Sven G, Lundgren, Ulf P (1980). Dewey John- Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur.

Illeris, Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Lindkvist, M. Individualisering - att kliva ur och vara i gemenskap. (Licentiatavhandling) Linköpings Universitet, 2003.

Lärarförbundet (2011). Lärarens handbok - läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. Lund: Studentlitteratur AB.

Olsson, Henry & Sörensen, Stefan (2007) Forskningsprocessen- kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB

Richardson, Gunnar (2010). Svensk utbildningshistoria- Skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur AB.

Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan-Mål och riktlinjer, Kursplaner, Timplaner. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget

Stensmo, Christer (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Stensmo, Christer (2008). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.

Svedberg, Lars(2000). Gruppsykologi-om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Vinterek, M. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus, nr 31.

Webbsidor/Internetkällor

Lärarförbundet (2012). Akut brist på lärare i NO och teknik. Tillgänglig:

http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/003A93BC?OpenDocument&menuid=00326A 1C(2013-02-01).

Sveriges radio (2013). Fortsatt hög ungdomsarbetslöshet. Tillgänglig:

BILAGA 1

Begäran om vårdnadshavarens samtycke för undersökning. Information

Hej!

Jag heter Namam Abdulahad och är en student från Malmö Högskola. Jag läser min sista termin till lärare med inriktning NO och matematik. Under den här terminen kommer jag att skriva mitt examensarbete. Det innebär att jag ska göra en undersökning kring ämnet individ anpassad undervisning. Mitt syfte är att undersöka vikten med individanpassad undervisning hos elever och individ anpassad undervisningspåverkan på framtidens val vid vidare

utbildning. Detta vill jag studera genom att göra en kvantitativ undersökning, där elever svarar på ett antal frågor i form av en enkät. Till min undersökning behöver jag 20 elever från

årskurs 9 och 10 elever från årskurs 6 som deltagare.

Undersökningen kommer att utföras i skolan, deltagare/elever kommer att vara anonyma, inga privata informationer som identifierar deltagare kommer att rapporteras och inte skolans namn heller, eftersom det är tystnadsplikten som gäller vid undersökningen.

Samtycke

För att undersökningen utföras på ett korrektsätt behöver jag ditt samtycke som vårdnadshavare och ditt samtycke som deltagare.

Elev

För att delta i studien, kryssa ja i nedanstående ruta.

Ja Nej

Vårdnadshavare

Genom att kryssa ja i nedanstående ruta tillåter jag att mitt barn deltar i undersökning.

Ja Nej

--- Deltagande barns namn och namnanteckning

Vårdnadshavarens namn och namnanteckning

---

Ort och datum

Lärarstudent: Namam Abdulahad namam.habib@comhem.se

BILAGA 2

Enkäten

För elever som går i årskurs 6.

1. Vad tycker du om ämnena som du har läst hittills i det här läsåret? a) Alla är svåra

b) Alla är lätta

c) Vissa är svåra och vissa är lätta

2. Om svaret på ovanstående fråga är a eller c, är de ämnena lika eller olika svåra? a) Lika svåra

b) Olika svåra

3. Vilka ämnen tycker du är svåra?

Rangordna de svåra ämnena efter svårighetsgrad.

Sätt en 1:a för det ämnet du tycker är svårast, en 2:a för det du tycker är näst svårt, en 3:a för det du tycker är mindre svårt osv.

( ) Svenska/Svenska som andra språk ( ) Engelska ( ) Moderna språk ( ) Modersmål ( ) Matematik ( ) Biologi ( ) Fysik ( ) Kemi ( ) Teknik ( ) Geografi ( ) Historia ( ) Samhällskunskap ( ) Religionskunskap ( ) Bild

( ) Hem- och konsumentkunskap ( ) Idrott och hälsa

( ) Musik ( ) Slöjd

4. Är det viktigt med extra hjälp i det/de ämnena som du tycker är svårt/svåra? a) Ja

5. Behöver du en typ av undervisning som passar just dig i varje ämne du tycker är svårt?

a) Ja b) Nej

6. Gillar du skolämnena lika eller olika mycket? a) Lika mycket

b) Olika mycket

7. Om du gillar skolämnena olika mycket, rangordna följande 18 skolämnen efter vad du tycker om dem. Sätt en 1:a för det du tycker bäst om, en 2:a för det du tycker näst bäst om och en 18:a på det du tycker sämst om.

( ) Musik ( ) Slöjd

8. Vad vill du bli när du blir stor? Gör bara ett val.

BILAGA 3

Enkäten

För elever som går i årskurs 9.

1. Vad har du för intryck på ämnena som du har läst hittills (från åk 6)? a) Alla är svåra på något sätt.

b) Alla är lätta på något sätt.

c) Vissa ämnen är svåra och vissa är lätta.

2. Om svaret på ovanstående fråga är c, vilket/vilka ämnen tycker du är svårt/svåra? a) Svenska/Svenska som andra språk

b) Engelska c) Moderna språk d) Modersmål e) Matematik f) Biologi g) Fysik h) Kemi i) Teknik j) Geografi k) Historia l) Samhällskunskap m) Religionskunskap n) Bild

o) Hem- och konsumentkunskap p) Idrott och hälsa

q) Musik r) Slöjd

3. Ange på skalan nedan hur mycket hjälp i genomsnitt du behöver i det/dem ämnen som du tycker är svåra.

Inte alls1---5---10Mycket

4. Ange på skalan nedan hur viktigt tror du det/de ämnena är för dina framtidsstudier. Inte alls1---5---10Mycket

5. Tror du att ämnen som du tycker är svåra kommer att stå i vägen för dina framtidsplaner(drömmar)?

a) Ja b) Nej

6. Om svaret på ovanstående fråga är ja, skulle du ändra dina framtidsplaner för att undvika att läsa det/dem ämnena.

a) Ja b) Nej

c) Möjligtvis

7. Hjälper dagens undervisning dig att förstå ämnet/ämnena som du tycker är svåra? Ange svaret på skalan nedan.

Inte alls 1---5---10 Mycket

8. Behöver du en annorlunda undervisning som anpassas just efter dina behov, förutsättningar och förmågor för att förbättra dina betyg?

a) Ja b) Nej

9. Lär du dig bäst av lektioner och arbetsuppgifter som anpassas till din kunskapsnivå? Ange svaret på skalan nedan.

Instämmer1---5---10 instämmer absolut

absolut inte

10. Får du bättre förståelse i ämnena, om du får den tiden du behöver för att göra klart dina uppgifter? Ange svaret på skalan nedan.

Instämmer1---5---10 instämmer absolut absolut inte

11. Föredrar du en viss typ av lärstil? a) Ja

b) Nej

12. Om svaret på ovanstående fråga är ja, vilken lärstil föredrar du? Kryssa för ett alternativ.

a) Lyssna på föreläsningar, samtal, ljud och musik. b) Se bilder eller läsa texter.

13. När du arbetar i skolan, vilken arbetsform hjälper dig bäst med ämnena? Kryssa för ett alternativ.

a) Helklass där läraren berättar och klassen lyssnar b) Arbete ensam

c) Arbete i par tillsammans med en kamrat d) Arbete i en grupp med 4-5 klasskamrater e) Annat

14. Hur stort är behovet för en uppföljning på din kunskapsutveckling där du får en feedback av din lärare?

Inte alls 1---5---10 Mycket

15. Om undervisningens innehåll, form, tid anpassas efter dina behov och förmågor, om du själv väljer det studiesättet som passar bäst och om din lärare regelbundet råder, ger feedback och följer upp din kunskapsutveckling:

Tror du att ditt betyg kommer att förbättras?

Inte troligt 1---5---10 Självklart

16. Vilket gymnasieprogram/inriktning har du sökt till?

a) Programmet som jag har sökt inte kräver hög betyg i ämnena.

b) Programmet som jag har sökt gör mig att jag slipper läsa de ”svåra och krävande” ämnena.

c) Programmet som jag har sökt gör mig att jag ändå ska läsa dem ämnena som kan vara svårare och krävande.

d) Jag är inte alls intresserad av att studera.

BILAGA 4

Figurer 8-13 visar ett samband mellan de ämnen som varje elev tycker är svåra och de sex minst omtyckta ämnena. De röda staplarna visar ämnen som är minst omtyckta, höjden på staplarna visar graden på det, ju högre stapeln är desto mindre omtyckt är ämnet. De blå staplarna visar ämnen som eleven tycker är svåra, höjden på staplarna visar graden av svårighet. Ju lägre stapeln är desto svårare är ämnet.

Figur 8 Figur 9 Figur 10 0 5 10 15 20 Elev 1 Elev 1 0 5 10 15 20 Elev 2 Elev 2 0 5 10 15 20 Elev 4 Elev 4

44 BILAGA 5 Figur 11 Figur 12 Figur 13 0 5 10 15 20 Elev 7 Elev 7 0 5 10 15 20 Elev 9 Elev 9 0 5 10 15 20 Elev 10 Elev 10

In document Individanpassad undervisning (Page 35-50)