Sammanfattning av resultat

Resultatet av det empiriska materialet visar ett tydligt mönster där pedagogen designar rum- met åt barnen och tillåter barnen utforska och vara sina egna didaktiska designer i den digitala lärmiljön (design för lärande). Vad som blir gemensamt för de videoobservationer som utför- des är att barnen är inbjudna i en digital lärmiljö där de själva är mer producenter i sitt möte med det digitala gränssnittet än konsumenter (Kjällander, 2016). I mötet med det digitala gränssnittet kommunicerar de sin kunskap och blir sina egna digitala designers utifrån vad pedagogerna har iscensatt och skapat förutsättningar för. Pedagogerna lämnar barnen till att utforska tillsammans och skapar utifrån egna förutsättningar och kunskap sina egna lärvägar (design i lärande).

Barnen rör sig i det vidgade digitala gränssnittet i alla videoobservationer men på olika sätt. I några videoobservationer är fokus på leken som inspireras utifrån det digitala gränssnittet och i andra blir fokus på vad som sker på lärplattan. Vad som erbjuder barnen till att agera på olika sätt beror dels vad barnen är intresserade av samt på vilka meningserbjudanden som barnen ges (Kjällander, 2014). Barnen samlas gemensamt kring lärplattan mer intensivt när den finns tillgänglig hos dem och de kan välja bland olika appar och utifrån olika teckensystem skapar de olika ljud, följer instruktioner, dansar, härmar, mimar, gör bilder, hoppar, springer och har ögonkontakt med varandra. När de sitter ned runt lärplattan blir kroppskontakt, kroppsrörelser och talet de starkaste teckensystemen när barnen koncentrerat riktar sina ögon på lärplattan.

Barnen förlitar sig på designen på skärmen och använder den information som kommer upp på skärmen och skapar mening av det som är greppbart (erfarenheter) när barnen får vara själva i att designa sina egna lärvägar i mötet med det digitala gränssnittet. Vad som fram- kommer i studien är att barn interagerar med digitala lärmiljöer via olika teckensystem på olika sätt beroende av hur pedagogen har erbjudit den digitala lärmiljön och materialet. Bar- nen tar hjälp av deras tidigare erfarenheter och kunskaper och lär och stöttar varandra att ge- mensamt interagera i det digitala gränssnittet.

6. Diskussion

I följande kapitel inleds resultatdiskussionen där studiens resultat diskuteras och jämförs samt analyseras studieresultatets förankring i tidigare forskning. Därefter följs en metoddiskussion som innehåller reflektioner över val av metod som gjorts av det insamlade empiriska materialet.

6.1 Resultatdiskussion

Resultatet av studien visar på ett beroende av pedagogers digitala design (Jahnke och Kumar, 2014), och applikationernas design vilket får betydelse för användandet av digitala verktyg i olika aktiviteter och som stödjer barnens agency om applikationerna är betydelsefulla för barnen (Petersen, 2015). Oavsett om barnen agerade didaktiska designers och skapade egna lärvägar agerade inte barnen fullt ut på egen hand, utan också i samspel med pekplattor vilket skapar olika förutsättningar för barns agerande. I likhet med Petersen (2015) och Kjällander (2013) utmanar och frångår barnen i denna studie pedagogens didaktiska design dels beroende på att de kan flytta runt på lärplattan och dels på lärplattans tryckkänslighet samt att när barnen positionerar sig mellan lärande och lek så bygger gränssnittsinteraktion på barnens intresse och begäran att delta.

I motsats till Walldén Hillströms (2014) forskning saknar studien observationer på hur barnen använder olika strategier för att ”äga” lärplattan då barnen tillsammans sitter runt lärplattan och låter varandra trycka på skärmen samtidigt. Vid observationerna är barnen mycket tillåtande och medvetna om att de tillsammans ska sitta kring lärplattan. Tillsammans skapar de sina turordningar och kommunicerar mycket via talet, men också med olika semiotiska resurser, valet att orientera sig på lärplattan. Istället för att användandet av lärplattor blev en exklusiv aktivitet som var resultatet i Walldén Hillströms (2014) visar denna studie att de digitala aktiviteterna skapar gemenskap mellan barnen runt lärplattan och bjuder in till samarbete. I motsats till Walldén Hillströms (2014) forskning, där barnen utvecklade olika tillträdesstrategirer för att använda de digitala verktygen visar denna studie att när barnen i större utsträckning fick tillträde till att använda de digitala verktygen på avdelningen, så försvann barnens behov av att behöva utveckla olika tillträdesstrategier.

Vidare synliggörs hur barn hjälper andra barn att lösa olika problem i det digitala gränssnittet. I likhet med Walldén, Hillström (2014) krävs att barnen visuellt skall kunna förstå och tolka aktiviteten på lärplattan och de symboler och bilder som finns på skärmen. Barnen förhåller sig till varandra för att kunna lösa problem genom att de vet hur de ska fråga och kommunicera med varandra. Barnen har olika mängd digital kompetens och den som sitter på digital kompetens hjälper de andra att lösa problemen.

Studien visar att barnen intresserar sig för att utforska materialet som också gav meningserbjudanden i olika utsträckning, där barnen skapar olika lekar i mötet mellan material och det digitala gränssnittet. Min tolkning är att mötet blev synligt mellan barn och material utifrån ett vidgat digitalt gränssnitt då det gick att se mötet där barnen gick in i olika världar som är estetiskt tilltalande och skapade en känsla av lugn och avkoppling. Med projektorn som hjälpmedel i den digitala lärmiljön bidrog det till visualisering och gemensamt meningsskapande barnen emellan, i likhet med Kjällanders studie (2016). Interaktion mellan barnen i aktiviteter (kroppsrörelser, kommunikation etc.) med det som projicerades på väggen skapade en helhet. I likhet med Kjällanders (2013) forskningsprojekt ”Appkapp” visade barnen i studien på simultankapacitet i det digitala gränssnittet. Barnen interagerar med miljö och material som finns runt omkring dem samt att de tillsammans sitter kring lärplattan och diskuterar och kommer med olika kreativa lösningar på problem.

6.2 Metoddiskussion

Eftersom detta är en liten studie som gjordes på en avdelning på en förskola är det inte möjligt att dra några allmänna slutsatser utifrån studiens resultat. Hade studien genomförts på flera förskolor eller avdelningar hade resultatet möjligen kunnat blivit annorlunda. Studien syftar inte till att försöka ge svar på frågor om den digitala miljön skulle vara bättre än den fysiska miljön eller om digitala verktyg är bättre eller sämre än exempelvis texter. Studien fokuserar på vad som sker i mötet med de redan etablerade digitala resurser som finns i förskolans värld och eventuellt utmanar påståenden om att digitalisering gör saker bättre. Denna studie vill vara ett bidrag för att öppna upp för det förändringsarbete som skolväsendet står inför i den redan etablerade digitaliserande miljön möjliggör nya sätt att kommunicera och lära (Selander, Svärdemo- Åberg, 2009).

6.3 Vidare forskning

Att även, tillsammans studera pedagoger, barn och digitala gränssnittet i interaktion med varandra hade varit intressant att studera då denna studies fokus händelsevis kom att handla om hur barnen möter det digitala gränssnittet. Det skulle vara intressant att intervjua pedagoger kring deras tankar och resonemang och undersöka hur de ser på det digitala lärandet. Vad som också skulle vara intressant att studera vidare kring är om det kan skapa konsekvenser av att barn skapar sina egna lärvägar utan pedagogers vetskap kring det digitala gränssnittet.

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (hämtad: 2018-02-21).

Jahnke, Isa & Kumar, Swapna. (2014). Digital didactical designs: Teachers’ integration of iPads for learning-centered processes. Journal of Digital Learning in Teacher Education, 30 (3), 81-88.

Tillgänglig på internet:

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/21532974.2014.891876?needAccess=true

(hämtad 2018-03-08).

Kjällander, Susanne (2014). En dator per elev: lärande i en digital skolmiljö. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Kjällander, Susanne (2013). Appknapp: peka, leka och lära i förskolan. Stockholms universitet.

Tillgänglig på internet: 2 (hämtad 2018-02-18).

Kjällander, Susanne (2016): Plattan i mattan: digitala lärplattor och didaktisk design i

förskolan.

Tillgänglig på Internet:

https://www.uppsala.se/contentassets/ef5f63b9d1d44487a99c96096077246e/plattan-i- mattan.pdf (hämtad 2018-02-18)

Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. uppl.] (2016). Stockholm:

Skolverket.

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 ( hämtad: 2018-02- 10)

May, Tim (2001). Samhällsvetenskaplig forskning.Uppl.1:14 Lund: Studentlitteratur

Mondala, Lorenza (2006). Video Recording as the Reflexive Preservation and

Configuration of Phenomenal Features for Analysis. I Knoblauch, Hubert, Raab, Juergen,

Soeffner, Hans- Georg och Schnettler, Bernt (Red.). Video analysis. Bern: Lang. Tillgänglig på Internet:

https://pdfs.semanticscholar.org/87f3/956fbb4d5c07e2738b0f8d8fc1a718493698.pdf (Hämtad 2018-02-25)

Petersen, Petra (2015). Appar och agency: barns interaktion med pekplattor i förskolan. Lic.- avh. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2015

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-265324 ( 2018-02- 20).

Prensky, Marc (2001). Digital Natives, Digital immigrants From On the Horizon. MCB

University Press, vol 9, nr 5, oktober 2001. Tillgänglig på nätet:

https://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20%20Digital%20Natives,%20Digital%20I mmigrants%20-%20Part1.pdf ( Hämtad: 2018-02-22).

Roos, Carin (2014) Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. Löfdahl, Annica, (red.). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber

Rostvall, Anna-Lena & Selander, Staffan (red.) (2010). Design för lärande. 2. uppl. Stockholm: Norstedt

Selander, Staffan & Kress, Gunther R. (2017). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur

Selander, Staffan & Svärdemo- Åberg, Eva (red.) (2009). Didaktisk design i digital miljö: nya

möjligheter för lärande. 1. uppl. Stockholm: Liber

Walldén Hillström, Kristina (2014). I samspel med surfplattor [Elektronisk resurs] Om barns

digitala kompetenser och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan. Lic.-avh. Uppsala:

Uppsala universitet, 2014

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-246563 (Hämtad 2018-02-20)