6. Resultat och analys
6.4 Sammanfattning av resultat
I detta avsnitt kommer resultatet från vår empiriska undersökning att sammanfattas, kopplat till vårt syfte och frågeställningar.
6.4.1 Pedagogers tankar i utformningen av den fysiska innemiljön
Intervjupersonerna beskriver hur deras tankar går kring utformningen av den fysiska miljön. Pedagogerna berättar att fokuset ligger på att utforma miljön efter barnen och deras behov, de poängterar att möblerna på förskolan ska vara i barnens höjd och att olika strategier för detta har genomförts. En medvetenhet av betydelsen om vad en möbel kan erbjuda barnet är något gemensamt hos pedagogerna, om inte låga möbler har funnits så har man tagit det som finns tillgängligt och anpassat det för barnens höjd. Några av intervjupersonerna delar med sig av sina erfarenheter av att avgränsa ett stort rum till flera vrår, rum i rummet, för att tydliggöra för barnen vilket material som finns att tillgå. Pedagogerna beskriver främst hur de arbetar med att avgränsa rummet för att kunna erbjuda barnen varierande miljöer som är tydliga. Det framgår också att en avgränsning av rummet kan leda till otydlighet för barnen vad rummet har att erbjuda, då pedagogernas tänkta handlingserbjudandet kan gå förlorat.
6.4.2 Den fysiska innemiljöns påverkan på barn i förskolan
Tillgängligt material menar pedagogerna skapar en tydlighet för barnen då de vet var material finns och har det inom räckhåll. Pedagogerna lyfter också att materialets tillgänglighet är beroende på barnets ålder samt vad det är för typ av material. Pedagogerna har ett gemensamt synsätt på att tillgängligt material är betydelsefullt för att barnen ska få känna sig kompetenta.
De berättar i intervjuerna att de strävar efter att utforma miljöerna så att miljön upplevs som välkomnande och trygg för barnen, intervjupersonerna menar på att miljön ska tala
inbjudande till barnen och få barnen att känna de vill befinna sig i miljön på förskolan. Enligt pedagogerna är miljön en viktig del för barns trivsel och att arbetet med miljön är ett
pågående projekt som aldrig blir klart eftersom det utgår ifrån barnens intresse vilket utvecklas hela tiden. Barns delaktighet i miljön är enligt pedagogerna något betydelsefullt som måste finnas med i den dagliga verksamhet och de menar att detta kan påverka barnen positivt. Pedagogerna beskriver röstning som ett bra arbetssätt för att göra barnen delaktiga i utformningen av den fysiska miljön.
7. Diskussion
I detta kapitel diskuterar vi resultatet av vår empiriska studie. Kapitlet har vi valt att dela in i följande avsnitt: Resultatdiskussion, metoddiskussion och förslag på vidare forskning.
7.1 Resultatdiskussion
Syftet med vår studie är att undersöka pedagogernas erfarenheter av vilken betydelse den fysiska innemiljön har för barn i förskolan. Intervjupersonerna som medverkade i vår studie hade en gemensam syn på den fysiska miljön vilket var att den är betydelsefull för barnen. Nordtømme (2012) menar i sin studie att hur den fysiska miljöns atmosfär upplevs beror på samverkan med materialet och rummet vilket kan upplevas antingen som dålig eller bra. Utifrån intervjuerna med pedagogerna tolkar vi att begreppen miljöestetik samt miljöstress ofrånkomligt hänger ihop då estetiken i miljön kan ha inverkan på vårt mående och göra oss antingen lugna eller stressade. Det framgick i pedagogernas erfarenheter om hallen där estetiken i miljön upplevdes av några pedagoger som stökig då mycket kläder samlades där och ljudnivån var hög, vilket utifrån pedagogernas erfarenheter ledde till att hallen undveks.
Intervjupersonerna betonar vikten av att möblerna bör vara storleksanpassade till barnen. När pedagogerna sågar av benen på borden och stolarna för att anpassa möblerna till barnens höjd är de medvetna om möbelns potentiella handlingserbjudande. I likhet med Eriksson
Bergströms (2013) analys där de studerade pedagogerna konstruerade den fysiska miljön såg pedagogerna i föreliggande undersökning miljön antingen som en möjlighet eller ett hinder. I våra intervjuer framgick det att pedagogerna först såg stolen som ett hinder för barnen men efter en anpassning av stolen till barnens höjd, vilket skapade ett nytt handlingserbjudande för barnen, såg pedagogerna istället en möjlighet.
I vårt resultat framkom det att intervjupersonerna erbjuder barnen olika handlingserbjudande beroende på var i rummets fysiska miljö som barnen befinner sig, en strategi pedagogerna använder sig av är att skapa rum i rummet där olika material erbjuds. Nordin-Hultman (2004)
berättar i sin studie att svenska förskolans innemiljö främst är uppbyggd med olika rum, där miljön i varje rum berättar vad som ska ske i rummet. Hon påpekar däremot att i brittiska förskolor erbjuds barnen massor av alternativ i ett stort rum, som en lekhall. Barnen i brittiska förskolor får till skillnad från barnen i svenska förskolor mer tid för fri lek med tillgång till fritt material. I Nordin-Hultmans (2004) resultat poängteras det att “ordning och reda” styr verksamheten i svenska förskolor, vilket förklaras genom att det material som finns i de olika rummen ska stanna där och inte förflyttas till andra rum. I svenska förskolor erbjuds
materialet vid varje enskilt tillfälle och miljön ses som lättstädad. Den strategi som framgick i vårt resultat utifrån pedagogernas erfarenheter, att skapa rum i rummet, menar pedagogerna leder till tydlighet för barnen om vilket material som finns att tillgå vilket går i likhet med vad Nordin-Hultman (2004) skriver om svenska förskolor. Dock menar Nilsson (2016) att under de senaste åren har den svenska förskolans innemiljö utvecklats från att vara utformad med olika rum till ett stort rum, vilket vi anser liknar den brittiska förskolans innemiljö.
I våra intervjuer framgick det att intervjupersonernas erfarenheter inte stämmer överens med resultatet utifrån Eriksson Bergströms (2013) studie. Denna påvisar att hallen var ett av de rum som barnen befann sig mest i. I en av intervjuerna framgick det att hallen är ett rum som barnen inte gärna vistas i då den upplevs som stökig och opassande för lek. Därav anser vi att hur miljöestetiken upplevs i ett rum kan vara avgörande för hur rummet kommer användas av barnen vilket vi menar även kan påverka barnen då en miljö som är stökig kan leda till
miljöstress och missade handlingserbjudande. En av intervjupersonerna berättar att de har en grind ut mot hallen vilket begränsar barnen från att tillträda hallen. Løkken (2008) har i sin studie observerat hur grindar och stängda dörrar hindrar barn från att hälsa på sina kompisar som anländer till förskolan. Trots att barnen gärna vill gå ut i hallen tillåts de inte då
pedagogerna upplever det som störande (ibid.). Vi menar att denna fysiska reglering som leder till att barnen inte tillåts hälsa på sina vänner eller leka i hallen beror på pedagogernas barnsyn. Kan det vara så att vilken barnsyn pedagogerna har kan vara avgörande för barnets rättigheter? I barnkonventionen (2016) framgår det att; varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. Frågan vi ställer oss är om barnets rättigheter upprätthålls när barnet fysiskt regleras att gå ut i hallen trots att barnet själv vill det.
Samtliga intervjupersoner betonade att materialet ska presenteras på ett inspirerande sätt för barnen. Något vi fann intressant var att intervjupersonernas tillvägagångssätt för att uppnå detta skiljde sig åt, vilket vi anser är beroende på vilken barnsyn de hade. Intervjupersonen som påtalade att materialet skulle vara förberett för en förutbestämd lek skiljer sig från resterande intervjupersoner som menar att barnen ska tillåtas att utforska materialet på egen hand. Eriksson Bergström (2013) påtalar att rummets yttre fysiska ramar samt sättet på vilket materialet erbjuds, förberett eller inte förberett material, påverkar handlingsutrymmet för barnen. Rum och material som har ett förutbestämt och tydligt erbjudande menar Eriksson Bergström (2013) hämmar barnens kreativitet samt deras möjlighet till att individuellt utforska olika handlingserbjudande. Enligt Björklid (2005) uppfattas miljön inte likadant av alla individer och har därför inte samma inverkan på alla, detta är någonting som kan medföra besvär i det pedagogiska arbetet med miljö skriver Björklid (2005). Vi tolkar Björklid (2005) som att varje pedagog är en egen individ och kan därför uppfatta miljön olika. I våra
intervjuer med pedagogerna framgick det att de strävar efter att skapa miljöer som är
föränderliga samt innehåller varierande material för att möta varje enskilt barn, vilket Björklid (2005) lyfter fram som något betydelsefullt.
I intervjuerna med pedagogerna berättade de att tillgängligt material för barnen att kunna använda utan att be någon vuxen om lov var ofta förekommande. Utifrån detta anser vi att pedagogerna hade en medvetenhet om vilken betydelse tillgängligt material kan ha för barnen. I Sandseter och Selands (2016) studie visade resultatet att de barn som hade en hög grad av välbefinnande på förskolan hade gemensamt att de fick fri tillgång till material samt möjlighet att använda rummen och leksakerna när de ville. Därför anser vi att tillgängligt material kan vara betydelsefullt för barnens välbefinnande i förskolan. Två intervjupersoner berättar att de inte har allt material tillgängligt för barnen utan har valt att placera material som pärlor och saxar oåtkomligt för barnen. Utifrån resultatet i Sheridan, Pramling Samuelsson och
Johanssons (2009) studie som visar att barns möjligheter till lärande varierar beroende på förskolans kvalité, samt att förskolor som har låg kvalité kännetecknades av begränsningar i den fysiska miljön och materiella resurser. Vi drar slutsasen, utifrån intervjuerna med
pedagogerna, att ha tillgängligt material för barnen bidrar till en högre grad av välbefinnande samt möjlighet till lärande för barnen. Vi uppfattar det som att vilken syn på barnen
pedagogerna har, antingen som being där barnet ses kompetent och en medskapare eller som
becoming där barnet ses som ofullständiga och i process att utvecklas, kan det hindra eller främja barnens självständighet.