Sammanfattning av resultatet

Den första forskningsfrågan besvarades genom att förskollärarna berättade om hur deras musikundervisning brukar vara. I studiens resultat kom det fram att det ofta sjungs på

samtliga förskolor i olika miljöer, både inne och ute. Musikundervisningen kan variera då de ibland spelar på instrument, använder sångkort och sjunger rörelsesånger. Samtliga

förskollärare upplever att alla barn uppskattar när det har musikundervisning med olika upplägg. Ibland spelar de musik på Ipaden och då dansar och sjunger barnen med, ibland spelar barnen på instrument men även någon gång är det bara en förskollärare som spelar på

34 instrument. Det som framkom i studien kopplas till såväl inommusikaliska som

utommusikaliska lärandemålet i det teoretiska perspektivet.

Andra forskningsfrågan handlade om hur förskollärarna såg på kopplingarna mellan de musikaliska verktyg som förskollärarna använder sig av och barns språkutveckling. Det kom fram i resultatet att sångkorten med bilder på sången är ett uppskattat verktyg. Det bidrar till att öka barnens förståelse för vilken sång som ska sjungas. I resultatet kom det även fram att förskollärarna använder sig av TAKK, vilket innebär tecken som stöd. Då tecknas vissa ord i sångerna samtidigt som sången sjungs. Det som framkom i studien kopplas till

utommusikaliska lärandemål i det teoretiska perspektivet.

I studiens resultat framkom det att förskollärarna inte alltid planerar och skriver ner hur de tänker kring musikundervisningen utifrån didaktiska frågorna. Trots det menade

förskollärarna att deras musikundervisning har ett syfte med vad, hur och varför de utför musikundervisningen. I resultatet framkom det även att förskollärarna menar att mycket av musikundervisningen är utformad utifrån barns önskemål och initiativ. Förskollärarna anser att de lyssnar in vad barnen vill och oftast blir det en spontan musikundervisning där det till en början kanske bara är ett barn som vill sjunga med förskolläraren och sen till slut sitter hela barngruppen med och sjunger. Samtliga förskollärare menar att sång och musik i olika variationer fångar alla barn i alla åldrar till en gemensam musikundervisning. Det som framkom i studien kopplas till barnens inflytande i den didaktiska triangeln i det teoretiska perspektivet.

Det visade sig i resultatet att samtliga förskollärare ansåg att musik och språk hänger samman och att det inte går att skilja dessa åt. Förskollärarna menar att det genom sång och rim och ramsor samt munmotoriska sånger där barn får ljuda orden ökar barnens språkutveckling. Det som framkom i resultatet kopplas till såväl inommusikaliska lärandemål som

utommusikaliska lärandemål med olika lärandeprocesser som skapas genom att erbjuda barn olika sorters musikundervisning i förskolan. Resultatet tyder dock på att utommusikaliska lärandemål dominerar över inommusikaliska mål.

35

8 Diskussion

I detta kapitel presenteras en diskussion av resultatet och analysen utifrån studiens syfte och frågeställningar samt tidigare forskning som presenterats i studien.

Mina tankar innan studien började var att det skulle vara enklare än det visade sig vara att samla på sig empirin om musikundervisning utifrån förskollärarnas didaktiska metod och upplägg. När jag sammansatte intervjuerna insåg jag att ute i verksamheten planerade de inte musikundervisningen utifrån didaktiska perspektiv. Jag fick en upplevelse av att de

medverkade kände att det väcktes lite tankar när vi samtalade kring mitt ämne om musik utifrån det didaktiska perspektivet. I intervjuerna synliggjorde jag hur musikundervisningens utformning kan främja barns språkutveckling.

Studien bidrar med kunskaper om musikundervisning för barn i förskoleverksamheten. Studiens val gjordes för att lyfta fram hur förskollärarna arbetar med musikundervisning för alla barn i förskoleverksamheten. De fem förskollärarna besvarade frågor utifrån sina kunskaper och erfarenheter de har inom musikundervisning, vilka verktyg de använder sig utav för att stödja barns språkutveckling, hur de planerar musikundervisningen, på vilket sätt de tar hänsyn till barns delaktighet i musikundervisningen och om de anser att musik och språk hänger samman.

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares perspektiv på hur musikaliska och språkliga mål vävs samman i musikundervisningen. För att kunna uppnå studiens syfte formulerades två frågeställningar: Hur beskriver förskollärare de undervisningsmetoder som används för att främja musikaliska och språklig utveckling hos barn i förskolan? Hur

beskriver förskollärare kopplingar mellan musikaliska och språkliga mål i musikundervisningen?

Har dessa frågeställningar besvarats i studien? Det har framkommit i resultatet och analysen hur betydelsefullt förskollärare anser det är med musikundervisning för barns språkutveckling och vilka musikaliska verktyg som används för att främja barns språkutveckling. Detta görs genom att förskollärna använder sig utav TAKK, bildstöd och rörelse, men även av

instrument i sin musikundervisning. Härigenom blir barn stimulerade och aktiva inom det musikaliska och språkliga, menade förskollärarna. Detta påtalar även Ek-Olofsson (2008) där hon menar att barn blir språkstimulerade av varandra genom den sociala gemenskapen som uppstår under musikundervisningen. Barn lär sig nya ord genom att sjunga och de lär sig även ordens betydelse när orden förstärks ytterligare genom att man använder sig av bilder på det man sjunger om, menar Ek-Olofsson (2008).

I resultatet berättade en förskollärare att de använder sig av Babblarna genom att lyssna på deras sånger. Barn och förskollärare sjunger och gör samtidigt munmotorik genom att ljuda orden i Babblarnas namn som Do Do Doddo, Di Di Diddi. Detta kan ses som arbete med barnens fonologiska medvetenhet. På liknande sätt beskriver även Creel, Weng, Fu, Heyman, & Lee (2019) i sin forskning att de barn som medverkat i deras olika musikaliska

36 ljudundersökningar fick en mer utvecklad språklig medvetenhet och ett större språkförråd. Genom imitation och att leka fram sång, rim och ramsor förstärks språket (Ek-Olofsson 2008).

Att musik är stimulerande och skänker många lustfyllda stunder framkom också i studien. Förskollärarna menar att det finns barn som inte har ett så stort ordförråd men öppnar upp sig under musikundervisningen. En förskollärare tog upp i studien att deras barn önskar låtar ifrån melodifestivalen som de imiterar. Här menade förskolläraren att det skapas många lustfyllda och gemensamma stunder barnen emellan men även med de vuxna. Genom dessa musikupplevelser får barn en bra språkstimulans när de försöker sjunga med i låtarna, samt att de visar både inlevelse och känslor. Det är också vad Ågren (2015) tar upp i sin

avhandling; att genom musiken kan olika känslor visas samt att musiken kan bidra till att barnen relaterar till olika minnen och upplevelser.

Trots att förskollärarna upplever begränsad kompetens inom musik så gör de med glädje så gott de kan genom sin spontana snarare än välplanerade musikundervisningar. De menar även att de kan sjunga när som helst i de olika vardagsaktiviteterna som görs under dagen, till exempel ute på gården eller under skogspromenaderna. De spontana sångerna är något Ehrlin (2012) också upplevt och uppmärksammat i sin studie. Hon menar att det kan bli

problematiskt om den dagliga spontana sången och musikleken blir mindre och uteblir i barngrupperna för att förskollärarna känner att de inte har kompetens, (Ehrlin 2012). Wallerstedt (2015) förklarar att musikundervisningen har minskat i förskoleverksamheten och att detta beror på att dagens förskolepersonal känner och upplever att de har för dåliga erfarenheter och kunskaper för att ta sig an uppdraget att utveckla barns språk genom musikundervisningen.

På en av förskolorna finns en rytmikpedagog som har olika musikundervisning en gång i veckan. Här ges barnen tillfälle att pröva på olika rörelser till musikens olika tempo som kan kopplas till de inommusikaliska lärandemålen. Ehrlin (2012) förklarar i sin studie att det finns pedagoger som är utbildade till musiklärare eller rytmikpedagoger och att dessa kan komma ut till barngrupperna och ha musikundervisningen. Min egen uppfattning under studiens gång var att besökande musikpedagoger ute på olika förskolor verkar vara väldigt sällsynta. Det hade varit intressant att forska vidare på hur vanligt det är i större städer och om den möjligheten och resursen finns där.