31
Är det en fördel för en elev att undervisas i matematik i en åldersblandad klass jämfört med en åldersindelad klass? Det beror på vilket perspektiv som används. Som tidigare forskning lyft, samt resultatet från denna studie, så kan det finnas mängder av både för- och nackdelar med åldersblandade klasser. Med fokus på det akademiska resultatet visar tidigare forskning samt denna studie att det inte spelar någon roll ifall en elev går i en åldersblandad klass eller inte (Mariano & Kirby, 2009; Pawluk, 1993; Pratt, 1989; Smyth & Quail, 2014; Veenman, 1996; Vinterek, 2001). Den forskning som gjorts tyder på att det inte går att bevisa att enbart gruppsammansättningen påverkar elevers akademiska resultat. Som forskningen tyder på, handlar det nog mest om lärarens kompetens och erfarenhet (Mariano & Kirby, 2009; Miller, 1991; Saqlain, 2015). Utifrån elevers sociala utveckling kan det eventuellt finnas fördelar med att gå i en åldersblandad klass, med tidigare forskning samt studiens resultat i åtanke (Andræ Thelin, 1991; Berry, 2000; Evangelou et al., 1990; Miller, 1991; Saqlain, 2015; Smit & Engeli, 2015). Detta tar också stöd av den teoretiska utgångspunkten som tagits inför studien där människor lär sig av varandra och gynnas av en kommunikativ och interaktiv miljö (Säljö, 2016)
Det finns inget unikt arbetssätt som används enbart i åldersblandade klasser för att höja kunskapsutvecklingen hos elever. Lärarna fokuserar istället på att dela in eleverna i kunskapsnivåer, för att ge den undervisning som är rätt för just den enskilda individen. Även om flertalet lärarna i studien påpekade att de inte tyckte att individualiseringen är större i en åldersblandad klass, upplevdes det som att de arbetssätten och metoderna bidrog till ett något större individfokus än vad mer traditionella åldersindelade klasser kan ha. Då denna studie inte efterfrågade antalet elever i varje deltagares klass, är det svårt att veta ifall individfokuset är möjligt på grund av mindre klasser. Av egen erfarenhet och utifrån den statistik skolverket presenterat är åldersblandade klasser oftast något mindre än åldersindelade klasser (Skolverket, 2014). Att många åldersblandade klasser använder sig av tvålärarsystem kan också vara något som gynnar individfokuset då gruppuppdelningar blir lättare.
Att tid till planering och förberedelse av material är en av de största nackdelarna med åldersblandade klasser var något som misstänktes innan studien påbörjades. Detta är något som tillåter alla elever att hitta material för deras nivå. Både starka årskurs ettor, och svaga årskurs tvåor gynnas av att det alltid finns material tillgängligt som ligger ovanför och nedanför deras respektive årskurs. Problemen börjar när de yngsta eleverna är kunskapsmässigt svaga, eller de äldsta eleverna är kunskapsmässigt starka. Då krävs en individanpassad undervisning och material som är utöver det enorma omfång som lärarna redan måste hålla efter.
7 Implikationer till yrkeslivet
Denna studie har haft som syfte att bidra till en ökad kunskap om metoder och arbetssätt som används i åldersblandade klasser, men också de för- och nackdelarna som finns med dessa klasser. Då elever i olika kunskapsnivåer finns i samtliga klasser, känns det som att de erfarenheter som lärarna delat med sig går att applicera även i åldersindelade klasser. Under studiens gång har det framkommit att ett mynt har två sidor. Finns det fördelar med något, finns det oftast nackdelar också. Som det inför studien befarades upplever lärarna en otrolig stress
32
kring den tid som går åt till att planera och anpassa materialet för eleverna i åldersblandade klasser. Men i de flesta fallen anser lärarna att det var värt det, på grund av de fördelar som de får uppleva varje dag.
Det känns som att jag fått en bättre förståelse för hur matematikundervisningen kan bedrivas i en klass där kunskapsskillnaderna är stora. Detta görs genom att anpassa undervisningen utifrån gruppen och dess individer. Jag kommer ha nytta av det resultat som framkom i denna studie, oavsett om jag i framtiden arbetar i en åldersblandad eller åldersindelad klass. Då skolan alltid måste ha ett individfokus kommer undervisningen alltid att behövas anpassas efter de olika kunskapsnivåerna som eleverna ligger på.
8 Förslag till vidare forskning
Förslag till vidare forskning är främst att genomföra mer omfattande dagsaktuell forskning kring åldersblandade klasser. Majoriteten av den svenska forskning som gjorts är mellan 15 och 30 år gammal och återspeglar en tid då andra undervisningsmetoder användes. Det har på senare år kommit flertal matematikprogram på dator och surfplatta där en individanpassad undervisning underlättas. Då de åldersblandade klasserna fortfarande har relativt stor procentandel av alla skolklasser i Sverige (Statistikmyndigheten, 2019), behövs det mer forskning kring den gruppsammansättningen. Fortsättningsvis hade det varit intressant att genomföra nya undersökningar kring hur elevers resultat i matematik skiljer sig i åldersblandade klasser och åldersindelade klasser. Det resultatet hade senare kunnat jämföras med de tidigare negativa resultaten som uppmätts inom åldersblandade klasser angående elevers matematikkunskaper på 80- och 90-talet (Vinterek, 2001).
Fortsatt forskning behöver också ta hänsyn till bakomliggande faktorer till varför elever gynnas eller inte gynnas av att undervisas inom åldersblandade klasser. En intressant faktor att ta hänsyn till är lärarens yrkeserfarenhet jämfört med elevernas resultat.
Referenslista
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I B. Starrin & P. Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 111–138). Lund: Studentlitteratur. Andræ Thelin, A. (1991). Undervisning i åldersblandade grupper. En granskning av samarbete
mellan Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna läsåren 1989/90 och 1990/91. Stockholm:
Skolöverstyrelsen.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg - till
grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur
Bell, J. (2005). Doing your research project: a guide for first-time researchers in education,
health and social science. (4. ed.) Maidenhead: Open university press.
Berry, C. (2000). Mixed age classes in urban primary schools: Perceptions of headteachers. Från
http://multigrade.ioe.ac.uk/fulltext/fulltextBerrymixedage.pdf
Carlsson, S., Nyström, P., & Wallby, K. (2001). Elevgrupperingar – en kunskapsöversikt med
fokus på matematikundervisning. Skolverket. Från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a654345/1553957455067/pdf864. pdf
Eighmy, M., & Ritland, V. (2013). Multiage Instruction: An Outdated Strategy, or a Timeless Best Practice. The European Journal of Social & Behavioural Sciences, 2(2), 169-177. doi: 10.15405/futureacademy/ejsbs(2301-2218).2012.2.4
Evangelou, D., Hartman, J., & Katz, L. (1990). The Case for Mixed-Age Grouping in Early
Education. Washington, DC: National association for the Education of Young Children.
Fosco, M. A., Schleser, R., & Andal, J. (2004). Multiage programming effects on cognitive developmental level and reading achievement in early elementary school children. Reading
Psychology an international quarterly, 25, 1-17. doi: 10.1080/02702710490271800
Hedlund, E. (1995). Åldersblandad undervisning i praktiken. Stockholm: HLS.
Hoffman, J. (2003). Multiage Teachers’ Beliefs and Practices. Journal of Research in
Childhood Education. 18, 5-17. doi: 10.1080/02568540309595019
Johansson, E-A., & Lindahl, E. (2008). Åldersintegrerade klasser – bra eller dåligt för
https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2008/r08-20.pdf
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Staffan Larsson. Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pdf
Mariano, L. & Kirby, S. (2009). Achievement of Students in Multigrade Classroom. Institute
of Education Sciences, Working paper, WR-685-IES. Från https://www.rand.org/content/dam/rand/pubs/working_papers/2009/RAND_WR685.pdf Miller, B. (1991). A Review of the Qualitative Research on Multigrade Instruction. Journal of
Resarch in Rural Education 7(2), 3-12. Från
https://pdfs.semanticscholar.org/a6c7/df352b4585b6a5a1c6213e9caec23018bdae.pdf
Ong, W., Allison, J., & Haladyna, M. T. (2000). Student Achievement of 3rd-Graders in Comparable Single-age and Multiage Classrooms. Journal of Research in Childhood
Education, 14(2), 205-215. doi: 10.1080/02568540009594764
Pawluk, S. (1993). A Comparison of the Academic Achiemvement in Multigrade and Single-grade Elementary Church-school Classroom. Journal of Research on Christian Education, 2(2), 235-254. doi: 10.1080/10656219309484786
Pratt, D. (1986). On the Merits of Multiage Classrooms. Their work life. Research in rural
education, 3(3), 111-115. Från
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.517.701&rep=rep1&type=pdf Quail, A., & Smyth, E. (2014). Multigrade Teaching and Age Composition of the Class: The Influence on Academic and Social Outcomes Among Students. Teaching and Teacher
Education 43, 80-90. doi: 10.1016/j.tate.2014.06.004
Robinson, E.G. (1990). Synthesis of Research on the Effects of Class Size. Educational
Leadership 47(7), 80-90. Från
http://www.ascd.org/ASCD/pdf/journals/ed_lead/el_199004_robinson.pdf
Ronksley-Pavia, M., Barton, M. G., & Pendergast, D. (2019). Multiage Eduacation: An Exploration of Advantages and Disadvantages through a Systematic Review of Literature.
Australian Journal of Teacher Education. 44(5), 24-41. Från https://ro.ecu.edu.au/ajte/vol44/iss5/2
Runesson, U. (1994). Olikheter i klassen – tillgång eller problem? Om undervisning i åldersblandad klass. Nämnaren (2) Från
http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0914_94_2.pdf
Saqlain, N. (2015). A Comprehensive Look at Multi-Age Education. Journal of Educational
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2014). PM – Elever i grundskolan läsår 2013/14. Från https://www.skolverket.se/getFile?file=3205
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019 (6:e uppl.). Stockholm: Skolverket
Smit, R., & Engeli, E. (2015). An empirical model of mixed-age teaching. International Journal
of Educational Research, 74. 136-145. doi:10.1016/j.ijer.2015.05.004
Song, R., Spradlin, E. T., & Plucker, A. J. (2009). The advantages and disadvantages of multiage classroom in the era of NCLB accountability. Center for Evaluation & Education
policy, 7(1), Från
https://pdfs.semanticscholar.org/cdbb/72a69eef909a92dd9587d3e25d5c22066d2c.pdf
Statistikmyndigheten SCB (2019). Elevpanel för longitudinella studier. Hämtad 27 mars, 2020 Från
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-
utbildning/elevpaneler-for-longitudinella-studier/pong/statistiknyhet/elevpaneler-for-longitudinella-studier-lasaret-201819/
Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. (2. uppl.) Stockholm: Norstedt
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sundell, K. (2002). Är åldersblandade klasser bra för eleverna? En jämförande studie av 752
elever i årskurs 2 och 5 (FoU-rapport 2002:7). Stockholm: Socialtjänstförvaltningen. Från
https://docplayer.se/10956540-Ar-aldersblandade-klasser-bra-for-eleverna.html
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Trundley, R., Edginton, H., Burke, S., Eversett, H., & Wreghitt, C. (2016). Teaching for
mastery in mathematics in mixed-age classes (Report of an action research project) Babcock
LDP. Från
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&
om%2Fdownload%2FApplying_Mastery_in_a_Multi-age_Classroom_-_Final_Report_2016.pdf&usg=AOvVaw2UjOkgU7LXrY_YYjoGjlp_
United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization (2004). från https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000134440
Veenman, S., & Raemaekers, J. (1995). Long-term effect of a staff-development program on effective instruction and classroom management for teachers in multigrade classes. Educational
Studies, 21(2), 167-85. doi: 10.1080/0305569950210203
Veenman, S. (1996). Effects of Multigrade and Multi-age Classes Reconsidered. Review of
Educational Research, 66(3), 323-340. doi: 10.3102/00346543066003323
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vinterek, M. (2001). Åldersblandning i skolan - Elevers erfarenheter, (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen) Från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:146583/FULLTEXT01.pdf
Vinterek, M. (2003). Åldersblandade klasser. Lärares föreställningar och elevers erfarenheter. Studentlitteratur: Lund
Bilaga 1. Intervjufrågor
Generella frågor
• Ungefär hur många elever finns det på din arbetsplats? • Hur länge har du arbetat som lärare?
• Hur länge har du arbetat som lärare i en åldersblandad klass?
• Hur många elever är det i klassen du arbetar i? Vilka årskurser är det och hur ser årskursfördelningen ut?
• Vilka resurser finns att tillgå i klassen? Matematikundervisning i åldersblandade klasser
• Hur introduceras vanligtvis nya arbetsområden i matematik?
• Görs det några speciella anpassningar eller används det några speciella arbetssätt/metoder vid introduktioner som kan tänkas vara typiska för en åldersblandad klass?
• Hur ser arbetsformerna ut?
Jobbar eleverna ofta själv/par/grupper? - Hur ser detta ut i praktiken?
• Arbetar du ofta med åldersövergripande undervisning, i så fall hur sker detta i praktiken? Om det brukar vara åldersövergripande arbete, vilka fördelar anser du att detta har? Finns det nackdelar?
• Har eleverna olika matematikböcker anpassade för deras respektive årskurs? Hur fungerar det när (om) de jobbar parvis eller i grupper?
• Hur anpassas materialet (arbetsuppgifter, fysiskt material osv) i praktiken så att alla elever förstår arbetsområdet?
• Vilka fördelar anser du finns med matematikundervisning i åldersblandade klasser? • Vilka nackdelar anser du finns med matematikundervisning i åldersblandade klasser?
Skillnader/Likheter mellan åldersblandad och åldersindelad klass
• Beskriv de saker som tycker generellt är likt varandra i åldersindelade och åldersblandade klasser.
• Beskriv de saker som du tycker generellt skiljer sig åt mellan åldersindelade och åldersblandade klasser.
Bilaga 2. Enkätfrågor
Generella frågor
• Vilken kommun arbetar du inom?
• Ungefär hur många elever finns det på din arbetsplats?
• Hur länge har du arbetat som lärare?
• Hur länge har du arbetat som lärare i en åldersblandad klass?
• Hur ser gruppsammansättningen ut? (Exempelvis åk 1-3 eller åk 2-3)
• Vilka resurser finns att tillgå i klassen? (Lärare/fritidspedagoger/specialpedagoger osv) Matematikundervisning i åldersblandade klasser
• Beskriv kortfattat hur ett nytt område introduceras i matematik (med område menas ett begränsat område inom matematiken, exempelvis ”bråk” eller ”area/omkrets”).
• Görs det några speciella anpassningar vid dessa introduktioner som kan tänkas vara typiskt för åldersblandade klasser?
• Hur ser arbetsformerna ut? Jobbar eleverna ofta själv, i par eller i grupper? Ge exempel.
• Hur anpassas materialet (arbetsuppgifter, fysiskt material osv) i praktiken så att alla elever förstår arbetsområdet?
• Har eleverna olika matematikböcker anpassade för deras respektive årskurs? Hur fungerar det när (om) de jobbar parvis eller i grupper?
• Arbetas det ofta med åldersövergripande undervisning, i så fall hur sker detta i praktiken? (Med åldersövergripande undervisning syftas det på undervisning där exempelvis en elev i åk 1 och en i åk 3 jobbar tillsammans för att lösa matematiktal/problem)
• Vilka fördelar anser du finns med elevers matematikutveckling i blandklasser?
• Vilka nackdelar anser du finns med elevers matematikutveckling i blandklasser? Skillnader/Likheter mellan åldersblandad och åldersindelad klass
• Beskriv de saker som tycker generellt är likt varandra i åldersindelade och åldersblandade klasser.
• Beskriv de saker som du tycker generellt skiljer sig åt mellan åldersindelade och åldersblandade klasser.
Bilaga 3. Samtyckesinformation
Jag ger mitt medgivande till att det samtal som förs under intervjun spelas in och används i studien om hur lärare anpassar sin matematikundervisning i åldersblandade klasser. Jag förstår att mina personuppgifter endast kommer kännas till av mig och min handledare samt att dina svar på intervjun blir helt avidentifierade. Studien följer de forskningsetiska principerna från vetenskapsrådet inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Läs gärna mer angående de forskningsetiska principerna.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Du kan när som helst välja att avbryta din medverkan i studien vilket kan göras genom att maila mig: