Sammanfattning av tidigare forskning

Den tidigare forskningen om våld mot män i nära relation uttrycker viss tvetydighet kopplat till de olika studiernas struktur. Framträdande skillnader kan återspeglas kopplat till studiens

11 inriktning mot familjekonflikter eller våldsbrott, där frekvensen av mäns våldsutsatthet är högre i familjekonfliktsstudier. Mörkertalet och skillnaderna i frekvensen mellan studierna kan förklaras genom att männen generellt inte klassificerar kvinnornas våldsutövande som ett brott. Studier antyder att män är utsatta för någon av de olika formerna av våld i samma utsträckning som kvinnor, där vissa studier uppvisar resultat där män främst blir utsatta för psykiskt våld medan andra studiers resultat antyder att kvinnors utövande av fysiskt våld är mer frekvent, eller lika förekommande för våldsutsatta män som våldsutsatta kvinnor. Vissa studier antyder att kvinnor tenderar att bruka tillhyggen oftare än män vid utövandet av våldet. Droger eller drogpåverkan hos våldsutövaren tycks vara lika förekommande mellan könen. Den tidigare forskningen antyder att anledningarna till att stanna kvar i relationen innefattar att männen har endera en traumatisk anknytning till sin fru, att de vill skydda barnen, upprätthålla ekonomin eller livsstilen, på grund av skam eller för att de är dedikerade i äktenskapet. Vilka konsekvenser och dess omfattning tycks också variera mellan studierna. Majoriteten av tidigare forskning tyder på att män inte har lika omfattande direkta

konsekvenser, medan annan forskning menar att de direkta- och indirekta konsekvenserna är desamma mellan könen. Exempel på konsekvenser som beskrivs är benbrott, utslagna tänder, skär- och köttsår, psykisk ohälsas såsom PTSD, depressioner, nedstämdhet, panikångest, dödsångest m.m. Omfattningen av konsekvenserna tycks även påverkas av våldets omfattning och vilken typ av hjälp som männen fått. De män som uppfattade hjälpen som positiv

uppvisade lägre risk för PTSD och alkoholmissbruk. Den rädsla som männen upplever i följd av våldet tycks enligt vissa studier vara markanta och bidra till lägre livskvalitet genom social isolering, begränsning, samt oro att träffa en ny partner. Andra studier antyder att rädslan inte är lika omfattande och att männen inte uttrycker oro för att bli utsatta igen.

Normer och genus beskrivs som viktiga aspekter för mäns våldsutsatthet. Förväntningar på maskulinitet innefattar styrka, kontroll och makt, vilket bidrar till att männen känner skam och skuld när de som våldsoffer inte lever upp till den förväntade normen på könsrollen. Följden blir då att männen tenderar att dölja sin våldsutsatthet. Studier beskriver även hur normerna påverkar professionellas förmåga att viktimisera männen, där svårigheter upplevs kopplat till brukandet av humor eller normerna. Det framkommer även att män tenderar att polisanmäla våldet i lägre utsträckning än kvinnor, vilket kan vara kopplat till svårigheterna vid

bevisföring av psykiskt våld. Den tidigare forskningen uppvisar att polisens bemötande vid anmälningar har i vissa studier varit positiva, medan i andra negativa. Ett lägre förtroende för rättsväsendet hos män tycks dock infinna sig trots ett gott bemötande. Män har inte tillgång till samma insatser som kvinnor vid hjälpsökandet, då det finns en avsaknad av resurser riktat mot våldsutsatta män såväl i Sverige som på global nivå.

12 3. Metod

Den metod som har valts för arbetet är kvalitativ, vilket innebär att studiens huvudfokus innefattar att undersöka ett fenomen på en djupare nivå och mindre skala (Alvesson &

Sköldberg 2017). Den kvalitativa forskningsmetoden undersöker hur istället för om och syftar till att skapa förståelse för fenomenet utifrån de aspekter som undersöks och de subjektiva perspektiv som efterfrågas (ibid). Studien i sin helhet bygger på en hermeneutisk

vetenskapsteoretisk tradition. Hermeneutiken är en av de mest förekommande

vetenskapsteoretiska traditionerna inom de humanistiska vetenskaperna, eftersom att det förespråkar tolkning och förståelse för fenomenet som undersöks (Thomassen 2007). Hermeneutiken brukar därmed användas vid en djupdykande kvalitativ studie vars syfte innefattar en återspegling av och ökad förståelse om respondenternas subjektiva upplevelser av ett specifikt fenomen (Westlund 2015). Enligt Alvesson och Sköldberg (2017) menar hermeneutiken att intuitionen innebär ett “inre skådande” till skillnad mot objektiv kunskap utan tolkning, vilket främjar ett undersökande av meningsbakgrund istället för

orsakssamband. Förförståelsen utgör därför en viktig roll vid undersökandet av fenomenet enligt den hermeneutiska forskningstraditionen, eftersom det påverkar tolkningen och förståelsen av det som undersöks. Vår förförståelse för våldsutsatta män som fenomen är begränsad. En av författarna har erfarenhet av möten med enstaka våldsutsatta män genom arbetet på socialtjänst, samtidigt som författaren stött på desto fler våldsutövande män och våldsutsatta kvinnor och barn. Författaren är därmed bekant med våld i nära relation som fenomen. Den andre författaren har ingen erfarenhet av våldsutsatta män som fenomen, utan endast erfarit våld i nära relation vid enstaka tillfälle genom arbete med unga på socialtjänst. Båda författarna har kommit i kontakt med teorier om våld och våld i nära relation genom sin socionomutbildning, dock med inte teorier eller forskning om mäns våldsutsatthet före genomförandet av studien. Denna förförståelse innefattar därmed en kunskapslucka om mäns våldsutsatthet och ett utforskande förhållningssätt.

3.1. Genomförande

Vid genomförandet av studien har vi valt att använda oss utav semistrukturerade intervjuer, där vi utgår från olika förbestämda teman med underfrågor som endast utgör ett stöd om den röda tråden tappas under intervjun gång (se bilaga 2). Genom att använda semistrukturerade intervju ges respondenten en större möjlighet att utveckla sina svar samtidigt som intervjuaren blir mindre styrande, vilket i sin tur ger en djupare förståelse om fenomenet ur respondentens perspektiv (Lundahl & Skärvad, 1999; May 2013).

Ett informationsbrev delades ut efter en första kontakt (se bilaga 1). Tid och plats för intervjuerna planerades tillsammans.Intervjuerna hölls endera på kontoret hos de

verksamheter som hjälpt oss att komma i kontakt med respondenter, i bokat grupprum på två olika universitet i mellansverige, eller via telefon. Vid kontakt inför intervjun bestämdes även att 60 minuter skulle avsättas och att det fanns utrymme att utöka den avsatta tiden om

respondenten önskade samt situationen krävde det för att undvika en påskyndad intervju. Genom att låta respondenten vara delaktig i planerandet av vart intervjun kommer att hållas samt genomförandets struktur bidrar det till en mer innehållsrik och lyckad intervju (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015). För att säkerställa att kommunikationsproblem i form av olika

13 förståelser för definitionerna som brukades vid intervjun, valde vi att presentera den definition av våld som vi använder i studien inledningsvis i intervjuerna. Respondenterna gavs därmed möjlighet att bruka definitionerna för att beskriva våldet, vilket även säkerställde att de använde definitionerna på samma sätt när kontrollfrågor nyttjades som följd. Intervjuerna spelades in enligt överenskommelse vid första kontakt med respondenterna, för att kunna transkribera materialet efteråt med syfte att öka validiteten och säkerställa att rätt information återspeglas i resultatet. Transkriberingen utfördes därefter ord för ord för att inte missa viktiga nyanser (ibid).

Vid analysen av det transkriberade materialet lästes både delar och hela intervjun igenom upprepade gånger för att öka förståelsen för både enhet och helhet, ett

tillvägagångssätt utgör grunden för att få en helhetsförståelse för fenomenet och kallas för den hermeneutiska cirkeln (Westlund 2015). Den analysmetod som använts är en innehållsanalys. Enligt Watt Boolsen (2007) är innehållsanalysen särskilt tillämpad för att analysera texter med hjälp av kodning och kategorisering av materialet. Innehållsanalysen kan tillämpas som analysmetod av flertalet olika texter och kan både användas genom kvantifiering av

förekommandet av specifika ord och uttryck, för att få en ökad förståelse för vikten av en specifik komponent, liksom tydliggöra vilka kategorier som fenomenet tycks innefatta (ibid). Genom att använda en innehållsanalys säkerställs att samtlig information av essens för det undersökta fenomenet fångas upp, lika väl som dess omfång. Efter transkriberingen

markerades olika ord eller kortare meningar som respondenten betonar av vikt för fenomenet i olika färger för att koda materialet (Graneheim & Lundman 2004). Utifrån de valda färgerna kategoriserades kodningen in i olika teman för att få förståelse för de områden som utgör en gemensam nämnare i respondenternas utsagor (ibid). Även de kategoriseringar som utgjorde en mer unik varians för just den respondentens upplevelse har tagits med i resultatet för att även synliggöra fenomenets bredd och komplexitet.

3.2. Avgränsningar

Studien fokuserar på våldsutsatta män i heterosexuella relationer. Avgränsningen grundas i teorier om förväntningar på maskulinitet och femininitet kopplat till rollen som våldsutövare och utsatt, där vi ser ett behov av att undersöka dynamiken i relationen om den våldsutövande parten är en kvinna. Samtliga respondenter som deltog i studien var myndiga. Vid studiens genomförande söktes män oberoende av etnisk bakgrund. Ett krav var dock att de ska vara svenska medborgare, främst för att kunna säkerställa att de har samma rättsliga möjligheter att ta del av stödjande insatser. Etniciteten anses inte vara avgörande i studien då den undersöker våld som fenomen och vilket stöd som finns att tillgå.Vidare har avgränsningen gjorts till våldsutsatta män och deras egna subjektiva upplevelser, snarare än professionella som möter våldsutsatta män och deras sekundära uppfattning. Studien syftar inte heller till att förminska andra grupper som påverkas av våld, såsom kvinnor, homosexuella eller barns utsatthet utan avgränsningarna har gjorts för att belysa de heterosexuella männens utsatthet och avsaknaden av forskning inom området. Männen som efterfrågats har inte befunnit sig i en aktiv

våldssituation, vilket har säkerställts vid en första kontakt med männen då information om studien har lämnats.

14 3.3. Urval

Den urvalsmetod som nyttjats är en kombination av ett snöbollsurval och ett

bekvämlighetsurval. Ett snöbollsurval är ett urval som uppkommer genom referensen från en person till den andre (Denscombe 2010). Genom att en person lämnar referensen och tillfrågar den näste är möjligheten större att den tillfrågade personen ställer upp i studien, då den redan har en kännedom och tillit gentemot personen som den blir tillfrågad utav (ibid). Studien nyttjade snöbollsurvalet genom att professionella som hade kontakt med målgruppen

tillfrågade klienter och tidigare respondenter tillfrågades att sprida ordet om studien. Genom att frågan ställs via en tidigare bekant till den potentiella respondenten, utgörs därmed en säkerhet för den tillfrågade (ibid). Fyra utav sex respondenter påträffades genom detta tillvägagångssätt. De andra två respondenterna påträffades via personlig direkt eller indirekt kontakt, såsom till exempel respons på annonsering via sociala medier, ett så kallat

bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval är ett urval som används i de flesta studier och innefattar användandet av ’första bästa’ urval, förutsatt att urvalet lever upp till de angivna avgränsningarna och syftet (ibid). Inledningsvis förelåg svårigheter att hitta respondenter. Problemet grundade sig främst i att socialtjänster och organisationer som arbetar behandlande på socialtjänstens initiativ tycks ha begränsad kontakt med målgruppen. Vid kontakt med 20 stycken olika verksamheter i kommunal regi i mellansverige kunde endast två hjälpa oss att hitta varsin respondent, trots att ytterligare några utav kommunerna försökte och hade ambitionen att hjälpa till. Flertalet kommuner ansåg även att det inte var etiskt lämpligt att tillfråga målgruppen, eller lämna ut information om studien. Kontakt togs även med tolv privata organisationer. Trots att vissa organisationer inte kunde hjälpa till vid sökandet av respondenter på grund av avsaknaden av kontakt, gav de tips om tillvägagångssätt att komma i kontakt med målgruppen. På grund av att den önskade målgruppen utgör en ytterst

begränsad kontakt med professionella eller ideella insatser fick vi därmed nyttja

bekvämlighetsurvalet. Enligt Denscombe (2010) är en betydande anledning till användandet av ett bekvämlighetsurval att det föreligger en tidsbegränsning, vilket även utgjorde

begränsningen av valet av urvalsmetod vid genomförandet av denna studie. Urvalet fortlöpte under studiens gång. Studiens respondenter kommer från olika län och städer av olika storlek i Sverige. Respondenternas ålder varierar mellan 31-60 år.

3.4. Validitet och reliabilitet

Kvale och Brinkmann (2014) definierar reliabilitet som forskningens konsistens och dess pålitlighet till ett sanningsenligt svar. I kvalitativ forskning innefattar det bland annat om intervjupersonerna antas ändra sitt svar om en annan person skulle intervjua dem, eller under intervjuns gång. På grund av studiens syfte att undersöka komplexa, subjektiva upplevelser innebär det en svårighet i att säkerställa att respondenterna ger en rättfärdig bild av sina upplevelser och inte censurerar vissa delar. Vid intervjun har vetskapen om vart respondenten befunnit sig i hanterandet av vad han erfarit endast infunnit sig i efterhand och studien riskerar att vara vinklad utifrån hur bekväma respondenterna känt sig i situationen därmed. För att tillförsäkra att studien inte påverkas av den så kallade intervjuareffekten, där respondentens svar modifieras omedvetet utifrån vad respondenten uppfattar att intervjuaren önskar (Svenning 2003), har ledande frågor medvetet undvikits. En av respondenterna var bekant med en av författarna innan studiens genomförande, vilket också kan ha påverkat den

15 information som lämnades under intervjun. För att säkerställa att rätt information kom fram och att frågorna inte vinklades agerade den andre författaren, utan tidigare vetskap om respondenten, intervjuare. Vidare beaktas det faktum att författarna är av kvinnligt kön och dess potentiella risker att påverka männen negativt. Reliabiliteten i en studie påverkas också av hur författarna väljer att transkribera sitt spelade material, samt hur det analyseras (Kvale & Brinkmann 2014). Transkriberingen har genomförts ord för ord för att inte missa några detaljer. Inga betoningar i form av kursiveringar eller fetstilt har använts, för att säkerställa att det inte endast är författarens egen tolkning av det som transkriberas som återspeglats (ibid). Om respondenten skrattat vid specifikt svar har det valts att skrivas ut på grund av att det ger en mer objektiv återspegling av respondentens sinnesstämning utan att vidare riskera

tolkningar.

Enligt Kvale och Brinkmann (2014) betecknas en studie ha hög validitet om den

använder sig av en metod som undersöker det den påstås undersöka. Validiteten i en kvalitativ studie innefattar dess giltighet och till vilken grad de observationer som genomförts

återspeglar fenomenet eller variabler som undersöks. Då studien syftar till subjektiva erfarenheter av våld utgör metodvalet den största möjligheten att uppfylla syftet. Enskilda intervjuer ökar chansen att respondenten vågar uttrycka sig mer ingående (ibid) och de semistrukturerade intervjuerna lämnar stor möjlighet för respondenten att återberätta erfarenheten och utforma vad han tycker är av essens i erfarenheten (Lundahl & Skärvad 1999; May 2013). En innehållsanalys ger en mer ingående förståelse för den värvade kunskapen genom kodning och kategorisering av transkriberingen (Watt Boolsen 2007). Metodvalet fångar därmed fenomenet och undersöker det som studien syftar till. Vid studiens val av urvalsmetod beaktas dock en försiktighet gällande dess validitet på grund av

svårigheter att tillförsäkra vilken information respondenterna har respektive inte har tagit del av när de tillfrågats. Trots att samtliga respondenter tagit del av ett informationsbrev (se bilaga 1) i samband med att de tillfrågats, finns en risk att professionell eller den person som framfört informationen till respondenten kan ha uttryckt sin egen uppfattning om vad studien syftar till samt antytt kring vad som kan diskuteras/inte behöver diskuteras.

Generaliserbarheten av studien är låg på grund av det begränsade urval som en kvalitativ intervju omfattar (Kvale & Brinkmann 2014). Däremot återspeglar de intervjuer som genomförts fenomenet väl genom att urvalet av respondenter representeras av män i olika åldrar, av olika bakgrund och därmed skilda förutsättningar.

3.5. Etiska överväganden

Genomförandet av studien utgår från Vetenskapsrådets etiska förhållningssätt

(Vetenskapsrådet 2017;Vetenskapsrådet 2011). Fyra specifika krav för genomförandet av studien beaktas: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet (ibid). Informationskravet beaktades genom att samtliga respondenter informerades om villkoren för deltagandet i studien. Som respondent i studien utgörs deltagandet på en frivillig grund och deltagandet kan avbrytas när som helst under studiens gång. Respondenterna informerades även inledningsvis vid kontakt om studiens syfte samt tillgavs ett informationsbrev (se bilaga 1). Informanterna informerades om samtliga

16 Samtyckeskravet har beaktats i studien genom att respondenterna frivilligt deltagit i studien och har samtyckt muntligt ytterligare avslutningsvis vid intervjuerna att det insamlade materialet får användas i studien. För att säkerställa att respondenterna har förståelse för vad deltagandet innebär och för att de själva ska kunna ta ställning till deltagandet oberoende av annan part efterfrågades endast myndiga män. Enligt riktlinjerna ska respondenterna vara med att bestämma villkoren för intervjun och därmed även platsen för intervjun. I studien

tillfrågades respondenterna vart de föredrog att intervjun genomfördes. I ett utav fallen nekades dock en respondent förslagen plats eftersom den föreslagna platsen var offentlig och konfidentialitetskravet i så fall inte hade kunnat uppfyllas. Respondenten samtyckte till föreslagen plats efter att anledningen förklarats.

Konfidentialitetskravet innefattar förpliktelsen att säkerställa att känsliga uppgifter om respondenterna antecknas, lagras och avidentifieras på ett sätt som gör att respondenterna inte kan identifieras av utomstående. I studien har samtliga namn bytts ut, samt känsliga uppgifter som kan göra det möjligt att identifiera respondenterna har tagits bort. Allt insamlat material avidentifieras under transkriberingen och ljudfilen med annat insamlat material förstörs i samband med att studien färdigställts.

Det sista kravet enligt de etiska riktlinjerna innefattar att känsliga uppgifter som insamlats i vetenskapligt syfte endast för användas i andra syften eller bruk, så kallat

nyttjandekravet. Studien förhåller sig till dataskyddslagen (SFS 2018:218) där respondenterna har rätt att gratis ta del av samtliga uppgifter om dem som hanteras och vid behov få

eventuella fel rättade. De har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av sina personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till

Datainspektionen (ibid). Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig.

Vidare har studien beaktat respondenternas eventuella konsekvenser i samband med intervjuerna, då respondenterna tillhör en ytterst utsatt målgrupp och intervjun berör känsliga frågor som kan väcka negativa känslor. Inledningsvis vid kontakten fanns inte någon

uppfattning om vart i uppbrottsprocessen de befinner sig, vilket kan medföra en risk för respondenterna vid deltagandet i studien. För att minska risken och skydda respondenterna från eventuell skada i linje med individskyddskravet (Vetenskapsrådet 2017) har det säkerställts att respondenterna har en pågående/tidigare haft personlig samtalskontakt med professionell eller har kännedom om hur kontakt med professionell kan tas vid behov. De respondenter som inte hade en pågående professionell kontakt har även fått vidare

information om vilken hjälp som finns att få i samband med intervjuns avslut samt hur tillvägagångssättet ser ut, trots att samtliga kände sig säkra på hur en kontakt kunde tas. Vidare uppmanades respondenterna att kontakta oss om intervjun väckte oro eller negativa känslor, eller vid funderingar kring studien. Ingen av respondenterna har tagit ytterligare kontakt efter intervjuns genomförande. Samtliga respondenter i studien har genomgått ett uppbrott från den våldsutövande kvinnan och befinner sig inte längre i en aktiv våldssituation. Genom dessa säkerställanden om respondenternas kunskap och situation, samt genom den handledning och stöd som tillhandahållits via Karlstads universitet bedöms studiens genomförande och val av målgrupp vara etiskt försvarbart.

17 4. Resultat och analys

I följande kapitel presenteras studiens resultat. Resultatet delas in i olika teman för att på så sätt enklare kunna få en förståelse för våldets olika delar. Enligt Graneheim och Lundman (2004) beskrivs det som naturligt att delar i tematiseringen kan överlappa varandra, på grund av den komplexitet som subjektiva erfarenheter innefattar. I resultatet kan därmed visst

innehåll passa in i flera teman. Under avsnittet 4.1. Respondenternas bakgrund och relationens inledning presenteras en överblick av respondenternas bakgrund för att skapa en förståelse för deras skillnader i samband med att våldsrelationen inleddes. Inga kopplingar görs därmed till