PwC har på uppdrag av revisorerna i Västmanlands landsting granskat vård på lika villkor genom att undersöka den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten samt om det finns skillnader i dödstal beroende på var i länet man bor.
Revisionsfrågan som ska besvaras är: Bedriver landstingsstyrelsen en jämlik vård på lika villkor för länets befolkning och har landstingsstyrelsen en tillräcklig intern kontroll avseende detta område.
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen det övergripande målet med hälso- och sjukvård och alla medborgare ska ges samma möjlighet att få vård och bli likvärdigt behandlade. Generellt är hälsan hos landets befolkning god och medellivslängden ökar. Hälsoskillnader mellan grupper av medborgare finns och är fortsatt stora, och exempel finns på ojämlika förhållanden. Vård på lika villkor kan ses ur olika perspektiv och horisontell jämlikhet innebär att likvärdig behandling ges vid samma sjukdom.
Ett sätt att beskriva om vården är på lika villkor är att undersöka den
sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Den dödligheten avser dödsorsaker (sjukdomar) som bedöms vara möjliga att påverka med medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling. Vår granskning avser den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten.
I granskningen ingår elva underliggande dödsorsaker: cervixcancer (malign tumör i livmoderhals), stroke (cerebrovaskulär sjukdom), kronisk
luftrörskatarr/KOL/lungemfysem, astma, sår i magsäck och tolvfingertarm, diabetes, medfödda hjärtmissbildningar, blindtarmsinflammation, bukbråck, gallsten och gallblåseinflammation samt ischemisk hjärtsjukdom. Dokument, litteratur- och rapportgenomgångar har genomförts. Statistik från Socialstyrelsens Dödsorsaksregister har inhämtats, sammanställts samt analyserats. Dialog har även skett med Socialstyrelsen. Även dialog samt intervjuer med flertalet personer inom olika funktioner inom landstinget har skett. Även ett seminarium med
landstingsrevisorerna och medicinska specialister har skett inom ramen för granskningen.
Hur fördelar sig de utvalda sjukvårdsrelaterade åtgärdbara diagnoserna över länet? Finns det skillnader som bör uppmärksammas?
Granskningen visar att den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten skiljer sig mellan de i granskningen indelade geografiska områdena i länet, och att stora skillnader finns mellan kvinnor och män. Lägst dödlighet finns för kvinnor i
Västerås, och för män i Sala medan högst dödlighet för både män och kvinnor finns i Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg. Länets män har dödstal per 100 000 invånare som nästan är dubbelt så stort som länets kvinnor.
I likhet med riket minskar länets sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödlighet men från år 2010 har dödstalen dock ökat vilket är en avvikelse i förhållande till rikets utveckling. Männen har en ökning av dödstalen under dessa år som är klart större i förhållande till kvinnorna.
Cirka 60 procent av de totala dödstalen av utvalda underliggande diagnoser omfattas av ischemiska hjärtsjukdomar. Övriga stora diagnosgrupper som ingår i granskningen är cerebrovaskulär sjukdom (22 procent) och diabetes (8 procent).
Övriga utvalda diagnosgrupper utgör en liten andel av de totala dödstalen.
Skillnader mellan kvinnor och män är störst i diagnosgruppen ischemiska hjärtsjukdomar där männens dödstal är 114,4 och kvinnors dödstal är 44,6.
Vilka riktlinjer finns inom landstinget som förutom hälso- och sjukvårdslag och landstingsplan stödjer en vård på lika villkor?
Granskningen finner att för området jämlik vård/vård på lika villkor saknas tydligt utskrivna målsättningar med angivna målvärden. I landstingsplan och
förvaltningsplaner återfinns dock flertalet skrivningar med bäring på området.
Landstinget i Västmanland har prioriterat ett hälsoinriktat arbete där en viktig utgångspunkt för jämlik hälsa anges vara ett medvetet arbete för jämlik vård.
Bedömning:
Granskningens utgångspunkt har varit om skillnader finns vad gäller den
sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten i länet och redogöra för dessa. Det har inte ingått i uppdraget att förklara vad skillnader kan bero på. Samtidigt kan vi konstatera att skillnader mellan de geografiska områdena, samt mellan kvinnor och män i länet kan bero på flertalet olika faktorer. Vi menar att dessa skillnader kan ses som en indikation om en jämlik vård/vård på lika villkor bedrivs i olika delar av länet.
Stora skillnader finns mellan olika länsdelar vad gäller den
sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten. Västerås och Sala har lägre dödstal totalt än Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg som har den högsta i länet. Det förhållandet anser vi vara skäl för en djupare analys av
förhållanden inom länet för att härigenom identifiera åtgärder som kan vidtas. Det för att ur ett länsperspektiv uppnå en större likhet vad gäller den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten.
Länets män har dödstal som är mer än dubbelt så högt än kvinnorna och skillnader mellan könen ses i alla länsdelar. Stora skillnader finns även för männen mellan olika länsdelar. Landstingsstyrelsen bör fråga sig vad de kan göra för att minska männens sjukvårdsrelaterade dödlighet totalt sett, men även vad de kan göra för att styra mot en minskad skillnad mellan de olika länsdelarna. Även här anser vi att landstingsstyrelsen närmare bör
undersöka förhållanden för att kunna identifiera och vidta åtgärder.
Landstinget Västmanland har till skillnad från riket en ökning av den
sjukvårdsrelaterade dödligheten sen år 2010. Det anser vi vara ytterligare ett
skäl för landstingsstyrelsen att djupare analysera förhållanden så att
adekvata åtgärder kan vidtas som i sin tur kan styra mot en mer jämlik vård inom länet.
Störst andel av dödstalen motsvaras, som tidigare nämnts, av den
underliggande dödsorsaken ischemisk hjärtsjukdom. En stor minskning har skett under åren vad gäller den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten inom sjukdomsgruppen men vi vill uppmärksamma landstingsstyrelsen att sedan år 2010 sker en ökning av dödstalen. Ökningen är även en avvikelse i förhållandet till rikets fortsatta minskning. Cerebrovaskulär sjukdom utgör även en stor andel av de totala dödstalen. Vi menar därför att åtgärder inom dessa sjukdomsområden torde ge de mest positiva effekterna vad gäller den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten.
Vad gäller den interna kontrollen av området vård på lika villkor/jämlik vård konstaterar vi att det saknas tydligt utskrivna målsättningar och målvärden för området. Det menar vi innebär att styrelsen härigenom saknar möjlighet till en styrning och god intern kontroll av området.
Vi ser positivt på att landstingsstyrelsen arbetar motiverat gällande området jämlik hälsa eftersom vård och hälsa i många fall är svårt att särskilja och går in i varandra.
Enligt lag är en god hälsa och en vård på lika villkor det övergripande målet med hälso- och sjukvård, och vi menar att stora vinster kan finnas för länets medborgare om landstingsstyrelsen utarbetar tydliga målsättningar och målvärden även för området jämlik vård. Vi ser i landstingsstyrelsens beslut att ett sådant arbete inletts i deras arbete med landstingsplan 2015-2017. En fråga i det sammanhanget är de förutsättningar landstingsstyrelsen har för att utarbeta målsättningar för en jämlik och likvärdig vård ur ett länsperspektiv, och om ett samstämmigt utvecklingsarbete bedrivs inom landstingets verksamheter med kvalitetsvinster som kommer
patienter tillgodo oavsett var denne bor.