Respondenterna har turister från olika länder som kommer till dem. Niklas har främst norska gäster medan Sven i princip bara har gäster från Sverige. All fyra respondenter pratar om styrkan med den småländska jakten och då med fokus på att det finns en stor mängd vildsvin, ett vilt som inte lever fritt i till exempel Norge. Detta gör att respondenterna anser att den småländska jakten har en unik brand image som gör att jägare gärna besöker landskapet för att jaga.
5. Slutsats
Slutsatskapitlet kopplar ihop de svar resultatkapitlet gav och ger en gemensam slutsats av empirin och teori samt analyserar resultatet av dessa. Eftersom frågeställningen
32
innehåller två frågor besvaras dessa under respektive rubrik. Frågeställningarna för studien är;
Hur marknadsförs jaktturism i Småland? Vad är unikt med jaktturismen i landskapet?
5.1 Marknadsföring av jaktturism
För att besvara frågeställningen som rör hur jaktturism marknadsförs i Småland intervjuades fyra personer som bedriver eller arbetar med jaktresor. Respondenterna hade blandade svar på hur de arbetade med marknadsföring och de fem kategorierna som kom fram ur intervjuerna var; intressetidningar, sociala medier, word of mouth, business to
business och marknadsföring genom en kedja. Det de fyra hade gemensamt var att de
använt sig av word of mouth och använt sig av sina kontakter för att nå nya kunder. Detta gör att det inte finns ett enhetligt svar kring hur marknadsföring av jaktturism ser ut på platsen, förutom det faktum att de använt sina personliga nätverk för att sprida vetskapen om sina verksamheter.
Att ingen av de fyra respondenterna har en planerad strategi för hur de ska arbeta med marknadsföring i framtiden, kan delvis bero på att det är relativt små verksamheter de har eller arbetar för. De tre som själva äger jaktmarkerna har andra arbeten, antingen på gården de äger eller på annan arbetsplats. Detta gör att de inte har jaktturismen som en primär inkomstkälla, och kan därför vara avvaktande med att ta emot fler gäster.
De fem sätten verksamheterna marknadsförs sig på har alla en grund i teorin och det finns gott om teorier och tidigare studier som stödjer tillvägagångssätten.
5.2 Det unika med Småländsk jakt
Frågan som gällde vad som är unikt och speciellt med att resa till just Småland för att jaga gav både svar om vem turisten är men också vad respondenterna ser som den största tillgången. Dessa svar kopplas ihop med begreppet brand image och jag anser att den
33 småländska jaktturismen har en stark sådan. Det är också brand imagen som gör att kunderna kommer ihåg varumärket, eller i detta fallet den småländska jakten (Elliott, Percy & Pervan, 2018). Respondenterna kunde även tala om att de hade en stor del återkommande gäster, som alltså varit så nöjda med sin upplevelse att de reser tillbaka till samma ställe. Detta beror förmodligen också på att brand imagen är så pass stark att den har skapat lojala gäster (Elliott, Percy & Pervan, 2018). Men det kan också bero på att just jakt som aktivitet är konservativ till sin karaktär och att man av den anledningen återkommer till jaktmarker och arrangörer av jakt som är bekanta eller för att man som jägare vet att jakten och naturupplevelsen varit givande här. (Gunnarsdotter, 2006).
Det som är unikt med jakten i Småland är utbudet av vilt, främst vildsvin, och det är det som lockar gäster att åka till platsen för att jaga. Dessutom talar Anders om vikten av en etisk jakt och att det är viktigt för de som anordnar jaktresor att dela med sig av kunskap kring djur och natur. Detta ser Anders som en styrka för just sin verksamhet och turisterna ska kunna räkna med mer än ”bara” jakt när de köper hans tjänst.
Det de fyra respondenterna har gemensamt är att de alla tagit emot utländska jägare till sina marker, en av dem menar också att han endast har gäster utanför Sverige. Detta visar att den svenska jaktturismen, och specifikt den småländska, är attraktiv för utländska turister. Sedan bör det dock hållas i åtanke att det enbart är fyra respondenter som bidragit till informationen som jag drar denna slutsats av. Frågor väcks om varför det inte finns fler jaktturismföretag i Småland, om brand imagen ändå verkar vara stark och att landskapet är attraktivt för utländska jägare.
34
6. Diskussion
I detta sista kapitlet kommer jag sammanfatta studiens syfte och resultat samt ta upp mina egna reflektioner kring resultatet och studien i stort. Kapitlet kommer även ta upp vad som hade kunnat göras på ett annorlunda sätt och som har påverkat studien.
6.1 Resultatet
Denna studie visar att jaktturismföretag i Småland använder sig av olika sätt för att marknadsföra sig. Det respondenterna har gemensamt är att det är relativt små verksamheter med mellan 10 och 40 jaktturister om året. Det kan vara en anledning till att ingen av dem har en klar strategi för hur de ska arbeta med marknadsföring just nu eller i framtiden. Vissa har redan nått sin bärkraft, med så många gäster de kan ta emot. Detta tror jag kan vara en annan anledning och avgörande faktor till att ingen direkt strategi finns. Dessutom tror jag inte mitt resultat skulle bli markant annorlunda med fler respondenter inom området, då de sju verksamheter som hittats i landskapet verkade vara av ungefär samma storlek och med ett liknande utbud.
Skulle jag valt att vidga det geografiska området för empiriinsamling är det fullt möjligt att resultatet skulle bli ett annat. Detta gjordes dock inte på grund av det intresse jag har, och som framgår av bakgrund och frågeställningar, valdes ändå den geografiska avgränsningen Småland.
När det kommer till det unika och småländsk jaktturisms brand image var respondenterna överens. Det utbud av vilt som finns är den avgörande faktorn till att jaktturister kommer till platsen för att jaga. Detta har visats genom återkommande gäster från både andra delar av Sverige men också länder utanför. Niklas som främst har norska gäster menar att det är vildsvinsjakten som gör att hans verksamhet går runt.
Resultatet visar att båda forskningsfrågorna samt syftet är besvarat och därmed täcks den lucka som har hittats i forskningen. Detta ger en pusselbit till fenomenet jaktturism, vilken potential som finns för det och hur verksamma inom området arbetar.
35 6.2 Reflektion kring studien och framtida forskning
Denna intervjustudie har resulterat i svar kring hur jaktturismföretag marknadsför sina verksamheter och vad som är unikt med jaktturismen på platsen. På grund av att endast fyra respondenter hade möjlighet att ställa upp på en intervju kunde jag inte samla in så mycket data som jag velat. Kontakt togs med de jaktturismföretag som erbjuder jaktresor i Småland och de fick ta del av frågor jag tänkt ställa innan utförandet av intervjun. Vad som sedan påverkade dem att ändå inte ställa upp är svårt att säga.
Trots det samlades data in från de fyra respondenter som ställde upp och det de berättade gav förståelse för såväl marknadsföringen av fenomenet som det unika för just Småland. Frågan kring marknadsföring gav insikt i på vilka sätt de marknadsförde sig, men också att ingen av de fyra hade en planerad strategi för att nå ut med sitt erbjudande. Som tidigare nämnts kan det bero på att de alla är relativt små verksamheter eller att de för närvarande tar emot så många gäster de kan.
När det kommer till verksamheternas bärkraft och att de inte kan ta emot hur många gäster som helst och är medvetna om detta, kan det visa på att jaktturism är ett ekologiskt hållbart fenomen. De respondenter jag talat med har alla varit medvetna om att de inte kan tacka ja till alla. Respondenterna visar på att de har förståelse och respekt för naturen och viltet i den. Därför tror jag att jaktturism absolut kan beskrivas som en typ av ekoturism där hållbarhet är i fokus.
För vidare forskning anser jag att det skulle vara intressant att se på brand image för jaktturism i fler delar av Sverige, men även studier om marknadsföring av jaktturism i stort. Denna studie skrapar endast på ytan till ett turismfenomen som verkar finnas på många platser i världen.
36
Referenser
Alatalo, M. (2003) Jaktturism i Sverige. Turistdelegationen, Swedish Tourist Authority Anderson, E.W. (1998), “Customer satisfaction and word of mouth”. Journal of Service
Research, 1(1), 5-17.
Azar, S., Aimé, I., & Ulrich, I. (2018). Brand gender-bending. European Journal of
Marketing, 52(7/8), 1598-1624.
Beverland, M., Napoli, J., & Yakimova, R. (2007). Branding the business marketing offer: Exploring brand attributes in business markets. Journal of Business
& Industrial Marketing, 22(6), 394-399.
Brusewitz, G. (1999). Makten över jakten. Populär Historia (6). Hämtad 191209 från https://popularhistoria.se/vardagsliv/makten-over-jakten
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, övers.). Stockholm: Liber. (Originalarbete publicerat 2008)
Chan, H., Boksem, M., & Smidts, A. (2018). Neural Profiling of Brands: Mapping Brand Image in Consumers’ Brains with Visual Templates. Journal of
Marketing Research, 55(4), 600-615.
Chaston, I. (1999). New marketing strategies evolving flexible processes to fit market circumstances. London: SAGE.
Chen, K., Kou, G., & Shang, J. (2014). An analytic decision making framework to evaluate multiple marketing channels. Industrial Marketing Management, 43(8), 1420-1434.
Codex. (2019). Informerat samtycke. Hämtat 191216 från http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Elliott, R., Percy, L., & Pervan, S. (2018). Strategic brand management (4th ed.). Oxford: Oxford University Press
Fill, C. (2011). Essentials of marketing communications. Harlow ; New York: Financial Times Prentice Hall/Pearson.
37 Goodman, J. (2009). Strategic customer service : Managing the customer experience to
increase positive word of mouth, build loyalty, and maximize profits. New York, NY: AMACOM.
Gunnarsdotter, Y. (2006). Hunting tourism as Ecotourism: Conflicts and Opportunities. I Gössling, S., & Hultman, J. Ecotourism in Scandinavia lessons in theory
and practice (Ecotourism book series ; no. 4). Wallingford: CABI.
Gunnarson R. (2002) Validitet och reliabilitet. Hämtad 200103 från http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml
Hall, C., Müller, D., & Saarinen, J., (2009). Nordic tourism : Issues and cases. Buffalo: Channel View Publications.
Kagervall, A. (2014). On the conditions for developing hunting and fishing tourism in Sweden. 2014.
Keegan, B., & Rowley, J. (2017). Evaluation and decision making in social media marketing. Management Decision, 55(1), 15-31.
Komppula, R., & Gartner, W. (2013). Hunting as a travel experience: An
auto-ethnographic study of hunting tourism in Finland and the USA. Tourism
Management, 35, 168-180.
Kotler, P., Kartajaya, H., & Setiawan, I. (2010). Marketing 3.0 from products to
customers to the human spirit. Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons.
Krafft, M., Goetz, O., Mantrala, M., Sotgiu, F., & Tillmanns, S. (2015). The Evolution of Marketing Channel Research Domains and Methodologies: An
Integrative Review and Future Directions. Journal of Retailing, 91(4), 569-585.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Lantbrukets Affärstidning. (2013). Het marknad för jaktturism. Hämtad 191101 från https://www.atl.nu/skog/het-marknad-for-jaktturism/
Lovett, M., Renana, P., & Shachar, R. (2013). On brands and word of mouth. Journal
38 Matilainen, A., Keskinarkaus, S., & Törmä, H. (2016). The Economic Significance of
Hunting Tourism in East Lapland, Finland. Human Dimensions of
Wildlife, 21(3), 203-222.
Naidoo, R., Weaver, L., Diggle, R., Matongo, G., Stuart‐Hill, G., & Thouless, C. (2016). Complementary benefits of tourism and hunting to communal conservancies in Namibia. Conservation Biology, 30(3), 628-638. Naturturismföretagen. (u.å). Natur- och ekoturism. Hämtad 191112 från
https://naturturismforetagen.se/natur-och-ekoturism/ Naturvårdsverket. (2019). Jakt. Hämtad 191101 från
https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Jakt/
Nygård, M., & Uthardt, L. (2011). Opportunity or threat? Finnish hunters' attitudes to hunting tourism. Journal of Sustainable Tourism, 19(3), 383-401.
Orth, U., McDaniel, M., Shellhammer, T., & Lopetcharat, K. (2004). Promoting brand benefits: The role of consumer psychographics and lifestyle. Journal of
Consumer Marketing, 21(2), 97-108.
Sangpikul, A. (2010). Marketing Ecotourism Through the Internet: A Case of
Ecotourism Business in Thailand. International Journal of Hospitality &
Tourism Administration, 11(2), 107-137.
Schulp, J., Pettinga, F., & Meester, P. (2014). Game consumption and attitudes to hunting in the Netherlands. Research in Hospitality Management, 4(1-2), 91-95.
Scott, N., Laws, E., & Boksberger, P. (2009). The Marketing of Hospitality and Leisure Experiences. Journal of Hospitality Marketing & Management, 18(2-3), 99-110.
Smith, S. (2010). Practical tourism research. Wallingford, Oxfordshire ; Boston, MA: CABI.
Sridhar, S., & Sriram, S. (2015). Is online newspaper advertising cannibalizing print advertising? Quantitative Marketing and Economics, 13(4), 283-318.
39 Svensk Jakt. (2017). Rekordhög acceptans för jakt i Sverige. Hämtad 191209 från
https://svenskjakt.se/start/nyhet/rekordhog-acceptans-jakt-sverige/ Törnkvist, E. (2017). Allt färre jägare i Sverige. Land Skogsbruk. Hämtad 191105 från
https://www.landskogsbruk.se/skog/allt-farre-jagare-i-sverige/
Tracy, B. (2014). Marketing (Brian Tracy Success Library). New York: AMACOM. Tuzunkan, D. (2018). Customer relationship management in business-to-business
marketing: example of tourism sector. Geo Journal of Tourism and
Geosites, 22(2), 329-338.
Vinerean, S. (2017). Importance of Strategic Social Media Marketing. Expert Journal
of Marketing, 5(1), 28-35.
Visit Sweden. (2018). Framtidssatsning på naturturism. Hämtad 191031 från https://corporate.visitsweden.com/om-oss/i-fokus/trender-talar-naturupplevelser-i-sverige/
Willebrand, T. (2008). Promoting hunting tourism in north Sweden: Opinions of local hunters. European Journal of Wildlife Research, 55(3), 209-216.
1
Bilaga 1
Intervjuguide (semistrukturerad)
Namn Befattning
Hur länge har du arbetat med jaktturism?
Hur kom det sig att du började arbeta med just det?
Hur många gäster har ni? (jaktturister per år)
Var kommer de främst ifrån? Inhemska eller utländska Har ni något utvecklingsmål och vill ta emot fler gäster?
Hur marknadsför ni er? I vilka kanaler?
Till vem riktar ni er marknadsföring? Målgrupp? Land? Har ni sett någon effekt av detta?