Jaktturismen i Småland
En induktiv studie om marknadsföringsaktiviteter av småländsk
jaktturism
Författare: Iza Täck Handledare: Solène Prince Examinator: Hans Wessblad Termin: HT19
Ämne: Turismvetenskap III, examensarbete Nivå: Grundnivå
2
Abstract
Hunting has been an important part of Sweden since the Stone Age, although its character has changed since then. Since hunting has long been an obvious part of Sweden, interest in the phenomenon of hunting tourism arose. The study focuses on hunting tourism in Småland, a province that has not been written much about when it comes to hunting. The phenomenon is interesting to study because there is a focus on nature tourism in Sweden, and hunting tourism should be part of it. Some of the research that is available suggests that there is a great demand for travel to Sweden to hunt. It is then interesting to see if the companies have noticed this and if so, they are actively targeting their marketing to a specific country. I chose to focus the study on marketing of the phenomenon and what is unique about hunting trips to Småland specifically. The study's empirics are based on qualitative data collection and four interviews have been conducted. Through the interviews, categories were analysed and it is these that form the basis for the result. The results showed that the respondents' activities are marketed in different ways, but that none of the defendants has a direct strategy. However, the respondents agreed that hunting and hunting trips in Småland are unique, mainly because of the game population. The results also showed that the four businesses have no problems finding guests, but that they are careful with how many guests they can receive.
Keywords
3
Sammanfattning
Jakt har varit en viktig del av Sverige sedan stenåldern, även om dess karaktär har förändrats sedan dess. Eftersom jakt länge har varit en uppenbar del av Sverige uppstod intresse för fenomenet jaktturism. Studien fokuserar på jaktturism i Småland, ett landskap som det inte har skrivits så mycket om när det gäller jakt. Fenomenet är intressant att studera eftersom det finns ett fokus på naturturism i Sverige, och jaktturism borde vara en del av det. En del av den tillgängliga forskningen menar att det finns en stor efterfrågan på resor till Sverige för att jaga. Det är då intressant att se om företagen har märkt detta och om de i så fall aktivt riktar deras marknadsföring till ett specifikt land. Jag valde att fokusera studien på marknadsföring av fenomenet och vad som är unikt med jaktresor till Småland specifikt. Studiens empirier är baserade på kvalitativ datainsamling och fyra intervjuer har genomförts. Genom intervjuerna analyserades kategorier och det är dessa som ligger till grund för resultatet. Resultaten visade att respondenternas verksamhet marknadsförs på olika sätt, men att ingen av de tilltalade har en direkt strategi. De svarande var dock överens om att jakt och jaktresor i Småland är unika, främst på grund av viltpopulationen. Resultaten visade också att de fyra företagen inte har några problem att hitta gäster, men att de är noga med hur många gäster de kan ta emot.
Nyckelord
4
Innehållsförteckning
1. Inledning
61.1 Bakgrund 6
1.2 Problemformulering 7
1.3 Syfte och frågeställningar 7
1.4 Disposition 8
2. Teori
102.1 Jaktturism 10
2.2 Marknadsföring av jaktturism- och naturturismprodukter 11
3. Metod
153.1 Kvalitativ datainsamling 15
3.1.1 Intervjuundersökning 16
3.1.2 Respondenter 17
3.1.3 Analysverktyg 18
3.2 Kvalitetskriterier och källkritik 18 3.3 Forskningsetiska överväganden 20
4. Resultat
22 4.1 Presentation av respondenter 22 4.2 Marknadsföring av jaktturism 22 4.2.1 Intressetidningar 23 4.2.2 Word of mouth 23 4.2.3 En del av en kedja 24 4.2.4 Sociala medier 25 4.2.5 Business to business 26 4.2.6 Sammanfattning – Marknadsföring 274.3 Det unika med Småländsk jakt 28
4.3.1 Utveckling och jaktturisten i Småland 28
4.3.2 Brand image 30
4.3.3 Sammanfattning – Det unika med Småländsk jakt 31
5. Slutsats
315
5.2 Det unika med Småländsk jakt 32
6. Diskussion
346.1 Resultatet 34
6.2 Reflektion kring studien och framtida forskning 35
Referenser 36
6
1. Inledning
Det första kapitlet beskriver bakgrunden till varför ämnet valts följt av en problemformulering. Därefter beskrivs syftet med studien och utifrån den formuleras forskningsfrågor. Kapitlet avslutas med dispositionen för uppsatsen.
1.1 Bakgrund
Jakt har varit en viktigt del i det svenska samhället sedan stenåldern, då var människorna jägare och tog sig till platser där viltet fanns innan de till slut blev bofasta jordbrukare. Jakten var då ett sätt att få mat och skinn till kläder. Vidare under åren har jakt fortsatt vara en viktig källa till föda för svenskar, då landet under perioder har varit glesbefolkat och fattigt (Brusewitz, 1999). Idag är jakten en populär hobby för många, och trots att behovet av att samla föda idag inte är lika stort ser många jägare sin hobby som en livsstil (Gunnarsdotter, 2006).
De svenska jägarna är idag tvungna att genomföra en jägarexamen som innebär teoretiska och praktiska prov för att visa på förståelse för etisk jakt, viltvård, vilt och skytte. Efter utförd examen måste jägaren varje år betala för det statliga jaktkortet där avgiften går till viltvårdsfonden. Detta är ett sätt att upprätthålla en etisk jakt där viltet står i fokus (Naturvårdsverket, 2019). Statistik visar att mellan 2007 och 2017 minskade andelen jägare med 7,7% i Sverige, med undantag för Stockholms län där antalet ökat (Törnkvist, 2017). Men efter 2017 har siffrorna för jägare i landet ökat något (Naturvårdsverket, 2019) och det kan visa att jakt håller på att bli mer attraktivt igen och att det är en bransch eller syssla som är värd att satsa på. En undersökning från Sifo visar också att acceptansen för jakt i Sverige är så hög som 89% (Svensk Jakt, 2017).
7 jaktresor kan ha ett stort tryck på sin produkt och inte kan ta emot så många gäster så att efterfrågan täcks.
Dessutom fokuserar Visit Sweden, som finns för att marknadsföra turism i Sverige, på natur- och ekoturism i Sverige och vill att landsbygden ska kunna dra nytta av en ökad efterfrågan på naturnära semesterupplevelser. De har även en vision om att Sverige ska vara en av de tre främsta länderna inom hållbar naturturism innan 2019 års slut (Visit Sweden, 2018). Naturturism definieras som ett sätt att resa där själva naturupplevelsen är i centrum och alltså det primära målet med resan. Ekoturism är ”toppen” av naturturismen och då har turisten ett större fokus på hållbart resande och bevarandet av naturen samt lokalbefolkningens välbefinnande (Naturturismföretagen, u.å). Det kan då antas att fler turister är intresserade av att spendera sin semester i Sverige genom att ta vara på den natur som finns, en naturturism som borde innefatta jaktturismen. Gunnarsdotter (2006) menar att jaktturism har god potential att räknas som ekoturism, då det kan gynna lokal ekonomi och samtidigt vara hållbart för miljön.
1.2 Problemformulering
I förhållande till bakgrunden har en forskningslucka hittats som rör marknadsföring av jaktturism i Sverige. Tidigare forskning om jaktturism i Sverige har främst fokuserat på lokalbefolkning och andra jägares attityder mot att kommersialisera jakten i ett visst område (se bl.a. Willebrand, 2008; Kagervall, 2014). Eftersom naturturism är ett fokus hos Visit Sweden och det antagande att utländska jägare står på kö för att få komma till Sverige är det intressant att se hur svenska jaktturismföretag arbetar med sin marknadsföring och om de ser någon utveckling av fenomenet. Det är alltså företagarnas perspektiv som är av intresse för denna studie då det saknas studier om hur jaktturismföretag bedrivs och utvecklas.
1.3 Syfte och frågeställningar
8 Det kan då vara intressant att se om företagarna har märkt av detta och om de aktivt riktar sin marknadsföring mot vissa länder för att uppmärksamma utländska jägare om just deras verksamhet.
Det studien syftar att besvara är hur mindre jaktturismföretag marknadsför sig, i vilka kanaler och hur deras strategi ser ut samt om de ser effekterna av påståendet att utländska jägare anser att Sverige är ett attraktivt jaktland. Studien kommer avgränsas till Småland i södra Sverige då det efter ihärdigt sökande på bland annat universitetsbiblioteket, Google Scholar och kurslitteratur, visat sig att studier som har jaktturism som fokus och som företagits i landets sydligare delar inte hittats. Eftersom Småland präglas av såväl stora skogsområden som glesbygd väljer jag att rikta studien mot småländska företag. Och då studien avgränsas till jaktturismföretag i Småland är det också relevant att ställa sig frågan vad som gör jaktturismen unik här. Detta för att förstå hur marknadsföringen kan riktas mot intressenter.
Syftet mynnar ut i frågeställningen och underfrågan:
Hur marknadsförs jaktturism i Småland?
Vad är unikt med jaktturismen i landskapet?
1.4 Disposition
Efter detta inledande kapitel följer ett teorikapitel som tar upp definitioner och tidigare studier om jaktturism, detta för att läsaren ska få en bredare bild av fenomenet och för att jag ska kunna besvara frågeställningarna. Vidare följer ett metodkapitel där det beskrivs vilken metod som har valts och argument till det.
10
2. Teori
Detta kapitel kommer presentera den teori som har varit utgångspunkt för studien. Syftet med kapitlet är att ge läsaren en djupare förståelse för fenomenet samt vara till grund för att analysera den insamlade empirin.
2.1 Jaktturism
Det finns många länder som har en stark tradition av jaktturism och är kanske de som främst kopplas ihop med fenomenet. Dessa länder är bland annat Kanada, Storbritannien, Finland och flertalet sydafrikanska länder (Willebrand, 2008; Naidoo et al. 2016 m.fl.). I Sverige däremot finns inte en lika stark tradition kring denna turism, trots att jakt länge har varit en viktig del för landet.
Definitionen av en jaktturist är i huvudsak en person som reser tillfälligt från sin vanliga omgivning med det primära målet att jaga (Alatalo, 2003; Komppula & Gartner, 2013). Det är alltså jakten som är den huvudsakliga anledningen till att resan blir av. Jaktturisten delas ibland in i två kategorier; den som reser med hjälp av ett jaktturismföretag som tillgodoser turisten med allt som behövs för resan samt den som reser självständigt utanför sin hemregion och sällan använder jaktturismsrelaterade produkter. Den sistnämnde kommer trots det konsumera tjänster på den orten hen jagar och påverkar därför ekonomin på platsen (Matilainen, Keskinarkaus & Törmä, 2016).
11 Attityden mot jaktturism skiljer sig åt beroende på vem man talar med (Willebrand, 2008). Ser en till attityden hos andra jägare anser en del att det kan komma att bli problem för de lokala jägarna. Om jakten blir en turismprodukt kan det bli för dyrt att arrendera mark för sin egna jakt eller att de lokala jägarna utesluts från att jaga (Nygård & Uthardt, 2011; Willebrand, 2008). Willebrands (2008) studier tar också upp lokalbefolkningens attityd till att jaktturismen ska finnas i deras kommun. Där är de flesta av hans respondenter osäkra kring införandet av jaktturism för kommersialisering. Han menar då att det behövs starkare argument för att övertyga lokalbefolkningen och att tydligare informera om de etiska aspekterna av jakt (Willebrand, 2008). Kagervall (2014) menar dock att det finns en stor möjlighet att utveckla jaktturismen i Sverige, så länge det finns god etik bakom och att köttet från djuren tas om hand efter jakten. Han menar också att det generellt finns en hög acceptans för jakt i Sverige och att 84% av Sveriges invånare anser att det är försvarbart att jaga. Även en senare undersökning från Sifo visar att acceptansen för jakt i Sverige är så hög som 89% (Svensk Jakt, 2017).
Vidare finns det även negativa attityder gentemot jakt överhuvudtaget som kan påverka utvecklingen och utförandet av jakt och jaktturism. Dessa negativa attityder kommer främst från djurrättsaktivister som anser att jakten enbart finns till för att människor ska få döda djur och att det görs med anledning av att människor ska må bra utan att se vad som är bäst för naturen (Schulp, Pettinga & Meester, 2014). Denna åsikten kommer dock inte diskuteras vidare i studien, då jag anser att den kan komma att ta för stor del och inte härleder till syftet, men är värd att nämna för att få en nyanserad bild av fenomenet.
2.2 Marknadsföring av jaktturism- och naturturismprodukter
12 För att förstå marknadsföring av en turismprodukt är det bra att känna till vad som kännetecknar en service, som turism är. Det som säljs är ofta något som inte kan röras, alltså en upplevelse som förbrukas samtidigt som den konsumeras. Turisten betalar för en jaktresa, och denna konsumeras från det att gästen kommer till platsen där jakten ska utföras och när hen åker hem är konsumtionen slut. Det går alltså inte spara på produkten utan den förbrukas direkt. Samma sak gäller tillverkningen av turismservice, den produceras endast när turisten är på platsen och företag kan inte heller spara på en jaktresa. Produktionen och konsumtionen sker samtidigt (Hall, Müller & Saarinen, 2009).
De som arbetar med marknadsföring använder sig ofta av en mix av tillvägagångssätt för att nå kunden. Den mest kända är de 4Pna, product, price, promotion och place (eller produkt, pris, marknadsföring och plats) som skapades på 50-talet av Neil Borden. Dessa fyra Pn kombineras för att göra företagens erbjudande attraktivt och unikt att konsumera (Kotler, Kartajaya & Setiawan, 2010; Hall, Müller & Saarinen, 2009). Produkten för ett företag som säljer jaktresor är själva jakten och det som är unikt med den gentemot andra som säljer samma produkt. Priset innebär att ha en uttänkt strategi kring prissättning, det får inte vara för högt eller lågt beroende på vad kunderna är villiga att betala samt vad konkurrenter har för pris. Promotion är själva marknadsföringen och det sätt kunderna möter företaget på. Det är också denna del som studien vidare kommer fokusera på. Platsen är där företagen säljer sin produkt, för ett jaktturismföretag innebär det en fast plats där produkten konsumeras samtidigt som den säljs – på företagens jaktmarker (Tracy, 2014). Denna mix används vanligen inom marknadsföring och är således viktig att känna till i början av ett teorikapitel om marknadsföring.
13 innebära för dem i form av bland annat känslor och som leder till ett köp. Detta kan till exempel göras genom att använda mycket bilder och symboler i sin marknadsföring så att turisten både får en känsla och känner igen den produkt företaget vill sälja.
När det kommer till igenkänning av ett varumärke och dess produkter talas det om brand
image. Det är ett sätt att skapa en plats i minnet hos kunderna när de hör om varumärket. Brand image ska vara unikt och göra det lätt för kunden att urskilja varumärket från
mängden och skapa positiva känslor. Bilden kunden får kan skapas genom goda upplevelser, information och marknadsföring (Chan, Boksem & Smidts, 2018). Brand
image är också det som gör att kunden väljer ett märke framför ett annat, och kan leda
till kundens top-of-mind märke (Elliott, Percy & Pervan, 2018).
Marknadsföringen kan se ut på olika sätt och synas på olika ställen, och det finns en mängd olika kanaler och tillvägagångssätt för att nå ut med sitt erbjudande. De främsta verktygen som används inom marknadsföringsteorier är annonsering, PR, personlig försäljning, direkt marknadsföring och säljfrämjande åtgärder. De har alla olika för- och nackdelar och det är upp till marknadsföraren och verksamheten att hitta det som passar dem och deras målgrupp bäst (Fill, 2011). Det går också att kombinera fler av verktygen för att nå fler målgrupper och alltså fler kunder (Chen, Kou & Shang, 2014). Sedan finns det olika kanaler att nå ut med den marknadsföring som görs. Det kan vara via egen hemsida, sociala medier, i tidningar, i butiker eller genom reklam (Krafft, Goetz, Mantrala, Sotgiu & Tillmanns, 2015).
15
3. Metod
Kapitlet beskriver hur studien har genomförts och vilken metod som har valts samt resonemang kring varför just den valdes. Vidare kommer även begreppen validitet och reliabilitet tas upp för att resonera kring studiens kvalitet. Kapitlet avslutas med att gå igenom de forskningsetiska överväganden som har gjorts för studien.
3.1 Kvalitativ datainsamling
I denna studie har en kvalitativ datainsamling valts för att uppfylla syftet och kunna besvara frågeställningarna genom en intervjuundersökning. Det kvalitativt insamlade materialet resulterar främst i ord istället för i siffor och nummer som i den kvantitativa. Det finns andra skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ datainsamling och en är att den kvalitativa ofta karakteriseras av en induktiv syn på förhållandet mellan teori och empiri. Den induktiva synen fokuserar på att testa empiri på teori och fenomenet uppkommer från fältet medan den deduktiva synen testar teori på empiri (Bryman, 2011). Utifrån detta har jag valt att göra en intervjuundersökning för att få svar på frågeställningar och uppfylla studiens syfte.
Den kvalitativa insamlingsmetoden präglas också av en tolkningsinriktad epistemologisk ståndpunkt som innebära att forskningen vill förstå en social verklighet och fokuserar på hur deltagarna inom ett visst område tolkar denna verklighet (Bryman, 2011). Det som denna studie kommer fokusera på är att få förståelse för hur jaktturismföretagare resonerar kring sin valda marknadsföring och vad de anser vara det som gör den småländska jakten unik. Det är alltså individerna i dessa företag som är av intresse för studien och deras åsikter och kunskap som kommer ligga till grund för det insamlade empiriska materialet.
16 aktörer medan konstruktionism är motsatsen (Bryman, 2011). Denna studies forskningsfråga är konstruerad på ett sådant sätt att den fokuserar på människorna inom företagen snarare än tvärtom. Det är därför den ontologiska ståndpunkten konstruktionism har använts.
Då detta är en kvalitativ studie med induktivt synsätt har jag valt att göra en intervjuundersökning för att se hur jaktturismföretag arbetar med sin marknadsföring. En forskningsintervju syftar till att skapa mening ur respondenternas erfarenheter och undersöka deras synvinkel (Kvale & Brinkmann, 2009). Det induktiva synsättet innebär att först undersöka sitt fenomen på fältet för att sedan se vad som skrivits om det och koppla det till teorier. Detta är till skillnad från deduktion där teori testas på empiri (Smith, 2010).
3.1.1 Intervjuundersökning
Studiens empiri grundar sig på ett antal intervjuer med personer som är verksamma inom jaktturismföretag i Småland. Intervjuer ger ofta svar som är djupare än de som man får vid en enkätundersökning. Det är också lättare att ställa frågor som rör personliga åsikter (Smith, 2010) och det är också mitt syfte med intervjuerna.
17
3.1.2 Respondenter
Respondenterna har valts ut efter en geografisk avgränsning Småland i södra Sverige. Valet har gjorts då det, precis som nämnts i syftet, inte hittats några studier om jaktturism i Småland, trots sökningar i flera databaser. Dessutom är landskapet präglat av stora skogsområden och till viss del glesbygd.
Respondenterna som har valts är alla anställda eller ägare på ett jaktturismföretag som anordnar jakter på sina egna eller abonnerade marker. De har alla god kunskap om jakt och har flera års erfarenhet av jakt. Respondenterna kommer att anonymiseras för att uppfylla konfidentialitetskravet (se 3.3 Forskningsetiska överväganden). Jag kommer använda fingerade namn på respondenterna samt inte beskriva vart i landskapet deras verksamheter ligger. Detta för att de ska känna sig trygga med att deras namn inte sprids samt den risk för att bli kontaktad av aktivister som nämns i kapitel 2.1 Jaktturism.
Totalt hittades sju företag som bedriver jaktturism i Småland och till dem skickade jag en förfrågan om att ställa upp på en intervju. Jag fick svar av fem, varav en tackade nej till att medverka. Därefter skickades ett mail med intervjuguiden (se bilaga 1) och tid för intervju bokades.
18
Namn Befattning Gäster per år Verksam sedan
Datum för intervju
Tidsomfattning för intervju 1. Anders Ägare &
jaktledare
10 (+ ca. 20) 2007 19-11-22 1 timme
2. Peter Ägare & jaktledare
Ca. 20 2010 19-11-27 30 min
3. Niklas Jaktledare Ca. 40 2005 19-11-27 30 min
4. Sven Ägare Ca. 15 2009 19-11-29 20 min
Tabell 3.1 - Respondenter
3.1.3 Analysverktyg
Kvalitativa studier genererar ofta ett stort datamaterial i och med att intervjuer transkriberas och utvinner mycket text (Bryman, 2011). Det är utifrån den transkriberade texten som kategorier ska hittas och samband ska göras mellan de olika utförda intervjuerna.
I denna studie analyserades det insamlade materialet först genom transkribering av intervjuerna där allt inspelat material överfördes till textform. Därefter kodades materialet för att hitta samband och kopplingar mellan de kategorier som hittats. Det är sedan utifrån dessa kategorier som empirin kommer presenteras och kopplas samman med teori.
3.2 Kvalitetskriterier och källkritik
19 mindre fokus på mätning som vid en kvantitativ studie. Istället läggs ett större fokus på bland annat val av respondenter.
Reliabilitet eller tillförlitlighet kan delas upp i yttre och inre reliabilitet. Den yttre innebär att det ska gå att replikera forskningen och att en annan forskare ska kunna få samma, eller i alla fall liknande resultat. Det kan dock vara svårt att få en hög reliabilitet inom kvalitativ forskning eftersom världen ständigt förändras. De personliga åsikter, erfarenheter och ståndpunkter min studie får fram behöver inte vara desamma om en studie med samma syfte och samma frågeställning skulle företas om ett år. Den inre reliabiliteten syftar till hur data ska tolkas och riktar sig främst till forskarlag med fler än en person (Bryman, 2011). Då jag utför den här studien på egen hand blir inte den inre reliabiliteten något att ta hänsyn till. Vidare påverkar valet av respondenter, att de besitter tillräckliga kunskaper om fenomenet, nivån av reliabilitet.
Flera aspekter kan vägas in för att bedöma nivån av reliabilitet i studien. Enligt min bedömning har respondenterna en hög kunskap om jakt och jaktturism och att de kunnat besvara samtliga frågor och gett nya insikter kring fenomenet. Däremot skulle reliabiliteten kunnat vara högre om fler respondenter hade deltagit. Hade ett större geografiskt område valts skulle det finnas ett större utbud av verksamheter inom jaktturism och större chans till fler respondenter. Anledningen till att det inte gjordes är avsaknaden av tidigare studier på området samt mitt personliga intresse i frågan. Ett större forskarlag skulle varit en fördel om studien rörde ett större geografiskt område, men för denna studie hade det förmodligen inte gjort någon skillnad. Detta på grund av att det totalt hittades sju verksamma företag inom jaktturism i Småland.
20 att generaliserbarheten avgörs av läsaren och att jag som författare ska presentera vägen för processen och vad resultatet är. För denna studie skulle jag även säga att validiteten är hög då jag presenterat hur jag gått tillväga, beskrivit vilka respondenterna är och varför de har valts. Om studien är generaliserbar, och om andra forskare kommer fram till samma resultat och fynd som jag återstår att se, men jag tror att det finns stor möjlighet till det.
3.3 Forskningsetiska överväganden
Grunden för forskningsetik rör frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet för respondenter eller andra som är inblandande i forskningen. Bryman (2011) har skrivit om fyra forskningsetiska principer som har påverkan eller berör mycket forskning och jag går här nedan igenom dem, vad de innebär och hur jag har arbetat med dem i denna studie.
Informationskravet innebär att respondenterna ska få information om varför studien genomförs och dess syfte. De ska också veta att det är frivilligt att delta och att de kan välja att avbryta när de själva vill samt att respondenterna ska veta vilka moment som ska göras och vad de innebär (Codex, 2019; Bryman, 2011). Då denna studie enbart innebär intervjuer så har jag i förväg skickat mail till tänkbara respondenter och frågat om de vill medverka och i vilket syfte, samt förklarat vem jag är och varför jag genomför en studie. De som har tackat ja har därefter fått intervjuguiden för att kunna förbereda sig på vilka frågor som kommer att ställas, dock med information om att följdfrågor kan komma. Jag anser att informationskravet är uppfyllt för studien.
21 med. De som tackat ja har gett sitt samtycke till att delta och jag ställer heller inga krav på att alla frågor ska besvaras, det är upp till respondenten. Därmed skulle jag vilja påstå att även samtyckeskravet är uppfyllt.
Konfidentialitetskravet innebär också anonymitet för de som ingår i studien. Uppgifter om respondenterna har givits i förtroende och ska behandlas så att ingen kan utnyttja dem till annat. Vidare ska dessa uppgifter förvaras så att ingen utomstående kommer åt dem. Konfidentialitetskravet finns för att skydda respondenter och för att de ska känna sig trygga med att berätta sina erfarenheter och åsikter (Bryman, 2011). I studien kommer jag använda fingerade namn på respondenterna samt inte gå in på var deras verksamheter ligger. Detta för att de ska känna sig trygga med att deras namn inte sprids samt den risk för att bli kontaktad av aktivister som nämns i kapitel 2.1 Jaktturism.
22
4. Resultat
I detta kapitel kommer resultatet av det empiriska materialet presenteras. Det empiriska materialet omfattar svaren på de intervjufrågor som har ställts till respondenterna (se bilaga 1) och dessa svar har delats in i kategorier som presenteras löpande. Kategorierna har uppkommit genom analys och varje kategori sammankopplar empirin med teori.
4.1 Presentation av respondenter
För att det ska vara lättare att följa med i det insamlade materialet presenteras respondenterna igen. De har alla, förutom Niklas, sett att det finns en marknad för jaktturism och har satsat på det som en sekundär inkomstkälla. Anders, Peter och Sven äger själva sin mark och har hand om skogsvården och fastigheter på platsen. Niklas arbetar som viltvårdare och jaktledare på marker som tillhör en hotellverksamhet och där är det ägaren av denna som har valt att genomföra jaktresor.
- Anders, ägare och jaktledare inom en verksamhet som tar emot 10 jägare per år plus cirka 20 jägare utöver det som är gäster till företags kundbjudningar. - Peter, ägare och jaktledare inom en verksamhet som tar emot cirka 20 jägare per
år.
- Niklas, jaktledare för cirka 40 jägare per år.
- Sven, ägare till en verksamhet som tar emot ungefär 15 jägare per år.
För mer information kring när intervjuerna utförts samt intervjuns längd och hur länge respondenterna varit verksamma se tabell 3.1.
4.2 Marknadsföring av jaktturism
23 När respondenterna har pratat om hur de marknadsför sina verksamheter har det som sagt varit olika svar. Nedan följer fem kategorier med de sätt verksamheterna har använt sig av samt relevanta teorikopplingar till vardera underrubrik. Företagen har berättat att de främst har använt sig av fem olika marknadsföringskanaler; intressetidningar, word of
mouth, sociala medier och business to business samt marknadsföring genom den kedja
företaget tillhör.
4.2.1 Intressetidningar
Intressetidningar är en kanal som används för att nå ut till en specifik målgrupp med ett specialintresse. Både Anders och Sven berättade att de har marknadsfört sin jakt genom en av Sveriges största jakttidningar Svensk Jakt. De har varje år ett speciellt uppslag där markägare kan annonsera om sin jaktmark. På detta sätt når de ut till såväl erfarna som nya jägare, och då främst i Sverige. Anders menar att detta är det primära sättet för gäster att hitta till hans verksamhet.
Att annonsera i en tidning är ett tillvägagångssätt som har använts under lång tid. Annonsering är också ett av de vanligaste verktygen för marknadsföringskommunikation (Fill, 2011). Att annonsera i tidningar är dock något som eventuellt kommer försvinna i framtiden då färre och färre väljer att köpa tidningar. Istället tror man att denna typ av annonsering kommer läggas på internet istället (Sridhar & Sriram, 2015). Detta verkar inte påverkat varken Anders eller Sven, då de har varit nöjda med sin annonsering. Det kan till viss del bero på att det gäller annonsering i en nischad intressetidning.
4.2.2 Word of mouth
Word of mouth marknadsföring innebär att nöjda kunder talar om sin upplevelse för
24 Peter berättade att han aldrig har använt sig av annan marknadsföring, han har en hemsida till sin verksamhet men säger att den inte är uppdaterad på länge utan att det är ordet som har spridit sig. Peter berättar att han ”tog över” jägare till sina marker då en annan verksamhet slog igen där han hade hjälpt till med bland annat spårning. Han menar också att det inte var meningen att börja med jaktturism för drygt tio år sedan utan att han tog chansen när han fick den. Därefter har ryktet om hans verksamhet spridit sig, och då han från början främst tog emot turister från Norge har detta fortsatt och han har idag i princip bara norska jägare hos sig. Även Anders och Sven berättar att de har haft kunder som hittat till deras verksamhet genom tidigare kunders positiva omdömen.
Den här marknadsföringsmetoden är vanligt förekommande bland mindre företag (Lovett, Renana & Shachar, 2013) och jag tror att alla fyra respondenter jag talat med någon gång har fått erfara den. Utför man ett bra jobb och erbjuder en god service talar turister om det för sina bekanta och ett gott rykte sprider sig. Word of mouth är ett välkänt marknadsföringsverktyg och definieras som ”informell kommunikation mellan privata parter om utvärderingar av varor och tjänster” (Anderson, 1998, s. 6). Kunder talar alltså om vilka upplevelser eller varor de konsumerat till andra i deras omgivning och skapar ett rykte kring produkten. Det är precis det som hänt i Niklas fall där han i början tog emot en sluten grupp av turister och sedan spred sig ryktet om hans verksamhet och fler turister fick kännedom om hans jaktresor.
Studier har dock visat att dubbelt så många får höra om negativa upplevelser än om de positiva (Goodman, 2009), så word of mouth är sannerligen ett kraftfullt verktyg. Goodman (2009) menar dessutom att word of mouth sprids i snabbare takt i och med digitaliseringen och att många postar sina omdömen på sociala medier.
4.2.3 En del av en kedja
25 av respondenterna som talar om denna kategori anses det vara av så pass stor vikt att det valts att beskrivas.
Niklas arbetar som jaktledare för en hotellverksamhet som erbjuder jaktresor till sina marker. Han är väl insatt i jakten men marknadsföringen sköts av en annan avdelning. Det är både det specifika hotellet som står för marknadsföringen av jaktpaketet men också den större kedjan som hotellet tillhör. Dock menar Niklas att de inte marknadsför jakten så mycket mer än genom hotellets hemsida, där turisten kan välja att köpa ett paket där boende, mat och jakt ingår.
Att marknadsföringen främst utförs av huvudkontoret för en kedja är inte helt ovanligt. Varumärken kan vara kombinerade på olika sätt och när det kommer till den kedja Niklas hotell tillhör rör det sig om ett stödjande varumärke. Den större kedjan har stödjande varumärken, som för de enskilda hotellen, skapar en större trovärdighet för varumärket och den service de säljer. Det innebär att kedjans varumärke finns med i till exempel loggan, men att det är det enskilda hotellet som är i fokus (Elliott, Percy & Pervan, 2018). Genom att använda stödjande varumärken som en strategi kan det vara lättare att nå ut till en större målgrupp och locka fler att konsumera dess tjänster (Azar, Aimé & Ulrich, 2018).
4.2.4 Sociala medier
Sociala medier har idag många användare på sidor som Facebook, Instagram, Twitter och Youtube. Till skillnad från vanliga hemsidor erbjuder sociala medier en tvåvägskommunikation där flera användare kan prata med varandra. Det ger även ett sätt för företag att upprätta och behålla kontakt och kommunicera med sina kunder (Vinerean, 2017). För denna studie har två av respondenterna talat om vikten av att synas på sociala medier och de har varit nöjda med den effekt det har gett.
26 ute efter logi och fiske men att de valt att även erbjuda jaktpaket under de mest populära jaktsäsongerna. Jaktverksamheten har ungefär 15 gäster per år, men han menar att det är en siffra som ändras från år till år. Tidigare har de inte marknadsfört sitt jaktpaket alls utan förlitat sig på återkommande jägare från samma del av landet, men har under de sista åren marknadsfört jaktpaketen på verksamhetens sociala medier. Sven menar att detta har lett till en del nya gäster som tidigare var följare av deras sidor, men då främst för det fiske de erbjuder. Svens verksamhet marknadsförs på Facebook och Instagram och han har även testat sponsrade inlägg för att få en större spridning av sitt erbjudande.
Även Niklas berättar att verksamheten han jobbar på använder sig av marknadsföring på sociala medier. Både det enskilda hotellet han arbetar på samt den kedjan som hotellet ligger under har sociala medier där de lägger ut erbjudanden och anordnar tävlingar för att få en större spridning. Däremot menar Niklas att det inte är jaktresorna i sig som de marknadsför, utan hotellet och andra paket som de erbjuder. Peter pratar om sociala medier när han berättar om utveckling av sin verksamhet och har som plan att göra en Facebook-sida för sina jaktresor för att kunna nå nya kunder och behålla kontakt med tidigare.
Marknadsföring på sociala medier är något som har växt i takt med den ökade digitaliseringen och att allt fler använder dessa. Det är ett relativt billigt sätt att nå ut till potentiella kunder och i kombination med god word of mouth kan verksamhet få stor spridning (Vinerean, 2017). För ett litet företag som det Sven har kan sociala medier vara ett av de bästa sätten att nå ut till kunder och är man aktiv kan kundkontakten förbättras avsevärt (Keegan & Rowley, 2017). Kunder som interagerar med ett företag på sociala medier och är nöjda med sin upplevelse är också mer benägna att återkomma till dem och få starkare, positiva känslor gentemot varumärket och verksamheten (Vinerean, 2017).
4.2.5 Business to business
Business to business är relationen mellan två företag eller organisationer och, specifikt
27 att deras verksamheter använder sig av business to business marknadsföring. Anders verksamhet erbjuder två ”sälj-jakter” per år, en på klövvilt och en vakjakt på vildsvin. Dessa jakter köps av företag som har det som en kundaktivitet, och han menar att det oftast är samma företag som köper dessa jakter. Anders verksamhet har annars ungefär 10 gästjägare per år, och de flesta av dessa köper då ett jaktpaket med 11 jakter per år. Det är alltså samma jägare som är med på de flesta jakterna, men erbjuds ändå service som logi och mat. Sälj-jakterna marknadsförs främst genom det nätverk Anders kommit att bygga upp av jägare och dessa jakter har inneburit gäster från förutom Sverige även Finland, Danmark och Italien.
Verksamheten där Niklas jobbar marknadsför även de sig till företag men då mer som en
team-building upplevelse. Samma sak som hos Anders så är det oftast samma företag
som köper dessa jakter och har kommit ungefär vartannat år och jagat.
Att rikta en del av sin marknadsföring mot andra organisationer eller verksamheter heter
business to business eller B2B, det innebär att det säljande företaget inte riktar sitt
erbjudande mot privatpersoner (Chaston, 1999). Relationen mellan företagen delas ibland in i olika steg, från att kontakten just har knutits till att det är en pålitlig relation som har pågått under en tid. De relationer som pågått en längre tid kan också byta viktig information med varandra eftersom det finns ett förtroende för den andra parten (Tuzunkan, 2018). När det kommer till Anders och Niklas marknadsföring mot andra företag handlar det inte om att byta information med varandra. Deras relationer med de företag som köper jakterna har pågått under en längre tid och det kan då tänkas att det handlar om pålitliga relationer och återkommande kunder som är nöjda med sin upplevelse.
4.2.6 Sammanfattning – Marknadsföring
28 intressetidningar, word of mouth, business to business, sociala medier samt marknadsföring genom en större kedja. Vidare kommer kapitlet ta upp mer kring verksamheternas beläggning och styrkan jaktturism i Småland.
4.3 Det unika med Småländsk jakt
Denna underrubrik kommer beskriva det som är unikt med småländsk jakt och varför jägare väljer att åka just dit för att jaga. Respondenterna nämner utbudet av vilt och naturen som den största anledningen till att turister väljer att komma till Småland för att jaga. Kapitlet inleds med utveckling och jaktturisten i Småland, för att få en inblick i vem turisten är och hur respondenterna ser på deras utveckling för att sedan gå in på den småländska jaktens brand image.
4.3.1 Utveckling och jaktturisten i Småland
För att få förståelse för vilka som reser till Småland på jaktresor fick respondenterna frågor om var ifrån deras gäster kommer. Svaren var varierande, men det ger ändå en bild av vem jaktturisten är. Dessutom ställdes frågor om framtidens utveckling för att få reda på hur beläggningen ser ut och hur den kan komma att se ut i framtiden. Utifrån de svaren jag fick ser det ut som om det finns en attraktion att resa till Småland för att jaga, även i framtiden.
29 Anders däremot anser att det antal gäster de tar emot per år (tio gäster under 9 jakter under ett år) är ungefär vad hans marker klarar av. De har tidigare testat att ta emot fler gäster men han menar då att det tar upp för mycket tid med administration och utdelning av pass. Det maximala antalet gäster han tror verksamheten är kapabel till att ta emot är 15. Men då räknar han inte med de sälj-jakter han erbjuder och på dem är antalet gäster varierande. Anders har alltså inget utvecklingsmål för verksamheten förutom att bevara och utveckla produkten och inte antalet gästjägare.
Sven som äger en mindre verksamhet ser stor potential och har som mål att öka antalet gästjägare från cirka 15 som det är i dagsläget till 20–25 per år. Han menar att de har gott om vilt och eftersom nuvarande gäster har varierat från år till år tror han att de klarar av att ta emot fler. Eftersom hans verksamhet redan erbjuder boendemöjligheter i och med att det tidigare varit en utvecklad fiskeverksamhet, tror han att marknadsföringen av jakterbjudandet är viktigare. Han vill nå ut till fler och har talat med kommunens turistbyrå för att sprida ordet om hans verksamhet och erbjudanden.
Niklas, som är jaktledare för ungefär 40 gäster per år, anser att de har en bra nivå på antalet gäster. De kommer från länder i Norden men också mer långväga gäster. Gästerna som Niklas har hand om köper oftast ett paket på hotellet där de kan välja till att delta i en jakt. Vissa av gästerna utanför Norden har som primärt mål att jaga, medan andra går med på jakterna utan att ha vapen med sig.
30 Påstående som nämns i början av denna studie att ”de utländska jägarna står på kö” för att komma till Sverige och jaga (Alatalo, 2003) är svårt att se om det stämmer. Det är bara Peter som främst har utländska gäster. Det verkar dock som hans gäster är nöjda med sin upplevelse och vill komma tillbaka.
4.3.2 Brand image
Det som varit gemensamt för alla respondenter är att de talat om den småländska jakten som en skillnad mot annan typ av svensk jakt. Detta är främst på grund av att det lever annan typ av vilt i de södra delarna av landet, än i mellersta eller norra Sverige. Alla fyra respondenter har haft gäster som kommer utanför Sverige och de menar att de gästerna främst föredrar att jaga vildsvin.
Peter har nästan enbart norska gäster och han menar att de återkommer varje år för att jaga vildsvin eftersom Norge inte har dem, även om han erbjuder jakter på annat vilt. Även Niklas och Sven poängterar att det är vildsvinsjakten som är mest populär bland deras gäster. Peter som även arbetar som kommunjägare och jagar i tätbebyggda områden, menar att vildsvinen förstör så pass mycket så det är ”bara positivt” att fler vill komma till hans marker och jaga dem. Sen poängterar han dock att vildsvinsjakten hålls inom en viss gräns, som all jakt i Sverige. Det får inte skjutas av för mycket så att viltstammarna förstörs.
31 Den småländska jakten som respondenterna har pratat om kan ses som dess brand image. Den ses som en skillnad mot annan svensk jakt, även om samma typ av vilt finns på andra ställen i Sverige. Brand imagen är det som kunden ser som unikt med varumärket och det som gör att kunden kommer ihåg varumärket i framtiden (Elliott, Percy & Pervan, 2018). I denna studie har respondenterna inga stora verksamheter och kan därför inte vila på sina egna varumärken. Men om en däremot ser den småländska jakten som ett varumärke i sig finns det många unika delar med den. Brand imagen delas ofta upp i varumärkesattribut och varumärkesfördelar. Attributen är det som förklarar vad som är unikt med tjänsten eller varan och som skiljer företagets erbjudande från andras (Elliott, Percy & Pervan, 2018; Beverland, Napoli & Yakimova, 2007). För verksamheterna i denna studie och för småländsk jakt skulle attributen vara utbudet av vilt, då främst vildsvin som verkar vara attraktivt att jaga.
Den andra delen av brand image är varumärkesfördelar, detta är den mening och värde som kunden själv fäster för en produkt eller tjänst (Elliott, Percy & Pervan, 2018, 2011). Genom att känna till vad kunden vill få för känsla för en produkt kan de som arbetar med marknadsföring få verktyg till att arbeta mot just den känslan i sin marknadsföring. Det ger fördelar gentemot andra varumärken och skapar en större lojalitet till varumärket (Orth, McDaniel, Shellhammer & Lopetchart, 2004).
4.3.3 Sammanfattning – Det unika med Småländsk jakt
Respondenterna har turister från olika länder som kommer till dem. Niklas har främst norska gäster medan Sven i princip bara har gäster från Sverige. All fyra respondenter pratar om styrkan med den småländska jakten och då med fokus på att det finns en stor mängd vildsvin, ett vilt som inte lever fritt i till exempel Norge. Detta gör att respondenterna anser att den småländska jakten har en unik brand image som gör att jägare gärna besöker landskapet för att jaga.
5. Slutsats
32
innehåller två frågor besvaras dessa under respektive rubrik. Frågeställningarna för studien är;
Hur marknadsförs jaktturism i Småland? Vad är unikt med jaktturismen i landskapet?
5.1 Marknadsföring av jaktturism
För att besvara frågeställningen som rör hur jaktturism marknadsförs i Småland intervjuades fyra personer som bedriver eller arbetar med jaktresor. Respondenterna hade blandade svar på hur de arbetade med marknadsföring och de fem kategorierna som kom fram ur intervjuerna var; intressetidningar, sociala medier, word of mouth, business to
business och marknadsföring genom en kedja. Det de fyra hade gemensamt var att de
använt sig av word of mouth och använt sig av sina kontakter för att nå nya kunder. Detta gör att det inte finns ett enhetligt svar kring hur marknadsföring av jaktturism ser ut på platsen, förutom det faktum att de använt sina personliga nätverk för att sprida vetskapen om sina verksamheter.
Att ingen av de fyra respondenterna har en planerad strategi för hur de ska arbeta med marknadsföring i framtiden, kan delvis bero på att det är relativt små verksamheter de har eller arbetar för. De tre som själva äger jaktmarkerna har andra arbeten, antingen på gården de äger eller på annan arbetsplats. Detta gör att de inte har jaktturismen som en primär inkomstkälla, och kan därför vara avvaktande med att ta emot fler gäster.
De fem sätten verksamheterna marknadsförs sig på har alla en grund i teorin och det finns gott om teorier och tidigare studier som stödjer tillvägagångssätten.
5.2 Det unika med Småländsk jakt
33 småländska jaktturismen har en stark sådan. Det är också brand imagen som gör att kunderna kommer ihåg varumärket, eller i detta fallet den småländska jakten (Elliott, Percy & Pervan, 2018). Respondenterna kunde även tala om att de hade en stor del återkommande gäster, som alltså varit så nöjda med sin upplevelse att de reser tillbaka till samma ställe. Detta beror förmodligen också på att brand imagen är så pass stark att den har skapat lojala gäster (Elliott, Percy & Pervan, 2018). Men det kan också bero på att just jakt som aktivitet är konservativ till sin karaktär och att man av den anledningen återkommer till jaktmarker och arrangörer av jakt som är bekanta eller för att man som jägare vet att jakten och naturupplevelsen varit givande här. (Gunnarsdotter, 2006).
Det som är unikt med jakten i Småland är utbudet av vilt, främst vildsvin, och det är det som lockar gäster att åka till platsen för att jaga. Dessutom talar Anders om vikten av en etisk jakt och att det är viktigt för de som anordnar jaktresor att dela med sig av kunskap kring djur och natur. Detta ser Anders som en styrka för just sin verksamhet och turisterna ska kunna räkna med mer än ”bara” jakt när de köper hans tjänst.
34
6. Diskussion
I detta sista kapitlet kommer jag sammanfatta studiens syfte och resultat samt ta upp mina egna reflektioner kring resultatet och studien i stort. Kapitlet kommer även ta upp vad som hade kunnat göras på ett annorlunda sätt och som har påverkat studien.
6.1 Resultatet
Denna studie visar att jaktturismföretag i Småland använder sig av olika sätt för att marknadsföra sig. Det respondenterna har gemensamt är att det är relativt små verksamheter med mellan 10 och 40 jaktturister om året. Det kan vara en anledning till att ingen av dem har en klar strategi för hur de ska arbeta med marknadsföring just nu eller i framtiden. Vissa har redan nått sin bärkraft, med så många gäster de kan ta emot. Detta tror jag kan vara en annan anledning och avgörande faktor till att ingen direkt strategi finns. Dessutom tror jag inte mitt resultat skulle bli markant annorlunda med fler respondenter inom området, då de sju verksamheter som hittats i landskapet verkade vara av ungefär samma storlek och med ett liknande utbud.
Skulle jag valt att vidga det geografiska området för empiriinsamling är det fullt möjligt att resultatet skulle bli ett annat. Detta gjordes dock inte på grund av det intresse jag har, och som framgår av bakgrund och frågeställningar, valdes ändå den geografiska avgränsningen Småland.
När det kommer till det unika och småländsk jaktturisms brand image var respondenterna överens. Det utbud av vilt som finns är den avgörande faktorn till att jaktturister kommer till platsen för att jaga. Detta har visats genom återkommande gäster från både andra delar av Sverige men också länder utanför. Niklas som främst har norska gäster menar att det är vildsvinsjakten som gör att hans verksamhet går runt.
35 6.2 Reflektion kring studien och framtida forskning
Denna intervjustudie har resulterat i svar kring hur jaktturismföretag marknadsför sina verksamheter och vad som är unikt med jaktturismen på platsen. På grund av att endast fyra respondenter hade möjlighet att ställa upp på en intervju kunde jag inte samla in så mycket data som jag velat. Kontakt togs med de jaktturismföretag som erbjuder jaktresor i Småland och de fick ta del av frågor jag tänkt ställa innan utförandet av intervjun. Vad som sedan påverkade dem att ändå inte ställa upp är svårt att säga.
Trots det samlades data in från de fyra respondenter som ställde upp och det de berättade gav förståelse för såväl marknadsföringen av fenomenet som det unika för just Småland. Frågan kring marknadsföring gav insikt i på vilka sätt de marknadsförde sig, men också att ingen av de fyra hade en planerad strategi för att nå ut med sitt erbjudande. Som tidigare nämnts kan det bero på att de alla är relativt små verksamheter eller att de för närvarande tar emot så många gäster de kan.
När det kommer till verksamheternas bärkraft och att de inte kan ta emot hur många gäster som helst och är medvetna om detta, kan det visa på att jaktturism är ett ekologiskt hållbart fenomen. De respondenter jag talat med har alla varit medvetna om att de inte kan tacka ja till alla. Respondenterna visar på att de har förståelse och respekt för naturen och viltet i den. Därför tror jag att jaktturism absolut kan beskrivas som en typ av ekoturism där hållbarhet är i fokus.
36
Referenser
Alatalo, M. (2003) Jaktturism i Sverige. Turistdelegationen, Swedish Tourist Authority Anderson, E.W. (1998), “Customer satisfaction and word of mouth”. Journal of Service
Research, 1(1), 5-17.
Azar, S., Aimé, I., & Ulrich, I. (2018). Brand gender-bending. European Journal of
Marketing, 52(7/8), 1598-1624.
Beverland, M., Napoli, J., & Yakimova, R. (2007). Branding the business marketing offer: Exploring brand attributes in business markets. Journal of Business
& Industrial Marketing, 22(6), 394-399.
Brusewitz, G. (1999). Makten över jakten. Populär Historia (6). Hämtad 191209 från https://popularhistoria.se/vardagsliv/makten-over-jakten
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, övers.). Stockholm: Liber. (Originalarbete publicerat 2008)
Chan, H., Boksem, M., & Smidts, A. (2018). Neural Profiling of Brands: Mapping Brand Image in Consumers’ Brains with Visual Templates. Journal of
Marketing Research, 55(4), 600-615.
Chaston, I. (1999). New marketing strategies evolving flexible processes to fit market circumstances. London: SAGE.
Chen, K., Kou, G., & Shang, J. (2014). An analytic decision making framework to evaluate multiple marketing channels. Industrial Marketing Management, 43(8), 1420-1434.
Codex. (2019). Informerat samtycke. Hämtat 191216 från http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
Elliott, R., Percy, L., & Pervan, S. (2018). Strategic brand management (4th ed.). Oxford: Oxford University Press
37 Goodman, J. (2009). Strategic customer service : Managing the customer experience to
increase positive word of mouth, build loyalty, and maximize profits. New York, NY: AMACOM.
Gunnarsdotter, Y. (2006). Hunting tourism as Ecotourism: Conflicts and Opportunities. I Gössling, S., & Hultman, J. Ecotourism in Scandinavia lessons in theory
and practice (Ecotourism book series ; no. 4). Wallingford: CABI.
Gunnarson R. (2002) Validitet och reliabilitet. Hämtad 200103 från http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml
Hall, C., Müller, D., & Saarinen, J., (2009). Nordic tourism : Issues and cases. Buffalo: Channel View Publications.
Kagervall, A. (2014). On the conditions for developing hunting and fishing tourism in Sweden. 2014.
Keegan, B., & Rowley, J. (2017). Evaluation and decision making in social media marketing. Management Decision, 55(1), 15-31.
Komppula, R., & Gartner, W. (2013). Hunting as a travel experience: An
auto-ethnographic study of hunting tourism in Finland and the USA. Tourism
Management, 35, 168-180.
Kotler, P., Kartajaya, H., & Setiawan, I. (2010). Marketing 3.0 from products to
customers to the human spirit. Hoboken, N.J.: John Wiley & Sons.
Krafft, M., Goetz, O., Mantrala, M., Sotgiu, F., & Tillmanns, S. (2015). The Evolution of Marketing Channel Research Domains and Methodologies: An
Integrative Review and Future Directions. Journal of Retailing, 91(4), 569-585.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Lantbrukets Affärstidning. (2013). Het marknad för jaktturism. Hämtad 191101 från https://www.atl.nu/skog/het-marknad-for-jaktturism/
Lovett, M., Renana, P., & Shachar, R. (2013). On brands and word of mouth. Journal
38 Matilainen, A., Keskinarkaus, S., & Törmä, H. (2016). The Economic Significance of
Hunting Tourism in East Lapland, Finland. Human Dimensions of
Wildlife, 21(3), 203-222.
Naidoo, R., Weaver, L., Diggle, R., Matongo, G., Stuart‐Hill, G., & Thouless, C. (2016). Complementary benefits of tourism and hunting to communal conservancies in Namibia. Conservation Biology, 30(3), 628-638. Naturturismföretagen. (u.å). Natur- och ekoturism. Hämtad 191112 från
https://naturturismforetagen.se/natur-och-ekoturism/ Naturvårdsverket. (2019). Jakt. Hämtad 191101 från
https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Jakt/
Nygård, M., & Uthardt, L. (2011). Opportunity or threat? Finnish hunters' attitudes to hunting tourism. Journal of Sustainable Tourism, 19(3), 383-401.
Orth, U., McDaniel, M., Shellhammer, T., & Lopetcharat, K. (2004). Promoting brand benefits: The role of consumer psychographics and lifestyle. Journal of
Consumer Marketing, 21(2), 97-108.
Sangpikul, A. (2010). Marketing Ecotourism Through the Internet: A Case of
Ecotourism Business in Thailand. International Journal of Hospitality &
Tourism Administration, 11(2), 107-137.
Schulp, J., Pettinga, F., & Meester, P. (2014). Game consumption and attitudes to hunting in the Netherlands. Research in Hospitality Management, 4(1-2), 91-95.
Scott, N., Laws, E., & Boksberger, P. (2009). The Marketing of Hospitality and Leisure Experiences. Journal of Hospitality Marketing & Management, 18(2-3), 99-110.
Smith, S. (2010). Practical tourism research. Wallingford, Oxfordshire ; Boston, MA: CABI.
39 Svensk Jakt. (2017). Rekordhög acceptans för jakt i Sverige. Hämtad 191209 från
https://svenskjakt.se/start/nyhet/rekordhog-acceptans-jakt-sverige/ Törnkvist, E. (2017). Allt färre jägare i Sverige. Land Skogsbruk. Hämtad 191105 från
https://www.landskogsbruk.se/skog/allt-farre-jagare-i-sverige/
Tracy, B. (2014). Marketing (Brian Tracy Success Library). New York: AMACOM. Tuzunkan, D. (2018). Customer relationship management in business-to-business
marketing: example of tourism sector. Geo Journal of Tourism and
Geosites, 22(2), 329-338.
Vinerean, S. (2017). Importance of Strategic Social Media Marketing. Expert Journal
of Marketing, 5(1), 28-35.
Visit Sweden. (2018). Framtidssatsning på naturturism. Hämtad 191031 från https://corporate.visitsweden.com/om-oss/i-fokus/trender-talar-naturupplevelser-i-sverige/
1
Bilaga 1
Intervjuguide (semistrukturerad)
Namn Befattning
Hur länge har du arbetat med jaktturism?
Hur kom det sig att du började arbeta med just det?
Hur många gäster har ni? (jaktturister per år)
Var kommer de främst ifrån? Inhemska eller utländska Har ni något utvecklingsmål och vill ta emot fler gäster?
Hur marknadsför ni er? I vilka kanaler?
Till vem riktar ni er marknadsföring? Målgrupp? Land? Har ni sett någon effekt av detta?
