8.1. Sammanfattning
Resultatet av vår undersökning visar att föräldrar med en högre utbildning i större utsträckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad påverkade sina barn i deras val än föräldrar med en lägre utbildning. En tendens som vi kan se är att en majoritet av barnen själva letade upp den skola som de ville gå på. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt beläget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes även det som viktigt.
8.2. Avslutande diskussion
Vår målsättning med studien var att öka kunskapen om hur föräldrar resonerar och deltar vid valet av friskola. Vår uppgift var att utröna hur pass stor kännedom föräldrarna har om gymnasievalet och i vilken utsträckning föräldrarna påverkar valet och om det finns någon gemensam nämnare hos de föräldrar som är engagerade i valet. För att uppnå en ökad förståelse samt få en djupare bild av de medverkande föräldrarnas tankar valde vi att genomföra både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. I vår uppsats har vi utgått från
Pierre Bourdieus teorier, vi har dock inte utnyttjat hela Bourdieus teoretiska resonemang utan snarare hans begreppsvärld. Det är särskilt två begrepp som är väsentliga; nämligen socialt kapital respektive kulturellt kapital. Vi definierade socialt kapital som att föräldrarna är etablerade i samhället och därmed har ett socialt nätverk och därför har möjlighet att höra sig för i valet av skola. Begreppet kulturellt kapital definierade vi som att föräldrarna är positiva till utbildning, att föräldrarna själva har en högre utbildning (dvs. en högskoleutbildning) samt att föräldrarna känner till gymnasieskolornas utbud av utbildningar.
Det som har framkommit i vår undersökning är att en majoritet av föräldrarna har ett högt kulturellt kapital i det avseendet att de har hög utbildning. Ingen av föräldrarna hade emellertid ett mycket lågt kulturellt kapital, dvs. lägre utbildning än gymnasieutbildning. Föräldrar med högt kulturellt kapital införskaffade information genom att läsa skolans folder medan ingen av föräldrarna med lägre kulturellt kapital hade gjort detta. Istället tenderar de föräldrar med lägre kulturellt kapital i större utsträckning diskutera valet med någon i bekantskapskretsen (kollegor, vänner, barnets mentor). Detta kan tyda på att föräldrar med ett något lägre kulturellt kapital istället kompenserar med att utnyttja sitt sociala kapital i form av kontakter. Precis som Skolverket, Damgren och Ståhle har kommit fram till i sina undersökningar spelar ryktet och positiva omdömen från bekanta en stor roll i valet av skola. De föräldrar som medverkade i vår undersökning uttryckte i stort sett samma faktorer som i Skolverkets undersökning, nämligen att skolan är lugn och stabil, och har bra lärare, att det finns tydliga kunskapskrav och krav på uppförande och ordning.
Majoriteten av barnen hade tagit egna initiativ och själva presenterat skolan för föräldrarna och i dessa fallen hade alltså barnen stor kunskap om skolan. Både föräldrar med högre och lägre kulturellt kapital angav att de hade diskuterat valet med sina barn. Med andra ord fick föräldrarna mycket av informationen via sina barn. För föräldrarna återstod det mer av att kontrollera skolan snarare än att styra valet. Denna information erhöll föräldrarna från Internet, folder, besök och samtal med vänner och bekanta.
Föräldrarna anser sig ha vissa svårigheter med att orientera sig i den förändrade skolan med sitt breda utbud. SOU-rapporten menar att då skolsystemet har blivit allt svårare att överblicka skulle detta gynna de resursstarka som kan hitta utbildningar som passar just deras barn men i vår undersökning anser även föräldrar med högre kulturellt och socialt kapital att det var svårt att få en överblick över skolsystemet.
Föräldrar med högre utbildning är de som i hög utsträckning har påverkat son/dotter medan föräldrar med gymnasieutbildning inte har gjort detta. Detta kan hänga ihop med att en förälder med högre kulturellt kapital gärna vill ge sitt barn samma kulturella kapital medan en
förälder med något lägre kulturellt kapital automatiskt överför sitt kulturella kapital till sitt barn bara genom att barnet läser på gymnasienivå och därför inte ser det som lika betydande vilken typ av gymnasieutbildning som barnet väljer.
Majoriteten av föräldrarna angav att det var sonen/dottern som själva bestämde vilken skola de ville söka till och vi kan inte se någon skillnad emellan föräldrar med högre kulturellt kapital respektive lägre kulturellt kapital. Det som är intressant att notera är att trots att ca 60 % av de högutbildade hade påverkat sina barn i varierande utsträckning så menar ändå majoriteten, 80 %, att det var sonen/dotterns beslut. Detta kan ju tyckas vara en motsättning men det kan också vara så att föräldrarna skiljer mellan påverkan och själva valet och med denna logik har barnet gjort ett eget val även om föräldern har påverkat barnet genom att successivt överföra kulturellt och socialt kapital till sina barn litar föräldrarna på att barnen väljer lämpliga utbildningar.
Bland motiven till valet av just Thelmagymnasiet fokuserade föräldrar med högre kulturellt kapital på att den hade särskild profilering, språkinriktningen samt inriktningen på fortsatta studier. Det som är intressant att se är att två av svaren avviker från de övriga. En förälder anger specifikt att ett av skälen till valet av Thelmagymnasiet var att skolan var fristående. Detta stämmer till viss del med tidigare forskning av Damgren som menar att det finns en grupp föräldrar som väljer fristående skola på grund av ideologiska motiv. I vår undersökning fanns emellertid bara en person som anger detta skälet och ingen grupp som hos Damgren.
En annan förälder motiverar kort valet av skolan med ”Bättre umgänge.” Föräldern i fråga har ett lägre kulturellt kapital och här kan vi se att motivet kan syfta till att förstärka barnets sociala och kulturella kapital
Utifrån det faktum att föräldrarna inte har en överblick på den valfrihet som finns inom gymnasieskolornas utbud, att det var en majoritet av barnen som både presenterade skolan samt gjorde valet själva kan vi se en tendens till att vissa av barnen har ett kulturellt kapital som överstiger föräldrarnas. I tillexempel ett fall då barnet och föräldern inte var överens – föräldern ville att dottern skulle gå på den större kommunala skolan eftersom det var lättare att få bra betyg där och dottern kunde knyta kontakter med fler föredrog dottern ändå Thelmagymnasiet vilket kan visa att dottern hade ett bättre kulturellt kapital än mamman.
Det fanns emellertid två fall där föräldrarna var de som hade föreslagit skolan för barnen och där hade goda omdömen från vänner och bekanta spelat en stor roll för informationen om skolan. Här tycks inte barnen ha utvecklat samma kulturella eller sociala kapital som föräldrarna varpå föräldrarna styr in barnen i rätt riktning.
Samtliga föräldrar, oavsett det kulturella eller sociala kapitalet, ansåg att det var viktigt att sonen/dottern fick en gymnasieutbildning antingen för att kunna komma in på arbetsmarknaden eller för att kunna fortsätta på högskolan. Det var viktigare att barnen överhuvudtaget gick på gymnasiet än att de valde ett särskilt program, även om föräldrarna hade vissa önskemål på val av utbildning.
Majoriteten av föräldrarna ansåg inte att de hade påverkat sonen/dottern i deras val vilket ligger i linje med vad som tidigare har konstaterats om att barnen själva föreslog skolan. Under intervjuerna framkommer det att föräldrarna i vissa fall utövat en indirekt påverkan. Vissa av de föräldrar som framhöll att de inte hade påverkat sina barn och att de inte tänkte göra det oavsett vad barnen valde för utbildning hade ett något lägre kapital. Detta kan förklara deras accepterande inställning, så länge bara barnet läste på gymnasiet, då detta ändå innebar en ökning av kulturellt och socialt kapital.
Vår forskning stämmer i stort sett överens med tidigare forskning och vår teoretiska utgångspunkt om att det kulturella och sociala kapitalet reproduceras genom skolvalet. Även om barnen är tonåringar och närmare vuxen ålder påverkar ändå föräldrarna antingen indirekt eller direkt. Vi kan således konstatera att det finns ett samband mellan föräldrar med högt socialt och kulturellt kapital och ett engagemang i valet av gymnasieskola. Vi har emellertid inte haft en grupp föräldrar med lågt socialt och kulturellt kapital att jämföra med varpå det kan vara svårt att helt klart utröna exakt hur stor betydelse detta har.
Det som vi har visat med vår uppsats är att barnen i vissa fall har ett högre socialt och till viss del även högre kulturellt kapital, i den meningen att de har ett större kontaktnät inom skolan och är bättre insatta i gymnasievalet. En tänkbar förklaring till detta kan vara att skolväsendet förändrats så pass mycket att föräldrarnas kulturella kapital har urholkats medan barnen istället har lyckats utvidga sitt. Att skolan numera uppmuntrar egen kunskapsinhämtning och att ny informationsteknik används kan också bidra till att barn som redan från hemmet har ett hyfsat gott socialt och kulturellt kapital genom skolan ytterligare kan förstärka detta.
8.3. Fortsatta studier
Det hade varit intressant att se vad eleverna själva hade haft att säga om valet, hade eleverna samma upplevelse av gymnasievalet som deras föräldrar? En tänkbar framtida studie hade
varit att intervjua både föräldrar och ungdomar om valet till gymnasiet för att kunna ge en ännu bredare bild.