6.1 Sammanfattning
Vad gäller forskning inom området föräldrasamverkan gav denna inga konkreta exempel. Däremot understryktes vikten av föräldrasamverkan och att den är mest framgångsrik om den är innehållsrik, välorganiserad och sträcker sig över en längre tid. Även skolans behov av att öppna sig för närsamhället poängterades (Lpo94, SOU 1997:121, Flising m fl, 1996).
Litteraturstudierna gav genom Epsteins sex former exempel på föräldrasamverkan; ömsesidiga lärandemöten, kommunikation, frivilligt arbete, läxor, beslutsfattande och samarbete med närsamhället. Formerna ”ömsesidiga lärandemöten” och ”kommunikation” är de som gav flest konkreta exempel: olika skolrelaterade aktiviteter föräldrar och barn kan göra tillsammans och/eller i hemmet samt följande:
• Telefon och mail • Utvecklingssamtal • Föräldramöte • Kontaktdagar • Öppethus • Hembesök
Samtliga eller några av dessa former togs även upp i den övriga litteraturen.
Enligt litteraturstudierna är det som främjar samverkan en positiv och stödjande attityd till skolan och skolarbetet från föräldrarnas sida, olika former för tvåvägskommunikation (se ovan), att rekrytera och organisera föräldrars hjälp och stöd genom frivilligarbete samt att utarbeta ett samarbete med närsamhället (Epstein, 2001, Flising m fl, 1996).
Orsaker som kan hindra samverkan var enligt litteraturen brist från lärarens håll att vara tydlig i sin information om syftet med skolarbete och läxor samt om informationen når samtliga familjer eller inte. Språket måste också vara tydligt och läsbart och i kommunikationen med
föräldrar med annat modersmål än svenska fanns ytterligare hinder att ta hänsyn till, inte bara språkligt utan även kulturellt. Vad gäller att bjuda in föräldrarna till olika sorters frivilligarbete och beslutsfattande organ var det också viktigt att nå ut till alla föräldrar så att dessa förstår att deras tid och förmågor välkomnas (Epstein, 2001, Hultinger & Wallentin, 1996).
Framför allt utländsk litteratur tog upp problematiken med avsaknad av utbildning i föräldrasamverkan, både i lärarutbildningen och som fortbildning med det nämndes även i den svenska litteraturen (Ballen & Moles, 1994, Epstein, 2001).
Genom intervjuerna vi gjorde av sju lärare på två olika skolor framgick att de former för föräldrasamverkan de upplevde fungerar bäst var utvecklingssamtalen, lite ”trevligare” sammankomster så som redovisningar av barnens arbete med fika och lättsamt umgänge samt vardaglig kontakt. På den ena skolan ansåg lärarna även att den vardagliga kontakten lade grunden till en fungerande samverkan samt att föräldrarnas tid och resurser i form av stöd och hjälp vid utflykter eller att de kom och berättade om sina arbeten främjade samverkan. Dessa former nämndes inte på den andra skolan.
På den mångkulturella skolan upplevde lärarna språkförbristningen som ett hinder i samverkan men även kommunikationsformer för negativa budskap så som kontaktbok. På den andra skolan såg lärarna att det finns en större vilja från föräldrarnas sida till samverkan men att de måste hitta en balans i detta. På båda skolorna ansåg lärarna att brist på utbildning i kommunikation och samtalsteknik är ett hinder och att de behöver fler verktyg för att kunna få till stånd en fungerande föräldrasamverkan.
6.2 Diskussion
Vad är det för mönster vi ser? Vad har vi lärt oss? Utifrån de litteraturstudier och undersökningar vi gjort, presenterar och diskuterar vi i detta kapitel svaren på dessa frågor.
Grundsyftet med föräldrasamverkan i skolan handlar om barnen – att vi vuxna som finns runtomkring och ansvarar för olika områden i deras liv kan komma samman på ett positivt sätt för att hjälpa och stötta till bästa möjliga utbildning och utveckling.
Vi ser att viljan till en samverkan mellan hem och skola vuxit sig starkare genom tiden och att vi i dagens samhälle och skola, genom politik och styrdokument, förväntar oss och kräver en tätare föräldrasamverkan. Tänkvärt är att detta varit och är en process. När vi nu valt att jämföra två skolor där den ena är mångkulturell bör vi sätta in denna process i sammanhanget och se att en del föräldrar kommer från kulturer där skolsystemet och frågan om föräldrasamverkan endast kommit en bit på väg. Med den vetskapen ligger det på vårt ansvar att möta upp dessa föräldrar där de är vilket också Annick Sjögren uttrycker i Den
mångkulturella skolan (Hultinger & Wallentin, 1996).
Främjande former och eventuella hinder
Föräldraengagemang i hemmet
Sjögren (Hultinger & Wallentin, 1996) och Klapp Lekholm (2004) skriver båda om hur viktigt det är med engagerade föräldrar i hemmet för att barnen ska nå bättre skolresultat. Även om de inte förstår språket ger det bättre resultat om de sitter bredvid och lyssnar på läsläxan än om läraren gör det. Epstein (2001) går steget längre och ger, samlat under sex former, en rad olika konkreta exempel på hur föräldrasamverkan i hemmet kan gå till för att stödja och underlätta barnens lärande.
Dilemmat med den typen av samverkan är att läraren och skolan tar sig in i hemmen och ”bestämmer” där, vilket kan upplevas som intrång på privatlivet och även som ett förmyndande, samt att det tar föräldrarnas tid i anspråk – tid som kanske behöver läggas på hem- och familjeomsorg och arbeten. Men det behöver det inte bli fel. Kan man bara kommunicera på rätt sätt finns goda möjligheter att komma fram till lösningar som passar alla inblandade. Dessutom kan det finnas ett flertal föräldrar som välkomnar konkreta exempel på hur de kan hjälpa sina barn i skolarbetet. Läraren är ju trots allt den professionella inom detta.
Utvecklingssamtal
I de undersökningar vi gjort uttryckte samtliga lärare att utvecklingssamtalen är en av de former som fungerar bäst. Vi tycker att samverkansformer är en utmärkt fråga att ta upp vid dessa tillfällen då man har både föräldrar och barn framför sig i en nära kommunikation. Eventuella privata situationer är lättare att diskutera då. Visst kan det vara enkelt att vid ett föräldramöte ta upp frågan och dela ut papper med olika exempel på hur föräldrar kan stötta
sina barn i hemmet men då kan man inte vara säker på att man nått alla föräldrar varken fysiskt eller språkligt vilka båda är två hinder i föräldrasamverkan (Epstein, 2001, Hultinger & Wallentin, 1996).
Vardaglig kontakt
En del utav lärarna i våra undersökningar menade att den vardagliga kontakten med föräldrarna är den samverkansform de upplever som mest naturlig. Någon satt kvar i klassrummet efter lektionstid med öppen dörr så att föräldrarna helt apropå kunde komma in för små samtal. Som lärarna påpekade fungerar det bättre med föräldrar till barnen i de yngre årskurserna eftersom de föräldrarna hämtar och lämnar sina barn. Vad som inte framgick, men som är underförstått, är att en del av föräldrarna inte har arbetstider på skoltid och att de barnen blir lämnade till fritidsverksamheten. Därmed utesluts dessa föräldrar från en sådan vardaglig kontakt.
Föräldramöte
Föräldramöte är inte en form för samverkan som fungerar längre. I alla fall inte enligt den traditionella metoden, för som en lärare uttryckte det:
”Skulle man ha ett traditionellt föräldramöte där jag står och babblar, då kommer ingen!”
Litteraturen i ämnet tar upp just behovet av att engagera föräldrarna vid föräldramötena, ofta med exemplet att använda sig av olika diskussionsgrupper och utnyttja gruppdynamiken (Epstein, 2001, Flising m fl, 1996, Lund, 1996). Våra undersökningar visade att de flesta lärare håller med men att de inte alltid arbetar så. Det kan även bero på syftet med föräldramötet – om det ska informera om något, omorganisering eller annat, eller om föräldragruppen upplevs som för stor vid sammanslagningar av klasser o dyl. Intressant nog visade det sig att det var en ganska stor uppslutning till föräldramötena i den ena skolan som ligger i en kranskommun till Malmö, medan föräldrarna till barnen på den andra skolan uteblir. Ändå upplevde samtliga lärare att man inte kunde nå alla föräldrar, oavsett om de närvarade eller inte.
Språk
På den mångkulturella skolan upplevde lärarna språket som ett stort hinder. De reflekterade över användandet av tolkar eller inte samt problematiken att nå fram i skriftlig form. Även kulturkrockar och föräldrar som av tradition inte är vana vid ett sådant nära samarbete med
skolan var åsikter som kom fram. Sjögren (Hultinger & Wallentin, 1996) refererar till detta som ett ”dubbelt främlingsskap” – främmande skola, främmande kultur.
Just användandet av tolk eller inte kan vara väldigt beroende på vilken eller vilka individer man ska samverka med. Om föräldern blir mer hämmad i kommunikationen med användande av tolk bör den naturligtvis undvikas medan en annan förälder kanske känner en enorm lättnad av att kunna få fram sina åsikter med hjälp av en tolk. En av lärarna på den mångkulturella skolan beskriver denna fråga och vi tolkar hennes funderingar som att det är en fråga som får tas ställning till från gång till gång.
Samverkan under ”trevliga former” och frivilligarbete
Om föräldramöte var den form lärarna gemensamt ansåg som minst fungerande var, jämsides med utvecklingssamtal, sammankomster under ”trevliga former” det som fungerar bäst. När lärare och elever bjöd in föräldrarna för att redovisa tex ett temaarbete eller ha vernissage med tillhörande fika och kravlöst ”mingel” kom flest föräldrar.
Det som Epstein (2001) i en av sina samverkansformer beskriver som ”frivilligarbete” fungerade bra på skolan i kranskommunen. Där kom lärare och berättade om sina yrken eller ställde upp via idrottsföreningar och annat. Varför inte på den andra skolan? Vad är det man missar? De föräldrarna är minst lika engagerade i sina barn. Vi måste hitta broar över rädslor och olika traditioner och föreställningar. Eftersom föräldrarna gärna kom när de blev bjudna till samverkan under ”trevliga former” behövs alltså fler sådana tillfällen. Och istället för att bjuda in föräldrar till att berätta om sina yrken kan man kanske arbeta med något annat tema där man hittar andra resurser. Varför inte musik eller kläder eller något annat lättsamt? Vilka resurser som finns kan man få reda på via barnen. Det viktiga är att få in föräldrarna i skolan och att se stolta små barn. Kanske kan ett sådant engagemang även leda vidare till ett ökat intresse att vara med i beslutsfattande organ och senare även i ett samarbete med närsamhället.
Intressant är att även om det var större uppslutning till olika former av föräldrasamverkan på skolan i kranskommunen bestod ändå de föräldrar som var engagerade i beslutsfattande eller närsamhället endast av en mindre grupp. Utmaningen är ju, som Epstein (2001) beskriver i samband med sina sex former, att nå fram till alla föräldrarna och visa att allas resurser är värdefulla. Alltså är detta ett behov på båda våra undersökningsskolor och inte bara ett ”mångkulturellt” problem.
Roller och krav
Men när engagemanget upplevs som för stort, hur hanterar man det? Några utav lärarna på skolan i kranskommunen upplevde att de blev ifrågasatta i sin yrkesroll och uttryckte även att gränsen mellan professionellt och privat var svår att dra när telefonen började ringa på lördagsmorgnar. Ett ökat engagemang från föräldrarnas håll tillsammans med krav och kritik gör samverkan problematisk och kan ibland upplevas som en konflikt (Crozier, 2000, Falker, 1997, Lund, 1996). Komplexiteten i samverkan, relaterat till olika roller, beskrivs bl a av Persson & Tallberg Broman (2002) då det utökade ansvaret i föräldrasamverkan komplicerar relationen till föräldrarna. Det utmanar även den professionella identiteten och ifrågasätter lärarens huvudsakliga funktioner. Att hävda sin egen auktoritet och profession som lärare och samtidigt vara öppen för synpunkter från föräldrarna är svårt. Läraren samverkar utifrån sin yrkesroll medan föräldern agerar utifrån sin privatroll och är känslomässigt engagerad på ett annat vis med olika förväntningar och önskemål. Eriksson (2004) beskriver komplexiteten ytterligare med att vi påverkas av faktorer så som rådande tidsanda, attityder och värderingar i samhället, politiska reformer, styrdokument och läroplaner, forskning, traditioner och tidigare historia samt att dessa faktorer på ett eller annat sätt samspelar med varandra.
Sammanfattningsvis kan sägas att tydliga yrkesroller och tydliga föräldraroller är viktiga komponenter när det gäller att förverkliga samverkan.
Verktyg och utbildning
De verktyg som behövs för att kunna hantera ovanstående hinder för föräldrasamverkan är samtalsteknik och kommunikation. Maltén (1998) framhåller att det är få yrken som är så beroende av kommunikation som läraryrket. Även nödvändigheten att äga social kompetens för att kunna möta föräldrarna på ett bra sätt poängteras (Maltén, 1995) samt att det inte alltid är så lätt att komma överens, vilket gör utbildning i konflikthantering till ytterligare ett verktyg nödvändigt att ha med sig i yrket.
Genom våra undersökningar ser vi att dessa verktyg efterlyses av lärarna. Ingen hade någon förberedande utbildning i kommunikation, konflikthantering eller mångkulturalitet medan en hade gått en kurs i samtalsteknik. De menade att det läggs mycket ansvar på den enskilde lärarens personliga kompetens för att klara föräldrasamverkan.
Vi vill, nu när vi fördjupat oss i ämnet, tillerkänna lärarutbildningen att ansvariga faktiskt lagt in bitar av dessa verktyg i våra olika kurser. Även om vi inte känner oss speciellt kompetenta att på ett professionellt sätt handskas med dessa verktyg får vi anta att erfarenheten som kommer leder oss på rätt väg. Vad vi däremot fortfarande saknar i vår utbildning är mer konkreta former för föräldrasamverkan och eftersom detta var ett av våra syften med denna forskning har vi i alla fall uppnått det målet.
Avslutningsvis vill vi diskutera den ”verklighet” de samverkande – lärare och föräldrar – upplever. Enligt kunskapssociologin agerar vi utifrån värderingar, logik och den fond av informationer samhället tillhandahåller samt att dessa upplevs som självklara (Berger, 1998) men att dessa p g a olika sociala gruppers intressekamp tillför ett förändringsperspektiv och på så sätt skapar nya ”kunskaper” (Eriksson, 2004). Vi ser hur olika förutsättningarna är för de olika lärarna och att ett reflekterande sinne över vad ”kunskap” är borde därför underlätta arbetet för en fungerande föräldrasamverkan.
7 FORTSATT FORSKNING
Inte en enda gång genom hela detta arbete har vi berört barnens röster om föräldrasamverkan. Inte heller föräldrarnas röster har vi fördjupat oss i. Det var inte heller vår intention, men för den som vill forska vidare inom ämnet föräldrasamverkan kan dessa vara perspektiv att utgå ifrån.
En bredare forskning utifrån ett mångkulturellt perspektiv skulle också vara intressant för fortsatt forskning En jämförande studie av ett större antal skolor med högt mångkulturellt inslag skulle kanske ge andra svar än de vi fick fram.
Vad som framträdde tydligt i vår undersökning var hur illa föräldramötet fungerar som samverkans form. Även om vi såg en tendens till viljan att använda denna samverkansform på nya sätt och att även litteraturen tog upp nya idéer fick vi uppfattningen att det fortfarande är relativt outvecklat. En frågeställning till forskning inom det området kan vara – Föräldramöte
– avveckla eller utveckla?
Vårt examensarbete bidrar med konkreta exempel på olika samverkansformer mellan skola och hem samt vad som främjar och eventuellt hindrar föräldrasamverkan. Vi tycker att vi genom vår undersökning låter svenska lärares röster få komma till tals och att vi genom dessa kan lära oss något för att själva kunna verka för en positiv föräldrasamverkan.
Referenser
Böcker
Aronsson, G. & Karlsson, J C. (2001). Tillitens ansikten, Studentlitteratur, Lund Ballen, J. & Moles, O. (1994). Strong families, strong schools: Building community
partnerships for learning. US Department of Education, Waschington DC, USA
Bell, J. (1995), Introduktion till forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund
Berger, P, L. (1998). Invitation till sociologi, Kristianstads Boktryckeri AB, Kristianstad Berger, P. L. & Luckmann, T. (1998). Kunskapssociologi, AiT, Falun
Bonniers Lexikon Band 17, (1997). Bonniers Lexikon AB, Stockholm
Bonniers Lexikon 23 Ordbok, (1991). Femte upplagan, Bonnier Lexikon AB, Stockholm
Bouakaz, L. (2005). Mot ett verkningsfullt partnerskap mellan föräldrar och skola, Opublicerat kompendie, Lärarutbildningen, Malmö Högskola, Malmö
Crozier, G. (2000). Parents and schools: partners or protogonists?, Trentham Books, Sterling, USA
Danemark, B. (2000). Samverkan – himmel eller helvete?, Förlagshuset Gothia, Stockholm Erikson, L. (2004). Föräldrar och skola, Universitetsbiblioteket, Örebro
Epstein, J. (2000). School, Family and Community Partnership, Westview Press, Co., USA Flising, L. & Fredriksson, G. & Lund, K. (1996). Föräldrakontakt, Informationsförlaget, Stockholm
Gunnarsson, B. & Persson, K. (1998). Läraren och det pedagogiska ledarskapet, Lärarutbildningen, Malmö Högskola, Malmö
Hultinger, E-S & Wallentin, C. (1996). Den mångkulturella skolan, Studentlitteratur, Lund Johansson, B. & Svedner, P O. (1998). Examensarbetet i lärarutbildningen, Kunskapsförlaget, Uppsala
Klapp Lekholm, A. (2004). Föräldrars oavlönade pedagogiska arbete” i Nära gränsen?
Perspektiv på skolans arbetsliv, Arbetslivsinstitutets Förlag, Katrineholm
Kungliga Skolöverstyrelsens skriftserie 60. (1960). Läroplan för grundskolan, (Lgr62), Emil Kihlströms Tryckeri AB, Stockholm
Kungliga Skolöverstyrelsen. (1974). Lgr69 – Läroplan för grundskolan, Utbildningsförlaget, Stockholm
Liljegren, B. (2000). ,Elever i svårigheter, Studentlitteratur, Lund
Maltén, A. (1995). Lärarkompetens, Studentlitteratur, Lund
Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering, Studentlitteratur, Lund Marklund, S. (1987). Från reform till reform, Skolsverige, Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget, Stockholm
Patel, R.& Davidson, B. (1991). Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund Persson, S. (1991). Förskolan i ett samhällsperspektiv. Studentlitteratur, Lund
Persson, S. & Tallberg Broman, I. (2002), Det är ju ett annat jobb, Kompendie, Lärarutbildningen, Malmö Högskola, Malmö
Rosslind, E. & Sterner, J. (1991) Växa tillsammans – Lågstadiet, Almqvist & Wiksells Förlag AB, Göteborg
Rubenowitz, S. (1980). Utrednings- och forskningsmetodik, Orstadius Boktryckeri AB, Göteborg
Rönnerman, K. (1998). Utvecklingsarbete – en grund för lärarens lärande, Studentlitteratur, Lund
Skolöverstyrelsen. (1992). Lgr80 – Läroplan för grundskolan, Allmänna Förlaget, Södertälje Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund
Winter, J. (1987) Problemformulering, undersökning och rapport, Sandby Grafiska, Lund SÖ. (1983). Kommentarmaterial Lgr80, Barnen, föräldrarna och skolan, Liber
Utbildningsförlaget, Stockholm
Websidor
http://www.malmo.se http://www.scb.se
Bilaga 1
Intervjufrågor
Vilka samverkansformer använder du dig av i ditt möte med föräldrarna?
Genom vilka former upplever du att du når flest föräldrar?
Finns det en risk att man minskar samverkan med somliga föräldrar beroende på vilken form man använder sig av? I så fall, vilka?
Upplever du att föräldraunderlaget är det samma eller förändras det beroende på form?
Ser du uteslutande föräldrasamverkan som något positivt, eller finns det tillfällen och former som fungerar negativt?
Vad har du fått för förberedande utbildning för föräldrasamverkan? Vi tänker då på samtalsteknik, kommunikation, interkulturalitet.
Känner du att det finns utrymme i din nuvarande arbetssituation för den föräldrasamverkan du önskar?