Denna forskningsöversikt har haft som syfte att undersöka ett begränsat urval av forskning rörande lärares attityder till IKT för barn i förskoleåldern. Syftet har även varit att strukturera upp denna forskning för att därigenom kunna dra slutsatser om olika tendenser som man kan iaktta. Många undersökningar om lärares attityder har fokuserat på lärare i den obligatoriska skolan, medan endast några få har fokuserat på lärare i förskolan. De som trots allt har haft detta fokus, har koncentrerat sig på de äldre barnen på förskolan, företrädesvis femåringar och uppåt, även om enstaka undantag till detta finns. Denna forskningsöversikt är ett försök att vara ett avstamp för kommande företrädesvis svensk forskning. Med översikten ville jag också peka på de brister som finns inom den internationella forskningen, och se var de största möjligheterna till utveckling inom området fanns.
Som teoretiskt ramverk använde jag mig framför allt av forskning som betonar ett samspel mellan lärares övertygelser och deras direkta handlande. Denna utgångspunkt motiverade valet av undersökningsområde, och etablerade forskningsöversiktens syfte, i synnerhet med tanke på att det finns svårigheter att komma åt lärarnas egentliga övertygelser. Detta ramverk har varit ledande i hela översikten, och påverkar min syn på kommande forskning, som jag kommer in på nedan.
Som vi har sett genom ett antal olika artiklar behandlas frågan om lärares attityder till IKT för barn i förskoleålder någorlunda homogent. De flesta undersökningar är kvantitativa, och de flesta går inte heller in på djupet och ställer frågan om varför det är på ett visst sätt. Forskningen rör sig runt olika länder, men resultaten är i många fall relativt lika, även om vissa undantag sticker ut. Det verkar alltså finnas en generell konsensus inom den forskning jag undersökt i denna fråga, framför allt med avseende på dels att IKT är positivt för barn att ta del av, dels att lärares attityder till IKT generellt är positiva.
IKT för barn i förskoleåldern. Det kan vara intressant att konstatera att de flesta lärare menade datorer när de talade om IKT, och att det hade varit intressant att använda sig av andra sökord vid ett forskningsurval, för att se om lärarna hade relaterat annorlunda till dessa. Här är de flesta svaren generellt positiva, även om det finns skillnader mellan olika länder. Exempelvis är det färre lärare i Grekland och Japan än i USA som ser negativt på IKT-integration i förskolan. Även om lärare är positiva i stort, finns där många som är reserverade till IKT, och kanske inte ser hur man kan använda sig av IKT i verksamheten. Det kan också handla om att man vill begränsa IKT-användningen till specifika situationer eller begränsa barnens tillgång till IKT.
En annan aspekt är lärarnas egen kunskap, förkunskap och utbildning, och vilket samband detta hade med deras attityder. Detta är viktigt att utröna eftersom jag utgick från teorin att lärares övertygelser påverkar deras faktiska handlande. Först kan man konstatera att det finns skillnader i datorvana mellan olika länder, exempelvis mellan USA och Grekland. Detta verkar påverka hur lärarna använder sig eller ser på IKT. Kunskaper verkar också fattas inom lärarkåren - enligt olika studier i forskningsöversikten verkar många lärare osäkra på hur man egentligen ska använda den nya tekniken. Inom forskningen nämner man också att det är troligare att de som använder IKT på sin fritid har positiva attityder till IKT. Däremot verkar inte utbildningslängden spela någon större roll, vilket kan bero på att IKT inte lärs ut inom lärarutbildningar i särskilt hög utsträckning, vilket en del forskning i översikten också visar på. I stort är brist på kunskap ett återkommande tema. Åsikterna här går isär. När det gäller lärarnas förkunskaper, d.v.s. om de som hade datorvana sedan tidigare, eller som hade datorer hemma, är den urvalda forskningen överens i stort – de lärare som hade erfarenhet av datorer (och, får vi förmoda, annan teknik) var mer benägna att vara positivt inställda till IKT.
En tredje aspekt gällde infrastrukturella- och operationella problem, där en del undersökningar visat att lärarnas negativa attityder till IKT bottnade i bristen på adekvat utrustning. Vissa forskare nämner detta som anmärkningsvärt, med tanke på de satsningar som gjorts i olika länder på IKT i förskolan. Man kan också konstatera att mina förväntningar på denna aspekt inte helt infriades – endast ett fåtal av studierna fokuserade på denna aspekt, och relativt få lärare nämnde bristen på utrustning som relevant.
En fjärde och sista aspekt gällde vilka direkt negativa eller kritiska åsikter det fanns hos lärare till IKT-integration på exempelvis förskolan. Här kan man först och främst
konstatera att det är en väldigt liten del av lärarna i undersökningarna som hade öppet negativa attityder: de som trots allt nämnde det, fokuserade i stort på samma aspekter, nämligen eventuella skadeverkningar som IKT, och i synnerhet Internet, kan föra med sig. Denna aspekt kan sägas korsa frågan om förkunskap och utbildning, eftersom mycket forskning har visat på de positiva sidorna av IKT-användning även för yngre barn. Här kan det vara intressant att komma ihåg det som både Ertmer (2005) och Pajares (1992) talade om ovan, nämligen att det kan vara svårt att utröna vilka övertygelser som gäller eftersom dessa befinner sig på flera olika nivåer. Exempelvis kanske lärarna inte är öppet negativa till idén om IKT-integration, och att de till och med stöder denna tanke, men att de när det kommer till den egna verksamheten och hur de själva måste förändra sig kanske inte längre är lika positiva till idén.
Som vi såg ovan finns det en del som saknas i forskningen om lärares attityder till IKT för barn i förskoleåldern. Nedan kommer jag att försöka sammanfatta de viktigaste punkterna som framtida forskning kan fokusera på.
En aspekt som varit märkligt frånvarande i forskningen är ett uttalat genusperspektiv. I stort sett ingen forskning inom området nämner att en majoritet är lärarna för barn i de yngre åldrarna är kvinnor, och vilka eventuella konsekvenser detta skulle kunna innebära. Kan man se någon skillnad i de fall det finns en manlig förskollärare? Kan hinder för en lyckad integrering bestå i att lärarna i huvudsak är kvinnor? I sådana fall är det uppenbart att det behövs en utbildning som lyckas nå ut även till de kvinnliga lärarstudenterna. Eller också kan man se att det finns generella tendenser hos lärarna, oavsett kön, och att det därigenom är den specifika kultur som råder i den pedagogiska utbildningen, vilket är enklare att åtgärda om man vill sätta in punktinsatser.
Forskningen saknar också studier om vad vi kan kalla ”lyckade exempel” – förskolor där det faktiskt finns en lyckad IKT-integration. Hur har detta fungerat? Vem var drivande? Hur löste man de problem som kom upp? Detta är några av de frågor man kan utgå från. Denna forskning hade varit ovärderlig. Med hjälp av denna forskning hade man hjälpt till att formulera de mål och medel som andra förskolor hade kunnat utgå från och anpassa till sin egen specifika verksamhet. Forskningen här hade således kunnat bidra till att faktiskt förändra den existerande verksamheten rent praktiskt, vilket hade skapat en tydligare koppling mellan teoretisk akademisk forskning och praktisk förskoleverksamhet.
ligger. Forskningen skulle i framtiden kunna fokusera mer på varför en IKT-integration inte uppnåtts på mer än ett fåtal ställen, trots att lärarnas attityder är positiva. Är det som Ertmer (2005) och Pajares (1992) påpekar, att det finns olika övertygelsessystem som kolliderar? Att lärarna är generellt positiva till en IKT-integrering, men obenägna att själva ta på sig det arbete det skulle innebära, eller att de själva anser att IKT egentligen inte har en plats för de mindre barnen. Eller också kanske de anser att de faktiskt har en IKT-integrerad verksamhet, eftersom de har en dator på förskolan som de äldre barnen får använda ibland. Här kan alltså forskningen rikta in sig mot den faktiska implementeringen – hur används tekniken på förskolorna, och om inte, varför? Denna enkla fråga kan vara vägledande när vi inleder den svenska forskningen i denna specifika fråga. Som forskningsöversiktens teoretiska ramverk antyder finns det svårigheter med att urskilja lärares övertygelser och attityder. Det blir därför ännu tydligare att forskningen bör fokusera på mer djupgående undersökningar om attityder.
Referenser
Antonietti, Alessandro; Giorgetti Marisa (2004). Teachers’ beliefs about learning from multimedia, Computers in Human Behaviour, 22, s. 267-282
Björk-Willén, Polly (2010). Barns spel och samspel vid datorn. Specialpedagogisk tid- skrift Att undervisa, 1, s. 8-10
Bryman, Alan (2008). Social Research Methods, Oxford University Print Inc., New York
Chen, Jie-Qi; Chang, Charles (2006), Using computers in early childhood class- rooms: Teachers' attitudes, skills and practices. Journal of Early Childhood Rese- arch, 4(169), s. 1-21
Czerniak & Lumpe (1996). Relationship Between Teacher Beliefs and Science. Journal of Science Teacher Education, 7(4), s. 247-266
Ertmer (2005). Teacher Pedagogical Beliefs: The Final Frontier in Our Quest for Technology Integration? ETR&D, 53(4), s. 25–39
Hvit, Sara (2010). Små förskolebarns berättande med stöd av den interaktiva tavlan. Specialpedagogisk tidskrift – att undervisa, 2, s. 24-25
Ihmeideh, Fathi (2010). The Role of Computer Technology in Teaching Reading and Writing: Preschool Teachers’ Beliefs and Practices. Journal of Research in Child- hood Education, 24: s. 60–79
Joshi, Arti; Pan, Alex; Murakami, Masaru; Narayanan, Shankar (2010). Role of
Computers in Educating Young Children: U.S. and Japanese Teachers’ Perspectives. Computers in the Schools, 27, s. 5-19
Limberg, Louise; Hultgren, Frances; Jarneving, Bo (2002). Informationssökning och lärande – en forskningsöversikt. Kalmar 2002
Ljung-Djärf, Agneta, Tullgren, Charlotte (2009). Den goda datorleken: tema: gränslösa mötesplatser. Pedagogiska magasinet. 1, s. 32-35
Läroplan för förskolan, lpfö98 (1998). URL: www.skolverket.se (2010-10-23)
Mantei, Jessica; Kervin, Lisa (2007). Looking for clarity amongst the challenges faced by teachers as they consider the role of ICT in classroom literacy learning
experiences. Future Directions in Literacy: International Conversations Conference
3–6 September, 2007, Sydney, Australia
Mumtaz, Shazia (2000). Factors Affecting Teachers’ Use of Information and Communications Technology: a review of the literature. Journal of Information Technology for Teacher Education, 9(3), s 319-342
Neuman, Lawrence W. (1991). Social Research Methods, Needham Heights Nöjd, Maria (2010). Nu tar 3-åringarna steget ut på nätet. Förskolan, 5, s. 34-36. Pajares, M. Frank (1992). Teachers’ Beliefs and Educational Research: Cleaning Up a Messy Construct, Review of Educational Research, 62(3), s. 307-332.
Pange, Jenny, Leontitsis, Alexandros och Siogka, Efi (2004). Are the Greek Preschool teachers able to use distant learning technologies?. Proceedings of the fifth Interna- tional Conference on Information Technology Based Higher Education and
Training, s. 672-673.
Plowman, Lydia & Stephen, Christine (2005). Children, play and computers in pre- school education. Journal of Educational Technology, 36(2), s. 145-157.
Sveriges regering och regeringskansli på Internet. URL: www.regeringen.se. (2010-10-23)
Roblyer M D (2006). Integrating Educational Technology into Teaching, 4:e uppl. International Society for Technology in Education, New Jersey
Sivropoulou, Irene, Tsapakidou,Aggeliki, Kiridis, Argyris (2009). The opinions of the Kindergarten teachers in relation to the introduction of computers to nursery schools: a preliminary approach. Acta Didactia Napocensia, 2(1), s. 69-80.
Taylor, Dana (2010). The Literature Review: A Few Tips On Conducting It. University of Toronto. URL:
http://www.writing.utoronto.ca/advice/specific-types-of-writing/literature-review. Åtkomst 2010-10-23
Tsitouridou, Melpomeni; Vryzas, Konstantinos (2004). The prospect of integrating ICT into the education of young children: the views of Greek early childhood teachers. European Journal of Teacher Education, 27(1), s. 29-45
Approach in Australian Classrooms.
URL: http://www.readingonline.org/international/turbill7/ (2010-09-30) University Library, UC Santa Cruz (2010). Write a Literature review. http://library.ucsc.edu/help/howto/write-a-literature-review. (2010-09-17)