Sammanfattning 33 - Matematikläxans syfte - lärares och elevers perspektiv

4. Diskussion 31

4.1 Sammanfattning 33

Lärarnas syften med matematikläxan har kategoriserats i grupperna Ökad kunskap och Befästa kunskap.

Eleverna anger uppfattningar om lärarens syfte med matematikläxan som kategoriserats i fem grupper. Ökad kunskap, befästa kunskap, bedömning, tidsaspekt och förtryck.

Eleverna anger att de ökar och befäster kunskaper genom matematikläxan. Det finns även en grupp som anger att läxan är olönsam.

Det finns likheter mellan elevens uppfattade syften av matematikläxan och lärarens syfte. Det visar sig även att eleverna har ytterligare tankar om varför de får matematikläxan. Bedömning, Tidsaspekt och Förtryck är de uppfattningar eleverna anger utöver Ökad kunskap och Befästa kunskap.

Litteraturförteckning

Björkqvist, Ole (2001). Matematisk problemlösning. Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Bryman, Alan (2008). Social research methods. 3. ed. Oxford: Oxford University Press

Cooper, Harris (1989). Synthesis of research on homework. Educational Leadership, Vol. 47, nr 3, sid. 85-91

Cooper, H, Robinson, J, & Patall, E (2006). Does Homework Improve Academic Achievement? A Synthesis of Research, 1987–2003. Review of Educational Research , 76 (1), ss. 1-62.

Corbin, Juliet & Strauss, Anselm (2008). Basics of qualitative research: techniques and

procedures for developing grounded theory. 3. ed. Thousand Oaks: SAGE Gunnarsson, Ronny (2002). Validitet och reliabilitet. Hämtat från

http://www.infovoice.se/fou/bok/10000035.htm. Hämtat: 2009-12-14

Hartman, Jan (2001). Grundad teori: teorigenerering på empirisk grund. Lund: Studentlitteratur Hellsten, Jan-Olof (1997). Läxor är inget att orda om. Pedagogisk forskning i Sverige, Årg. 2, nr 3, sid. 205-220

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensabetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. 4. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget

Khanian, Mahin & Nilsson, Karita (2004). Matematik, ett tråkigt ämne !!!. C-Uppsats. Malmö Högskola, Lärarutbildning – Aktionsforskning, Malmö.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Leo, Ulf (2004). Läxor är och förblir skolarbete: En studie om inställningar till läxor i ett F- 9spår i grundskolan. Magisteruppsats. Malmö Högskola, Lärarutbildning – Skolutveckling och ledarskap, Malmö.

NE (2009). Nationalencyklopedin. Hämtat från: http://www.ne.se/sve/läxa. Hämtat: 2009-11-18 Nilsson, Outi & Pettersson, Marie (2009). Läxor, i vilket syfte? – En intervjustudie. C-uppsats. Halmstad Högskola, Sektion för lärarutbildning – Utbildningsvetenskap, Halmstad.

Origo: en tidning för lärare om matematik, teknik & naturvetenskap. (2009-). Stockholm: Lärarförbundet

36 ORO (2009). Oxford Reference Online. Hämtat från:

http://www.oxfordreference.com/views/ENTRY.html?subview=Main&entry=t140.e24531. Hämtat: 2009-12-02

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3. Lund: Studentlitteratur

Ruane, Janet M. (2006). A och O i forskningsmetodik: en vägledning i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2000). Kursplan för matematik. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94. Stockholm: Fritez. Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069

Skolverket (2008). TIMSS 2007: svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Fritez. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=212

Skolöverstyrelsen. (1980-1986). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm: Liber

Svensson, Camilla & Wibäck, Martina (2007). Vad är lärarnas syfte med matematikläxor?. C- uppsats. Malmö Högskola, Lärarutbildning – NMS, Malmö.

Tufte, P A, Johannessen, A (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber AB.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab

Westlund, Ingrid (2004). Läxberättelser: läxor som tid och uppgift. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap

Österlind, Eva (2001) Elevers förhållningssätt till läxor: en uppföljningsstudie. Falun: Högskolan Dalarna

Bilagor

Bilaga 1: Elevenkät

Flicka Pojke

Ringa in skolår: år 7 år 8 år 9

1. Varför tror du att du får matematikläxa av din lärare?

______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ 2. Vad lär man sig genom matematikläxan?

Ointressant 1 2 3 4 5 Intressant

Svårt 1 2 3 4 5 Lätt

Oviktigt 1 2 3 4 5 Viktigt

Bilaga 2: Intervjufrågor

1. Berätta om hur din matematikundervisning är strukturerad.  Hur ser ett typiskt lektionspass ut?

 Tidsfördelning?

2. Vad betyder begreppet matematikläxa för dig?

3. Hur minns du att matematikläxan har sett ut under din skolgång (grundskolan)?  I vilken läroplan har du vuxit upp under?

4. När du ger eleverna en matematikläxa, vad är det viktigaste du vill att eleverna skall uppnå?

 Vad går matematikläxan ut på som ni ger?

 Vad vill du att eleven skall få ut av matematikläxan?

 Upplever du i din matematikundervisning att eleverna har haft fördelar med att ha gjort matematikläxan? Vilka fördelar?

 Får alla elever samma läxa (eller individ anpassad)?

5. Berätta hur matematikläxorna är utformade och hur du planerar dem.  Diskuterar ni läxans vara eller inte vara?

 Har eleven möjlighet att påverka sin matematikläxa?  Projekt, veckoläxa osv (terminologi).

 Hur stor del av tiden i klassrummet läggs på läxan (ej inräknat själva utförandet av läxan).

 Är läxans innehåll kopplat till lektionsinnehållet?  Har ditt sätt att ge läxa förändrats med tiden?

 Planeras läxan individuellt för respektive grupp eller planeras läxan för alla grupper?

 Om ni inte planerar ihop, hur tror du de andra lärarna planerar? Hur skiljer det sig från din planering?

 Undervisar du i något annat ämne? Hur är läxan utformad där? Likheter/skillnader med matematikläxan?

6. Följs matematikläxa upp på något sätt, i så fall hur?  Hur arbetar ni vidare med läxan?

7. Samtalar ni med eleverna om varför ni ger matematikläxor?

 Diskuterar ni allmänt om syftet med matematikläxor och/eller diskuterar ni syftet med specifika matematikläxor.

 Förmedlas syftet med matematikläxan på annat sätt?  Vad säger ni?

Bilaga 3: Information till vårdnadshavare

Vi är två lärarstudenter som skriver ett examensarbete på Malmö Högskola. Examensarbetet kommer att handla om elevers attityder mot matematikläxor samt om hur eleverna uppfattar lärarens syfte med matematikläxorna.

Vi vill gärna utföra en enkät med eleverna i år 7 till 9, med frågor rörande ovannämnda ämnen. Deltagandet i enkäten är friviligt för eleverna och all insamlad data kommer att behandlas anonymt. Om ni som vårdnadshavare har invändningar mot att ert barn deltar i undersökningen vänligen meddela respektive mentor på skolan.

Vid eventuella frågor vänligen kontakta oss på följande e-post adress: XXXXXXXX@stud.mah.se alternativt XXXXXXXX@stud.mah.se

Tack på förhand och vänliga hälsningar, Andreas Eriksson & Viveca Bergström

In document Matematikläxans syfte - lärares och elevers perspektiv (Page 33-39)