Lärarna pekar på att pojkar är pockande och högljudda vilket gör att de automatiskt får respons på sitt beteende. Det kan vara av både positiv och negativ natur. Pojkarna lever med sitt beteende upp till vuxenvärldens förväntningar, en kille skall av naturen vara rebellisk.
Grupptillhörigheten är oftast viktigare är resultaten av skolarbetet. Det är coolt att strunta i skolan. Hierarkin i gänget betyder mycket i unga pojkars vardag.
37
Skolkontexten visar upp en brist på manliga förebilder vilket i sig inte behöver vara en katastrof om kvinnorna i skolan arbetar genusmedvetet. Dock är ett bra köns- sammansatt arbetslag att föredra som förebild till unga pojkar.
Lärarna anser att mer av praktiska moment i undervisningen och mindre av teoretiska studier anses vara av godo för pojkarna. Pojkar uppskattar regler som är enkla och konkreta. Att fritt söka kunskap är inte alltid pojkarnas starka sida.
Genusvetaren bekräftar det mesta av vad lärarna säger, men hon är noga med att understryka vikten av genusmedvetenheten bland skolans personal. För att vuxen världen ska kunna stödja pojkarna i deras utveckling ar det viktigt att föregå med det goda exemplet från den utgångspunkt som råder. Är det som nu en kvinnodominans i skolan så måste kvinnorna verka från ett genusmedvetet förhållningssätt, menar genusvetaren. Hon påpekar vikten av att inte hålla könen separerade då det är viktigt av samma anledning som att arbetslagen bör vara blandade. Separerade kön främjar och bibehåller rådande könsmönster, menar genusvetaren.
Vidare tar genusvetaren upp förväntningar på hur en pojke ska uppföra sig. Vuxenvärlden skapar de pojkar som de förväntar sig möta genom den stimulans som ges pojkarna. Pojkar lärs överordning och flickor lärs underordning, säger hon.
39
5 Diskussion
Examensarbetets huvudsakliga frågeställning är ”varför vissa pojkar misslyckas att nå behörighet till gymnasieskolan”. Syftet med studien är att försöka bringa en viss klarhet i varför många pojkar har problem med att klara grundskolans krav på studieresultat.
Studien visar att lärarnas uppfattning om pojkarnas brist på mognad i de första skolåren gör att de inte klarar av att införliva de kunskaper som skolans tidigare år förmedlar. Flickor ligger lite före i sin utveckling och det påverkar nivån för vad en normal elev i en viss ålder ska uppnå (Evenshaug & Hallen 2001). Det kan vara så att pojkar borde börja skolan ett eller två år senare än flickorna. Intressant tanke då det antagligen skulle gynna båda könens utveckling samtidigt som blandade könsgrupper kunde behållas, så som genusvetaren menade var viktigt. Det kan knappast gynna något av könen att pojkarna är mindre mogna och med det sänker nivån på undervisningen. Ett framkomligt sätt vore att mognadstesta eleverna i förskolan och givetvis på frivillig basis vänta med skolstarten om testen visar så. Problemen blir antagligen att föräldrarna vill att deras barn skall börja skolan vid samma ålder som övriga. Det är svårt att inse att ens barn inte är lika moget som andras.
Pojkarna har ett stort behov av rörelse och praktiska övningar vilket inte skolan erbjuder i den mängd som skulle gynna dem (Weiner & Berge 2001). Den mer teoretiska skolan av idag har en tendens till att missgynna många praktiska pojkar6, vilka på grund av sin situation uppvisar oro och gärna stör övrig undervisning (Wernersson 1977). Ur den aspekten oroar utvecklingen fram till idag då skolans teoretiska ämnen tagit utrymme från praktiska ämnen så som gymnastik. Visst är teoretiska kunskaper viktiga men min tro är att om man inte först tillfredställer behovet av rörelser är det omöjligt att ta till sig teoretiska kunskaper. Många skolor experimenterar redan idag med rörelser och motion under skoldagen för att förbättra inlärningen av teoretiska kunskaper. Barns behov av rörelse för inlärning är ett ämne som kräver en egen studie i sig.
Wernersson (1977) tar även upp ett annat problem som underbygger pojkarnas chanser att lyckas i skolan. Det är för få manliga lärare som kan fungera som positiva förebilder för pojkarna. Arbetslagens könssammansättning är viktig för pojkarnas skolgång. Många barn växer upp i familjer med ensamstående kvinnor. Vi skall inte
40
klandra dessa mammor som sliter med att ensamma uppfostra unga pojkar, men deras uppgift är orimligt stor. Kvinnorna i skolan och i hemmen gör ett mycket bra arbete, men det är dock ändå så att båda könen behövs för att ge en så bra fostran som möjligt, ur ett genusperspektiv.
I intervjun med genusvetaren framkommer det att genusmedvetenheten är för låg bland dagens lärare. Hon menar att det ligger en fara i att lärarna blir könsblinda i sitt agerande mot eleverna. Det märks även på de kvinnliga lärarnas svar att de gärna vill glida undan problemet med en ursäkt. Om lärarna oavsett kön är genusmedvetna i sin kontakt med eleverna kan det till viss del uppväga avsaknaden av manliga förebilder, enligt genusvetaren. I svaren från lärarna finns tydliga tecken på att de är medvetna om problematiken men klarar inte att fullt ut svara upp till vad genusvetaren menar med ett genusmedvetet handlande. Jag menar att dagens skola skulle må bra av en vital genusdebatt i arbetslagen. En diskussion om hur problemen skall handteras och kanske också vad vi menar med hur en manlig förebild skall vara. Det är inte muskler vi talar om men hur medvetna är alla om vad det innebär att vara en sådan förebild?
Jag vill också ta upp att en skola som förutsätter att eleven själv eller i en grupp skall finna kunskapen genom eget sökande verkar medföra problem för vissa pojkar. Resultatet av lärarenkäten och tidigare forskning pekar på pojkarnas behov av klara mål och riktlinjer, vilket är på tvärt emot vad som idag är populärt i undervisningskontexten. Många pojkar har svårt att ta till sig en undervisning där de själva skall finna kunskapen och sedan redovisa den för en lärare. Pojkarna är, som lärarna påpekar, mer förtjänta av en mer undervisande och strikt kontext.
Viktigt är trots allt att poängtera det som Wernersson (1995 s.19) skriver i sin rapport Undervisning för flickor- undervisning för pojkar …eller…undervisning för flickor och pojkar? Att det ”för närvarande finns inte någon kunskap, vare sig inom biologiska eller sociala faktorer, som motiverar generellt olika behandling av elever av olika kön”. Detta är något som även genusvetaren noga underströk, separering av könen gynnar ingen. Blandade elevgrupper är viktiga av samma anledning som det är med blandade lärargrupper. Ju mer flickor och pojkar hålls isär desto värre blir situationen, menade genusvetaren. I klassrummen är det lätt att konstatera att arbetsmiljön mår bra av att det finns både flickor och pojkar tillsammans. Ingen vinner på att könen separeras i undervisningssituationen, varken eleverna eller personalen.
Många frågor och svar finns kvar att diskutera i kölvattnet av min studie. Som en förlängning av mitt arbete kan jag tänka mig en studie ur olika aspekter, som t.ex.
41
pojkarnas hemförhållanden som också den spelar en stor roll i sammanhanget. Den kan kanske också ta upp samhällets påverkan på skolprestationerna och i förlängningen pojkarnas behörighet till gymnasieskolan. Är det bra med all tillgång till olika medier i skolan och i hemmet. Ska vi vuxna ta större ansvar och sätta gränser för vad som är acceptabelt i fostran av våra barn?
43
KÄLLOR
Ambjörnsson, Fanny (2003): I en klass för sig. Ordfront, Stockholm.
Bjerrum-Nielsen, Harriet & Rudberg, Monica (1991): Historien om flickor och pojkar. Studentlitteratur, Lund.
Einarsson, Jan & Hultman, Tor G (1984): God morgon pojkar och flickor. Gleerups, Malmö.
Ejvegård, Rolf (2003): Vetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001): Barn och ungdomspsykologi. Studentlitteratur, Lund.
Fagrell, Birgitta (2000): De små konstruktörerna. HLS Förlag, Stockholm. Hartman, Jan (2004): Vetenskapligt tänkande. Studentlitteratur, Lund.
Holmdahl, Barbro (2000): Tusen år i det svenska barnets historia. Studentlitteratur, Lund.
Lennèer-Axelsson, Barbro & Thylefors, Ingela (1996): Om konflikter hemma och på jobbet. Natur och kultur, Falkenberg.
Mendel-Enk, Stephan (2004): Med uppenbar känsla för stil. Atlas, Stockholm. Sinkkonen, Jari (1998): Tillsammans med pappa. Forum, Stockholm
Skolverket (2004): Svenska femtonåringars kunskap och attityder i ett internationellt perspektiv. PISA 2003 Rapport 254, Stockholm
Skolverket (2004): http://salsa.artisan.se. Kommunresultat och kommunbeskrivningar vt2004.
Svensson, Sten (2004): Pojkarna 90-talets förlorare. Lärarnas tidning. Nr 19
Tallberg Broman, Ingegerd (2002): Pedagogiskt arbete och kön. Studentlitteratur, Lund. Torsteson Ed ,Tullie (2003): Barns Livsvärld. Studentlitteratur, Lund.
UFB 2003/04 (2003): Skolans författningar ht2003. Nordstedt Juridik AB, Uppsala. Wernersson, Inga (1977): Könsdifferentiering i grundskolan. Abacus Läromedel AB, Mölndal.
44
Wernersson, Inga (1995): Undervisning för flickor- undervisning för pojkar eller undervisning för flickor och pojkar. Publikationstjänst, Stockholm.
Wiman, Anders & Harrysson, Helena (2002): Mandom, mod och mänskliga möten. Strålins AB, Gävle.
A
BILAGA 1:
Enkätfrågor till lärarna
Socialutveckling till en demokratisk samhällsmedborgare i enlighet med skolförordningen.
• På vilket sätt uppmärksammas pojkarna ur den sociala aspekten? • Hur fungerar pojkar socialt i relationen till andra pojkar kontra flickor? • På vilket sätt sker pojkarnas sociala utveckling i skolan?
• Vilka är pojkarnas primära intressen?
• På vilket sätt satsar skolan på pojkarnas sociala utveckling?
Kompetensutvecklingen för att motsvara de krav som ställs inför vuxen livet.
• Hur fungerar pojkarnas kompetensutveckling? • Vilken inlärningssituation passar pojkar bäst?
• Vilket stöd ges till pojkar för att förbättra inlärningssituationen? • Vilken kunskapsnivå förväntas pojkar ha/få och varför?
• Vad har manliga förebilder för betydelse i inlärningssituationen?
Hur har lärarkåren lyckats med att lära och uppfostra unga pojkar?
• Hur ser lärarna till att pojkarnas intresse tillvaratas? • På vilket sätt uppfostrar lärarna pojkarna?
• Vad är målet för lärarens uppdrag ur pojkarnas synvinkel?
• Dagens arbetssätt gynnar eller missgynnar det pojkar? Motivera svaret.
• Bemanningen i dagens skola (kvinnor, män) hur påverkar den pojkarnas studie resultat?
Var kommer demokratin in?
• Hur blir pojkar demokratiska värdiga medborgare? • På vilket sätt vill samhället ha färdiga unga män?
• Förberedelsen inför det demokratiska arbetslivet hur görs den?
• Finns realistiska resurser för att fostra demokratiska samhällsmedborgare? Motivera svaret.
B
BILAGA 2:
Frågor till intervjun med genusvetaren.
• Passar nutidens skola för dagens pojkar?
• Vilken betydelse kan avsaknaden av manliga lärare ha för pojkarna? • Är en kunskapssökande och teoretisk skola passande för pojkar? • Får pojkarna rätt fostran i dagens skola?
• Vilken är skolans egentliga huvuduppgift? • Vad är det som gör pojkarna så oroliga i skolan? • Skall flickor och pojkar gå i samma skola?
• Varför misslyckas vissa unga pojkar med att nå behörighet till gymnasieskolan?