Malmö högskola
Lärarutbildningen
Distansutbildning av gymnasielärare
Examensarbete
10 poäng
En skola på pojkars villkor
A School on boy’s conditions
Anders Thörne
Lärarutbildning 60 poäng Handledare: Marie Leijon
Sammanfattning
Varför misslyckas vissa unga pojkar att nå behörighet till gymnasieskolan? Varje år misslyckas ett antal pojkar med att nå betyget godkänt i sina grundskolebetyg. Dessa pojkar tvingas göra ett extra år på gymnasieskolans individuella program vilket är slöseri med både pojkarnas och samhällets resurser. Det är bakgrunden till detta som uppsatsen försöker närma sig.
Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för problemet ”varför vissa unga pojkar misslyckas att nå behörighet till gymnasieskolan”.
Arbetet utgår ifrån litteraturstudier, enkätundersökning där tolv lärare deltog och en intervju med en genusvetare.
Litteraturstudien ger en överblick i ämnet och vad tidigare forskning säger. Enkätundersökningen syftar till att skapa klarhet i hur lärarkåren upplever problematiken. Intervjun med genusvetaren skapar länken mellan litteraturen och lärarnas svar.
Resultatet av studien pekar på bristande skolmognad bland pojkarna. Skolan visar upp en avsaknad av manliga förebilder och även en viss brist på genusmedvetenhet bland personalen. Skolan är för teoretiskt uppbyggd vilket missgynnar många svaga pojkar.
Nyckelord: gymnasiebehörighet, skolmognad, manliga förebilder, genus-medvetenhet.
FÖRORD
Att skriva ett examensarbete är att skaffa sig en levnadspartner utöver den man eventuellt redan har. Idéskissen som först poppar upp skall transformeras in i en planering som är tillräckligt vetenskaplig för att platsa i slutprodukten av en uppsats.
När ämnet är klart måste syftet, bakgrunden och en frågeställning göras klart för att läsaren skall få klart för sig vad läsupplevelsen kommer att ge.
Min uppsats gör ett försök till att klargöra problematiken kring ämnet ”varför vissa unga pojkar misslyckas att nå behörighet till gymnasieskolan”. Noteras bör att det i uppsatsen inte finns någon ansats till att jämföra pojkar och flickor, enkom att studera problem med vissa pojkars skolgång.
Metoder för genomförandet har varit enkätfrågor till ett antal lärare samt en intervju med en genusvetare. Jag ber härmed att få tacka för den hjälp jag har fått av alla inblandade personer, vilka svarat på ett för mig mycket bra och för uppsatsen användbart sätt.
Jag vill också passa på att tacka handledaren för den hjälp jag fått för att få uppsatsen vetenskaplig och trovärdig.
Innehållsförteckning
1 Inledning... 11
1.1 Bakgrund ... 12
1.2 Syfte och frågeställningar... 12
1.2.1 Definition... 13
2 Litteratur ... 15
2.1 Vad säger historien? ... 15
2.2 Vägen till manlighet ... 15
2.3 Påverkan från omgivningen... 16
2.3.1 Vikten av att tillhöra gänget ... 16
2.3.2 Könsmognad... 17
2.3.3 Språkets betydelse ... 17
2.3.4 Familjerelationer... 17
2.3.5 Fädernas roll ... 18
2.4 Lärarkåren och uppfostran... 18
2.4.1 Manliga förebilder ... 18 2.5 Demokratiaspekten ... 19 2.6 Sammanfattning... 21 3 Metod... 23 3.1 Enkät... 23 3.1.1 Teknik... 24 3.1.2 Enkätens struktur ... 25 3.1.3 Insamling av data... 25
3.1.4 Trovärdighet och tillförlitlighet... 25
3.1.5 Anonymitet ... 26
3.1.6 Författarens relation till deltagarna ... 26
3.1.7 Analys av enkäten... 26 3.2 Intervju... 26 3.2.1 Teknik... 27 3.2.2 Utförande ... 27 3.2.3 Analys av intervjun... 27 4 Resultat ... 29
4.1.1 Pojkars beteende. ... 29
4.1.2 Gruppen som bas. ... 29
4.1.3 Manliga förebilder, ett behov i skolan... 30
4.1.4 Det primära intresset... 30
4.1.5 Killgruppen ger pojkarna en social träning ... 31
4.1.6 Oroliga pojkar som lever upp till sitt rykte ... 31
4.2 Hur kompetensutvecklingen fungerar inför vuxenlivet... 31
4.2.1 Mindre teori, mer av laborativt lärande... 31
4.2.2 Passande lärningssituation... 32
4.2.3 Skolans stöd till pojkarna. ... 32
4.2.4 Lpo94 föreskriver om kunskapsnivån. ... 32
4.2.5 De manliga förebildernas betydelse. ... 32
4.3 Hur lärarkåren lyckas att lära och uppfostra unga pojkar... 33
4.3.1 Pojkarnas intresse i den dagliga kontexten... 33
4.3.2 Lärarnas uppfostran av pojkarna. ... 33
4.3.3 Målet för lärarnas uppdrag. ... 34
4.3.4 Dagens fria arbetssätt. ... 34
4.3.5 Bemanningen i skola. ... 34
4.4 Demokrati i skolan... 35
4.4.1 Pojkar är demokratiska värdiga medborgare!... 35
4.4.2 Unga män i samhället. ... 35
4.4.3 Förberedelsen inför det demokratiska arbetslivet... 35
4.4.4 Resurstillgången. ... 36
4.4.5 Skolans legitimitet ute i samhället... 36
4.5 Sammanfattning... 36
5 Diskussion ... 39
Källor ... 43 Bilaga 1:...A Enkätfrågor till lärarna ...A Bilaga 2:...B Frågor till intervjun med genusvetaren...B
11
1 INLEDNING
Mitt examensarbete på lärarutbildningen utgår från frågeställningen ”varför vissa unga pojkar misslyckas att nå behörighet1 till gymnasieskolan”. Med min uppsats ”en skola
på pojkars villkor” vill jag studera lärarnas syn på hur dessa unga pojkar klarar av sin utveckling inför gymnasieskolan.
På min gymnasieskola möter jag ofta unga pojkar som haft svårt att klara kraven på behörighet till de nationella programmen. Mina möten med dessa elever har gjort mig intresserad och motiverad till att genomföra ett arbete om deras tid före gymnasieskolan.
Det är viktigt att min uppsats inte ses som ett inlägg i den politiska genusdebatt som pågår i samhället, uppsatsen handlar om pojkar och deras väg till vuxenlivet och ingenting annat.
Studiens avsikt är att försöka förstå varför vissa pojkar inte når behörigheten till gymnasieskolan. Har utvecklingen inom grundskolan ställt pojkarna i skuggan av den pedagogiska och didaktiska verkligheten? Jag vill bidra till debatten angående pojkars förmåga att tillägna sig undervisningen på ett för dem tillfredsställande sätt. Kan det vara så att pojkarna missgynnats i dagens skola och att de inte har förutsättningar att nå målen för det svenska utbildningsväsendet?
Uppsatsen är ingen kritik mot kampen för en jämställd skola endast en fråga om hur pojkarna klarar dagens utbildningsväsende. Var diskurs har sin kontext, det är ingen korrelation mellan kvinnligt och manligt som min skrift är ute efter.
Det är på tiden att dagens skolvärld frågar sig om vi lägger ner för lite intresse på pojkarna? Pojkar har i genomsnitt lägre betyg än flickor (Tallberg Broman 2002). Om det är så att pojkar har lägre betyg, varför är det så?
Ämnet är personligen intressant för mig, dels för att jag dagligen i min profession möter dessa pojkar, dels för att jag själv varit en av dem. I mitt fall var problemen orsakade av min uppväxt utan föräldrar. I mina ögon finns det många skilda anledningar till pojkarnas problem, vilket jag vill undersöka med mitt examensarbete.
1
I Skollagen 5 kap 5§ stycke 1 står att elever erbjuds utbildning på de nationella programmen förutsatt att de /…har godkända betyg i svenska alternativt svenska som andra språk, engelska och
12
1.1 Bakgrund
Under rubriken ”En likvärdig utbildning” i de båda läroplanerna Lpo94 och Lpf94 står att läsa följande, att ”undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov”. I min undersökning nedan studeras hur vida det är en skola anpassad för alla elever eller inte. Har skolan lyckats i sitt uppdrag eller det ett misslyckande som vi ser, när unga pojkar verkar har problem i sin lärandesituation? En tanke är att det har blivit en snedvriden bemanning med allt för få manliga lärare i grundskolan. Undervisningsmiljön passar därför dåligt för vissa pojkar. Ingegerd Tallberg Broman (2002) visar statistik från 1999 att 74% av lärarna i grundskolan var kvinnor (författarens källa: SCB, Skolverket, socialstyrelsen). Att det har blivit kvinno- dominerande har sig grund i att utbildningskostnaderna hölls nere på det viset, skriver Tallberg Broman. Ponera att det på det viset fördes in mer av kvinnopedagogiken i grundskolan och att detta i förlängningen kan ha missgynnat pojkarna.
Vissa pojkar som söker till yrkesprogrammen har någon form av skolrelaterade svårigheter. Problematiken kan möjligen härledas till olika kontexter, som att pojkarna kommer från familjer med lägre utbildning, inkomstnivå eller boendestandard (Ambjörnsson 2003). Avsaknaden av studievana inom familjen kan vara en del av sanningen. Saknas lästraditionen kan det medföra sämre möjligheter att ta till sig vad skolan erbjuder i kunskapsflöde. Egen planering av arbetet och att själv söka kunskap kan vara svårt för ett barn som saknar vuxenstöd i hemmet.
Oron för pojkarna bekräftas ofta i tidskrifter för lärare där rapporter återkommer med rubriker som ”Pojkarna 90-talets förlorare” (Svensson 2004) eller ”Pojkarnas språklöshet oroar” (Öquist 2004). Artikelförfattarna vill visa på att pojkarna tappar i förhållande till flickorna i viktiga ämnen som läsinlärning och svenska, ämnen som är viktiga grundstenar i skolan. Sätter man sedan detta i en kontext till ett svagt stöd från hemmet blir skolans uppgifter svåra för dessa unga pojkar.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att försöka förstå varför många pojkar har problem med att klara grundskolans krav på studieresultat. Pojkar som inte klarar behörigheten inför gymnasieskolan och med det tvingas gå det individuella programmet för att där göra sig behöriga. Det är dessa pojkar som mina blickar riktas mot.
13
Arbetet kommer att ske genom enkätfrågor till tolv lärare inom olika delar av skolan, grund- och gymnasieskolan och en intervju med en genusvetare. Studien kommer därmed att få två synvinklar på samma frågeställning. Lärarna står för den dagliga professionalismen och genusvetare lägger en teoretisk grund.
Examensarbetets huvudsakliga frågeställning är ”varför vissa pojkar misslyckas att nå behörighet till gymnasieskolan”. Huvudfrågan delas sedan in i fyra delmoment, pojkarnas kompetens- och sociala utveckling, skolans förmåga att fostra och utbilda eleverna både från personliga- som demokratiska avseenden.
Genom att genomföra en kordination av delmomenten ovan, kan en analys göras, som därefter ska ligga till grund för den slutliga sammanställningen i ett resultat av studien.
Lärarnas syn på pojkarnas skolgång är grundläggande för studien.
1.2.1 Definition
Med utveckling inför gymnasieskolan menas att pojkarna skall kunna ta ansvar för dels behörighetskraven till gymnasieskolan och dels krav på ett vuxenperspektiv för sina studier.
Med misslyckande avses i mitt examensarbete de pojkarna som inte uppnår behörighet till gymnasiestudier.
15
2 LITTERATUR
Litteraturavsnittet struktur startar i ett historiskt perspektiv, övergår sedan i ämnet manlighet och olika påverkansmiljöer. Därefter följs manlighet och påverkanstycket upp med att studera vad lärarkåren i litteraturen säger om manlighet och uppfostran. Demokratiaspekten ligger som grund för sista stycket, här hanteras vad lagar och förordningar säger om ämnet.
Upplägget av litteraturavsnittet är gjort för att skapa förståelse för vad som hänt och varför det skett ur olika perspektiv. Finns det anledning till varför skolan ser ut som den gör idag, är det på grund av dagens kontext som pojkarna inte lyckas göra sig behöriga till gymnasiet.
2.1 Vad säger historien?
Min studie behandlar tiden efter den moderna skolans tillkomst. Med den moderna skolan menas den obligatoriska enhetsskolan med början 1950, där målet var en sammanhållen skola för alla barn de första nio åren (Holmdahl 2000). Före enhetsskolans tid var oftast flickor, pojkar, rika och fattiga skilda åt i olika skolformer. Det ansågs att förmågan till inlärning låg på olika nivå för könen. Männen ansågs vara bättre lämpade för teoretiska ämnen, kvinnorna var lämpade för omsorgsfrågor och att sköta familjen (Tallberg Broman 2002). Det fanns även de som sa att för mycket bildning var farligt för flickorna (Wernersson 1995).
Även idag kan vi se att uppdelning råder i skolan, t.ex. när det rör valen till gymnasieskolorna, visserligen i det frivilliga valets skepnad. Pojkar väljer typiska manliga yrkesprogram eller högre tekniska utbildningar (Tallberg Broman 2002). Traditionens makt är svår att förändra, vilket blir tydligt i skolans alla försök att skapa en genusneutral likvärdig utbildning för dagens ungdomar (Lpo94).
2.2 Vägen till manlighet
Att hävda sig i konkurrensen, att ha bra relationer till flickor och kunna prestera goda resultat i idrottsliga sammanhang skapar en social status bland pojkarna, men tar mycket koncentration från skolarbetet. En orsak till pojkars sämre resultat i skolan har sin grund i att deras fokus ligger på den sociala planet, kärlek och andra relationer till
16
omgivningen, hur man skall vara för att passa in, inte på skolan (Tallberg-Broman 2002).
En tidig sexuell debut visar på manlighet. Sak samma gäller idrotten. Bra idrottsliga resultat framhäver den manliga stoltheten, skolan och dess teoretiska ämnen är ingenting som värderas högt bland pojkar (Torstenson-Ed 2002).
På en grabb finns tidigt en förväntan från omgivningen att han skall förhålla sig som en rakryggad stark och fritt tänkande man, dominant och utan tvång (Mendel-Enk 2004). Manligheten kräver mod. Mod är inte något med automatik alla unga pojkar har. Pojkar uppfostras redan i tidiga spädbarnsår, omedvetet av sina föräldrar, i traditionella könsroller. Genom att använda kontroll, bestraffningar, beröm och belöningar förstärker vuxenvärlden pojkarnas beteenden (Evenshaug & Hallen 2001).
2.3 Påverkan från omgivningen
Bilden formas till en komplex korrelation, inte bara enkla svar fås på frågan om vad som gör att vissa unga pojkar misslyckas i skolan. Konformitet till omgivningen kan vara svår att uppnå på ett för samhället acceptabelt sätt.
Vilken verklighet är det som styr pojkarna i deras relation till skolan och omgivningen?
2.3.1 Vikten av att tillhöra gänget
”Man är så bra som man vågar tro om sig själv” (Wiman & Harrysson 2002 s.34). Det är viktigt att komma till den insikten att man klarar sina utmaningar och kan stå för den man är tillsammans med killkompisarna. Att hävda sig och att stå upp för vad gänget kräver är viktigare än mycket annat i unga år.
Utgångspunkten för pojkars vänskap är att vara en i gänget, där klara hierarkiska strukturer råder. I gänget är maktstrukturen tydlig, grupptillhörigheten och lojaliteten är viktig och det är ledaren som styr gruppen. Dessa faktorer kan göra att skolan kommer i andra hand för vissa av pojkarna (Bjerrum-Nielsen & Rudberg 1991). Gänget blir av större betydelsen än skolan i pojkarnas världsbild. För vissa pojkar, framförallt från arbetarklassen, blir lojaliteten till gänget starkast. De söker ofta stöd och förebilder i pojkgänget (Lennèer-Axelsson & Thylefors 1996).
17
2.3.2 Könsmognad
Könsmognaden har en central roll hos ungdomarna. Vad det gäller pojkar skapar en tidig utveckling en positivare självbild och en bättre social anpassning (Evenshaug & Hallen 2001). Författarna skriver i sin bok Barn- och ungdomspsykologi att faktiska siffror finns som påvisar att tidig könsmognad bland pojkar skapar bättre förutsättningar för att klara gängse förväntningar från skola och övriga samhället. Vidare skriver Evenshaug och Hallen att forskningsresultat pekar i en riktning att sent mogna pojkar får de största problemen i skolan. Författarna menar att unga som är sena i utvecklingen inte är lika populära bland kamraterna och får på det viset anpassningsproblem i den sociala kontexten och i skolan.
2.3.3 Språkets betydelse
Språket som pojkarna använder är oftast mer burdust och de har en förmåga att påkalla lärarens uppmärksamhet under ett arbetspass. Pojkarnas språk innehåller svordomar och andra mindre lämpliga ord och dessutom talar de gärna ogenerat inför klassen (Einarsson & Hultman 1984). Läraren får därför av både disciplinära och kunskapsmässiga orsaker ägna mycket tid åt pojkarna. Mycket av tiden i klassrummet åtgår till att få en acceptabel arbetsmiljö för alla närvarande.
2.3.4 Familjerelationer
I sin bok De små konstruktörerna skriver Birgitta Fagrell (2000) om att föräldrarnas roll har stärkts gentemot skolan vad beträffar de grundläggande värderingarna i samhället. Hon skriver bland annat om problemen som kan uppstå vid skilsmässa då fadern ofta tappar kontakten med sina barn (s.190). Pojkarna tappar sina manliga förebilder i sina fäder.
Att ha en trygg bas i familjen under uppväxten skapar en mer positiv, kognitiv och social utveckling (Evenshaug & Hallen 2001). Författarna konstaterar att ”förhållandet mellan föräldrarna kommer utan tvivel att ha betydelse för barnets utveckling” (s.215). De skriver att en bra vuxenrelation kan förklara varför vissa par klarar av att samarbeta om uppfostran även efter en skilsmässa. Sättet att hantera situationen kan bero på hur den kvarvarande föräldern reagerar på separationen.
18
Det har blivit förhandlingarnas tidevarv med flexibilitet som det moderna samhällets honnörsord. Dagens skola2 och familjeliv är fyllt av konflikter och förhandlingar med risk för att det går ut över skolarbetet. Problemen ökar i omfattning om man dessutom tar med splittringen i dagens familjer med olika konstellationer av vuxna (Lennéer-Axelsson & Thylefors 1996).
2.3.5 Fädernas roll
Skolverkets (2004) statistik visar att i mindre kommuner, som t.ex. Hagfors (76%) i Värmland, tenderar ”andelen elever som uppnått målen” vara färre än i storstadskommuner som t.ex. Karlstad (84%)3. Detta till följd av att fler män i storstäderna är akademiskt utbildade och kan stötta sina söner vilket skapar en bättre studiemotivation för pojkarna. I stadsmiljöerna blir intellekt manligt och acceptabelt för pojkarna. (Wernersson 1995 s.11).
Pojkar med beteendestörningar lugnas av att få uppmärksamhet från en vuxen man och att få göra konkreta saker tillsammans med honom (Sinkkonen 1998). Sinkkonen anser ”det ytterst viktigt att en karl förblir en karl och förverkligar sin föräldraroll” för att stödja den unge pojken i sin strävan att bli man (s.13). Pojkar är stolta över sina stora starka pappor och behöver den stoltheten som mansideal medför.
Att växa upp med en ensamstående förälder har sina begränsningar. Båda könen behövs i barnets uppfostran och vid en skilsmässa är det oftast svårt för pappan att hålla kontakten med sin son. Umgänget mellan far och son tar oftast slut p.g.a. att pojken inte vill träffa sin far, menar Sinkkonen.
2.4 Lärarkåren och uppfostran
2.4.1 Manliga förebilder
Läraren är en viktig auktoritet för pojkar (Nielsen & Rudberg 1991). Han/hon har en betydande roll i deras fostran.
2 Författarna, Lennéer-Axelsson & Thylefors (1996), använder i sin bok ordet arbetsliv vilket jag byter till skola eftersom elevernas arbete är deras skolgång.
3
Med ”andelen elever som uppnått målen” menas de elever som målen, betyget godkänt eller högre, i samtliga ämnen. Den enskilde eleven ska ha nått målen i alla ämnen han/hon läst för att räknas till dem som nått alla målen. Skolverkets statistik utgår ifrån båda könen.
19
Tallberg-Broman (2002) för en diskussion där hon tar upp att dagens skola har blivit en kvinnodominerad arbetsmiljö där hon ställer sig frågan om situationen passar pojkarna. Skribenten sätter kvinnodominansen inom läraryrket i relation till att flickorna har genomsnitt högre betyg och högre meritvärde än pojkarna. Rapporten 254 från PISA 2003 visar samma situation. Pojkar har enligt rapporten lägre betyg, med undantag för matematik och naturvetenskap där pojkarna presterar marginellt bättre än flickorna.
I en studie bland ungdomar i nionde klass skriver författaren Torstenson-Ed (2003 s.104) att det är viktigt med ”jag kan” känslan för att lyckas i sitt skolarbete. Tullie skriver ”att få sitt första betyg och inte nå upp till normen att ha trea4
i medelbetyg är en chock för många ungdomar”. Häri ligger en del av förklaringen till varför vissa pojkar senare tappar lusten och får problem med sin skolgång. Hon skriver vidare att de vuxna i skolan betyder mer för pojkarna än vad de gör för flickorna.
Om vi då se på korrelationen mellan att ha för få manliga förebilder och pojkarnas skolprestation kan den kontexten ha en negativ inverkan på uppväxande unga killar. Huvudargumentet till att det blivit en kvinnlig dominans bland lärarna kan finnas i ett behov av att minska utgifterna för skolan då kvinnolöner enligt Tallberg-Broman (2002) är lägre än manliga kollegors. Fröknarnas dominans har fungerat som en naturlig hegemoni utan några större stridigheter under den obligatoriska skolans tid. Märkligt är dock att när vi ser på rektorsfunktionen har den, historiskt sett, varit manligt dominerande i denna kvinnokultur. På senare år har även denna position ändrats till kvinnlig dominans (Tallberg-Broman 2002).
En slutsats som kan dras från Tallberg-Broman bok är att löner och status inom läraryrket måste höjas för att attrahera den manliga delen av arbetskraften. Detta är viktigt just för att kunna skapa de förebilder som pojkar behöver. I annat fall söker sig männen till andra yrken som av tradition är bättre avlönade och har högre status.
2.5 Demokratiaspekten
I skollagen 1 kapitel paragraf 25 står det att läsa att barnen ska uppfostras till ansvarskännande samhällsmedborgare. Det skall inte ha någon betydelsen om man är en
4
Får jämföras med betyget Godkänt i dagens skolsystem. 5
Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.
20
pojke som lever i en socialt besvärlig miljö eller om man är en pojke som lever i en väl fungerande familj.
Är det den verklighet som studiens pojkar lever i? Eller kan det vara som Wernersson (1977 s.33) uttrycker ”prestige och kompetens, makt och auktoritet är förknippade med manlighet, medan mjukhet och vänlighet t.ex. är förknippat med kvinnlighet”?
Wernersson skriver att flickor anses som mer problemfria och välanpassade vilket gör att pojkarna som grupp missgynnas och har med det en sämre skolmiljö.
Hon för ett resonemang som har sin grund i att problempojkar söker fler vuxenkontakter vilket ofta leder till en negativ reaktion från lärarens sida. En orsak till lärarnas reaktion var enligt Wernersson att pojkarna anses vara bråkiga och besvärliga. ”Det är från pojkarna som lärarna förväntar sig problem och de är därför mer uppmärksamma på dessa enskilda individer”(s.99). Vissa problempojkar trivs inte med sin skolsituation vilket går ut över arbetet.
Utbildningen skall ge eleverna kunskap och färdigheter samt, i samarbete med hemmet, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.
Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokartiska
värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdheten mellan könen
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886)
21
2.6 Sammanfattning
Traditionens makt är stor, pojkar fokuserar på en framtid inom traditionella manliga yrken (Tallberg & Broman 2002). Omgivningen har vissa förväntningar om hur en pojke ska vara i skolan, detta förstärks av vuxenvärlden (Evenshaug & Hallen 2002). Många pojkar prioriterar inte skolan, det är annat som kommer i första hand (Nielsen & Rudberg 1991). Gängen lockar mer än vad skolan mäktar med att göra.
Pojkar med sen könsmognad tenderar att få problem i skolan. De tenderar att få en sämre status bland övriga elever, de får på det viset anpassningsproblem i den sociala kontexten och i skolan (Evenshaug & Hallen 2002).
Andra pojkar växer upp med ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, vilket dagens skola inte kan kompensera. Skolan har inte tillräckligt många manliga lärare för att täcka upp vissa pojkars avsaknad av manliga förebilder (Tallberg-Broman 2002).
Wernersson (1977) skriver om att pojkarna lever upp till lärarnas förväntningar med sitt störande och individuella sätt. Pojkarna blir vad kontexten förväntar sig av dem, individer med trots mot samhället.
23
3 METOD
Eftersom mitt examensarbete utgår från humanistiska värden, faller mitt val på den kvalitativa metoden (Hartman 2004), då det inte är aktuellt att via statistik eller annan kvantitativ mätning rättfärdiga min undersökning. Man kan inte rättfärdiga med hjälp av kvantitativa metoden hypoteser (Ejvegård 2003) som utgår från livsöden eller sociala situationer, här måste det till en kvalitativ metod för att skapa ett resultat. De drabbade pojkarnas livsöden måste ses inom den humanistiska sfären.
Mitt val av tekniker blir enkäter samt intervju för att komma åt den information som jag önskar. Enkäten lägger grunden för mitt arbete tillsammans med den litteratur som valts för att studera ämnet. Därefter används intervjun med en genusvetare för att bekräfta att problematiken uppfattats på ett rimligt sätt och att slutsatserna av intervjuerna är rimliga. Syftet är att skapa mig en förståelse för problemet med pojkar som inte lyckas göra sig behöriga inför gymnasiet. I min studie har jag läst relevant litteratur, frågat via en enkät tolv lärare samt intervjuat en genusvetare för att skapa mig en förståelse för problemet. ”Kvalitativa undersökningar karakteriseras av att man försöker nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp” (Hartman 2004 s.273). Det är förståelse för varför dessa pojkar hamnar i denna prekära situation jag vill uppnå med min undersökning.
3.1 Enkät
I första delen av min undersökning använde jag mig av enkäter (Ejvegård 2003) till ett antal lärare som fick i uppgift att beskriva hur de upplevt pojkarna i de klasser de har haft genom åren. Att formen för min undersökning blev enkät berodde på att lärarna framförde ett önskemål om att skriftligen få genomföra enkätsvaren, dels på grund av tidsbrist och dels för att de i lugn och ro skulle får besvara frågorna.
När jag sedan läste Ejvegård och Hartmans böcker uppstod möjligheten till att genomföra enkätundersökning med öppna frågor. Nackdelen var att frågorna inte kan varieras på samma sätt som i en intervju, fördelen är att alla har exakt samma förutsättning för alla inblandade.
Analysen av enkäterna kom sedan att ske genom en kodning (Hartman 2004) av svaren från deltagarna. Efter kodningen gick jag sedan över till att tolka kodningen och se om det fanns något samband i svaren.
24
3.1.1 Teknik
En av valda tekniker till mitt examensarbete är enkätundersökning (Ejvegård 2004). Valet grundar sig på att det blir möjligt att utgå ifrån en god demografisk spridning inom lärarkollegiet. En annan anledning är att i en enkätundersökning får alla deltagarna samma förutsättningar och därför blir inte svaren påverkbara för intervjuaren. Arbetet med resultaten kan planeras så att det i lugn och ro kan genomföras efter det att alla svaren inkommit.
Enkätförfarandet pågick under en sexveckors period, på följande sätt. Jag förberedde frågeformuläret samt ett följebrev som förklarade arbetets gång. Ett möte genomfördes med skolförvaltningen och dess rektorer, för information och där rektorerna ombeddes att välja ut tolv lärare för uppgiften.
Spridningen var utifrån år i yrket, kön och skolår. Indelningen av skolår är följande, 0-5, 6-9 samt gymnasiet. Tanken var att få en så varierad och bred på representation som någonsin är möjlig. Indelningen blev sex män och sex kvinnor, fyra personer från varje stadium. Av dessa har sex lärare ha färre än femton års och sex lärare ha mer än femton års tjänst inom skolan. Kombinationen är dessutom att en kvinna och en man i vardera åldersgruppen tillhör kategorin minst femton år i yrket. Med detta system har undersökningen täckt in de olika kombinationerna som jag anser vara intressant för min studie.
Lärarna fick fyra veckor på sig att besvara de frågor som enkäten tar upp. Att svarstiden blev fyra veckor var för att enkäten innehöll tjugo öppna frågor av den sorten som kräver eftertanke och reflektion. Svarsfrekvensen blev hundra procentig, alla besvarade enkäten, två lärare utelämnade varsitt svar på en enstaka fråga. Kanske var svarsfrekvensen så god på grund av att samtliga lärare kände till författaren av detta examensarbete. Kommunen är liten och människor känner varandra i en kommun av Hagfors storlek. Min kontakt med deltagarna blev därför god. En annan anledning kan vara att alla deltagare ringdes upp och fick en personlig introduktion i ämnet innan de startade skrivandet.
Responsen från lärarna efter inlämnandet av enkätsvaren har varit god, de tyckte frågeställningarna var relevanta.
25
3.1.2 Enkätens struktur
Enkäten ser på elevens utveckling utifrån fyra olika aspekter; pojkarnas kompetens- och sociala utveckling, skolans förmåga att fostra och utbilda eleverna både från personliga- som demokratiska avseenden.
Genom den indelningen är det tänkt att studien ska belysa pojkarnas skolsituation från ett brett fokus.
Frågorna till lärarna är av den natur att de håller sig inom skolans väggar för att inte bli till en vild spekulation om psykosociala problem som deltagarna inte behärskar och med det blir irrelevanta för studien.
När t.ex. frågorna behandlar demokrati frågas det efter skolans förmåga att inom dess väggar lära eleven samhällets demokratiska spelregler, inte om eleven upplevs eller behandlas demokratiskt i den privata sfären.
3.1.3 Insamling av data
Förslaget från start var att lärarna skulle via kommunens interna datanät e-postat sina svar för att spara på papper och med det ta ett miljöansvar. En annan aspekt var att om alla svar fanns i form av dataformat kunde en bearbetning av materialet lättare ske. Det visade sig att alla lärare inte har möjligheten att använda sig av den elektroniska vägen på grund av kunskaps- eller teknikbrist, varför vissa skickade svaren via kommunens ordinarie postväg.
Problemen till trots så har det inkommit svar från alla deltagarna. Min tro är att rektorernas inblandning gjorde arbete mer accepterat i lärarkåren. Möjligen kan vissa lärare ha känt ett visst tryck av det faktum att rektorerna utsett deltagarna. Vid mitt samtal med lärarna ställde jag fråga om det var fel av mig att använda rektorerna till att utse deltagarna och fick ett nekande svar. Det verkade på svaren jag fick att relationerna mellan lärare och rektorer är bra i kommunen.
Genom att skapa en viss tidspress, fyra veckors inlämnings tid, förväntas inte deltagarna lägga enkäten åt sidan för mer akuta dagliga arbetsuppgifter.
3.1.4 Trovärdighet och tillförlitlighet
Spridningen av deltagare dels över tid i yrket och dels över vilka skolår lärarna undervisar i, från förskola till gymnasiet, är en ansats till att skapa högre tillit till undersökningen.
26
Noggrannheten kunde ha gjorts större om fler lärare involverats i studien men en gräns måste dras någonstans och jag valde tolv lärare till mitt arbete. En viss förstärkning görs nedan då en intervju görs med en genusvetare för att skapa högre trovärdighet till hela studien.
3.1.5 Anonymitet
Efter hand som svaren kommit mig tillhanda har de numrerats efter ett system där jag vetat vilken skolnivå läraren arbetar i men inte vem skribenten är. Exempelvis står A1 för den lärare som först svarat på frågorna och som undervisar år 0 till år 5 på grundskolan.
Valet av system har gjorts för att få en möjlighet att se differensen i svaren från lärare på olika skolenheter och ändå behålla lärarnas integritet. Att vara anonym i sina svar har ingått som förutsättning inför enkäten.
3.1.6 Författarens relation till deltagarna
Som nämnts ovan fanns en viss relation mellan författaren och deltagarna. Dels på grund av att det är en liten kommun men också för att jag varit vikarierande lärare på gymnasiet under senaste fyra åren. I svaren har det inte funnits något som kan tolkas till att bero på kollegial tillhörighet. Det går givetvis aldrig att påstå att det inte påverkar svaren men inget tyder på att så är fallet.
3.1.7 Analys av enkäten
Arbetet med att analysera startade med att söka gemensamma nämnare i svaren från enkätdeltagarna, för att sedan försöka ringa in kärnan i lärarnas resonemang. Först analyserades hela enkäten per deltagare för att sedan studera in var fråga för sig.
Analysen lades upp på detta vis för att successivt få ned textmängden på ett rationellt sätt.
3.2 Intervju
Den andra infallsvinkeln på examensarbetet utgår ifrån en intervju (Ejvegård 2004) med en genusvetare där jag söker teoretiska svar på min frågeställning ” varför vissa pojkar misslyckas att nå behörighet till gymnasieskolan”.
Det har varit svårt att finna relevant litteratur som enkom handlar om pojkarna och deras skolgång. Litteraturen utgår oftast från flickorna vilket är förstårligt ur en historisk
27
kontext, men som har påpekats ovan är det inte den diskussionen som förs i detta examensarbete.
Intervjun var tänkt att skapa en djupare förståelse för genusperspektivet utifrån de svar som inkommit från lärarkåren.
3.2.1 Teknik
Intervjun med genusvetaren utgår dels ifrån de svar som lärarna gett och dels från de frågeställningar som uppkommit under litteraturstudien. Ämnena blir manliga förebilder, pojkars skolmognad, inlärningsstilar och killgängens betydelse visavi skolans.
Mötet genomförs efter det att genomläsning och analyser gjorts av lärarnas svar. Intervjun spelas in på band för att sedan lättare kunna gås igenom för en grundlig analys av svaren genusvetaren ger.
Resultaten från intervjun kommer att användas på det viset att det som genusvetare sagt finns med i lärarresonemanget.
Det blir inget separat stycke som just tar upp genusvetaren tankar om pojkarnas förmåga till att klara grundskolans mål.
3.2.2 Utförande
Intervjun genomfördes på genusvetarens arbetsplats, ett kontor i grannkommunen Munkfors. Genom kontakt med hemmakommunens skolledning fick jag veta att Hagfors skolförvaltning inte hade någon genusvetare anställd. I grannkommunen Munkfors fann däremot en genusvetare att tillgå varpå jag kontaktade henne. Vi avtalade en tid för en intervju.
Hon fick frågorna i skriftlig form för att begrunda dem innan mötet genomfördes. Tiden för genomförandet av intervjun blev en timme.
Frågorna var baserade på vad som framkommit i lärarnas enkätsvar.
3.2.3 Analys av intervjun
Intervjun analyserades genom att skriva ned det som framkommit under intervjun och sätta det nedskrivna i relation till svaren som lärarna gett. Här var utgångsläget för intervjun enkätsvaren som redan fanns men nu ur ett genusperspektiv.
28
Intervjun med genusvetaren tillkom för att komplettera studien med hjälp av genusvetenskapen. Studien var i ämnat pojkars misslyckande att nå behörighet till gymnasiet, men det krävdes viss insikt i genusfrågor för att kunna ta till sig svaren på ett konkret och korrekt sätt.
29
4 RESULTAT
Resultatet av enkätundersökningen utifrån frågeställningen ”varför vissa pojkar misslyckas att nå behörighet till gymnasieskolan” presenteras i fyra delmoment, pojkarnas kompetens- och sociala utveckling, skolans förmåga att fostra och utbilda eleverna både från personliga- som demokratiska avseenden. Enkätfrågorna syftar till att bringa förståelse för hur lärarkåren ser på dessa pojkar och deras skolgång.
I svaren som kommit från de deltagande lärarna, har det framkommit några ansatser till förklaringar på frågeställningen om varför vissa pojkar misslyckas med sin skolgång. Därefter har det skapats ytterligare klarhet i del frågorna genom att lägga en genusvetenskaplig aspekt på svaret. Hennes frågor är baserade på frågeställningar som uppkommit efter att lärarnas svar bearbetats. Därför finns inte hennes synpunkter med i alla stycken i detta kapitel.
4.1 Skolans sociala kontext.
4.1.1 Pojkars beteende.
I lärarnas svar framkommer det att pojkarna har ett högljutt och synligt beteende. De tar för sig mer i klassrummet och är ”pockande” och högljudda vilket gör att de får både positiv och negativ respons på sitt beteende.
Lärarna pekar på att det ovan nämnda drabbar de tysta grabbarna från högstadiets stökiga klasser som sällan eller aldrig får den uppmärksamhet de skulle behöva få eller förtjänar att få. I stället ägnar läraren den mesta tiden åt att få de stökiga killarna att lugna ner sig, sitta ner och jobba.
I intervjun med genusvetaren framkommer att vi vuxna gör att pojkarna lever upp till sitt rykte genom att de tillåts vara rebelliska, ett slags självuppfyllande profetia. Det finns förutfattade meningar om manligt och kvinnligt som fungerar normsättande, skriver hon.
4.1.2 Gruppen som bas.
Lärarna skriver att killarna ofta handgripligen reder ut problem som uppstår. Deras språk är grovt och tufft, en ”råhjärtlighet”. Ett tufft språk som är en signal om att vi pojkar hör ihop.
30
Gruppen tilltalar pojkarna, helst skall alla deltagare vara av samma kön. De har enkel ”organisation” i sina sociala grupper, de söker roller och vill ha en ledare för gruppen. I en grupp där ”statusen” är mindre tydlig kan det uppstå lite ”tuppfäktning” med oro som följd. Killarna tar ofta hand om varandra på ett sätt som kan vara svårt att upptäcka, men det finns där. Är någon sjuk eller har trassel hemma finns det ofta en tyst stöttning ifrån klassen.
4.1.3 Manliga förebilder, ett behov i skolan.
När den sociala utvecklingen i skolan tas upp som frågeställning ökar aktiviteten och synpunkterna hos enkätdeltagarna. Lärarna skriver att manliga förebilder saknas i de lägre åren. I ett av svaren står att läsa följande, ”tyvärr finns det alldeles för lite manliga förebilder inom denna kvinnliga värld. Vi kvinnor försöker nog fostra pojkarna att mer ”sköta sig”, men har svårt att inse deras behov av fysisk kontakt”.
Någon skriver att pojkarna är mer rigida, eller svart-vita i sin hållning och att deras negativa inställning till vissa ämnen ibland är omöjlig att rubba. Skribenten menar att detta är en mognadsfråga. Det händer mycket med pojkarna under skolåren 7-9. Puberteten sammanfaller med perioden och man växer både fysiskt och psykiskt. Den ökade mognaden är tydligast i år 9.
Social utveckling, skriver en lärare, sker i grupp. Om t.ex. gruppen består av killar som tycker att det coolaste som finns är att strunta i lektionerna och vara uppstudsiga, så blir det en negativ social utveckling.
Arbetsgruppernas könssammansättning är viktig, menar genusvetaren. Avsaknaden av manliga lärare har stor betydelse både för båda könen. Men hon poängterar att allra viktigast är det att både manliga och kvinnliga lärare har en genusmedvetenhet, och därigenom också kan verka som en jämställd förebild. Den största faran är könsblinda lärare, där kvinnliga lärare befinner sig på kvinnoplats och gör enbart kvinnosaker, avslutar hon.
4.1.4 Det primära intresset.
Här är lärarkåren rörande överens då de säger att pojkars intressen är idrott, musik, datorer, gänget och flickor.
Livets grundläggande frågor är en annan sak som tas upp som ett intresse bland pojkarna. Duger jag? Vad ska jag göra i livet?
31
4.1.5 Killgruppen ger pojkarna en social träning
Enligt lärarna satsas det för lite på pojkarnas sociala utveckling. De skriver att indragningar inom skolans ekonomi gör att de som redan har det svårt och jobbigt får ännu mindre med resurser.Skolan försöker trots ekonomin att i de flesta ämnen ha en medveten inriktning på jämlikhet inom gruppen och gentemot flickor.
Lärarna skriver att vid enstaka tillfällen organiseras killgrupper på skolan. Grupper som i allmänhet leds av någon av de få yngre anställda männen i skolan. I grupperna tas alla konflikter upp till diskussion, pojkarna lär sig att lyssna till varandra och känna empati. Killgrupperna har värderingsövningar och mycket samtal kring hur man uppträder mot varandra och mot det motsatta könet.
4.1.6 Oroliga pojkar som lever upp till sitt rykte
Genusvetaren poängterar att skolan är en återspegling av det omgivande samhället. Pojkarna lärs överordning, och flickorna underordning. Den överordnade ges och tar plats på bekostnad av den underordnade. Detta kan endast kompenseras av en genusmedveten lärarkår, som bedriver en mycket medveten kompensatorisk pedagogik, säger hon.
Pojkarna förväntas vara busiga och lever också upp till sitt rykte. De agerar utifrån sina förutbestämda sociala positioner. Gör dom inte det så anses det som avvikande från normen och de uppmuntras till ett beteende som motsvarar samhällets förväntningar. Vuxna förväntar sig att pojkarna skall behöva mindre närhet och att de skall vara mer livliga än flickorna i kontexten, menar genusvetaren.
Hon säger att pojkarna tillskrivs en viss roll med vissa egenskaper, intressen och behov vilka blir till en självuppfyllande profetia.
4.2 Hur kompetensutvecklingen fungerar inför vuxenlivet.
4.2.1 Mindre teori, mer av laborativt lärande.
Skolan uttrycks vara allt för teoretisk. Lärarna menar att det tyvärr är det teoretiska som räknas i skolans värld. Ett mer praktiskt arbetssätt vore att föredra för pojkarna. Ett tidigt intresse för tekniska frågor borde ligga till grund för övrig inlärning. Vissa pojkar lär sig mycket av att lösa mer praktiska problem. De är också mycket nyfikna på IT-lösningar och många tillägnar sig goda kunskaper om databehandling.
32
4.2.2 Passande lärningssituation.
I flera av svaren kan man urskilja att lärarna tycker att det är svårt att generalisera. De menar att det skiljer sig mycket från individ till individ men tendenser i svaren pekar ändock på att praktiskt arbete ligger pojkarna närmast till hands. För killarna verkar ett laborativt arbetssätt passa bäst. Diskussionsövningar är också passande för många killar.
En lärare pekar på att det hon/han upplever som svårast för pojkarna är att ta eget ansvar för sin inlärning. Om pojkarna däremot leds med fast hand genom uppgift efter uppgift så går det oftast bra för dem. Läraren skriver att ”den ofta så förkastade lärarledda undervisningen kan alltså i många fall passa praktiska grabbar bättre än arbete på egen hand”.
4.2.3 Skolans stöd till pojkarna.
När det gäller att ge stöd åt pojkarna pekar lärarnas svar mot att försöka varva teori med praktik och att ge hjälp i en liten grupp. Lärarna försöker att individanpassa undervisningen i största möjliga utsträckning. De försöker att koppla teoretiska frågeställningar till praktiska tillämpningar där det är möjligt. Lärarna vill ge pojkarna möjligheter att variera sina prestationer, muntligt, skriftligt och undersökande.
4.2.4 Lpo94 föreskriver om kunskapsnivån.
På frågan om vilken kunskapsnivå som pojkarna förväntas nå är svaret en tydigt och klart ”Lpo94 oavsett kön”. Endast en lärare hade en annan uppfattning i frågan. Denne skriver att förväntningen på kunskapsnivå är inte lika hög som för flickor. Andra värderingar för pojkar, d.v.s. andra egenskaper har betydelse för den totala bilden.
En annan lärare lämnar en lucka i resonemanget om Lpo94 genom att skriva att det kan vara problematiskt eftersom killar inte har samma mognad när det gäller vuxenperspektivet på sin egen inlärning som flickorna. Enligt dennes erfarenhet är en sextonårig pojke oftast mer barnslig än en sextonårig flicka, men de förväntas kunna samma saker från högstadiet och de förväntas kunna uppnå samma resultat som flickorna på gymnasiet.
4.2.5 De manliga förebildernas betydelse.
I resonemanget om betydelsen av manliga förebilder i skolan skriver lärarna att de är viktiga för pojkarnas möjlighet att identifiera sig inför framtida yrkesval. De manliga lärarna kan väcka pojkarnas intresse för både praktisk och intellektuell kunskap.
33
En annan aspekt som tas upp är att läsning kopplas ihop med mamma och ”fröknar” och blir något omanligt. Detta är negativt för läsningen. För inlärningen har det betydelse att män lättare når pojkar, med ett gemensamt språk som förstås bättre av pojkar.
En tredje tanke som ventileras av en enkätsvarare är att många pojkar saknar en närvarande far och därför blir skolan den arena där dessa pojkar borde få möta positiva manliga förebilder. Saknas dessa förebilder är det nära till hands att man istället söker sina förebilder bland actionhjältar och risken är att man får en vanföreställning om vad manlighet är.
4.3 Hur lärarkåren lyckas att lära och uppfostra unga pojkar.
4.3.1 Pojkarnas intresse i den dagliga kontexten.
I svaren står att läsa om vikten av att möta alla elever där de är i sin utveckling och ta hjälp av deras intressen för att gå vidare. Samtal om och kring deras intressen mynnar förhoppningsvis ut i att läraren ”riktar” undervisningen åt ett visst håll.
I det dagliga arbetet försöker de gestalta och förmedla skolans värdegrund utifrån de styrdokument som reglerar läraruppdrag. I uppdraget ligger att se varje elev som den unika människa den är. Att också öka förståelsen för att pojkar som grupp betraktat har ett större behov av att synas och höras ligger i uppdraget.
4.3.2 Lärarnas uppfostran av pojkarna.
Lärarna vill vara goda förebilder och både ge pojkarna respekt och få respekt av dem. Att synliggöra i lika hög grad de tysta som de mer högljudda pojkarna.
En lärare skriver om att uppfostran till för stor del blivit skolans angelägenhet när den försummas av hemmen. Primär uppfostran som att sitta still, äta ordentligt, hur man umgås i grupper o.s.v. ges inte alla pojkar hemifrån.
Lärarna menar också att pojkarna uppskattar att reglerna är konkreta och enkla. Det är viktigt att betona normer och värderingar som finns ute i samhället. Om pojkarna inte har fått dessa kunskaper hemifrån, skriver lärarna, så är det skolans skyldighet att lära ungdomarna om de sociala regler som finns ute i samhället.
Genusvetaren säger att problemet är att vi i stort sett har helt genusomedvetna lärare, som motiverar sina metoder med att de varit lärare så länge. Läraren vet att tjejer behöver/ vill en sak, och killar en annan men handlar inte utifrån denna vetskap.
34
4.3.3 Målet för lärarnas uppdrag.
En allmän uppfattning bland svaren är att pojkarna ska nå skolans mål men framförallt att de ska trivas i skolan. Att de ska lära sig grupprelationer såsom att ge respekt, värme, närhet, styrka till medmänniskor och att våga kräva det tillbaks. De ska förmå utveckla ett demokratiskt synsätt och stimuleras till ”kunskapsinhämtande” efter vars och ens förmåga.
Skolan ska också gestalta och förmedla vårt samhälles värdegrund, kulturarv och kunskapsnivå. Lärarna vill uppfostra pojkarna till medvetna och ansvarstagande samhällsmedborgare med kunskap om hur de själva fungerar och hur världen omkring dem fungerar.
4.3.4 Dagens fria arbetssätt.
Nästan enstämmigt i svaren står att läsa att dagens fria arbetssätt missgynnar vissa pojkar, de som är i behov av en högre grad av lärarledd undervisning. Detta beror på att en del pojkar i grundskolan inte nått den mognadsnivå som krävs för självständigt arbete. Pojkarna behöver fasta rutiner och ordning för att fungera bra i klassrumssituationen. Förmodligen, skriver lärarna, missgynnas de av att de kvinnliga lärarna inte är så tydliga ledare som pojkarna skulle behöva.
4.3.5 Bemanningen i skola.
En lärare skriver om att skolan tyvärr blir lite torr och tråkig och att pojkarna inte utmanas på det sätt som passar dem bäst. Skolan saknas resurser och även en förståelse för olika människors behov.
I ett svar står att läsa att indirekt påverkas pojkarnas studieresultat negativt av kvinnodominansen. Fler tydliga manliga förebilder visar att det är okej att vara pojke. I dagens annorlunda familjemönster och tider av ensamstående föräldrar är det extra viktigt med män i skolan.En mångfald är en förutsättning för att eleven skall få en sund bild av hur ett samhälle fungerar och bör fungera.
35
4.4 Demokrati i skolan.
4.4.1 Pojkar är demokratiska värdiga medborgare!
Givetvis är det som en lärare skriver ”De är demokratiska värdiga medborgare”. Eleverna skall vänja sig vid att följa demokratiskt fattade beslut och att själva vara med och fatta beslut i skolan om sin egen inlärningssituation och om skolans fysiska miljö.
Lärarna skriver att en tidig påverkan från hemmet, skolan och samhället gynnar den demokratiska fostran. Miljön i hemmet har den allra största betydelsen i frågan. Ett demokratiskt tankesätt grundläggs hemma. Skolan kan bara fortsätta det påbörjade arbetet, menar lärarna.
4.4.2 Unga män i samhället.
Den allmänna inställningen bland enkätsvaren var att mycket ligger kvar sedan skolans begynnelse när skolan skulle fostra arbetare. Pojkarna skulle lära sig komma i tid och göra det ”chefen, läraren” sa. Idag vill samhället ha både män och kvinnor som fungerar bra i familj, arbetsliv och samhälle. De skall vara sociala, ansvarstagande, demokratiska och jämlika och genom sitt arbete känna att de är värdefulla i samhället. Arbetsmarknaden har sina krav på smidighet, flexibilitet och ansvarstagande. Skolan har inte följt utvecklingen i önskad takt.
Frågan om på vilket sätt samhället vill ha de unga männen har en lärare en djupare fundering kring. Läraren tycker det ställs så motsägelsefulla krav på dagens unga människor. Hon skriver om att i skolans regelverk står det att eleverna ska ta mycket eget ansvar för sina studier. Något som lärare måste ta hänsyn till i betygsbedömningen samtidigt som de ser att många elever, fram för allt pojkar, misslyckas med det gång på gång. Samtidigt är det helt acceptabelt i dagens samhälle att vara ”ungdom” tills man är trettio år och gärna lite till. Dessa förväntningar på dagens unga tror läraren ställer till mycket problem för dem och gör att pojkarna har svårt att hitta sina vuxenroller.
4.4.3 Förberedelsen inför det demokratiska arbetslivet.
Här är lärarna tydliga på var som gäller, när de berättar om att eleverna har klass- och elevråd där de får lära sig hur möten läggs upp med ordförande, beslutsgång och dagordning. Även direkta demokratiska övningar som förslagslådor används.
Det förs många diskussioner om vad som är rätt och fel, värdegrundsfrågor och respekten för varandra, stora som små. Skolan skall genomsyras av ett demokratiskt
36
arbetssätt där elever får vara med och fatta beslut om metodval och får lära sig ett demokratiskt arbetssätt.
4.4.4 Resurstillgången.
Här finns två uppfattningar mellan lärarna, först de som inte tycker att resurserna räcker. Skolan är enligt denna grupp lärare underbemannad och har dålig ekonomi. Det finns mycket att önska i skolan.De skriver att skolan är en spegling av det omkringliggande samhället vilket genomgått en snabb förändring bara de senaste decennierna. För skolans del innebär det nya utmaningar och krav på en större flexibilitet när det gäller pedagogiska-, sociala- och psykologiska aspekter. Lärarna är övertygade om att skolan behöver en ökad resurstillströmning i framtiden
Den andra gruppen lärare svarar att det finns resurser men att det behövs medvetna föräldrar och lärare. De fortsätter med att understryka att det är inte bara är en fråga om pengar eller personal, utan om hur man lägger upp undervisningen.
4.4.5 Skolans legitimitet ute i samhället.
Lärarna skriver att dagens skola inte är verklighetsanknuten. Den är både stelbent och gammalmodig och inte heller är den modern i sin bedömning med betyg. Skolan brottas också med den dåliga status som lärare har i dagens samhälle. Den låga statusen bidrar till att minska skolans möjligheter att fostra eleverna. Skolan har en väldigt underordnad betydelse i samhället. Det satsas inte på skolan i dagens samhälle.
Relationen familj och skola skrivs en del om i enkätsvaren. Lärarna skriver att familjerna ser mer positivt på skolan idag än tidigare. Orsaken till detta är att man förstår vikten av utbildning inför ett framtida arbete. Skolan är inte en isolerad ö i samhället utan i allra högsta grad en del av detsamma. I skolan möts människor med olika bakgrund vad gäller sociala förhållanden och etnisk bakgrund.
4.5 Sammanfattning.
Lärarna pekar på att pojkar är pockande och högljudda vilket gör att de automatiskt får respons på sitt beteende. Det kan vara av både positiv och negativ natur. Pojkarna lever med sitt beteende upp till vuxenvärldens förväntningar, en kille skall av naturen vara rebellisk.
Grupptillhörigheten är oftast viktigare är resultaten av skolarbetet. Det är coolt att strunta i skolan. Hierarkin i gänget betyder mycket i unga pojkars vardag.
37
Skolkontexten visar upp en brist på manliga förebilder vilket i sig inte behöver vara en katastrof om kvinnorna i skolan arbetar genusmedvetet. Dock är ett bra köns-sammansatt arbetslag att föredra som förebild till unga pojkar.
Lärarna anser att mer av praktiska moment i undervisningen och mindre av teoretiska studier anses vara av godo för pojkarna. Pojkar uppskattar regler som är enkla och konkreta. Att fritt söka kunskap är inte alltid pojkarnas starka sida.
Genusvetaren bekräftar det mesta av vad lärarna säger, men hon är noga med att understryka vikten av genusmedvetenheten bland skolans personal. För att vuxen världen ska kunna stödja pojkarna i deras utveckling ar det viktigt att föregå med det goda exemplet från den utgångspunkt som råder. Är det som nu en kvinnodominans i skolan så måste kvinnorna verka från ett genusmedvetet förhållningssätt, menar genusvetaren. Hon påpekar vikten av att inte hålla könen separerade då det är viktigt av samma anledning som att arbetslagen bör vara blandade. Separerade kön främjar och bibehåller rådande könsmönster, menar genusvetaren.
Vidare tar genusvetaren upp förväntningar på hur en pojke ska uppföra sig. Vuxenvärlden skapar de pojkar som de förväntar sig möta genom den stimulans som ges pojkarna. Pojkar lärs överordning och flickor lärs underordning, säger hon.
39
5 Diskussion
Examensarbetets huvudsakliga frågeställning är ”varför vissa pojkar misslyckas att nå behörighet till gymnasieskolan”. Syftet med studien är att försöka bringa en viss klarhet i varför många pojkar har problem med att klara grundskolans krav på studieresultat.
Studien visar att lärarnas uppfattning om pojkarnas brist på mognad i de första skolåren gör att de inte klarar av att införliva de kunskaper som skolans tidigare år förmedlar. Flickor ligger lite före i sin utveckling och det påverkar nivån för vad en normal elev i en viss ålder ska uppnå (Evenshaug & Hallen 2001). Det kan vara så att pojkar borde börja skolan ett eller två år senare än flickorna. Intressant tanke då det antagligen skulle gynna båda könens utveckling samtidigt som blandade könsgrupper kunde behållas, så som genusvetaren menade var viktigt. Det kan knappast gynna något av könen att pojkarna är mindre mogna och med det sänker nivån på undervisningen. Ett framkomligt sätt vore att mognadstesta eleverna i förskolan och givetvis på frivillig basis vänta med skolstarten om testen visar så. Problemen blir antagligen att föräldrarna vill att deras barn skall börja skolan vid samma ålder som övriga. Det är svårt att inse att ens barn inte är lika moget som andras.
Pojkarna har ett stort behov av rörelse och praktiska övningar vilket inte skolan erbjuder i den mängd som skulle gynna dem (Weiner & Berge 2001). Den mer teoretiska skolan av idag har en tendens till att missgynna många praktiska pojkar6, vilka på grund av sin situation uppvisar oro och gärna stör övrig undervisning (Wernersson 1977). Ur den aspekten oroar utvecklingen fram till idag då skolans teoretiska ämnen tagit utrymme från praktiska ämnen så som gymnastik. Visst är teoretiska kunskaper viktiga men min tro är att om man inte först tillfredställer behovet av rörelser är det omöjligt att ta till sig teoretiska kunskaper. Många skolor experimenterar redan idag med rörelser och motion under skoldagen för att förbättra inlärningen av teoretiska kunskaper. Barns behov av rörelse för inlärning är ett ämne som kräver en egen studie i sig.
Wernersson (1977) tar även upp ett annat problem som underbygger pojkarnas chanser att lyckas i skolan. Det är för få manliga lärare som kan fungera som positiva förebilder för pojkarna. Arbetslagens könssammansättning är viktig för pojkarnas skolgång. Många barn växer upp i familjer med ensamstående kvinnor. Vi skall inte
40
klandra dessa mammor som sliter med att ensamma uppfostra unga pojkar, men deras uppgift är orimligt stor. Kvinnorna i skolan och i hemmen gör ett mycket bra arbete, men det är dock ändå så att båda könen behövs för att ge en så bra fostran som möjligt, ur ett genusperspektiv.
I intervjun med genusvetaren framkommer det att genusmedvetenheten är för låg bland dagens lärare. Hon menar att det ligger en fara i att lärarna blir könsblinda i sitt agerande mot eleverna. Det märks även på de kvinnliga lärarnas svar att de gärna vill glida undan problemet med en ursäkt. Om lärarna oavsett kön är genusmedvetna i sin kontakt med eleverna kan det till viss del uppväga avsaknaden av manliga förebilder, enligt genusvetaren. I svaren från lärarna finns tydliga tecken på att de är medvetna om problematiken men klarar inte att fullt ut svara upp till vad genusvetaren menar med ett genusmedvetet handlande. Jag menar att dagens skola skulle må bra av en vital genusdebatt i arbetslagen. En diskussion om hur problemen skall handteras och kanske också vad vi menar med hur en manlig förebild skall vara. Det är inte muskler vi talar om men hur medvetna är alla om vad det innebär att vara en sådan förebild?
Jag vill också ta upp att en skola som förutsätter att eleven själv eller i en grupp skall finna kunskapen genom eget sökande verkar medföra problem för vissa pojkar. Resultatet av lärarenkäten och tidigare forskning pekar på pojkarnas behov av klara mål och riktlinjer, vilket är på tvärt emot vad som idag är populärt i undervisningskontexten. Många pojkar har svårt att ta till sig en undervisning där de själva skall finna kunskapen och sedan redovisa den för en lärare. Pojkarna är, som lärarna påpekar, mer förtjänta av en mer undervisande och strikt kontext.
Viktigt är trots allt att poängtera det som Wernersson (1995 s.19) skriver i sin rapport Undervisning för flickor- undervisning för pojkar …eller…undervisning för flickor och pojkar? Att det ”för närvarande finns inte någon kunskap, vare sig inom biologiska eller sociala faktorer, som motiverar generellt olika behandling av elever av olika kön”. Detta är något som även genusvetaren noga underströk, separering av könen gynnar ingen. Blandade elevgrupper är viktiga av samma anledning som det är med blandade lärargrupper. Ju mer flickor och pojkar hålls isär desto värre blir situationen, menade genusvetaren. I klassrummen är det lätt att konstatera att arbetsmiljön mår bra av att det finns både flickor och pojkar tillsammans. Ingen vinner på att könen separeras i undervisningssituationen, varken eleverna eller personalen.
Många frågor och svar finns kvar att diskutera i kölvattnet av min studie. Som en förlängning av mitt arbete kan jag tänka mig en studie ur olika aspekter, som t.ex.
41
pojkarnas hemförhållanden som också den spelar en stor roll i sammanhanget. Den kan kanske också ta upp samhällets påverkan på skolprestationerna och i förlängningen pojkarnas behörighet till gymnasieskolan. Är det bra med all tillgång till olika medier i skolan och i hemmet. Ska vi vuxna ta större ansvar och sätta gränser för vad som är acceptabelt i fostran av våra barn?
43
KÄLLOR
Ambjörnsson, Fanny (2003): I en klass för sig. Ordfront, Stockholm.
Bjerrum-Nielsen, Harriet & Rudberg, Monica (1991): Historien om flickor och pojkar. Studentlitteratur, Lund.
Einarsson, Jan & Hultman, Tor G (1984): God morgon pojkar och flickor. Gleerups, Malmö.
Ejvegård, Rolf (2003): Vetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund.
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001): Barn och ungdomspsykologi. Studentlitteratur, Lund.
Fagrell, Birgitta (2000): De små konstruktörerna. HLS Förlag, Stockholm. Hartman, Jan (2004): Vetenskapligt tänkande. Studentlitteratur, Lund.
Holmdahl, Barbro (2000): Tusen år i det svenska barnets historia. Studentlitteratur, Lund.
Lennèer-Axelsson, Barbro & Thylefors, Ingela (1996): Om konflikter hemma och på jobbet. Natur och kultur, Falkenberg.
Mendel-Enk, Stephan (2004): Med uppenbar känsla för stil. Atlas, Stockholm. Sinkkonen, Jari (1998): Tillsammans med pappa. Forum, Stockholm
Skolverket (2004): Svenska femtonåringars kunskap och attityder i ett internationellt perspektiv. PISA 2003 Rapport 254, Stockholm
Skolverket (2004): http://salsa.artisan.se. Kommunresultat och kommunbeskrivningar vt2004.
Svensson, Sten (2004): Pojkarna 90-talets förlorare. Lärarnas tidning. Nr 19
Tallberg Broman, Ingegerd (2002): Pedagogiskt arbete och kön. Studentlitteratur, Lund. Torsteson Ed ,Tullie (2003): Barns Livsvärld. Studentlitteratur, Lund.
UFB 2003/04 (2003): Skolans författningar ht2003. Nordstedt Juridik AB, Uppsala. Wernersson, Inga (1977): Könsdifferentiering i grundskolan. Abacus Läromedel AB, Mölndal.
44
Wernersson, Inga (1995): Undervisning för flickor- undervisning för pojkar eller undervisning för flickor och pojkar. Publikationstjänst, Stockholm.
Wiman, Anders & Harrysson, Helena (2002): Mandom, mod och mänskliga möten. Strålins AB, Gävle.
A
BILAGA 1:
Enkätfrågor till lärarna
Socialutveckling till en demokratisk samhällsmedborgare i enlighet med skolförordningen.
• På vilket sätt uppmärksammas pojkarna ur den sociala aspekten? • Hur fungerar pojkar socialt i relationen till andra pojkar kontra flickor? • På vilket sätt sker pojkarnas sociala utveckling i skolan?
• Vilka är pojkarnas primära intressen?
• På vilket sätt satsar skolan på pojkarnas sociala utveckling?
Kompetensutvecklingen för att motsvara de krav som ställs inför vuxen livet.
• Hur fungerar pojkarnas kompetensutveckling? • Vilken inlärningssituation passar pojkar bäst?
• Vilket stöd ges till pojkar för att förbättra inlärningssituationen? • Vilken kunskapsnivå förväntas pojkar ha/få och varför?
• Vad har manliga förebilder för betydelse i inlärningssituationen?
Hur har lärarkåren lyckats med att lära och uppfostra unga pojkar?
• Hur ser lärarna till att pojkarnas intresse tillvaratas? • På vilket sätt uppfostrar lärarna pojkarna?
• Vad är målet för lärarens uppdrag ur pojkarnas synvinkel?
• Dagens arbetssätt gynnar eller missgynnar det pojkar? Motivera svaret.
• Bemanningen i dagens skola (kvinnor, män) hur påverkar den pojkarnas studie resultat?
Var kommer demokratin in?
• Hur blir pojkar demokratiska värdiga medborgare? • På vilket sätt vill samhället ha färdiga unga män?
• Förberedelsen inför det demokratiska arbetslivet hur görs den?
• Finns realistiska resurser för att fostra demokratiska samhällsmedborgare? Motivera svaret.
B
BILAGA 2:
Frågor till intervjun med genusvetaren.
• Passar nutidens skola för dagens pojkar?
• Vilken betydelse kan avsaknaden av manliga lärare ha för pojkarna? • Är en kunskapssökande och teoretisk skola passande för pojkar? • Får pojkarna rätt fostran i dagens skola?
• Vilken är skolans egentliga huvuduppgift? • Vad är det som gör pojkarna så oroliga i skolan? • Skall flickor och pojkar gå i samma skola?
• Varför misslyckas vissa unga pojkar med att nå behörighet till gymnasieskolan?
