• No results found

Sammanfattning av huvudresultat

Intervju elever

Elev 6 brukar få hjälp av läraren efter lektionens slut och de går

5.4 Sammanfattning av huvudresultat

Hur ska lärare bemöta elever, öka koncentrationen och göra klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundära koncentrationssvårigheter?

Vi har fått reda på hur lärare ska arbeta för att höja koncentrationen hos de okoncentrerade eleverna. En återkommande faktor är klimatet i klassrummet. Det är viktigt med en lugn stämning och vädring av klassrummet för att eleverna ska bibehålla koncentrationen. För att lyckas i skolarbetet anser lärarna att eleverna måste lära sig att ta initiativ och eget ansvar för sina uppgifter samt sätta upp tydliga mål som de ska sträva mot. Att nivå- placera eleverna efter kunskapsförmåga är också en arbetsmetod för att eleverna ska klara av uppgifterna.

Placeringar i klassrummet är viktigt för att eleverna inte ska uppleva störmoment, dvs. de andra eleverna i klassen. Att sitta nära en lärare, på ett bibliotek, i ett tyst rum eller en vrå brukar öka koncentrationen.

En bra kommunikation behövs då man måste ta reda på varför eleven är okoncentre- rad och bakgrunden till problemen. Feedback, uppmuntran och självförtroende är viktigt att ge eleverna då de försöker prestera och göra bra ifrån sig44.

Vad innebär koncentration/okoncentration för eleven?

Koncentration är när man är fokuserad, begriper, lyssnar och tänker på uppgif- ten/instruktionen för tillfället. Man klarar av att undvika ljud och sina pratiga kamrater. Okoncentration är när eleven anstränger sig för att begripa uppgiften, men kan ändå inte få fram ett svar. Man blir lätt påverkad av faktorer som ljud, buller och prat. Okoncentrationen framkommer också då ämnet är ointressant45.

44 Lärare 1-4.

Vilka olika faktorer kan bidra till att eleven är okoncentrerad i klassrummet/skolan?

Det finns olika orsaker till att okoncentration framkommer. Psykosociala faktorer är en stor orsak till dålig koncentration. Det kan bl.a. vara dåliga familjeförhållanden och/eller bråk med föräldrar/syskon/kamrater. Media såsom tv, tv-spel och data etc. har ett stort inflytande på elevernas vardag och har ett samband med dålig sömn samt slarv med frukosten på mor- gonen, vilket kan leda till stress.

I klassrummet är en bullrig och pratig miljö ett stort störmoment för alla elever. Yttre faktorer som ljud och buller utanför klassrummet och väderförhållanden ger eleverna se- kundära koncentrationssvårigheter.

Ointressanta ämnen, dålig undervisning samt dåliga språkkunskaper kan bidra till att eleven tappar intresset och förlorar motivationen46.

6 Diskussion

Som blivande lärare vill vi skaffa oss mycket kunskap om hur vi ska kunna göra miljön i klassrummet trivsam och inlärningsrik. Vi vill undvika situationer som skapar okoncentrat- ion bland elever. Vårt syfte med arbetet var att ta reda på hur vi kan skapa ett pedagogiskt arbetssätt och finna metoder som förebygger okoncentration i klassrummet.

Vi anser att den litteratur vi har läst har gett oss konkreta metoder och svar på våra frågor, om hur man kan minska och till och med eliminera de sekundära koncentrationssvå- righeterna hos eleverna. Däremot tycker vi inte att de intervjuade lärare arbetar aktivt för att minska på okoncentrationen. Detta har vi uppmärksammat då lärarna saknar tid, kunskap och ork för att ge allt ifrån sig när det gäller de elever som har sekundära koncentrations- svårigheter. De intervjuade lärarna har gett oss bra och konkreta lösningar på problemen som vi anser kan fungera för stunden, men vi har inte fått fram svaren på om lösningarna fungerar långsiktigt också. Därför tror vi inte att det finns metoder som tar bort okoncent- rationen för all framtid. Däremot kan man lära barnen att hantera sina koncentrationssvå- righeter som t.ex. att välja och sitta på en avskild plats och läsa om man känner för det. Klarar man av att hantera sina koncentrationsproblem, kan man säkerligen få se resultat i den fortsatta skolgången också. Okoncentration är något som läraren måste hantera och ar- beta med vardagligen och ibland förekommer det också att okoncentrationen försvinner av sig själv. Faktum kvarstår att okoncentrationen dyker upp varje dag, var som helst, hos olika barn. Då den dyker upp, krävs det att läraren engagerar sig för att hantera och lösa koncentrationsproblemen vid just det tillfället.

Hintze och Sandberg ger i sin bok goda tips om hur man kan underlätta arbetet för lärare och andra berörda. Adler och Holmgren ger användbara råd som koncentrationshö- jare. Vårt resultat visar att det fungerar på okoncentrerade barn, t.ex. att ha en väl strukture- rad undervisning, låta eleven sitta längst fram, ha ögonkontakt med eleven, föra minnesan-

teckningar mm. Okoncentrerade elever behöver också kortare mål och mer tid än sina kam- rater47. Skulle okoncentration uppstå, blir åtgärden att eleven antingen flyttas till ett annat rum, bibliotek, sitter nära läraren eller har ryggen mot de övriga eleverna. Däremot undrar vi om okoncentrationen försvinner bara för att man ändrar bordsplacering eller sitter avskilt i ett tyst rum? Vi tror att okoncentrationen kan minska, men det försvinner nog inte helt om eleven har tankar på det som tynger dom. Vi tror att okoncentration kan uppstå var man än placeras. Hintze och Sandberg säger att det är väldigt individuellt var man kan koncentrera sig som bäst48. Därför är det viktigt att inte ha det rörigt i klassrummet, vilket vi har upp- märksammat att det är. Bänkar byts ut mot bord, böcker och material ligger utspridda på bord och hyllor. Eleverna har boxar tvärs över klassrummet, dit man får gå till för att hämta sitt material. Detta skapar en rörig klassmiljö som i sin tur skapar okoncentration.

När det gäller att sitta i grupper och arbeta så är inte detta det bästa arbetssättet. Inter- vjuerna visar att eleverna blir lätt distraherade och får inte så mycket gjort som de borde om de hade suttit enskilda. Eleverna tycker att koncentrationen blir bättre när de sitter i ett en- skilt rum eller vid en avskild plats och samtidigt får hjälp av läraren49.

På vår praktik har vi sett att placering längst fram i klassrummet fungerar bra. Elever- na upplever placering längst fram nära läraren som positivt för koncentrationen50. Lärare

två anser att en styrd klassrumsplacering gör koncentrationen bättre, med önskemål om var de vill sitta51.

Vi anser också att lärare måste göra arbetsstrukturerna och arbetsmetoderna så tydliga som möjligt för att uppnå koncentration. Ge eleverna ett mål så att de har något att sträva mot vilket även gör det lättare för dem att ta eget ansvar för sina uppgifter.

I dagens skola får eleverna även sköta sin egen planering, vilket vi anser är ett alldeles för stort ansvar för elever som är okoncentrerade att klara av själva. Det beror b l a. på att det är många olika moment som ska klaras av innan de väl sätter sig ner och löser en uppgift. Då är ofta det mesta av koncentrationen borta. Dessa elever behöver struktur och tydlighet för att deras arbete ska fungera. Elever med god koncentrations förmåga klarar av att ta an-

47 Hintze, Johan, Sandberg, Christer, 2001. Gör mig inte hopplös- en bok om barn som berör oss, s. 58-85.

Adler, Björn, Holmgren, Hanna, 2000. Neuropedagogik- om komplicerat lärande, s. 165. Lärare 1, 3 och 4.

48 Hintze, Johan, Sandberg, Christer, 2001. Gör mig inte hopplös- en bok om barn som berör oss, s. 64- 65.

49 Elev 1-6.

50 Elev 3 och 6.

svar för sina egna studier och kan jobba i sin egen takt. Lärare måste därför tänka på att inte ge de okoncentrerade eleverna för mycket ansvar eftersom de då kan känna sig väldigt stressade.

Lärare bör finnas till hands och ska hjälpa de elever som har det svårare i skolan och anpassa material efter deras förmåga. Det kan kännas tryggt för de okoncentrerade eleverna att ha en lärare hjälpande till hands. Man bör också tänka på att ge beröm när eleven lyck- as, och uppmuntra eleven under arbetsgången. Vi tror att detta ger i sin tur bättre motivat- ion, bättre självkänsla och bättre koncentrationsförmåga. Vi måste även göra föräldrar uppmärksamma på att ge barnen beröm för allt bra de åstadkommer.

Många av de intervjuade barnen pekar på att det som händer utanför skolans värld påverkar koncentrationen i allra högsta grad52. Vi anser att media har en stor påverkan på

koncentrationsförmågan och inlärningen. Sena nätter framför tv: n och datorn gör eleverna trötta och ger dåliga möjligheter till inlärning. Sömnbrist, dålig kost och stress förekommer ofta tillsammans. Därför måste lärare ofta föra dialog med eleverna om hur viktigt det är med bra kost och sömn för att man ska kunna orka med en hel dag i skolan. Lärare måste även ha bra kontakt med föräldrarna och göra dem medvetna om hur viktigt det är att de är uppmärksamma om barnens kost och sömn.

Vi instämmer med Kadesjö, Steinberg och de fyra olika skolorna att uppväxtmiljön och de sociala förhållandena också är en bidragande faktor till att okoncentration uppstår. Därför krävs det att läraren tar reda på hur det ligger till i barnets hemförhållanden och so- ciala situation. Lärare måste få en förståelse för problemen och skaffa sig kunskap om pro- blemens bakgrund53. Vi måste även inse att koncentrationen fungerar endast om alla sin- nena fungerar i samband med varandra. Med en bra kommunikation mellan elever, föräld- rar och pedagoger blir arbetet i skolan lättare att förstå för alla parter. Alla får då en möjlig- het att tala om hur de upplever att det fungerar med olika saker och vi kan komma överens om vad som kan göras bättre och hur vi ska åstadkomma det.

Det är även viktigt med ett nära samarbete med arbetslagen, för även lärare behöver råd och stöttning från varandra.

52 Elev 2, 3, 5 och 6.

53 Kadesjö, Björn, 2001. Barn med koncentrationssvårigheter, s. 18-20.

Efter denna forskning har vi lärt oss att vara mer lyhörda och engagerade till de här eleverna och ta hänsyn till deras behov. De pedagoger som har svarat på våra frågor, har en eller flera elever med sekundära koncentrationssvårigheter i klassen. Vi kommer säkerligen att träffa på dessa elever ute i verksamheten.

Vi är förvånade över att det har hänt så lite efter vår egen skoltid, med tanke på att kunskap och fakta hela tiden förnyas. Metoderna är lite förbättrade men fortfarande är många lärare okunniga inom detta område. Vi tror att man ska själv vara intresserad för att skaffa sig kunskap och ta itu med problemen. Det vi har upplevt är att många lärare är nonchalanta och orkar inte ta itu med problemen.

Enligt den litteratur som vi har läst så känner vi att det inte har utvecklats så mycket inom vårt undersökningsområde. Däremot har vi hittat flera lösningar på problemen, i litte- raturen som vi har läst och från intervjuerna med lärare och elever. Detta kan vi använda oss utav när vi börjar arbeta. Det är först då vi kommer att se om vår undersökning har gett oss någon utdelning.

7 Referenser

Artiklar

Hale, Judy, Ann, 1998.Healing Art: Young children coping with stress.

Internetkällor

http://www.eric.ed.gov/ERICDocs/data/ericdocs2/content_storage_01/0000000b/80/25/e3/ 10.pdf

Intervjuer

Skola 1, 051213. Skola 2, 051218. Skola 3, 051216.

Litteratur

Adler, Björn, Holmgren, Hanna, 2000. Neuropedagogik- om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur.

Asmervik, Sverre, Ogden, Terje, Rygvold, Anne-Lise, 2001. Barn med behov av särskilt

stöd. Lund: Studentlitteratur.

Ekblom, Björn, Bolin, Lisbeth, Bruce, Åke, Hambreus, Leif, Öberg, Inga-Britt, 1992. Kost

& idrott. Matens betydelse för prestation och hälsa. SISU idrottsböcker. Skogs grafiska

AB.

Hallenborg,Ulrika,2001. Kostens betydelse för inlärning. Malmö Högskola: Examensar- bete.

Hintze, Johan, Sandberg, Christer, 2001. Gör mig inte hopplös- en bok om barn som berör

oss. Båstad: Bokförlaget MTI.

Jensen, Morgens Kjaer, 1995. Kvalitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Jönsson, Toini, 1995. Sömn. Lund: Studentlitteratur.

Kadesjö, Björn, 2001. Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Björn Kadesjö och Liber AB.

Kadesjö, Björn, 1993. Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Björn Kadesjö och Almqvist & Wiksell AB.

LPO, 1994.

Natelson, Benjamin H, Evengård, Birgitta, 2002. Trötthet. Fakta och funderingar. Lund: Studentlitteratur.

Steinberg, John M, 1993. Hur man handskas med besvärliga elever. Falköping: Steinberg och Ekelunds förlag. Lund: Studentlitteratur.

8 Bilaga 1

Related documents