Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälleExamensarbete
10 poäng
Elevers koncentrationsförmåga i skolan
Pupils Concentration Ability in School
Bella Kolgjini
Susanna Jovanova
Lärarexamen 140 p
Samhällsvetenskap och lärande Hösttermin 2006
Examinator:Jan-Anders Andersson Handledare: Alan Harkess
Sammanfattning
I litteraturgenomgången har vi skrivit om vad koncentration/okoncentration är, vad som påverkar koncentrationen och vår huvudfråga som lyder hur lärare ska bemöta elever och
göra klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundära koncentrationssvårig-heter.
Genom intervjuer med lärare och elever på tre olika skolor i Malmö ville vi skaffa oss mer kunskap om hur vi kan arbeta med okoncentrerade elever. Vilka metoder finns det? Vi känner att det inte har utvecklats mycket inom området sekundära koncentrationssvårighet-er, men tycker ändå att det material vi har funnit och använt oss av, är tillfredsställande. Vårt examensarbete byggde vi på litteraturstudier, intervjuer och vetenskapliga artiklar.
Våra resultat visar att det flesta lärare var överens om att det är uppväxten, de sociala förhållandena och skolmiljön som ger okoncentration. För att ta reda på problemen skall man ha en kontinuerlig dialog med föräldrar och elever. Att bedriva en tydlig och strukture-rad undervisning samt att ge eleverna ett mål att sträva mot är viktigt för att uppnå koncent-ration. Eleverna upplevde att koncentrationen blir bättre om man sitter avskilt från de andra eleverna.
Innehållsförteckning
1. Inledning
7
1.1 Syfte och frågeställning 8
2. Litteraturgenomgång
9
2.1 Vad är koncentration? 9
2.2 Koncentrationssvårigheter 12
2.3 Vad påverkar elevens koncentration? 13
2.3.1 Uppväxtmiljö 14
2.3.2 Självförtroende och misslyckande 14
2.3.3 Sömn och stress 15
2.3.4 Kost 15
2.3.5 Motivation 16
2.4 Klassrumsmiljö och ergonomi 17
2.5 Träna upp koncentrationen 18
2.6 Vad läraren kan göra 20
2.6.1 Vad kan lärare tänka på? 21
2.6.2 Föräldrarsamarbete 22
3. Metod
23
3.1 Datainsamlingsmetoder 23 3.2 Urval 23 3.3 Procedur 244. Resultat
25
4.1 Intervju 265. Analys
36
5.1 Vad är koncentration/okoncentration? 37 5.2 Vilka olika faktorer bidrar till att eleven är 38 okoncentrerad/koncentrerad i skolan?5.3 Hur ska lärare bemöta elever, öka koncentrationen och göra 39 klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundära
koncentrationssvårigheter?
5.4 Sammanfattning av huvudresultat 40
6. Diskussion
42
7. Referenser
46
1 Inledning
Det finns barn som förskolelärare och lärare har svårt att förstå, barn som är oroliga, splitt-rade och som har stora svårigheter att koncentrera sig. Som blivande lärare har vi många svåra uppgifter att klara av. En av de svåraste uppgifterna är att ge alla elever lika mycket tid och uppmärksamhet. Det blir svårt eftersom vissa elever alltid kräver mer uppmärksam-het och tid än andra. Vi har båda upplevt det svårt att veta hur man ska kunna handskas med dessa elever. Eftersom man ofta har stora klasser och brist på resurser blir detta därför extra svårt.
I LPO 94 under rubriken riktlinjer 2.2 skall läraren:
Utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, Stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter 1.
Barn med koncentrationssvårigheter har rätt till att få den stöd och vägledning de behöver och det är upp till läraren att se till att eleverna får det. Vi kommer att möta dessa elever, och de behöver bemötas av lärare på rätt sätt. Därför anser vi att det är mycket viktigt för oss att först få kunskap om vad som påverkar elevernas koncentration och orsakerna till koncentrationssvårigheter.
Denna kunskap behövs för att sedan kunna hantera de koncentrationsproblem som uppstår. Man kan använda sig av olika arbetssätt och undervisningsmetoder som minskar eller förebygger okoncentrationen.
1.1 Syfte och frågeställning
Vårt syfte med detta arbete är att få kunskap om hur lärare ska bemöta elever och vilka me-toder man ska använda för elever med koncentrationssvårigheter. Genom att öka förståelsen och kunskapen om varför de agerar på det sätt de gör så tror vi att man lättare kommer att kunna handskas med dem problem i klassrummet som kan uppstå.
Syftet var dessutom att få reda på vad som påverkar elevens koncentration? Vilka orsaker gör att eleven får sekundära koncentrationssvårigheter? Detta skedde genom kvali-tativa intervjuer med lärare och elever.
Vi har valt att fokusera oss på de psykologiska och de sociala faktorerna som bidrar till att barn får sekundära koncentrationssvårigheter. Med sekundära koncentrationssvårig-heter menar vi faktorer som rör barnets uppväxt, de sociala förhållanden och skolmiljön. Vi har valt att inte ta upp elever som har primära koncentrationssvårigheter som t.ex. ADHD, DAMP eller liknande.
Vår huvudsakliga frågeställning är:
Hur ska lärare bemöta elever, öka koncentrationen och göra klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundära koncentrationssvårigheter?
Detta leder till en del underrubriker:
• Vad är koncentration/okoncentration?
• Vilka olika faktorer bidrar till att eleven är och blir koncentrerad/ okoncentre-rad?
2 Litteraturgenomgång
2.1 Vad är koncentration?
För Kadesjö innebär koncentration att man öppnar sig och tar in omvärlden. Att med syn, hörsel, känsel och andra sinnen registrerar intrycken från allt som finns omkring.
Koncent-rationsförmåga förutsätter en mental process där vi sorterar vilka intryck som får tränga in
respektive stängas ute. För att vi ska skydda oss mot faror, skapa mening och sammanhang i tillvaron så måste vi kunna koncentrera oss2.
Adler och Holmgren menar att koncentration har att göra med uthållighet över en tid.
Uppmärksamhet kommer också in i benämningen, som innebär att man ska klara av att
rikta perception och tankar på ett innehåll. Koncentrationsförmåga är hur man kommer lyckas hjälpa en elev med koncentrationssvårigheterna3.
När ett barn är koncentrerat på en uppgift så använder barnet alla sina sinnen och sö-ker mycket information. Med hjälp av den insamlade informationen värderar det alla vik-tiga aspekter på uppgiften. Barnets koncentrationsförmåga är god om det är den mest an-vändbara informationen som samlats in på ett effektivt sätt.
Vi får så många intryck från omgivningen som vi registrerar, men vi klarar inte av att behålla allt. Vi måste välja ut vissa aspekter av varje ögonblick för att kunna förstå vad vi är med om. Vissa intryck är viktiga för oss att reagera på, och de är användbara. Skulle det styra vårt handlande så splittrar det oss.
För att kunna koncentrera sig på en uppgift måste man kunna:
2 Kadesjö, Björn, 1992. Barn med koncentrationssvårigheter, s. 6.
• utesluta ovidkommande stimuli.
• rikta sina sinnen, tankar och känslor mot uppgiften.
• komma igång med, hålla fast vid och avsluta uppgiften.
För att ett barn ska vara koncentrerad så måste det ske ett möte mellan den yttre verkligheten och barnets inre liv.4
Kadesjö belyser att det som är avgörande för ett barns förmåga att koncentrera sig, är att det råder en känslomässig och betydelsefull överensstämmelse mellan intrycken från omgiv-ningen och barnets egna förutsättningar, dvs. utvecklingsmässigt och känslomässigt. Om eleven knyter an till något som han/hon varit med om, så innebär det att t.ex. bilderna i boken blir spännande först då. Skulle undervisningen i skolan vara på en abstrakt nivå att barnet inte förstår innehållet i den, då upphör intresset ganska fort. Vad barnet öppnar sina sinnen mot, vilka intryck det låter tränga in respektive vilka det stänger ute, bestäms av en rad faktorer. De viktigaste är följande:
• Barnets tidigare erfarenheter, kunskap och intellektuella nivå.
• Barnets känsloliv, dvs. vilka emotionella reaktioner som intrycken från omvärlden väcker hos barnet.
• Barnets motivation till att vilja närma sig den konkreta uppgiften.
För att avgöra ifall en uppgift har en mening för ett barn så kan man se detta genom att iaktta barnets koncentration. Det är inte svårt att se i fall ett barn är koncentrerat. Om akti-viteten motsvarar barnets sätt att bearbeta verkligheten, dess erfarenheter, kunskap och in-tellektuella nivå visar det på sitt sätt att röra sig att dess psykiska och inin-tellektuella energi är inriktad på uppgiften.
Mötet med en viss situation eller uppgift väcker känslor och minnen till liv hos bar-nen. Om uppgiften är fängslande och intressant så kan barnet få koncentration. Det kan också påminna om tidigare misslyckande och ge sammankopplingar till obehagliga upple-velser vilket kan få barnet att inte engagera sig i uppgiften.
Barnets självtillit har stor betydelse för dess koncentrationsförmåga. Därför måste lärare och föräldrar berömma dessa barn varje gång de har gjort någonting bra. På detta sätt höjer vi deras självkänsla och motiverar dem5. Om motivation och intresse för uppgiften inte finns, då uppstår okoncentration. Kadesjö beskriver att okoncentrerade barn blir lätt uttrå-kade, söker ofta spänning och uppmärksamhet. De vill ständigt att något ska hända i tillva-ron. Barnet kan inte ta egna initiativ till sysselsättningar som kan upplevas väldigt störande för personer i deras omgivning6. De okoncentrerade barnen fastnar ofta i en uppgift
och gör om den flera gånger7.
5 Kadesjö, Björn, 1992. Barn med koncentrationssvårigheter, s. 7.
5 Kadesjö, Björn, 1992. Barn med koncentrationssvårigheter, s. 6, 35.
2.2 Koncentrationssvårigheter
Kadesjö redogör i sin bok Barn med koncentrationssvårigheter att det finns olika typer av koncentrationssvårigheter och olika anledningar till att barn kan ha dessa problem. Ett barn kan ha svårigheter som kommer till uttryck i de flesta situationer i barnets vardag. Dessa problem är oftast stora och varaktiga. Andra barn kan ha koncentrationssvårigheter i vissa
bestämda situationer. Det innebär att barnet ställs inför en uppgift som inte svarar mot
de-ras erfarenheter eller intellektuella förutsättningar. Kadesjö förklarar vidare att de olika ty-perna av koncentrationssvårigheter har sina biologiska och psykologiska förklaringar. Kadesjö lyfter fram i sin bok Barn med koncentrationssvårigheter en beskrivning av forskningen som menar att de biologiska förklaringarna har härskat under en period, medan det under en annan period har riktat in sig på att finna psykologiska förklaringar.
Primära koncentrationssvårigheter är biologiskt betingat, vilket innebär att det finns
ärft-liga brister i förmågan till koncentration. Bristerna är medfödda eller tidigt skaffade i hjär-nans funktion.
Sekundära koncentrationssvårigheter är psykologiskt betingat som innebär tex. brister i
barnets uppväxtsituation eller andra psykiska påfrestningar.
Situationsbundna koncentrationssvårigheter har sina psykologiska och biologiska
förkla-ringar. Ett barn kan ha svårt att koncentrera sig endast i vissa situationer, medan i andra så är det lyckat.8
2.3 Vad påverkar elevens koncentration?
Det finns olika faktorer som påverkar elevers koncentration innan de ens har stigit in i klassrummet. Eleven är omringad av händelser som sker vardagligen vilket kan göra det svårt för eleven att koncentrera sig innan läraren ens har påbörjat undervisningen. Barnet kan ha varit med om en konflikt innan det begav sig till skolan, utsatts för slag såsom miss-handel eller har starka minnen kvar från ett krig. Förutsättningarna för att koncentrera sig, finns inte. Även i klassrummet sker det saker som gör att eleven får svårt att koncentrera sig på uppgifterna.
Här kommer olika faktorer som påverkar elevens koncentration och de sekundära koncentrationssvårigheterna som kan bero på:
• Svåra familjeförhållanden
• Mobbning/misshandel/övergrepp • Bra/dåliga upplevelser och erfarenheter • Ängslan och osäkerhet
• Depression, stress
• Dålig sömn
• Kosten, ingen frukost/lunch • Utbyte av lärare
• Omotivation
• Tråkiga ämnen, dålig undervisning • Inga rutiner/regler
• Mött en lång tråkig korridor
• Ergonomi- möblering, lokaler, ventilation • Lång besvärlig resväg till skolan
Både Steinberg och Kadesjö instämmer med att det finns brister i elevens uppväxtmiljö och skolmiljö som försvårar koncentrationen9.
9 Kadesjö, Björn, 2001. Barn med koncentrationssvårigheter, s. 20-21.
2.3.1 Uppväxtmiljön
Att växa upp i en otrygg familjesituation där det inte finns rutiner, regler och inga vuxna som uppmärksammar barnet, är ingen bra miljö att växa upp i. Ett barn som växer upp i ett sådana förhållanden kan ha svårt att lära sig ett socialt acceptabelt beteende. När barnet kommer till skolan har det svårt att förstå vilka regler som gäller, och i en stökig skolsituat-ion kan barnet uppleva stora koncentratskolsituat-ionssvårigheter. Om lärarnas undervisning dessutom är ostrukturerat försämras koncentrationen ytterligare, vilket gör att barnet har svårt att för-stå uppgifterna och lärarnas förväntningar.
De sekundära koncentrationssvårigheterna dominerar sällan barnets beteende lika mycket som de primära. En trygg och lugn skolsituation kan göra att koncentrationssvårig-heterna minskar eller försvinner10.
2.3.2 Självförtroende & misslyckande
Barn med koncentrationssvårigheter kan lätt få dåligt självförtroende. Detta beror på att barnet ofta misslyckas med skoluppgifterna. Barnet kan t.ex. ha extra svårt med att klara av matte uppgifterna vid upprepade tillfällen som leder till att barnet känner sig misslyckat. Barnet reagerar genom att bli stressad, som visar sig psykiskt eller fysiskt. Kognitivt får barnet negativa tankar och utvecklar rädsla. Även i/med kroppsrörelserna visar barnet att den inte förstår uppgiften11.
10 Kadesjö, Björn, 2001. Barn med koncentrationssvårigheter, s. 20-21.
2.3.3 Sömn och stress
Vid längre tids sömnbrist förändras våra beteenden, vi förlorar förmågan att koncentrera oss, vi blir irriterade och tappar handlingsförmågan12.
Natelson och Evengård säger att sömnbrist gör en person extremt trött, orkeslös, lättirrite-rad och initiativlös13.
Hur mycket sömn vi behöver, varierar hos olika människor och förändras under hela livet. Vissa behöver sova 5 timmar medan extremfall behöver 14 timmar. Sömnen är däre-mot nödvändig då den behövs för att återhämtning och återuppbyggnad i kroppen ska ske14. För lite sömn ger sömnbrist och sömnsvårigheter. Orsakerna till detta är b l a. stress, ångest, depression och nervositet. Stress är också påfrestande för kroppen fysiologiskt, men visar sig olika hos individer15.
Dr Hale skriver i sin studie att stress är skapat av press utanför oss själva som familj, kompisar, skolan och av oss själva. Hon förklarar att det uppstår förändringar i beteendet och psyket. En av dessa förändringar är sömnsvårigheter och hon menar vidare att det finns ett klart samband mellan sömnsvårigheter och okoncentration16.
2.3.4 Kost
Frukost är den viktigaste måltiden på hela dagen eftersom kroppen är i behov av energi då man inte har ätit under nattsömnen. Frukosten ska ge näring så att det räcker i flera timmar. Frukosten måste innehålla långsamma kolhydrater som bryts ner långsamt. Det innebär att man då kan hålla sig mätt länge och inte bli trött, rastlös eller okoncentrerad. Att inte äta någon frukost eller mat gör att man endast kan vara fokuserad någon timme17. Brist på
12Jönsson, Toini, 1995. Sömn, s. 7.
13 Natelson, Benjamin H, Evengård, Birgitta, 2002. Trötthet. Fakta och funderingar, s. 9.
14Jönsson, Toini, 1995. Sömn, s. 7,14.
15 Natelson, Benjamin H, Evengård, Birgitta, 2002. Trötthet. Fakta och funderingar, s. 26.
16 Hale, Judy Ann, 1998. Healing art: Young children coping with stress, s. 2.
17 Ekblom, Björn, Bolin, Lisbeth, Bruce, Åke, Hambreus, Leif, Öberg, Inga-Britt, 1992. Kost & idrott. Matens
ringsämnen som proteiner, kalcium, zink och magnesium, kan ge okoncentration som beror på ålder, hur länge och hur stor bristen är 18.
En anledning till att eleverna inte äter frukost på morgonen är att de sitter uppe på nät-terna och kollar på film. Konsekvenserna blir att eleverna vaknar sent och hinner inte äta någon frukost. Dagen inleds med stress.
Lunchsituationen är också ett problem då ljud- och stress nivån är alldeles för hög i matsalen vilket gör att barnen äter mindre och snabbare19.
Asmervik, Ogden och Rygvold tar upp stress som en dålig miljöfaktor som uppträder ofta tillsammans med dåliga kostvanor. Miljöbetingande faktorer som ångest, intellektu-ell/social understimulans och dåliga möjligheter till inlärning uppträder också tillsammans med dåliga kostvanor20.
2.3.5 Motivation
Nyfikenhet, intresse och känslor gör att det uppstår motivation hos eleven. Genom nyfiken-het riktas uppmärksamnyfiken-het mot ett innehåll, ämne eller uppgift. När man sen känner att kompetens finns för att klara av uppgiften, så stärks motivationen. Känslor och nyfikenhet gör att man kan bearbeta och ta in kunskap och hålla tillbaka rädslan om att misslyckas. Däremot menar Adler och Holmgren att man behöver ha flera lyckade upplevelser för att
våga ta in kunskap21.
18 Asmervik, Sverre, Ogden, Terje, Rygvold, Anne- Lise, 2001. Barn med behov av särskilt stöd, s. 128.
19 Lärare 3.
20 Asmervik, Sverre, Ogden, Terje, Rygvold, Anne- Lise, 2001. Barn med behov av särskilt stöd, s. 128.
2.4 Klassrumsmiljön
och ergonomi
Lokalerna
Lokalernas utformning, utseende och tillstånd har betydelse för elevernas koncentrations-förmåga. En fläkt i dåligt skick avger monotona ljud och upplevs som väldig störande. Dessutom så tillförs inte frisk luft av den dåliga ventilationen. Hög/låg temperatur och då-liga lysrör i klassrummet förstör koncentrationen och eleven får svårigheter med att lyssna, läsa och arbeta självständigt. Starka väggfärger har en dålig effekt eftersom det försämrar koncentrationen samtidigt som det kan ske en förändring i ens personlighet.
Placering och möblering
Hur man möblerar sitt klassrum och var man placerar eleverna har betydelse för
koncent-rationsförmågan. Steinberg menar att möblering och placering bör anpassas till situationen eftersom det inte finns ett enda system som fungerar för alla22.
Hintze och Sandberg skriver att placeringen på barn med koncentrationssvårigheter är väldigt individuell. Somliga barn vill sitta längst fram nära läraren, medan andra vill sitta längst bak för att få en överblick över gruppen. Att sitta nära fönstret eller dörren förekom-mer också.
Att arbeta och sitta i grupp fungerar för vissa barn med koncentrationssvårigheter me-dan det inte gör hos andra. Däremot kan en social arbetsgrupp försvåra koncentrationen för många och bidra till en orolig omgivning23.
22 Steinberg, John M, 1993. Hur man handskas med besvärliga elever, s. 92- 93. Lärare 2.
2.5 Träna upp koncentrationen
Det är viktigt att eleven under kortare perioder får vara i en mindre grupp eller få individu-ell strukturerad träning. Fasta rutiner och vetskap om vad arbetsdagen ska innehålla hjälper vid osäkerhet24.
Adler och Holmgren ger vissa råd som går ut på att öva koncentrationen och dessa punkter är säkert användbara för oss alla:
•
Ha ett förutsägbart och tydligt schema.•
Skapa tydliga förväntningar och mål.•
Skapa ett belöningssystem.•
Förmedla de dagliga framstegen.•
Ge ansvar när det är möjligt.•
Söka och bygga upp lyckosamma moment.•
Ordna arbetsuppgifterna med en tydlig början och tydligt slut.•
Bryta ner arbetsuppgifterna i mindre delar.•
Använda en "äggklocka" som markerar hur länge eleven ska hålla på med en upp-gift.•
Förbereda elevens ostrukturerade dag så mycket som detta är möjligt.•
Fråga eleven vad han/hon behöver.•
Repetera och skriva ner arbetsuppgifterna.•
Ge enkla och korta instruktioner. Man ska inte prata för mycket - visa hellre med bilder eftersom det är lättast att förstå. Konkretisera uppgifterna.•
Ofta finns det problem med arbetsminnet. Hjälp eleven med tillvägagångssätt.•
Lära elever att skriva små anteckningar till sig själva med frågor på innehållet som de arbetar med.
•
Nära samspel med läraren och ögonkontakt så att eleven inte försvinner i dagdröm-mar.•
Ta paus. Planera in många korta pauser så att eleven inte själv pausar utan lov.•
Uppmuntra till fysiska aktiviteter. Detta ger utlopp för energin hos en elev som är överaktiv och positiv för uppmärksamheten.•
Ge feedback ofta. Uppmuntra.•
Använda och lära ut strategier för att få en bättre översikt över arbetet.•
Kom ihåg den känslomässiga delen som behövs vid allt lärande25.
2.6 Vad läraren kan göra
För att koncentrationen ska bli bättre krävs det att läraren tar reda på hur det verkligen lig-ger till i barnets hemförhållanden och sociala situation. Att få en förståelse för problemen och skaffa sig kunskap om problemens bakgrund är ett steg till lösning26. Det betonas att
varje elev utvecklas efter sina förutsättningar och i sin takt. Okoncentrerade elever lyckas efter att kraven och inlärningssituationen är anpassat efter deras behov, förmåga, kunskaper och intresse. På så sätt blir eleverna mer motiverande till att klara av uppgifter. Det ger en förbättring i skoluppgifter och utvecklar eleven. Dock är det viktigt att ta hänsyn till att barn lär på olika sätt, att vissa behöver under mycket lång tid hjälp och stöd med att struktu-rera sina uppgifter. Okoncentstruktu-rerade elever behöver också mer uppmuntran eftersom de of-tare misslyckas och har dessutom sämre självkänsla. Ett stöd från pedagogens sida kan vara att se på när eleven försöker prestera och kommentera det goda arbetet27.
Att arbeta med trygghet är en förutsättning för att eleverna ska kunna koncentrera sig. Tillsammans med elever ska man bygga upp ett positivt klimat som innefattar regler, tole-rans och att visa hänsyn till andra. Vidare menar Steinberg att en lärare måste vara tydlig och klar över vilka beteenden som accepteras eller inte. Eleverna ska veta vilka normer, regler, instruktioner och uppföljningar som ska gälla. Arbetar man tillsammans för detta, blir det mycket lättare för eleverna att veta vad som förväntas av dem och ta ansvar för sina egna handlingar28. En trygghet inges också när eleverna har en nära kontakt med
pedago-ger. Samtal och kontinuerliga dialoger med samma och igenkännande personal är viktigt för elevens fortsatta utveckling och inlärning.
Det gäller för läraren att vara flexibel i sitt arbetssätt med okoncentrerade barn. När okoncentrationen är hög kan läraren avbryta undervisningen med rörelsemoment för
att höja vakenheten och därmed förbättra koncentrationen.
26 Steinberg, John M, 1993. Hur man handskas med besvärliga elever, s. 95.
27 Hintze, Johan, Sandberg, Christer, 2001. Gör mig inte hopplös- en bok om barn som berör oss, s. 67-70.
2.6.1 Vad kan lärare tänka på?
• Minska på stimuli. Eleven måste avgränsa stimuli som kommer utifrån och inifrån. Det kan göras genom att sitta och arbeta med lugn musik i sina hörlurar eller att man släcker ner och tänder ett ljus istället. Dock gäller inte detta alla barn.
• Inte för rörigt eller stökigt. Det är bra med få saker framme vid borden. Att hålla ordning och reda på sina bord underlättar att behålla uppmärksamheten på en sak. Uppgiften ska bli det betydelsefulla och inte allt runtomkring. Ordning bland böcker och annat i klassrummet behövs för att inte avleda koncentrationen.
• Avgränsad arbetsyta. Eleven bör få en egen åtskild plats där man får arbeta ifred. Det ska finnas alternativ att kunna sitta avskilt och arbeta för sig själv även om man sitter vid ett gemensamt bord.
• Placering. Var eleven placeras i klassrummet är individuellt. Somliga blir mer kon-centrerade om de sitter längst fram/ bak/ nära utgången eller nära fönstret.
Däremot ska eleven placeras med lugna elever omkring sig.
• Inte för hög ljudnivå. Tänk på hur rummet är möblerat. För mycket oljud avleder koncentrationen.
• Överskådliga lokaler. Det är positivt för pedagogen att se helheten och inte ha för många rum. Det kan locka eleven till att springa omkring och titta på vad de andra barnen gör istället för att koncentrera sig på egen aktivitet29.
• Frisk luft. Tänka på att vädra så att det kommer in ny frisk luft för att öka elevernas uthållighet30.
29 Hintze, Johan, Sandberg, Christer, Gör mig inte hopplös- en bok om barn som berör oss, s. 61-65, 81-85.
2.6.2 Föräldrasamarbete
Ett fungerande samarbete mellan personal och föräldrar är nödvändigt. Lärarna måste upp-lysa föräldrarna om vad som har betydelse för koncentrationsförmågan och föräldrarna måste berätta om barnets situation. Föräldrarna måste hjälpa och stötta sitt barn i skolarbe-tet. Stödet måste de få av läraren i hur de kan hjälpa sitt barn för att minska på koncentrat-ionssvårigheterna.
Föräldrarna kan ta del av uppgifter och händelser i t.ex. elevens egen kontaktbok. I boken kan föräldrarna informera lärare om eventuella händelser som kan ha betydelse för koncentrationen. Genom kontaktböcker eller minnesanteckningar påminns eleverna om vad som ska göras dagligen och får en överblick på vad som ska göras längre fram.
På föräldramöte kan man informera och upplysa föräldrarna om t.ex. kostens, söm-nens och rörelsens betydelse för inlärning31.
31 Hintze, Johan, Sandberg, Christer, 2001. Gör mig inte hopplös- en bok om barn som berör oss, s. 91-95.
3 Metod
3.1 Datainsamlingsmetoder
I vår undersökning har vi förutom litteraturstudier valt att använda oss av kvalitativa inter-vjuer med lärare och elever. När vi utarbetade frågorna för interinter-vjuerna (bilaga 1) utgick vi från de frågeställningar som är grunden för den här rapporten.
3.2 Urval
Vi har valt att intervjua fyra grundskolelärare och sex elever på tre olika skolor i Malmö stad. Tre av eleverna går i årskurs fem och de andra tre går i årskurs sex. Eleverna var slumpmässigt valda av lärarna. Lärarna vi har intervjuat har vi bra kontakt med sedan tidi-gare, de har även stor erfarenhet när det gäller sekundära koncentrationssvårigheter. Det gjorde att vi valde dem.
Hur många år lärarna har arbetat inom yrket, är olika. Lärarna inom skola ett har arbe-tat 29 respektive 8 år. I skola två så har läraren arbearbe-tat i ca: 35 år, och i skola tre så har lära-ren jobbat i ca: 7 år. De intervjuade erbjöds att läsa intervjufrågorna innan intervjun för att kunna ge så uttömmande svar som möjligt. Inklusionskriterierna var att intervjua elever i årskurs 5-6 som ska kunna förstå och tala svenska.
3.3 Procedur
Vi valde att göra en kvalitativ intervju med öppna frågor, eftersom vi då undviker att ställa frågor som ger ett ja/nej svar, vilket kan finnas i enkäter. Enligt Jensen i Kvalitativa
meto-der så ska frågorna vara öppna och ge intervjupersonen möjlighet att tala om det nya som
inte forskaren känner till32. Det innebär att vi kan ställa frågor som får intervjupersonen att
svara med egna ord och utifrån sina egna förutsättningar. Medan vi intervjuar kan vi få en känsla av att intervjupersonen verkligen menar det han säger. En annan fördel är att vi kunde ställa följdfrågor och återkomma vid oklarheter.
För att våra frågor skulle bli begripliga, valde vi att intervjua mellanstadieelever. Ef-tersom vi gjorde en intervjustudie tyckte vi inte att det var så lämpligt att intervjua lågsta-diebarn. Anledningen var att de fortfarande är osjälvständiga och har ett outvecklat språk. De hade gett korta och outförliga svar som inte hade räckt för vår studie. Våra frågar kräver elever som kan svara på ett utförligt språk. Yngre barn, tycker vi, är mest lämpliga när man gör en observationsstudie eftersom man observerar deras beteende och uppförande. Språket är inte lika viktigt då som när man gör en intervju.
Intervjuerna valde vi att göra i slutet av arbetet, för att vi då har hunnit få viss bak-grundskunskap och därigenom kunna ställa bredare frågor. För att dokumentera intervjun och för att vara säkra på att få med allt som intervjupersonerna säger, har vi använt oss av bandspelare vid intervjutillfället. Vi satt båda två tillsammans och intervjuade lärarna an-tingen i ett grupprum, klassrum och i lärarens hem. Vi intervjuade den enskilda läraren till-sammans för att vara säkra på att ingenting utlämnats. Intervjuerna med eleverna gick till så att vi satt i ett grupprum tillsammans och intervjuade en elev i taget.
4 Resultat
Genom vår intervjuundersökning har vi fått fram att eleverna som är mellan 12 och 13 år blir okoncentrerade av olika orsaker. Orsakerna kan vara dåliga familjeförhållande, pratiga klasskamrater, buller, ljud, ljus, stress, dålig undervisning, dåligt självförtroende och även störande moment utanför klassrummet som stjäl uppmärksamheten. Genom våra intervjuer har vi även fått reda på hur lärarna arbetar för att förbättra koncentrationen hos de okoncen-trerade eleverna genom bl.a. kontinuerlig dialog med föräldrar och elever, extra hjälp under och efter lektionstid, man nivå placerar eleverna efter kunskapsförmåga och koncentration, hur och vart man placerar eleverna, hur ofta man har rörelseaktiviteter och lyssnar tek-nik/minnesträning.
En del av undersökningen är genomförd i två mångkulturella skolor. Det visade sig att det svenska språket har en betydande roll när det gäller att förstå uppgifter bland elever med annan etnisk bakgrund. Undersökningarna visar även att lärare måste ta reda på bak-grunden till okoncentration genom dialoger med elever och föräldrar för att kunna hjälpa de okoncentrerade eleverna. Intervjuerna visar att det finns metoder och lösningar på okon-centration när det uppstår och hur man kan hantera det framöver. Däremot finns det inga metoder som eliminerar okoncentrationen för alltid.
4.1 Intervju - lärare
1. Hur länge har du arbetat som lärare? Och har du erfarenheter av barn med se-kundära koncentrationssvårigheter?
Skola 1 Lärare 1 har arbetat som lärare i 8 år och har en hel del erfarenhet.
I varje klass finns det någon som har koncentrationssvårigheter.
Lärare 2 har arbetat som lärare i 29 år. I varje klass så har hon stött
på okoncentrerade barn.
Skola 2 Lärare 3 har arbetat som lärare i snart 35 år, och kommer
ständigt i kontakt med barn som är okoncentrerade.
Skola 3 Lärare 4 har arbetat som lärare i ca: 7 år och har
erfarenheter av barn med koncentrationssvårigheter.
2. Vad betyder sekundära koncentrationssvårigheter för dig?
Skola 1 Lärare 1: Det är när man har svårt att följa med på en instruktion
eller en uppgift. Svårt att sitta still, gör allt annat förutom att
koncentrera sig på uppgiften. Det kan även ha att göra med psykosociala problem.
Lärare 2: Det är när eleverna inte är fokuserade på det som är
aktu-ellt för tillfället. Man ska undvika och eliminera sådan miljö där det framkommer okoncentration.
Skola2 Lärare 3: Det innebär att en elev har svårt att följa med på en
förkla-ring, ett innehåll, instruktion eller uppgift för att tankarna är på ett annat håll. Sinnena samverkar inte med varandra.
Skola 3 Lärare 4 säger att det är när eleven inte förstår en uppgift eller
in-struktion. Svårigheter med att lyssna.
3. Vilka olika faktorer bidrar till att eleven är och blir okoncentrerad i klassrummet?
Skola 1 Lärare 1 säger att det kan vara t.ex. väderförhållande, ingen frukost,
dåliga familjeförhållande och bråk. Det kan vara tråkiga ämnen i skolan. Lov kanske närmar sig eller att en övergång från klass sex till klass sju ska ske. Det gör att eleven kan förlora motivationen och får eleven till att bli skoltrött. En bullrig, pratig miljö kan också ge kon-centrationssvårigheter.
Lärare 2 säger att ljud, ljus, starka färger, monotona ljud som
venti-lationsljud kan orsaka okoncentration. Dålig sinnesstämning och psykisk obalans kan också bidra till okoncentration. Även yttre fak-torer som finns utanför klassrummet kan bidra till koncentrationssvå-righeter.
Skola 2 Lärare 3: Media såsom tv, tv-spel och data är en bidragande orsak
till att eleverna är och blir okoncentrerade. Det visar sig när de kommer till skolan på morgonen att de inte har sovit tillräckligt och inte hunnit äta på morgonen. Lågt blodsocker (ingen frukost) ger okoncentration. Allt fler elever är också mer oroliga och stressade. Traumatiska upplevelser, bråk med föräldrar/syskon och svårigheter med svenska språket gör att man inte kan följa med på lektionerna.
Skola 3 Lärare 4 anser att det kan vara allt från svåra familjeförhållanden,
dålig sömn, ingen frukost, dåliga språkkunskaper och minnen från traumatiska upplevelser.
4. Hur yttrar sig de sekundära koncentrationssvårigheterna hos eleverna i klassrum-met och i skolan?
Skola 1 Lärare 1: Det blir mer prat, toalettspring och dagdrömmande i
klassrummet. Eleverna hinner inte med uppgifterna vilket leder till att det blir en massiv läxmängd som blir ett problem för eleven och läraren.
Lärare 2: De kan ha svårt att fokusera sig på uppgifter, eleverna
pra-tar mycket och gör ofta toabesök. Lärare 2 har då svårt att fånga ele-vernas intresse. Hon kan tydligt se att de svävar fritt med tankarna.
Skola 2 Lärare 3 säger att eleverna blir irriterade och otrevliga mot
varandra. Gör allt annat förutom det som ska göras. Ofta toalettbe-sök, pratar för mycket, stör andra, dagdrömmer mm.
Skola 3 Lärare 4: Det kan yttra sig på så sätt att det blir många toalettbesök
under lektionstid. Eleverna ägnar sig åt allt annat förutom det de ska göra. Många elever kan få dålig attityd och bli otrevliga mot varandra.
5. Hur påverkas ditt pedagogiska arbete av barn med sekundära koncentrationssvå-righeter?
Skola 1 Lärare 1 känner att man vill ge upp och tappar lätt humöret. Det
be-ror också på hur läraren känner sig just den dagen. Man måste lägga upp en arbetsplan för den stora läxmängd som har uppstått och se till att alla uppgifter görs genom att rangordna vilka uppgifter som ska göras först. Man ska utgå från elevens intresse och motivera eleven utifrån det.
Lärare 2 tycker inte att hon får lugn och ro. Budskapet når inte fram
till de okoncentrerade barnen. Läraren upprepar vad eleverna ska göra och detta tar tid och kraft varje gång.
Skola 2 Lärare 3: Man får ge dessa elever mer tid, förklara flera gånger så
att de förstår. Man måste påminna dem och strukturera upp vilken uppgift som ska göras först. Lärare 3 låter eleverna sitta i grupprum där hon går igenom uppgiften igen så att alla förstår. Ibland blir läx-mängden så stor att eleven får sitta kvar efter skolan och bli färdig tillsammans med läraren.
Man får ha ett djupare samtal då man tar reda på problemet och i vissa fall samtala med föräldrarna.
Skola 3 Lärare 4 tycker att det blir mer arbete då man måste förklara och ge
eleverna extra hjälp under och efter lektionerna. Lärare 4 får inte tid till de andra eleverna.
6. Hur bemöter du dessa elever och hur gör du för att koncentrationen ska bli bättre och klassrumsmiljön ska bli mer trivsam?
Skola 1 Lärare 1 når eleverna på den nivå de är. Ser till att det är en lugn
stämning i klassrummet för att eleverna ska kunna koncentrera sig. Eleverna måste kunna komma till tals. Låta eleverna ta egna initiativ och lära dem ta eget ansvar för sina uppgifter. Man ska ha god dialog med eleverna för att kunna ta reda på vilka problem de har. Man ska ha de okoncentrerade eleverna sittandes bredvid läraren med ryggen mot de andra. De okoncentrerade barnen får också sitta ensamma med uppgifter i ett tyst grupprum.
Lärare 2 säger att man ska respektera eleverna som har
koncentrat-ionssvårigheter och bry sig om dem. Man ska låta dem ta eget ansvar och initiativ. Man ska se till att det blir ett lugnt och behagligt klimat. Man ska ha styrd klassrums placering, men barnen får komma med önskemål var de ska sitta. Medbestämmande och delaktighet skapar ett förtroende och tillit.
Skola 2 Lärare 3 tar reda på bakgrunden till problemet. Har samtal med
ele-ven där de kommer fram till gemensamma lösningar. Det är viktigt att utgå från eleven, ge det en chans att själva känna efter och för-klara varför det är okoncentrerat.
Man ska ge feedback, uppmuntra och stärka deras självkänsla när de försöker eller gör bra ifrån sig. Ge dem ett mål att sträva mot och ha tydliga förväntningar på dem. Nå eleven på sin nivå.
Ge eleverna paus och gör olika "sträcka på sig" övningar i klass-rummet. Paus innebär också att ta ett varv runt skolan. Vädra så att det kommer in frisk luft för att öka uthålligheten.
Att sitta nära läraren, på ett bibliotek, i ett tyst rum eller vrå brukar öka koncentrationen. Lärare 3 övar upp elevernas koncentration
ge-nom lyssnar teknik.
Skola 3 Lärare 4 använder rörelseaktiviteter för att stärka koncentrationen.
Vädrar så att det kommer in frisk luft och låter elever som är okon-centrerade sitta i ett tyst rum eller nära läraren. Eleverna är nivå pla-cerade dvs. de som behöver mer hjälp är i samma grupp. Lärare 4 har en dialog med eleverna för att ta reda på vad som ligger bakom pro-blemet. Minskar på ljuset i klassrummet och tänder levande ljus, som ger en harmonisk miljö.
Intervju - elever
1. Vad betyder koncentration/ okoncentration för dig?
Skola 1 Elev 1: Koncentration är när man förstår en uppgift och gör den klar.
Man klarar av att undvika ljud eller pratsamma kamrater.
Okoncentration är när man inte anstränger sig på sin uppgift eller tänker inte på vad man ska göra. Förstår inte uppgiften, eller så är ämnet tråkigt.
Elev 2: När man är fokuserad på sin uppgift. Okoncentration är när
det står still i huvudet och svaren kommer inte fram fast att man an-stränger sig.
Skola 2 Elev 3: Det innebär att man fokuserar sig och lyssnar på läraren. Det
gör att man får bättre betyg. Okoncentration är när man blir påverkad av ljud eller buller. Man anstränger sig för att förstå men det går inte.
Elev 4: Koncentration betyder att man tänker på det man gör för
till-fället. Man lyssnar helt enkelt. Okoncentration är när man inte lyss-nar på läraren även om man vill det. Uppgifterna blir tillslut obegrip-liga.
Skola 3 Elev 5: Det är när man kan jobba även om det snackas under
lekt-ionen. Koncentration är när man kan lyssna på läraren och göra det man blir tillsagd till. Okoncentration framkommer då ämnet är oin-tressant.
Elev 6: Koncentration är när man lyssnar på läraren utan att bli störd
av kompisar och ljud. Okoncentration är när man bara vill göra allt annat än vad läraren säger.
Blir du ofta okoncentrerad? Om ja, varför?
Skola 1 Elev 1 blir okoncentrerad när han/hon inte förstår uppgiften, eller om
det är mycket prat i klassrummet
Elev 2: När alla pratar så känner sig eleven okoncentrerad. Om det är
buller och ljud eller om elev2 har haft en dålig dag. Träningstider stressar upp eleven vilket leder till okoncentration under lektionstid.
Skola 2 Elev 3 upplever att koncentrationen försämras då det är tyst läsning.
Eleven störs lätt av ljud som kommer utifrån och elever som stör un-der lektionen. Koncentrationen blir sämre då bråk hemma har inträf-fat, vilket leder till att man blir splittrad.
Elev 4 blir ofta okoncentrerad när de andra kompisarna pratar eller
när man sitter långt bak i klassrummet.
Skola 3 Elev 5 blir ofta okoncentrerad. Bråkar ofta med syskon eller
föräld-rar innan skoldags. Detta gör att elev 5 ägnar tid åt att tänka på det under lektioner. Elev 5 sover även dåligt om nätterna på grund av tv-tittande.
Elev 6 är ofta trött under lektionerna och kan därmed inte lyssna på
instruktioner. Elev 6 tycker att det är tråkiga ämnen.
3. Hur gör du för att du ska bli mer koncentrerad?
Skola 1 Elev 1 frågar läraren om vad som skulle göras eller så sätter sig i ett
Elev 2 lyssnar noggrant eller frågar läraren/kompisar om hjälp.
Skola 2 Elev 3 sätter sig i ett annat rum som ger en bättre
koncentrationsför-måga. Att sätta sig längst fram i klassrummet är också en metod som hjälper.
Elev 4 undviker att prata med kompisar under lektionen och försöker
koncentrera sig på vad som ska göras. Elev 4 brukar få en skärm om-kring sig för att få vara ifred och koncentrera sig.
Skola 3 Elev 5 vill ofta sitta för sig själv. Läraren brukar låta elev 5 gå en
runda runt skolan för att få lite frisk luft och få igång cirkulationen.
Elev 6 sitter framme hos läraren för att kunna få hjälp oftare och för
att lyssna bättre.
Vad gör din lärare för att du ska bli mer koncentrerad?
Skola 1 Elev 1: Läraren brukar förklara uppgiften eller så får eleven sitta
en-sam i ett grupprum.
Elev 2: Elevens lärare placerar eleven längst fram med ryggen mot
de andra eleverna, upprepar instruktionerna och är mer tydlig. Lära-ren förklarar uppgiften på olika sätt så att man begriper vad som ska göras. Eftersom eleven ofta är okoncentrerad får eleven sitta ensam i ett tyst rum och studera.
Skola 2 Elev 3: Läraren säger ifrån flera gånger då eleven pratar för mycket.
Eleven får även sitta ensam i ett rum och göra sina läxor efter skolti-dens slut. Eleven får hjälp med läxorna av läraren.
Elev 4: Läraren låter eleven sitta i ett grupprum själv, kommer och
hjälper eleven emellanåt. Läraren brukar även säga till eleven att koncentrera sig på uppgiften.
Skola 3 Elev 5: Läraren brukar förenkla uppgifterna och strukturera upp dem
åt eleven. Läraren är tydlig och ser till att alla förstår.
Elev 6 brukar få hjälp av läraren efter lektionens slut och de går
igenom vad eleven inte gjort och förstått. Eleven och läraren brukar även samtala med varandra om koncentrationssvårigheterna.
5 Analys
Vi upplever att vårt undersökningsområde koncentrationssvårigheter är ett ämne som är oerhört viktigt och aktuellt. Det berör och engagerar samtliga inom utbildningsväsendet och föräldrar. Vi kunde inte hitta stora skillnader på intervjupersonernas svar. Lärarna har lik-nande lösningar och elevernas svar skiljer sig inte så markant från varandra eller från lärar-na. Elevernas svar bekräftar lärarnas svar. Någon större skillnad på svaren beroende på ål-der, kön eller arbetslivserfarenhet kunde vi inte upptäcka.
En stor likhet som vi fann, är att lärare 1, 3 och 4 är överens om att svåra familjeför-hållanden är en stor orsak till okoncentration bland elever. För att kunna ta reda på vilka problem som ligger bakom så är det bra om man har utvecklat en god kommunikation med sina elever. Dessa lärare tycker också att det är viktigt att placera de okoncentrerade elever-na nära läraren, i ett bibliotek eller i ett tyst rum avskilt från de andra.
Alla de intervjuade eleverna föredrar att sitta avskilt från sina kamrater för att få högre koncentration. Vi tolkar det som att i en social miljö är det lättare att bli distraherad och okoncentrerad, än om man skulle sitta ensam i ett annat rum. Därför tror vi att eleverna lättare klarar av att koncentrera sig på en uppgift om de sitter ensamma eller i ett annat rum än i grupp. Alla intervjuade elever har ofta känt sig okoncentrerade. Enligt svaren finns det många orsaker till varför det är så, och vi tolkar det som att det är väldigt vanligt bland da-gens elever. Pga. av orsakerna så har eleverna svårt att följa med när läraren förklarar. De har svårt att börja med och avsluta en uppgift. Detta leder till att eleven får en enorm läx-mängd som innebär att man får sitta kvar efter skolan tillsammans med läraren och bli fär-dig. Från lärarnas svar kunde vi få en känsla av att detta är en belastning.
Lärare 3 och 4 tar upp traumatiska upplevelser och dåliga språkkunskaper som en bi-dragande orsak till okoncentration. Detta kan bero att på båda skolorna är majoriteten in-vandrarelever som har svårigheter med svenska språket. De har svårare att förstå
förkla-ringar eller uppgifter. Lärarna får förklara flera gånger tills de begriper uppgiften och även stanna kvar efter skoltid för att hjälpa eleverna med uppgifterna.
Lärare 3 och 4 ger eleverna paus mellan varven när de märker att okoncentrationen är hög. Antingen så tar de ett varv runt skolan eller har rörelseaktiviteter för att höja koncent-rationen. Varför det görs endast i dessa två skolor har vi inga svar på.
5.1 Vad är koncentration/okoncentration
Koncentration för Kadesjö är när man öppnar sig och tar in omvärlden. Att med syn, hörsel, känsel och andra sinnen registrerar intrycken omkring oss. Vidare menar Kadesjö att man ska kunna utesluta ovidkommande stimuli, rikta alla känslor, tankar och sinnen och kunna börja och avsluta med en uppgift för att vara fullt koncentrerad33. Okoncentration är när eleven anstränger sig för att begripa uppgiften, men kan ändå inte få fram ett svar. Intresset för en uppgift eller ett innehåll finns inte.
Ett okoncentrerat barn vill ständigt att något skall hända, söker uppmärksamhet och spänning ofta. Barnet upplever ett tomrum som måste fyllas med sysselsättningar, men är inte själv kapabel till att ta egna initiativ34. För elev 1 innebär koncentration att man begri-per en uppgift och gör den färdig. Man skall kunna klara av att undvika ljud och pratsamma kamrater. Okoncentration framkommer då uppgiften är obegriplig eller då ämnet är tråkigt. För lärare 3 innebär sekundära koncentrationssvårigheter att eleven inte kan följa med på en förklaring, ett innehåll, instruktion eller uppgift för att tankarna är på annat håll. Läraren menar vidare att sinnena inte kan samverka med varandra.
33 Kadesjö, Björn, 1992. Barn med koncentrationssvårigheter, s. 6.
5.2 Vilka olika faktorer bidrar till att eleven är och blir
okoncentre-rad/koncentrerad i skolan?
Både Kadesjö och Steinberg är överens om att de faktorer som ger okoncentration är brister i både uppväxtmiljön och/eller skolmiljön35. Kadesjö menar att en otrygg familjesituation, utan rutiner, regler och inga vuxna i närheten, gör att ett barn har svårt att lära sig ett socialt acceptabelt beteende. Detta visar sig i klassrummet då barnet är okoncentrerat. En stökig skolsituation och ostrukturerade lärare bidrar ytterligare till okoncentration36. Kadesjö får stöd av lärare 1 som säger att dåliga familjeförhållanden och bråk, ger i sin tur okoncentrat-ion. Steinberg lyfter fram tråkiga ämnen och dålig undervisning som en orsak37. Elev 6 är okoncentrerad pga. att det är tråkiga ämnen.
Adler och Holmgren tar upp uppmärksamhet som hör ihop med koncentration. För att kunna rikta uppmärksamhet mot ett innehåll, ämne eller uppgift menar Adler och Holmgren att det måste finnas nyfikenhet och intresse. Därmed skapas också motivation hos eleven till att klara av uppgiften38.
Hintze och Sandberg tar upp placering som kan vara betydlig för koncentrationsför-mågan. Okoncentration kan uppstå var man än sitter och är väldigt individuellt. Det kan vara längst fram, nära läraren, på sidan eller längst bak. Däremot kan en social arbetsgrupp försvåra koncentrationen för många39. Elev 4 känner sig okoncentrerad när han/hon sitter
långt bak i klassrummet. Sömnbrist, dålig kost och stress är några faktorer som förekommer ofta tillsammans och har ett samband med okoncentration. Natelson och Evengård menar att det finns orsaker till sömnsvårigheter och nämner stress. Dr Hale menar att stress gör att det uppstår förändringar i vårt beteende och en av dem är sömnsvårigheter40. Vidare menar
Dr Hale att det finns ett samband mellan sömnsvårigheter och okoncentration. Lärare 3 tar upp media (tv, tv-spel och data) som en orsak till sömnbrist, okoncentration, dålig kost och
35 Kadesjö, Björn, 2001. Barn med koncentrationssvårigheter, s. 20-21,
Steinberg, John M, 1993. Hur man handskas med besvärliga elever, s. 74-76.
36 Kadesjö, Björn, 2001. Barn med koncentrationssvårigheter, s. 20-21.
37 Steinberg, John M, 1993. Hur man handskas med besvärliga elever, s. 74-76.
38 Adler, Björn, Holmgren, Hanna, 2000. Neuropedagogik – om komplicerat lärande, s. 165-166.
39 Hintze, Johan, Sandberg, Christer, 2001. Gör mig inte hopplös- en bok om barn som berör oss, s. 64.
40 Natelson, Benjamin H, Evengård, Birgitta, 2002. Trötthet. Fakta och funderingar, s. 26.
stress. Lärare 3 förklarar att det visar sig på morgonen att de inte har sovit tillräckligt och hunnit äta frukost. Elev 5 har sömnsvårigheter pga. av att han är uppe på nätterna och tittar på tv. Det är en av orsakerna som gör eleven okoncentrerad.
5.3 Hur ska lärare bemöta elever, öka koncentrationen och göra
klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundära
kon-centrationssvårigheter?
Enligt Steinberg så krävs det att läraren tar reda på hur det ligger till i barnets hemförhål-lande och sociala situation för att förstå barnets okoncentration. Att förstå problemen och skaffa sig kunskap är ett steg till lösning41. För att förebygga okoncentration, menar Hintze och Sandberg att man ska anpassa kraven och inlärningssituationen efter barnets behov, förmåga, kunskaper och intresse. Barn utvecklas efter sina förutsättningar och i sin takt.
Lärare 3 försöker ta reda på bakgrunden till varför eleven är okoncentrerad och har samtal med eleven för att komma fram till gemensamma lösningar.
Okoncentrerade elever behöver mer hjälp med att strukturera sina uppgifter och mer uppmuntran eftersom de oftare misslyckas och har sämre självkänsla42.
Lärare 3 utgår från var eleven befinner sig kunskapsmässigt. Lärare 3 ger eleverna ett mål att sträva mot och har tydliga förväntningar på dem. Då ingår det att uppmuntra och stärka elevernas självkänsla, när de försöker att göra bra ifrån sig.
Okoncentration kan även uppstå beroende på var man placeras, menar Hintze och Sandberg. Vidare menar de att det är väldigt individuellt var man kan koncentrera sig som bäst43. Lärare 3 brukar placera sina elever nära sig, på ett bibliotek, tyst rum eller vrå
ef-tersom det ökar koncentrationen.
41 Steinberg, John M, 1993. Hur man handskas med besvärliga elever, s. 95.
42 Hintze, Johan, Sandberg, Christer, 2001. Gör mig inte hopplös- en bok om barn som berör oss, s. 58-85.
Adler, Björn, Holmgren, Hanna, 2000. Neuropedagogik- om komplicerat lärande, s. 165.
5.4 Sammanfattning av huvudresultat
Hur ska lärare bemöta elever, öka koncentrationen och göra klassrumsmiljön mer trivsam för de elever som har sekundära koncentrationssvårigheter?
Vi har fått reda på hur lärare ska arbeta för att höja koncentrationen hos de okoncentrerade eleverna. En återkommande faktor är klimatet i klassrummet. Det är viktigt med en lugn stämning och vädring av klassrummet för att eleverna ska bibehålla koncentrationen. För att lyckas i skolarbetet anser lärarna att eleverna måste lära sig att ta initiativ och eget ansvar för sina uppgifter samt sätta upp tydliga mål som de ska sträva mot. Att nivå-placera eleverna efter kunskapsförmåga är också en arbetsmetod för att eleverna ska klara av uppgifterna.
Placeringar i klassrummet är viktigt för att eleverna inte ska uppleva störmoment, dvs. de andra eleverna i klassen. Att sitta nära en lärare, på ett bibliotek, i ett tyst rum eller en vrå brukar öka koncentrationen.
En bra kommunikation behövs då man måste ta reda på varför eleven är okoncentre-rad och bakgrunden till problemen. Feedback, uppmuntran och självförtroende är viktigt att ge eleverna då de försöker prestera och göra bra ifrån sig44.
Vad innebär koncentration/okoncentration för eleven?
Koncentration är när man är fokuserad, begriper, lyssnar och tänker på uppgif-ten/instruktionen för tillfället. Man klarar av att undvika ljud och sina pratiga kamrater. Okoncentration är när eleven anstränger sig för att begripa uppgiften, men kan ändå inte få fram ett svar. Man blir lätt påverkad av faktorer som ljud, buller och prat. Okoncentrationen framkommer också då ämnet är ointressant45.
44 Lärare 1-4.
Vilka olika faktorer kan bidra till att eleven är okoncentrerad i klassrummet/skolan?
Det finns olika orsaker till att okoncentration framkommer. Psykosociala faktorer är en stor orsak till dålig koncentration. Det kan bl.a. vara dåliga familjeförhållanden och/eller bråk med föräldrar/syskon/kamrater. Media såsom tv, tv-spel och data etc. har ett stort inflytande på elevernas vardag och har ett samband med dålig sömn samt slarv med frukosten på mor-gonen, vilket kan leda till stress.
I klassrummet är en bullrig och pratig miljö ett stort störmoment för alla elever. Yttre faktorer som ljud och buller utanför klassrummet och väderförhållanden ger eleverna se-kundära koncentrationssvårigheter.
Ointressanta ämnen, dålig undervisning samt dåliga språkkunskaper kan bidra till att eleven tappar intresset och förlorar motivationen46.
6 Diskussion
Som blivande lärare vill vi skaffa oss mycket kunskap om hur vi ska kunna göra miljön i klassrummet trivsam och inlärningsrik. Vi vill undvika situationer som skapar okoncentrat-ion bland elever. Vårt syfte med arbetet var att ta reda på hur vi kan skapa ett pedagogiskt arbetssätt och finna metoder som förebygger okoncentration i klassrummet.
Vi anser att den litteratur vi har läst har gett oss konkreta metoder och svar på våra frågor, om hur man kan minska och till och med eliminera de sekundära koncentrationssvå-righeterna hos eleverna. Däremot tycker vi inte att de intervjuade lärare arbetar aktivt för att minska på okoncentrationen. Detta har vi uppmärksammat då lärarna saknar tid, kunskap och ork för att ge allt ifrån sig när det gäller de elever som har sekundära koncentrations-svårigheter. De intervjuade lärarna har gett oss bra och konkreta lösningar på problemen som vi anser kan fungera för stunden, men vi har inte fått fram svaren på om lösningarna fungerar långsiktigt också. Därför tror vi inte att det finns metoder som tar bort okoncent-rationen för all framtid. Däremot kan man lära barnen att hantera sina koncentrationssvå-righeter som t.ex. att välja och sitta på en avskild plats och läsa om man känner för det. Klarar man av att hantera sina koncentrationsproblem, kan man säkerligen få se resultat i den fortsatta skolgången också. Okoncentration är något som läraren måste hantera och ar-beta med vardagligen och ibland förekommer det också att okoncentrationen försvinner av sig själv. Faktum kvarstår att okoncentrationen dyker upp varje dag, var som helst, hos olika barn. Då den dyker upp, krävs det att läraren engagerar sig för att hantera och lösa koncentrationsproblemen vid just det tillfället.
Hintze och Sandberg ger i sin bok goda tips om hur man kan underlätta arbetet för lärare och andra berörda. Adler och Holmgren ger användbara råd som koncentrationshö-jare. Vårt resultat visar att det fungerar på okoncentrerade barn, t.ex. att ha en väl strukture-rad undervisning, låta eleven sitta längst fram, ha ögonkontakt med eleven, föra
minnesan-teckningar mm. Okoncentrerade elever behöver också kortare mål och mer tid än sina kam-rater47. Skulle okoncentration uppstå, blir åtgärden att eleven antingen flyttas till ett annat rum, bibliotek, sitter nära läraren eller har ryggen mot de övriga eleverna. Däremot undrar vi om okoncentrationen försvinner bara för att man ändrar bordsplacering eller sitter avskilt i ett tyst rum? Vi tror att okoncentrationen kan minska, men det försvinner nog inte helt om eleven har tankar på det som tynger dom. Vi tror att okoncentration kan uppstå var man än placeras. Hintze och Sandberg säger att det är väldigt individuellt var man kan koncentrera sig som bäst48. Därför är det viktigt att inte ha det rörigt i klassrummet, vilket vi har upp-märksammat att det är. Bänkar byts ut mot bord, böcker och material ligger utspridda på bord och hyllor. Eleverna har boxar tvärs över klassrummet, dit man får gå till för att hämta sitt material. Detta skapar en rörig klassmiljö som i sin tur skapar okoncentration.
När det gäller att sitta i grupper och arbeta så är inte detta det bästa arbetssättet. Inter-vjuerna visar att eleverna blir lätt distraherade och får inte så mycket gjort som de borde om de hade suttit enskilda. Eleverna tycker att koncentrationen blir bättre när de sitter i ett en-skilt rum eller vid en avskild plats och samtidigt får hjälp av läraren49.
På vår praktik har vi sett att placering längst fram i klassrummet fungerar bra. Elever-na upplever placering längst fram nära läraren som positivt för koncentrationen50. Lärare
två anser att en styrd klassrumsplacering gör koncentrationen bättre, med önskemål om var de vill sitta51.
Vi anser också att lärare måste göra arbetsstrukturerna och arbetsmetoderna så tydliga som möjligt för att uppnå koncentration. Ge eleverna ett mål så att de har något att sträva mot vilket även gör det lättare för dem att ta eget ansvar för sina uppgifter.
I dagens skola får eleverna även sköta sin egen planering, vilket vi anser är ett alldeles för stort ansvar för elever som är okoncentrerade att klara av själva. Det beror b l a. på att det är många olika moment som ska klaras av innan de väl sätter sig ner och löser en uppgift. Då är ofta det mesta av koncentrationen borta. Dessa elever behöver struktur och tydlighet för att deras arbete ska fungera. Elever med god koncentrations förmåga klarar av att ta
47 Hintze, Johan, Sandberg, Christer, 2001. Gör mig inte hopplös- en bok om barn som berör oss, s. 58-85.
Adler, Björn, Holmgren, Hanna, 2000. Neuropedagogik- om komplicerat lärande, s. 165. Lärare 1, 3 och 4.
48 Hintze, Johan, Sandberg, Christer, 2001. Gör mig inte hopplös- en bok om barn som berör oss, s. 64- 65.
49 Elev 1-6.
50 Elev 3 och 6.
svar för sina egna studier och kan jobba i sin egen takt. Lärare måste därför tänka på att inte ge de okoncentrerade eleverna för mycket ansvar eftersom de då kan känna sig väldigt stressade.
Lärare bör finnas till hands och ska hjälpa de elever som har det svårare i skolan och anpassa material efter deras förmåga. Det kan kännas tryggt för de okoncentrerade eleverna att ha en lärare hjälpande till hands. Man bör också tänka på att ge beröm när eleven lyck-as, och uppmuntra eleven under arbetsgången. Vi tror att detta ger i sin tur bättre motivat-ion, bättre självkänsla och bättre koncentrationsförmåga. Vi måste även göra föräldrar uppmärksamma på att ge barnen beröm för allt bra de åstadkommer.
Många av de intervjuade barnen pekar på att det som händer utanför skolans värld påverkar koncentrationen i allra högsta grad52. Vi anser att media har en stor påverkan på
koncentrationsförmågan och inlärningen. Sena nätter framför tv: n och datorn gör eleverna trötta och ger dåliga möjligheter till inlärning. Sömnbrist, dålig kost och stress förekommer ofta tillsammans. Därför måste lärare ofta föra dialog med eleverna om hur viktigt det är med bra kost och sömn för att man ska kunna orka med en hel dag i skolan. Lärare måste även ha bra kontakt med föräldrarna och göra dem medvetna om hur viktigt det är att de är uppmärksamma om barnens kost och sömn.
Vi instämmer med Kadesjö, Steinberg och de fyra olika skolorna att uppväxtmiljön och de sociala förhållandena också är en bidragande faktor till att okoncentration uppstår. Därför krävs det att läraren tar reda på hur det ligger till i barnets hemförhållanden och so-ciala situation. Lärare måste få en förståelse för problemen och skaffa sig kunskap om pro-blemens bakgrund53. Vi måste även inse att koncentrationen fungerar endast om alla sin-nena fungerar i samband med varandra. Med en bra kommunikation mellan elever, föräld-rar och pedagoger blir arbetet i skolan lättare att förstå för alla parter. Alla får då en möjlig-het att tala om hur de upplever att det fungerar med olika saker och vi kan komma överens om vad som kan göras bättre och hur vi ska åstadkomma det.
Det är även viktigt med ett nära samarbete med arbetslagen, för även lärare behöver råd och stöttning från varandra.
52 Elev 2, 3, 5 och 6.
53 Kadesjö, Björn, 2001. Barn med koncentrationssvårigheter, s. 18-20.
Efter denna forskning har vi lärt oss att vara mer lyhörda och engagerade till de här eleverna och ta hänsyn till deras behov. De pedagoger som har svarat på våra frågor, har en eller flera elever med sekundära koncentrationssvårigheter i klassen. Vi kommer säkerligen att träffa på dessa elever ute i verksamheten.
Vi är förvånade över att det har hänt så lite efter vår egen skoltid, med tanke på att kunskap och fakta hela tiden förnyas. Metoderna är lite förbättrade men fortfarande är många lärare okunniga inom detta område. Vi tror att man ska själv vara intresserad för att skaffa sig kunskap och ta itu med problemen. Det vi har upplevt är att många lärare är nonchalanta och orkar inte ta itu med problemen.
Enligt den litteratur som vi har läst så känner vi att det inte har utvecklats så mycket inom vårt undersökningsområde. Däremot har vi hittat flera lösningar på problemen, i litte-raturen som vi har läst och från intervjuerna med lärare och elever. Detta kan vi använda oss utav när vi börjar arbeta. Det är först då vi kommer att se om vår undersökning har gett oss någon utdelning.
7 Referenser
Artiklar
Hale, Judy, Ann, 1998.Healing Art: Young children coping with stress.
Internetkällor
http://www.eric.ed.gov/ERICDocs/data/ericdocs2/content_storage_01/0000000b/80/25/e3/ 10.pdfIntervjuer
Skola 1, 051213. Skola 2, 051218. Skola 3, 051216.Litteratur
Adler, Björn, Holmgren, Hanna, 2000. Neuropedagogik- om komplicerat lärande. Lund: Studentlitteratur.
Asmervik, Sverre, Ogden, Terje, Rygvold, Anne-Lise, 2001. Barn med behov av särskilt
stöd. Lund: Studentlitteratur.
Ekblom, Björn, Bolin, Lisbeth, Bruce, Åke, Hambreus, Leif, Öberg, Inga-Britt, 1992. Kost
& idrott. Matens betydelse för prestation och hälsa. SISU idrottsböcker. Skogs grafiska
AB.
Hallenborg,Ulrika,2001. Kostens betydelse för inlärning. Malmö Högskola: Examensar-bete.
Hintze, Johan, Sandberg, Christer, 2001. Gör mig inte hopplös- en bok om barn som berör
oss. Båstad: Bokförlaget MTI.
Jensen, Morgens Kjaer, 1995. Kvalitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. Jönsson, Toini, 1995. Sömn. Lund: Studentlitteratur.
Kadesjö, Björn, 2001. Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Björn Kadesjö och Liber AB.
Kadesjö, Björn, 1993. Barn med koncentrationssvårigheter. Stockholm: Björn Kadesjö och Almqvist & Wiksell AB.
LPO, 1994.
Natelson, Benjamin H, Evengård, Birgitta, 2002. Trötthet. Fakta och funderingar. Lund: Studentlitteratur.
Steinberg, John M, 1993. Hur man handskas med besvärliga elever. Falköping: Steinberg och Ekelunds förlag. Lund: Studentlitteratur.
8 Bilaga 1
Intervjufrågor till lärare
Hur länge har du arbetat som lärare? Har du erfarenheter av barn med sekundära koncentrationssvårigheter?
Vad betyder sekundära koncentrationssvårigheter för dig?
Vilka olika faktorer kan bidra till att eleven är okoncentrerad i klassrummet/ skolan? Hur yttrar sig de sekundära koncentrationssvårigheterna hos eleverna i klassrummet och i skolan?
Hur påverkas ditt pedagogiska arbete av barn med sekundära koncentrationssvårigheter? Hur bemöter du dessa elever och hur gör du för att koncentrationen ska bli bättre och klassrumsmiljön ska bli mer trivsam?
Intervjufrågor till elever
Vad betyder koncentration/ okoncentration för dig? Känner du dig ofta okoncentrerad? Om ja, varför? Hur gör du för att du ska bli mer koncentrerad?
