Sammanfattning

Med hjälp av ovanstående resultat och analys går det att utläsa att det sker dubbel diskriminering i skärningspunkten av både kvinnor och mörkhyade. Både den etniska tillhörigheten och det feminina könet får mindre utrymme i läromedlet i förhållande till ljushyade och män. Individer med funktionsnedsättning blir nästan helt osynliga i båda läromedlen. Det innebär att om en elev är mörkhyad, kvinna och har någon funktionsnedsättning så sker en tredubblad diskriminering av den individen i både läromedel A

och B (Grönvik & Söder 2008, 30).

29 8. Diskussion

I följande diskussion kommer jag att diskutera resultatet och analysen i förhållande till den intersektionella teorin och den tidigare forskningen.

8.1 Individer i läromedlen

Utifrån det som står i resultatet och analysen framgår det att mörkhyade individer och kvinnor får mindre utrymme i både text och bild i både läromedel A och B. Individer som har någon form av funktionsnedsättning blir nästan helt exkluderade i båda läromedlen. Med den intersektionella teorin går det att se intersektionen som träder fram ur båda läromedlen.

Skärningspunkten av kategoritillhörigheter som syns är att funktionshindrade, mörkhyade och kvinnor blir marginaliserade eller exkluderade i båda läromedlen (Grönvik & Söder 2008, 30).

Det medför till att läromedlen inte uppfyller ett av de krav som står i avsnittet Förståelse och medmänsklighet i värdegrunden. I värdegrunden står det att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller kön (Gy 2011). Eleverna som läser läromedel A får exempelvis inte möjlighet till att bekanta sig med poeter som finns utanför Sveriges gränser. I den aspekten kan det innebära att eleverna inte får en förståelse för andra poeter och dess dikter. I likhet med Waltå (2016) påvisar denna undersökning att bilderna i båda läromedlen visar främst bilder på ljushyade individer. Det bidrar till att de mångkulturella aspekterna marginaliseras. Att få ta del av ett annat kulturarv än det traditionellt svenska är begränsad i läromedlen (Waltå 2016, 108). Med den intersektionella teorin påvisar detta ett förtryck av mörkhyade individer. Elever som är ljushyade och läser läromedlet kan känna igen sig i exempelvis karaktären de läser om. Det kan bidra till att de ljushyade ställs högre upp i hierarkin i klassrummet i jämförelse med mörkhyade som inte får samma utrymme i läromedlet.

I läromedel A kan vi läsa om Tess som är bättre än killarna på att backa med släp. Jag tänker mig att det hade räckt med att hon var bäst i klassen på att backa med släp istället för att jämföras med killarna. I samma kapitel är det en text om Richard som är ett bilproffs. Det står att han var den bästa eleven av samtliga fordonsklasser i Sverige vid det nationella provet. I den texten sker ingen jämförelse med tjejerna. I det kapitlet i läromedlet påvisas en diskriminering av tjejer eftersom de jämförs med killarna. Både texten om Tess och texten om Richard hade kunnat varit mer neutralt formulerade för att motverka att män framställs som starkare i jämförelse med kvinnor.

I både läromedel A och B är det främst bilder på män i jämförelse med kvinnor. Män syns på mer än dubbelt så många bilder i jämförelse med kvinnor. Berge och Widding (2006) genomförde läromedelsanalyser i ämnena biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap och de kom fram till liknande resultat att män är överrepresenterade i läromedlen. De kunde även konstatera att läromedlen genomsyras av en manlig norm (Berge &

Widding 2006, ej paginerad text). Läromedel A är utgiven 2012 och läromedel B är utgiven år 2017, så de är utgivna sex respektive elva år efter Berge och Widdings undersökning som genomfördes år 2006. Trots det går det att se att det är liknande tendenser i läromedlen som används i ämnet svenska ute på skolorna idag. I läromedel B är texten mer neutralt skriven i jämförelse med läromedel A. Exempelvis står inte alltid karaktärens namn med i textstycket vilket kan öppna upp för en diskussion i klassen. Berge och Widding lyfter i sin undersökning att det medför till att undervisningen kan innehålla reflektioner om hur eleverna tolkar

30 karaktärerna och dess egenskaper (Berge & Widding 2006, ej paginerad text). Det medför till att lärare som använder sig av läromedel B kan utifrån det som står i värdegrunden under rubriken Gymnasieskolans uppdrag involvera eleverna i att kritiskt granska läromedlen (Skolverket u.å.).

Att ingen av läromedlen innehöll någon text om funktionsnedsättning blev jag förvånad över.

Jag blev även förvånad när jag analyserade bilderna och insåg att det inte fanns direkt några bilder som visade individer med någon funktionsnedsättning. Med stöd från den intersektionella teorin påvisas det att individer med funktionsnedsättning blir exkluderade i läromedlen och det kan bidra till att en elevs självbild förminskas (Grönvik & Söder 2008, 13). Det enda resultatet som gick att hitta var tre bilder i vardera läromedel som visar individer som använder glasögon.

Det var också anmärkningsvärt att det endast fanns en bild på en elev som använde glasögon och det var i läromedel B. Nyberg och Gustavsson (2006) granskade läromedel och förklarade att bilderna som de fann ”presenterar bilder av en tänkt normalt fungerande människa och en tänkt normal samhällsmedborgare”. De förklarar vidare att personer som har någon funktionsnedsättning inte synliggörs i läromedlen och därför utesluts de från textens tänkta ”vi”

(Nyberg & Gustavsson 2006, 4). Textens tänkta ”vi” förklarar Waltå i sin undersökning som textens modelläsare. Med modelläsare menar Waltå den idealläsare som läromedlet är anpassad efter (Waltå 2016, 32). Waltå kommer i sin undersökning fram till att läromedlen tar upp ett påtagligt samtida, manligt, svenskt och västerländskt texturval (Waltå 2016, 268). När författare inte lyfter in individer med funktionsnedsättning i läromedlen blir de marginaliserade (Nyberg

& Gustavsson 2006, 37). Av det som framgår i den här undersökningen är läromedlens tänkta modelläsare ljushyad, man och individen har ingen funktionsnedsättning.

När mörkhyade individer och kvinnor inte får lika stort utrymme i läromedlen i jämförelse med ljushyade individer och män sker en marginalisering. Personer med funktionsnedsättning syns nästan inte överhuvudtaget i läromedlen. Eleverna använder läromedel dagligen i skolan och de tar till sig intryck i from av text och bild som kan spegla samhällets normer. Med tanke på hur det ser ut på skolor idag och att vi lever i ett mångkulturellt samhälle behöver även läromedlen anpassas därefter. Denna undersökning påvisar att de som har ”makten” eller de som synliggörs i läromedlen är främst män och ljushyade individer. Text och bild på individer med någon funktionsnedsättning är svårt att hitta i läromedlen. I enighet med Graeskes undersökning (2015) är läromedlen i denna undersökning inte i enighet med skolans värdegrund i Gy 2011 (Graeske 2015, 78-81). I läromedel A och B marginaliseras mörkhyade individer, kvinnor syns betydligt mer sällan än männen och personer med funktionsnedsättning är nästintill osynliga. I gymnasiets läroplan uttrycks det att undervisningen ska gestalta och förmedla ”alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet”

och att skolan ”ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse” (Waltå 2016, 14). Med anledning av att samhället påverkar språket och att språket påverkar samhället behöver läromedelsförfattare börja anpassa texter och bilder därefter. Läromedelsförfattarna kan anpassa materialet efter värdegrunden i Gy 2011 och rätta sig efter hur samhället ser ut och denna anpassning bör börja NU. För att se vilka individer som marginaliseras eller exkluderas i läromedlen har den intersektionella teorin bidragit till att jag kunde se vilka som har makten och får synas i läromedlen. Teorin bidrar till att individer som marginaliseras i läromedlen lyfts

31 fram och synliggör samhällets normer och rådande ideologier och en förändring kan påbörjas (Reyes & Mulinari 2005, 16).

8.2 Läromedel kopplat till svenskämnets didaktik - Hur går det att analysera och diskutera om läromedlen i klassrummet?

Sofia Stridsman (2014) förklarar i artikeln Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel att produktionen av läromedel har ökat och lärare inte hinner med att granska sina läromedel som de använder i undervisningen (Stridsman 2014, ej paginerad text). Läromedlet som används i undervisningen kan lärare ta stöd av vid planering och upplägg om lektionens innehåll. I inledningen av den här uppsatsen nämnde jag att en tanke med denna undersökning är att den ska bidra till att lärare kan få idéer om hur de kan arbeta med läromedlen ur ett normkritiskt perspektiv. Lärare kan utifrån det som står i värdegrunden under rubriken Gymnasieskolan uppdrag involvera eleverna i att kritiskt granska läromedlen (Skolverket u.å.). Lärare kan tillsammans med sina elever söka efter normkritiska perspektiv i text och bild. De kan titta närmare på om någon individ blir diskriminerad i läromedlen utifrån hur det ser ut i samhället.

De kan gemensamt reflektera kring vad och hur individer framställs och varför de framställs som de gör. När elever får möjlighet till att kritiskt granska information förbereder det dem till att gå ut i ett samhälle som präglas av mångfald. Om lärare låter sina elever granska sina läromedel blir eleverna integrerade i det demokratiska uppdraget. Eleverna kan också utifrån sin granskning få i uppgift att reflektera över text- och bildläsning och dra paralleller till samhällets dominerande normer (Wahlström 2019, 117). Eleverna kommer på det här arbetssättet i kontakt med critical literacy som innebär att läsaren ställer frågor till texten, bilder och dess budskap och syfte. Ett didaktiskt mål med denna granskning som eleverna tränas i kan leda till att de börjar reflektera och diskutera om frågor som rör makt, värderingar och hur det framställs i läromedlet (Wahlström 2019, 129). En anledning till detta arbetssätt är för att om lärare väljer att involvera sina elever i granskandet av läromedel tränas eleverna i ett kritiskt tänkande som är grundat på bland annat etiska överväganden som är en del av skolans demokratiuppdrag (Molloy 2017, 54). När eleverna får granska läromedel kan de börja se på verkligheten med nya ögon och ifrågasätta den sociala ordningen som framställs i läromedlen (Reyes & Mulinari 2005, 23).

9. Metoddiskussion

Med hjälp av diskursanalysen som metod kunde jag studera frågor som är förbundna till makt exempelvis vilka individer som får synas och vilka som marginaliseras i läromedlen (Bergström

& Boréus 2018, 25–26). Diskursbegreppet är reserverat för text och bilder och därför lämpade det sig bra för denna undersökning (Jørgensen & Phillips 2000, 25). Svensson gav i sin bok Diskursanalys (2019) tips på fem punkter som kan användas vid en diskursanalys: bekanta sig med det empiriska materialet, organisera det empiriska materialet, närläsning, tematisering och kontextualisering (Svensson 2019, 132). För att bringa klarhet och struktur i materialet som analyserades i denna undersökning tog jag stöttning mot Svenssons fem punkter. Det finns ingen generell arbetsmodell inom diskursanalys utan forskaren får möjlighet till att utveckla sitt eget arbetssätt (Svensson 2019, 128–129). Forskaren för denna studie valde att färgkoda materialet för att få fram ett empiriskt material utifrån undersökningens syfte och frågeställningar. I analysen är det värt att läsaren har i åtanke att den som analyserar ett

32 dokument utgår från sin förförståelse. Det medför till att innehållet kan tolkas olika beroende på vem som analyserar innehållet (Boréus & Bergström 2018, 32).

Det hade gått att involvera en kvantitativ metod eftersom det framgår i resultatet hur många bilder det är i varje läromedel utifrån kategorierna etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning. Men utifrån studiens syfte och frågeställning ansåg jag att det inte var relevant att lägga till ytterligare en aspekt i undersökningen. Resultatet hade trots allt blivit detsamma förutom att det hade gått att redovisa hårddata i form av siffror i ett diagram. Utifrån detta anser jag att metodvalet som användes i denna undersökning lämpade sig väl.

33 10.Slutsatser

Studiens syfte och frågeställningar har besvarats i den här undersökningen. Undersökningen visar att det råder en diskriminering av mörkhyade individer, även kvinnor marginaliseras och individer som har någon typ av funktionsnedsättning får knappt synas i läromedlen. Utifrån det som framgår i resultatet och analysen kan det vara bra om lärare börjar analysera sina läromedel tillsammans med sina elever. De kan reflektera över vad läromedlen förmedlar och hur det kan påverka individernas självbild.

Diskrimineringsombudsmannen tar upp att inom utbildningen ska utbildningsanordnare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter. Ingen elev ska utsättas för diskriminering utifrån dessa grunder: kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (DO u.å.).

En iakttagelse i läromedel B som jag reagerade på när jag ställde frågan vad sker här vid den kvalitativa innehållsanalysen var att mörkhyade individer sitter ensamma i skolmiljön på fyra av fem bilder. Lärare kan behöva reflektera över dessa bilder och vad de förmedlar till läsaren.

När lärare är i sina klassrum kan de reflektera över vilka individer det är som får arbeta med någon kompis. Vilka individer är med i gemenskapen? Vilka är det som sitter ensamma i klassrummet? Förmedlar läromedlen en verklighet som vi själva blundar för eller hur ser det egentligen ut i våra egna klassrum?

En förhoppning med denna undersökning är att den ska kunna bidra till att människor blir medvetna om att läromedlen innehåller och förmedlar normkritiska perspektiv som kan vara värda att reflektera över. Undersökningen kanske kan bidra till att fördomar eller det som anses som ”det normala” undanröjs i läromedlen i framtiden. En slutgiltig förhoppning är att studien på sikt kan bidra till att människors livsvillkor förbättras i form av att alla människor oavsett etnisk tillhörighet, kön eller funktionsnedsättning får synas i läromedlen. Alla elever ska få möjligheten till att känna sig inkluderade i undervisningens innehåll.

11. Vidare forskning

Framtida forskning skulle kunna utgå ifrån frågeställningen i den här undersökningen och genomföra en liknande läromedelanalys men sedan intervjua elever och ta del av deras åsikter.

Jag är själv en ljushyad manlig individ som använder glasögon. Tidigare har jag aldrig reflekterat över läromedel eller känt mig kränkt när jag har läst ett läromedel. Men hur känner sig elever som blir marginaliserade eller osynliggjorda i läromedlen?

Vidare forskning skulle också kunna utgå från läromedlen i denna undersökning. Eftersom läromedlen är publicerade med fem års mellanrum skulle en vidare forskning kunna jämföra läromedlen utifrån årtalen de är publicerade och undersöka hur samhället har förändrats under denna femårsperiod.

Det skulle även vara intressant och intervjua lärare och fråga om de granskar sina läromedel och hur de arbetar för att integrera samtliga elever i lektionsinnehållet. Alternativt skulle någon forskare kunna kontakta läromedelsförfattare och fråga hur de tänker och arbetar för att få med

34 det som står i läroplanen. Det vore även intressant att undersöka hur läromedelsförfattare arbetar för att komma fram till vilka texter och bilder som får synas i läromedlen.

12. Slutord

Den här undersökningen visar vikten av att lärare ska granska sina läromedel och inkludera ytterligare material i sin undervisning. Det ytterligare materialet kan bestå av sådant som inte syns eller marginaliseras i läromedlet. Skolan vilar på vetenskaplig grund som bland annat innebär att lärarnas arbete inkluderas av att kritiskt granska och välja ut innehåll till sin undervisning. Om lärare synliggör samtliga individer och tar in stoff från länder utanför västvärlden förbereds eleverna för det globala och mångkulturella samhället som vi lever i. Det är då undervisningen bedrivs i rätt riktning mot skolans likabehandlingsarbete.

35 Litteraturförteckning

Ammert, Niklas (red.) (2011). Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur

Berge & Widding (2006). En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a7/1553961645852/K%C3%

B6n.pdf

Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber

De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber

DO = Diskrimineringsombudsmannen (u.å.). Etnisk tillhörighet som diskrimineringsgrund.

Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. Hämtad: 2020-04-07 https://www.do.se/om-

diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/etnisk-tillhorighet-som-diskrimineringsgrund/

DO = Diskrimineringsombudsmannen (2012). Lika rättigheter i skolan – ett stöd i skolans likabehandlingsarbete. Stockholm: Diskrimineringsombudsmannen. Hämtad:2020-03-28 https://www.do.se/globalassets/stodmaterial/stod-lika-rattigheter-skolan.pdf

Edfelt, David, Karlsson, Annelie, Lindgren, Ann & Sjölund, Anna (2019). Autism och adhd i gymnasiet: tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & kultur

Graeske, Caroline (2015). Fiktionens mångfald: om läromedel, läsarter och didaktisk design.

Lund: Studentlitteratur

Grönvik, Lars & Söder, Mårten (red.) (2008). Bara funktionshindrad?: funktionshinder och intersektionalitet. Malmö: Gleerups

Gy 2011 = Läroplanen för gymnasiet. Gymnasieskola 2011. Hämtad: 2020-02-14

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Hedencrona, Eva & Smed-Gerdin, Karin (2012). Kontext Svenska. 1 För fordons- och transportprogrammet. Lund: Studentlitteratur

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur

36 Lykke, Nina (2009). Genusforskning: en guide till feministisk teori, metodologi och skrift.

Stockholm: Liber

Molloy, Gunilla (2007). Skolämnet svenska: en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur Molloy, Gunilla (2017). Svenskämnets roll: om didaktik, demokrati och critical literacy.

Lund: Studentlitteratur

Nyberg & Gustavsson (2006). En granskning av hur funktionshinder framställs i ett urval av läroböcker. Hämtad: 2020-03-03

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6582a6/1553961645712/Funktio nshinder.pdf

Riksdagen (2006) Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Hämtad: 2020-02-17 https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-200667-om-forbud-mot-diskriminering-och_sfs-2006-67

Skolverket (u.å.). Värdegrunden. Hämtad: 2020-02-13

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-

gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos%3Dgy

&sv.url=12.6011fe501629fd150a2714f#anchor_1

SOU = Statens offentliga utredningar (2008). En hållbar lärarutbildning. Hämtad: 2020-02-10

https://www.regeringen.se/49b71b/contentassets/d262d32331a54278b34861c44df8dbad/en-hallbar-lararutbildning-hela-dokumentet-sou-2008109

Stridsman, Sofia (2014). Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel. Hämtad: 2020-03-06 https://skolvarlden.se/artiklar/atta-av-tio-larare-hinner-inte-granska-laromedel

Su = Stockholms universitet (2017). Begrepp och ordlista. Stockholm: Stockholms universitet Hämtad 2020-03-18

https://www.su.se/utbildning/studentservice/jämlikhet-likabehandling/begrepp-och-ordlista-1.10235

Svensson, Ann-Christine (2000). Nya redskap för lärande. Stockholm: Akademisk avhandling https://pubs.sub.su.se/5265.pdf

Svensson, Peter (2019). Diskursanalys. Lund: Studentlitteratur

Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm:

Norstedts

37 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Wahlström, Ninni (2019). Didaktik: ett professionsbegrepp. Malmö: Gleerups

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod.

Lund: Studentlitteratur