AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI
Avdelningen för humaniora
Examensarbete, Avancerad nivå (yrkesexamen), 30 hp Svenska språket
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Examensarbete för ämneslärare: Svenska med didaktisk inriktning (91–120) 30 hp
Handledare: Carin Röjdalen Examinator: Helena Wistrand
Är du inkluderad eller exkluderad?
En kvalitativ studie utifrån två läromedel som används på gymnasiet i kursen Svenska 1
David Ederyd
2020
Sammandrag
Denna studie har som syfte att bidra med kunskap om vilka individer som är inkluderade respektive exkluderade i två läromedel. För att bringa klarhet i det undersöker jag vad text och bild förmedlar i förhållande till värdegrunden i läroplanen för gymnasieskolan. Frågorna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vad visar text och bild i läromedlen kopplat till etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning? Hur skiljer sig innehållet i läromedlen utifrån värdegrunden? Vilka individer blir inkluderade respektive exkluderade i läromedlen?
Metoden som har använts för att få fram det empiriska materialet är diskursanalys. Det empiriska materialet har analyserats med stöd av den intersektionella teorin. Undersökningens resultat visar att det råder en diskriminering och marginalisering i läromedlen av mörkhyade individer, kvinnor och individer med funktionsnedsättning.
Nyckelord: Intersektionalitet, mångkultur, läromedel, didaktik, svenskundervisning, gymnasiet, värdegrund
Förord
Jag vill tacka min handledare Carin Röjdalen som har väglett mig i rätt riktning under arbetets gång. Jag vill även rikta ett tack till samtliga lärare som jag har haft under mina fem år på Högskolan i Gävle. Ni har bidragit till att jag har utvecklats som människa och jag känner mig nu mogen för att kliva in i ett klassrum som lärare.
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
1.1 Syfte och frågeställningar...2
1.2 Uppsatsens disposition ...2
2. Definitioner ...3
2.1 Funktionsnedsättning, funktionshinder eller funktionsvariation? ...3
2.2 Etnisk tillhörighet och kön ...3
2.3 Diskriminering ...4
2.4 Analoga läromedel ...4
3. Bakgrund ...5
3.1 Bakgrund om läromedel ...5
3.2 Didaktik i Svenska och hur det går att arbeta med läromedel utifrån critical literacy ...5
3.3 Svenskämnets didaktik ...6
4. Tidigare forskning ...8
4.1 Läromedelsanalys ur ett genusperspektiv med teorin intersektionalitet ...8
4.2 Vilka är modelläsare av läromedlet? ...8
4.3 Kvinnor och män i läromedlen ...9
4.4 En granskning om hur funktionshindrade framställs i läroböcker ... 10
5. Teori – Intersektionalitet ... 11
6. Metod ... 12
6.1 Diskursanalys ... 12
6.1.1 Analysstruktur ... 14
6.2 Material som har undersökts ... 15
6.3 Urval ... 15
6.4. Metodkritik ... 16
6.5 Forskningsetiska principer ... 16
7. Resultat ... 17
7.1 Kontext Svenska 1 för fordons- och transportprogrammet ... 17
7.1.1 Etnisk tillhörighet – mörkhyade-ljushyade ... 17
7.1.2 Kön kvinnor-män ... 18
7.1.3 Funktionsnedsättning ... 19
7.2 Svenska impulser 1 ... 20
7.2.1 Etnisk tillhörighet – mörkhyade-ljushyade ... 20
7.2.2 Kön kvinnor-män ... 20
7.2.3 Funktionsnedsättning ... 21
7.3 Analysen... 22
7.3.1 Vad visar bilderna i läromedlen kopplat till etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning? ... 22
7.3.2 Hur skiljer sig innehållet i läromedlen utifrån värdegrunden? ... 26
7.3.3 Vilka individer blir inkluderade respektive exkluderade i läromedlen? ... 27
7.3.4 Sammanfattning ... 28
8. Diskussion ... 29
8.1 Individer i läromedlen ... 29
8.2 Läromedel kopplat till svenskämnets didaktik - Hur går det att analysera och diskutera om läromedlen i klassrummet? ... 31
9. Metoddiskussion ... 31
10.Slutsatser ... 33
11. Vidare forskning ... 33
12. Slutord ... 34
Litteraturförteckning ... 35
1 1. Inledning
Undervisningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och det innebär bland annat att lärarnas arbete inkluderas av att kritiskt granska och välja ut innehåll till sin undervisning. Läromedel påverkar lektionsinnehållet, undervisningens planering och det ska ge eleverna lust till att lära.
För att lärare ska få en inblick i vad, hur och varför läromedel förmedlar den informationen som de gör behöver de granska sina läromedel (Wahlström 2019, 15).
Läromedelsforskare erbjuds en mängd olika intressanta ingångar för litteraturanalytiska undersökningar. Den här studien riktar fokus mot två läromedel som används i kursen Svenska 1 på gymnasiet. Det är ingen hemlighet att det finns läromedel som förmedlar fördomsfulla texter och bilder av olika individer i samhället. Det kan handla om stereotypa skildringar av olika etniska och religiösa grupper, HBTQ+-personer, människor som har någon funktionsvariation eller en skildring av män och kvinnor. Det finns alltså en risk för att undervisningen och läromedlen inverkar negativt på skolans likabehandlingsarbete (DO 2012, 34). Den här studien kommer att undersöka om text och bild i två läromedel inkluderar eller exkluderar individer utifrån kategorierna etnicitet, kön och funktionsnedsättning. Det ena läromedlet heter Kontext Svenska 1 för fordons- och transportprogrammet som används på yrkesförberedande Fordons- och transportprogrammet. Det andra läromedlet som analyseras heter Svenska impulser 1 och det används på studieförberedande program. Studien kommer att undersöka om läromedlens texter och bilder motsäger det som står under rubriken Förståelse och medmänsklighet i värdegrunden som finns i läroplanen Gymnasieskola 2011 (Gy 2011).
För att avgränsa undersökningen kommer studien rikta fokus mot tre begrepp som står i avsnittet Förståelse och medmänsklighet. Begreppen som ligger till grund vid sökandet av om det råder diskriminering i läromedlen är följande: etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning.
Läroplanen Gy 2011 innehåller bland annat syfte, centralt innehåll, skolans värdegrund och ämnets kunskapskrav som kursen utgår från. Gy 2011 har en betydande roll för skolverksamheten och den ska genomsyra samtliga läromedel som används i undervisningen.
Läromedel är något som varje elev någon gång har kommit i kontakt med under sin skolgång.
Ingen elev ska känna sig exkluderad i undervisningen och därför ska inte heller någon känna sig utesluten när den läser eller tittar på bilder i sitt läromedel. Skolan ska vara en inkluderande miljö där klassrummet kan inrymma elever med olika etnicitet, fysiska och psykiska förutsättningar och kulturella bakgrunder.
Den här undersökningen kan väcka tankar samt bidra till att lärare kan få idéer om hur de kan arbeta med läromedlen ur ett normkritiskt perspektiv. Det står i värdegrunden under rubriken Gymnasieskolans uppdrag att ”eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta” (Skolverket u.å.).
Ett arbetssätt för att få eleverna till att börja tänka kritiskt och granska information är att de gemensamt med lärare kan diskutera läromedlen som de använder i undervisningen.
2 Tillsammans kan de söka efter texter och bilder som de uppfattar som diskriminerande. De kan diskutera om vad, hur och varför läromedlet framställs som det gör. Om fler börjar granska läromedel för att se om det råder någon diskriminering av individer ökar möjligheten till att kränkningar upptäcks ur olika synvinklar. Lärare och elever kan gemensamt få upp ögonen för hur normer styr våra uppfattningar och de kan analysera vilka som inte syns och hur individer framställs i läromedlen. När eleverna får tänka kritiskt och granska information förbereder det dem till att gå ut i ett samhälle som präglas av mångfald. Den här undersökningen kan ge insikt i om det finns någon risk för att läromedel sprider förutfattade meningar om individer.
Undersökningen kan också ge inblick i vilka som blir inkluderade och vilka som blir exkluderade i läromedlen som jag analyserar.
1.1 Syfte och frågeställningar
Denna studie har som syfte att bidra med kunskaper om vilka individer som är inkluderade respektive exkluderade i två läromedel. Läromedlen som analyseras används i kursen Svenska 1 på Yrkesförberedande- och studieförberedande program. Jag kommer att titta närmare på vad text och bild förmedlar och hur delar ur värdegrunden kan speglas i läromedlen.
Undersökningen kommer även undersöka om det är någon skillnad i framställningen av individer med olika etniska tillhörigheter, kön och funktionsnedsättningar. Analysen av läromedlen sker utifrån ett normkritiskt perspektiv med hjälp av metoden diskursanalys och den intersektionella teorin. Frågeställningen som denna undersökning utgår från är följande:
• Vad visar text och bild i läromedlen kopplat till etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning?
• Hur skiljer sig innehållet i läromedlen utifrån värdegrunden?
• Vilka individer blir inkluderade respektive exkluderade i läromedlen?
1.2 Uppsatsens disposition
Uppsatsen inleds med en inledning som presenterar varför undersökningen genomförs. Därefter kommer syfte och frågeställningar där det framgår vad fokus kommer att riktas mot och vilka frågor uppsatsen ska söka svar på. Vidare förklaras olika begrepp under rubriken definitioner.
I bakgrunden får vi ta del av en kortare historik om läromedel och varför läromedelsanalyser ska bedrivas. Det framgår i bakgrunden hur lärare och elever kan analysera sina läromedel med critical literacy. I bakgrunden framgår det också vilket material som undersökningen utgår från.
Vidare kommer kapitlet om tidigare forskning där det står om andra forskares infallsvinklar vid undersökningar av läromedel. I kapitlet därefter presenteras teorin intersektionalitet som används i den här undersökningen. Sedan kommer avsnittet metod där metoden diskursanalys förklaras och hur den används i denna studie. Under avsnittet metod står det även om läromedlen som används i undersökningen och forskningsetiska principer. Vidare presenteras resultatet som har kommit fram med hjälp av metoden diskursanalys och färgkodning. Därefter kommer analysen som utgår från resultatet som analyseras med den intersektionella teorin.
Vidare kommer kapitlet diskussion där den tidigare forskningen används för att diskutera utfallet av resultatet och analysen. Avslutningsvis förklaras slutsatserna som har påvisats i undersökningen och förslag till vidare forskning.
3 2. Definitioner
För att bringa klarhet i vissa begrepp som används i uppsatsen kommer här nedanför förklaringar till hur de används i denna studie.
2.1 Funktionsnedsättning, funktionshinder eller funktionsvariation?
I Läroplanen Gy 2011 står det att ingen på skolan ska utsättas för diskriminering på grund av bland annat funktionsnedsättning (Gy 2011). En funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Om jag bryter benet och får det gipsat begränsas min funktionsförmåga och då har jag fått en tillfällig funktionsnedsättning.
Funktionshinder definierar Socialstyrelsen som en ”begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen”. Funktionshindret uppstår i mötet mellan människa och miljö. Ett exempel på ett funktionshinder är om en individ sitter i rullstol och ska besöka en kompis som bor på tredje våningen i ett lägenhetshus. Hindret uppstår om det inte finns någon hiss i byggnaden (Edfelt 2019, 44).
Begreppet funktionshinder är en kategorisering som är vanligt förekommande både i vardagligt språk och i forskningsverksamhet. Vanliga exempel på betydelser i den diskurs som förts i vårt land handlar framför allt om människor med nedsatt rörelseförmåga, nedsatt syn eller hörsel och en hämmad förståndsutveckling (Nyberg & Gustavsson 2006, 4).
Diskrimineringsombudsmannen (DO) arbetar mot diskriminering för att främja lika rättigheter och möjligheter rörande frågor om: kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. DO förklarar att begreppet funktionshindrad är ett förlegat begrepp som ersattes år 2015 med ordet funktionsnedsättning (DO 2012, 7).
Edfelt (2019) Skriver att begreppet funktionsvariation kan fungera som ett substitut till funktionsnedsättning. Syftet är att undvika att någon blir utpekad för att ha en nedsättning.
Däremot framhåller Edfelt att om vi byter ut ett ord mot ett annat bör vi fundera över om det kan bli några konsekvenser av det (Edfelt 2019, 45). I Gy 2011 står det funktionsnedsättning och därför väljer jag att använda mig av det begreppet i resultatet, analysen och i diskussionen.
Värt att notera är att det kan hända att något av de tre begreppen funktionsnedsättning, funktionshinder eller funktionsvariation står i någon av de andra delarna i uppsatsen. En orsak till det är att det står olika i litteraturen som kan bero på vilket år referensen är utgiven.
2.2 Etnisk tillhörighet och kön
Det finns sju grunder som omfattas av diskrimineringslagen och dessa är: kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Diskriminering av en person kan ske på olika sätt och personen kan bli diskriminerad på fler diskrimineringsgrunder. En individ kan exempelvis bli diskriminerad för sin etniska tillhörighet i kombination med sin religion,
4 sexuella läggning eller ålder. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Lagen gäller inom exempelvis arbetsliv, utbildning och andra samhällsområden. DO förklarar definitionen av etnisk tillhörighet på följande sätt: ”Med etnisk tillhörighet menas en individs nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Det kan exempelvis handla om att vara svensk, same eller chilenare” (DO u.å.).
Inom utbildningen ska utbildningsanordnare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter. Ingen elev eller student ska utsättas för diskriminering utifrån grunderna kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (DO u.å.).
Orden kön eller genus kan användas synonymt med varandra. Begreppen är omdiskuterade och kräver en alltför omfattande diskussion för att bringa klarhet i hur orden kan uppfattas av olika forskare. Med tanke på tidsaspekten väljer jag att kortfattat beskriva ordet kön.
Diskrimineringslagen definierar ordet kön på följande sätt: ”Lagen definierar kön som att någon är man eller kvinna. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet” (DO u.å.). I den här undersökningen kommer jag att använda mig av begreppet kön i kapitlen: resultat, analysen och diskussionen. I dessa kapitel innebär ordet kön en förklaring om män och kvinnor utifrån biologiskt kön. Det läggs ingen värdering i vad som anses som kvinnligt eller manligt utan om det framgår i text eller bild att det är en man eller kvinna indelas dessa kön i olika kategorier. Anledningen till denna distinktion är för att kunna strukturera arbetet efter vilka individer som blir inkluderade respektive exkluderade eller marginaliserade i läromedlen.
2.3 Diskriminering
Den här undersökningen går ut på att analysera läromedlens texter och bilder för att se om någon individ blir diskriminerad. År 2006 kom lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av elever. I april 2006 började lagen att gälla för att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder (Riksdagen 2006). En kränkning eller diskriminering kan ske på olika sätt men i denna undersökning är de definierade som att någon eller några blir exkluderade eller marginaliserade i läromedlet.
2.4 Analoga läromedel
I denna studie undersöks två läromedel som är i analog form dvs. i tryckt bokform. Läromedlen som analyserats har producerats för att användas i den bedrivna undervisningen för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Niklas Ammert skriver att läromedel kan definieras som ʼsådan materiel som förmedlar innehållet i läroplanʼ (Ammert 2011, 17). Det som däremot är problematiskt med begreppet läromedel är att det inte är ett entydigt begrepp, utan det kan exempelvis innefatta läroböcker, massmedier, elevers och lärarens egna erfarenheter och digitala medier (Graeske 2015, 30). För att tydliggöra hur begreppet läromedel används i denna undersökning är det begränsat till två tryckta fysiska läromedel, Kontext Svenska 1 för fordons- och transportprogrammet och Svenska impulser 1.
5 3. Bakgrund
3.1 Bakgrund om läromedel
På 1800-talet gavs det ut läroböcker i Sverige och i läsämnena var det vanligt med berättande framställningar av fostrande texter och nationalistiska texter. Efter andra världskriget skedde innehållsliga förändringar i läroböckerna. Innehållet riktades mot demokratifostran och ett elevnära perspektiv skulle prägla innehållet (Ammert 2011, 25). Mellan 1920- och 1980-talet blev texterna kortare och fler bilder infogades. Meningarna i läroböckerna blev korthuggna och den förklarande bisatsen kunde försvinna (Ammert 2011, 32–33). Benämningen lärobok användes fram till år 1975 och därefter blev det officiellt ändrat till läromedel som definieras
”sådan materiel som förmedlar innehållet i läroplan” (Ammert 2011, 17).
Efter år 1991 sker det inte någon statlig kontroll av läromedel eftersom Statens Institut för Läromedel (SIL) lades ner. Det blev istället upp till lärarna att avgöra vilka läromedel som lämpade sig för undervisningen. Lärarna behövde nu analysera innehållet i läromedlen på egen hand. De skulle själva avgöra om innehållet i läromedlen var lämpligt utifrån läroplanen (Ammert 2011, 17). I Statens offentliga utredningar år 2008 togs det upp att det vore bra om studenter som läser på lärarutbildningen får tillägna sig läromedelskunskap som en förberedelse inför den kommande yrkesutövningen. Vid en läromedelsanalys är det bra att titta närmare på exempelvis vem som är avsändare och innehållsligt titta närmare på vilket perspektiv och budskap som förmedlas (SOU 2008:109, 200).
Sofia Stridsman skriver i artikeln Åtta av tio lärare hinner inte granska läromedel (2014) att produktionen av läromedel har ökat och lärare hinner inte med att granska sina läromedel som de använder i undervisningen. Anledningen till att de inte hinner med att göra en kvalitetsgranskning är för att läraryrket inkluderas inte enbart av den pedagogiska delen utan även av administrativt arbete. Det är egentligen ingen som vet i vilken utsträckning den svenska lärarkåren har läromedel som är anpassade efter Gy 2011 (Stridsman 2014, ej paginerad text).
3.2 Didaktik i Svenska och hur det går att arbeta med läromedel utifrån critical literacy Den här undersökningen är en kvalitativ litteraturanalys av två läromedel som används i Svenska 1 på gymnasiet. Fokus har riktats mot de didaktiska frågorna, vad och hur förmedlas text och bild i läromedlen kopplat till begreppen etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning. Utifrån dessa begrepp sker det sedan en jämförelse med det som står under rubriken Förståelse och medmänsklighet i värdegrunden. Tanken med denna undersökning är bland annat att lärare i ämnet svenska ska få idéer om hur de kan låta sina elever läsa, skriva och samtala om läromedel som de använder i undervisningen. Eleverna blir då integrerade i det demokratiska uppdraget och de får möjlighet till att reflektera över text- och bildläsningen och dra paralleller till samhällets dominerande normer (Wahlström 2019, 117). De övas i så kallad critical literacy som innebär att läsaren ställer frågor om texten, bilderna och dess budskap och syfte. Vilka grupper är representerade och vilka osynliggörs. Ett didaktiskt mål med denna typ av träning kan leda till att eleverna börjar fundera kring frågor
6 om makt, värderingar och identitet och undersöka hur det framställs i läromedlen (Wahlström 2019, 129).
Critical literacy är inte en metod eller en modell utan det handlar om att kunna öppna upp sig för att kunna se på text och bild ur olika perspektiv. Det bidrar till att kritiskt undersöka om det framkommer några värderingar i olika texter (Molloy 2017, 53). När elever får granska och reflektera tränar de också upp sin förmåga i att tolka underliggande budskap. De kan läsa läromedlen med ”kritiska glasögon” ur aspekter som makt, kön, klass och etnicitet. Läraren kan också behöva fundera över hur textbruket ser ut i den egna undervisningen och vad läromedlen förmedlar. Att inta ett kritiskt förhållningssätt till texter och textframställning i ämnet svenska ger eleverna redskap till att förstå dominerande normer i samhället. Inom critical literacy ingår det också att ta fram motbilder och skapa alternativ för att rekonstruera bilder och texter så att de stämmer bättre överens med vad eleverna själva uppfattar som rättvist och jämlikt (Wahlström 2019, 131–133).
I 2018 års ramverk för PISA definieras ordet literacy såhär: ”Läskunnighet innebär att förstå, använda, utvärdera, reflektera över och engagera sig i texter för att uppnå sina mål, utveckla sin kunskap och potential och att delta i samhället” (Wahlström 2019, 86). Lärare och elever kan tillsammans i svenskämnet diskutera sina läromedel utifrån frågorna vad, hur och varför.
Eleverna kan få dra paralleller till sina intressen och ge sin syn på hur de själva skulle vilja ändra text och bilder utifrån sina egna förhållningssätt. Om lärare väljer att involvera sina elever i granskandet av läromedel tränas eleverna i kritiskt tänkande som är grundat i etiska överväganden som är en del av skolans demokratiska uppdrag (Molloy 2017, 54). Bilder, text och olika tecken såsom skyltar, emojis och logotyper kallas för semiotiska resurser. När eleverna tittar på samma semiotiska resurser i läromedlet kan de uppfatta dem olika eftersom de bär med sig olika erfarenheter. Semiotiska resurser formas och omformas i sociala sammanhang och utvecklas ständigt i relation till människors växlande sociala behov. Det kan vara intressant för läraren och eleverna att ta del av varandras perspektiv när de tittar på samma semiotiska resurs och diskutera varför de tycker som de gör (Wahlström 2019, 124–125).
3.3 Svenskämnets didaktik
Begreppet didaktik erbjuder ett yrkesspråk inom skolverksamheten med fokus på lärandesituationer. Inom ramen för didaktik kan forskare mötas vid diskussioner om forskning som rör utbildning och lärande. Didaktiken erbjuder ett yrkesspråk som lärare kan använda när de funderar över undervisningens val av innehåll, utformning och resultat (Wahlström 2019, 11–12). Eftersom de flesta lärare och elever använder någon form av läromedel i undervisningen genomsyrar de didaktiska frågorna, vad, hur och varför inte enbart undervisningens upplägg utan även läromedlen. Svenskämnet förändras kontinuerligt över tid, allteftersom delar av innehållet uppfattas som föråldrat samtidigt som nytt innehåll växer fram och tar plats. Dessa förändringsprocesser påverkas både av de vetenskapliga disciplinerna och av samhällsutvecklingen (Wahlström 2019, 118). Gunilla Molloy skriver i sin bok Skolämnet svenska – en kritisk ämnesdidaktik (2007) att skolan inte ska blunda för att ta upp frågor som är känsliga eller provocerande integrerat med ämneskunskaper. Skolan ska öppna upp möjligheter för eleverna att diskutera och föra kontinuerliga samtal om etiska, moraliska och
7 demokratiska frågor. Värdegrundsfrågor ska integreras i undervisningen där den övergripande didaktiska frågan varför kan leda till frågor. Det kan vara frågor om grundläggande människo- och samhällssyn och varför-frågan fungera som en länk mellan ämnesdidaktikens vad fråga och allmändidaktikens hur fråga (Molloy 2007, 35–36).
8 4. Tidigare forskning
Här nedanför presenteras tidigare forskning där forskarna har genomfört läromedelsanalyser ur olika infallsvinklar. Samtliga undersökningar utgår från läromedel som används på gymnasiet.
4.1 Läromedelsanalys ur ett genusperspektiv med teorin intersektionalitet
Caroline Graeske visar i sin studie från 2015 att bristen på genusperspektiv är något som påtalas allt oftare. Det blir problematiskt ur ett värdegrundsperspektiv eftersom elever kan känna sig exkluderade (Graeske 2015, 18). Graeskes studie är en läromedelsanalys och i den ingår det tre läromedel som används på studieförberedande program och tre läromedel som används på yrkesförberedande program på gymnasiet. Graeske analyserade böckerna: Svenska för livet.
Basbok för Svenska 1 (Björk & Eriksson 2011), Respons. Svenska för gymnasiet (Harstad &
Tanggaard 2011), Svenska timmar (Skoglund 2012), Svenska rum (Eriksson, Heijdenberg &
Lundfall 2012) och Fixa genren (Sahlin & Stensson 2011).
Graeskes kriterium för urvalet var att de skulle behandla fiktion, det vill säga ta upp fiktionstexter i olika genrer som skönlitteratur, film, teater och andra medier (Graeske 2015, 30). Studien undersöks utifrån ett intersektionellt perspektiv såsom genus, klass, nationalitet, etnicitet och sexualitet för att se vilka fiktioner som inkluderas och hur de presenteras och motiveras (Graeske 2015, 31). Graeske kommer fram till att det finns en tydlig skiktning i svenskämnet och att läromedlen för yrkesförberedande- och studieförberedande program fokuserar på olika mål (Graeske 2015, 82). Det framgår även i Graeskes analys att samtliga läromedel har en avsaknad av genusperspektivet. Läromedlen är inte i enighet med skolans värdegrund i Gy 2011 (Graeske 2015, 78–81).
4.2 Vilka är modelläsare av läromedlet?
Katrin Lilja Waltå har skrivit en akademisk avhandling Äger du en skruvmejsel (2016) där hon har undersökt läromedel i svenskämnet som används i yrkesförberedande program på gymnasiet (Waltå 2016, 13). Waltå undersöker två läroboksserier som används på yrkesprogram i ämnet svenska och dessa är: Bra Svenska och Blickpunkt. I samband med att gymnasieskolan fick en ny läroplan (Gy 2011) kommer en ny upplaga av Bra Svenska. Däremot revideras inte Blickpunktsserien, men de flesta läroböckerna fortsätter att ingå i förlagets utbud även efter införandet av Gy 2011 (Waltå 2016, 266).
Det övergripande syftet med avhandlingen är att rikta uppmärksamhet mot läromedlens texturval och uppgiftesmaterial. Waltå ville ta reda på om det fanns någon tänkt modelläsare (Waltå 2016, 265). Med modelläsare menar Waltå den idealläsare som läromedlet är anpassad efter (Waltå 2016, 32).
Waltå förklarar att skolan har ett dubbelt uppdrag eftersom ”den ska verka för att elever får olika kärn- och karaktärsämneskunskaper och för att de ska bli goda samhällsmedborgare”.
Skolan ska bland annat både utbilda och fostra en uppväxande generation, det vill säga att den ska förbereda för ett kommande arbetsliv och det ”vanliga” livet. Betonas bör också att skolan vilar på en demokratisk värdegrund som ska genomsyra all undervisning. I gymnasiets läroplan
9 uttrycks det att undervisningen både ska gestalta och förmedla ”alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet” och att skolan ”ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse”. (Waltå 2016, 14).
Waltå undersöker även om det är män eller kvinnor som har skrivit de olika kapitlen i läromedlen och undersöker om och hur det syns i framställningen. De böcker som ingår i Blickpunktsserien är läromedel som främst används på yrkesutbildningar. Waltå visar i sitt resultat att 70% av textsidorna i blickpunktsböckerna som används på El-, Bygg och Fordonsprogrammet är skrivna av män (Waltå 2016, 100). Läroböcker som används på Omvårdnads- samt Barn- och fritidsprogrammet innehåller en högre andel sidor som är författade av kvinnliga författare. Det visar sig att 49–55% av de skrivna sidorna är författade av kvinnor (Waltå 2016, 108). Waltå förklarar att denna skillnad kan bero på att de som läser El-, Bygg- och Fordonsprogrammet har främst manliga elever och de som läser Omvårdnads- och Barn och fritidsprogrammen har främst kvinnliga elever. Detta kan sägas ha sin grund i en polariserad syn på litteratur som inte manar till en könsöverskridande läsning där eleverna får ta del av kvinnliga respektive manliga författarskap. I en faktisk undervisningssituation får därför en könsmässigt homogent sammansatt elevgrupp, som läser texter som innehållsmässigt kretsar kring ett för gruppen framtida yrke, svårt att se olikheter. Det kan också bidra till att det blir problematiskt att föra diskussioner utifrån olika perspektiv, vilket rimmar illa med läroplanens demokratiska värdegrund (Waltå 2016, 101–102).
Basböckerna Bra Svenska A och Bra Svenska B, vänder sig till alla yrkesinriktade program. I dessa böcker är det en bakomliggande strävan efter att läsaren ska känna igen sig i läromedlet genom att texterna ofta handlar om ungdomar. Ett mångkulturellt perspektiv berörs i en handfull texter. Människor från andra kulturer än de traditionellt svenska skildras inte utifrån en egen samhällelig eller social kontext. Det bidrar till att mångkulturella perspektiv marginaliseras. I en faktisk undervisningssituation där eleverna enbart utgår från läromedlen begränsas möjligheterna att få ta del av ett annat kulturarv än det traditionellt svenska. I båda basböckerna Bra Svenska A och Bra Svenska B, är 32% av sidorna författade av kvinnor (Waltå 2016, 108).
Waltå kommer även fram till att läromedlen tar upp ett påtagligt samtida, manligt, svenskt och västerländskt texturval. Författare från andra kulturgeografiska områden än de europeiska är mycket begränsat och det innebär att stora delar av världen exkluderas exempelvis Afrika, Asien och Sydamerika. Waltå lyfter även att samtliga läromedel i studien speglar människor som kommer från andra kulturkretsar, etniciteter än de traditionellt svenska. Människor som kommer från andra kulturer benämner Waltå som de Andra och de representeras av hårt arbetande människor som har lyckats och assimilera sig till det svenska samhället (Waltå 2016, 268). Det medför till att eleverna inte får ta del av något som inte redan är känt i deras eget samhälle. I undersökningen kommer Waltå även fram till att läromedlen betonar faktainlärning och redogörelse framför tolkning och analys (Waltå 2016, 275).
4.3 Kvinnor och män i läromedlen
Britt-Marie Berge och Göran Widding har skrivit en underlagsrapport till Skolverket (2006) som heter En granskning av hur kön framställs i ett urval av läroböcker. Berge och Widdings
10 uppdrag gick ut på att granska text och bild i 24 läroböcker som används på högstadiet och gymnasiet i ämnena biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap. De skulle titta närmare på om det förekom diskriminering eller andra former av kränkningar i relation till läroplanens värdegrund. De undersökte könsdiskurser och hur de framställs utifrån kategorierna ”kvinnor” och ”män” och ”transpersoner”. De tittade utifrån dessa kategorier efter hur läromedlet förmedlade lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Utifrån kategorierna undersökte Berge och Widding även: etnisk tillhörighet, funktionshinder, religion och sexuell läggning. Berge och Widding använder sig av en statlig jämställdhetsdiskurs som avgränsar undersökningen. Jämställdhetsdiskursen utgör även den matris som de använder vid granskningen av förekomsten av diskriminering eller kränkningar men den omfattar dock endast ”kvinnor” och ”män”. ”Transpersoner” hamnade i en klass för sig.
I resultatdelen lyfter Berge och Widding kritik mot läroböckerna på tre punkter. Den första är att transpersoner osynliggörs i tjugoen av de tjugofyra läroböckerna. Den andra punkten som de riktar kritik mot är att män blir överrepresenterade och läroböckerna genomsyras av en manlig norm. Den tredje punkten som Berge och Widding väljer att lyfta är att det endast är i vissa avsnitt som det förekommer könsmedveten text. De finner däremot läroböcker som ger förutsättningar för att undervisningen ska kunna innehålla kritiska reflektioner med avseende på kön och jämställdhet (Berge & Widding 2006, ej paginerad text).
Berge och Widdings undersökning berör inte något läromedel i svenska men trots det är den relevant för min undersökning. Eftersom Berge och Widding också undersöker hur kvinnor och män framställs och vilka av de två biologiska kön som får mest utrymme i läromedlen.
4.4 En granskning om hur funktionshindrade framställs i läroböcker
Catarina Nyberg och Anders Gustavsson fick i uppdrag av Skolverket år 2006 att de skulle genomföra en granskning av läromedel. De undersökte om och hur funktionshindrade framställs i text och bild i läromedel som används i ämnena biologi, historia, religionskunskap och samhällsvetenskap. De granskade totalt tjugofyra läromedel med utgångspunkten, vad som skrivs om funktionshinder. Nyberg och Gustavsson kommer fram till att så gott som alla de granskade läromedlen ”presenterar bilder av en tänkt normalt fungerande människa och en tänkt normal samhällsmedborgare”. Nyberg och Gustavsson tar upp att författarna av de olika läromedlen exkluderar kategorin ”personer med funktionshinder”. Personer med funktionshinder syns inte i läromedlen och därför utesluts de från textens tänkta ”vi” (Nyberg
& Gustavsson 2006, 4). Nyberg och Gustavsson förklarar att ett slags synliggörande av funktionshindrade sker när det inte nämns i ett sammanhang, där de förväntade sig att det skulle nämnas. I den övervägande delen av texterna är funktionshinder frånvarande och därmed blir det helt utraderat och osynliggjort (Nyberg & Gustavsson 2006, 37). När författare till läromedel inte lyfter in de som lever med funktionshinder blir dessa individer osynliga för läsaren (Nyberg & Gustavsson 2006, 37).
11 5. Teori – Intersektionalitet
Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar utgår den här undersökningen från den intersektionella teorin som växte fram i USA på 1970-talet. Intersektionalitetsbegreppet kom till av Kimberlé Crenshaw som var medlem i en feministisk grupp som kallades Black Feminism. Black Feminism bestod av enbart svarta kvinnor som upplevde ett förtryck i samhället på grund av sin hudfärg och sitt kön. Gruppen lyfte frågan om att färgade kvinnor är utsatta i dubbel bemärkelse, både som kvinnor och som färgade. De blir diskriminerade både ur ett köns- och ett rasbaserat förtryck. För att förstå deras dubbla förtryck behövdes det ett angreppssätt där båda dimensionerna inkluderas i en skärningspunkt och då skapades den intersektionella teorin. Grönvik och Söder (2008) förklarar att skärningspunkten är den punkt där olika dimensioner eller kategoritillhörigheter möts och intersektionalitet skapas (Grönvik
& Söder 2008, 11–12). Däremot finns det andra forskare exempelvis Krekula och Meekosha som förklarar att intersektionalitet eller skärningspunkten är mellan människors tillhörighet och olika kategorier (Grönvik & Söder 2008, 13). Forskare kan med hjälp av intersektionalitets teorin undersöka maktordningar utifrån vilka som får synas i samhället eller vilka individer som blir förtryckta i samhället. Det går vidare att undersöka hur intersektion påverkar människors identitet och hur individer hanterar sin syn på sig själva. Grönvik och Söder tar upp att vi människor tillhör olika kategorier i form av kön, klasstillhörighet etcetera som får betydelse i formandet av en individs självbild.
I postmodern anda har forskare kommit att ifrågasätta den kategoriindelning som innebär att man klumpar ihop människor med en uppsättning olika egenskaper i en kategori. Det medför till att vi blir tvingade in i en kategori och en struktur som egentligen inte finns, utan det är i själva verket något som är socialt konstruerat (Grönvik & Söder 2008, 13). En fördel med begreppet intersektionalitet är att det kan bidra med ett alternativt förhållningssätt till förståelsen av maktordningar som är baserade på kön och funktionshinder. Grönvik och Söder förklarar vidare att skärningspunkten eller intersektionen kan byggas ut på olika sätt exempelvis på följande sätt: ”Förtryck kan ses som dubbelt (kvinna och funktionshindrad), tredubbelt (kvinna, funktionshindrad, invandrare) etc.” (Grönvik & Söder 2008, 30).
Nina Lykke (2009) förklarar att feminister har ifrågasatt frågor rörande jämställdhet, kön, etnicitet och sexualitet. Därför kan ”intersektionalitetstänkandet” förknippas med den intersektionella teorin (Lykke 2009, 106). Reyes och Mulinari (2005) skriver att intersektionalitet är förknippad med makt och ojämlikhet till individens möjligheter att få synas inom ramen för samhällets strukturer och rådande ideologier (Reyes & Mulinari 2005, 16). På Stockholm universitets hemsida förklaras det att den Intersektionella teorin är användbar när någon vill uppmärksamma hur överordning och underordning skapas och upprätthålls i samspel mellan etnicitet, funktionshinder, klass, kön, religion och sexualitet (Su 2017). Reyes och Mulinari (2005) menar att intersektionalitets teorin öppnar upp för att se på verkligheten med nya ögon och den kan få oss att ifrågasätta för given tagen kunskap om den sociala ordning som vi lever i (Reyes & Mulinari 2005, 23).
I den här undersökningen används den intersektionella teorin för att se hur olika maktordningar i form av etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning syns i de utvalda läromedlen. Med
12 hjälp av kategorisering går det kanske att se om det sker dubbelt- eller trippeldiskriminering av individer.
6. Metod
I det här kapitlet förklaras metoden diskursanalys och hur den används i denna studie.
Läromedlen som analyseras presenteras i avsnittet 6.2 Material. I avsnittet 6.3 Urval beskrivs avgränsningarna som har tagits i beaktande till undersökningen och dess material. Vidare kommer avsnittet 6.4 Metodkritik där det framgår kritik som kan riktas mot metoden Diskursanalys. Avslutningsvis kommer avsnittet 6.5 Forskningsetiska principer där det står om principer som forskare ska ta hänsyn till när de bedriver humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning. Det står även om vetenskapsrådets forskningskrav som bland annat innebär att det är oetiskt att avstå från att bedriva forskning som kan förbättra människors livsvillkor och höja människors medvetenhet. Undersökningen utgår från metoden diskursanalys som används vid analyserandet av bilder och text (Bryman 2011, 474). Diskursanalys används både inom samhällsvetenskap och humaniora och innefattar studier av meningsskapande kring frågor om samhällsfenomen. Det överordnade syftet med diskursanalys är att studera frågor som är förbundna med makt, till exempel hur människor kategoriseras och framställs språkligt. När diskursanalys används för studier av texter är det den innehållsliga aspekten som står i fokus (Bergström & Boréus 2018, 25–26).
6.1 Diskursanalys
Ordet diskurs kan ha olika förklaringar beroende på vem som ska förklara begreppet. Bergström och Boréus (2018) förklarar att enligt den snäva definitionen av begreppet skulle universitetsundervisningens diskurs kunna omfatta hur föreläsare talar. Då går det att ställa frågor om vad föreläsaren tar upp respektive vad den inte tar upp. Med diskursanalysen går det även att titta på vad materialet och bilderna som används i undervisningen innehåller. Det går även att undersöka hur materialet är sammansatt (Bergström & Boréus 2018, 23–24). Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips skriver att diskursbegreppet används vid undersökningar om text, tal och semiotik (Jørgensen & Phillips 2000, 25). Begreppet diskurs kommer i denna uppsats innebära de språkliga handlingarna i form av text och bild. I analysen ska forskaren se vad, hur och vilka som får synas och inte synas i läromedlen. Utifrån text och bilder kommer forskaren i analysen undersöka hur strukturer utifrån orden, etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning visar sig i läromedlen. Inom diskursanalysen är det vanligt förekommande att forskaren studerar maktrelationen mellan texten och de sociala strukturer som finns i samhället. Diskursanalys inbegriper således en undersökning om varför vissa meningar eller människor blir priviligierade eller tas för givna medan andra marginaliseras (Bryman 2011, 484–485).
Peter Svensson förklarar (2019) att diskursanalys är en metod för att empiriskt undersöka konstruktionen av kunskap och kulturella föreställningar, identiteter, sociala relationer och maktasymmetrier (Svensson 2019, baksidestext). Metoden diskursanalys kan bidra till att förstå och studera språkanvändning och dess effekter på samhälle, människor och deras relationer.
Diskursanalysen som metod är lämplig när en diskursanalytiker vill skapa förståelse för exempelvis språkbruket på samhällsnivå i ett försök att förstå vår samtid och tidsanda. Metoden
13 kan vara ett sätt att nå kunskap om hur samhället konstrueras av människor i deras vardagliga sociala interaktioner. Diskursanalysen är även lämplig vid en analys om vad det är som begränsar oss människor och hur samhället kategoriserar in oss. Med hjälp av diskursanalysen som metod kan vi upptäcka hur vi formas av våra föräldrar, skolan och kulturen där det talade- och skrivna språket är en central del. Språket möjliggör kommunikation människor emellan men det kan även begränsa vår föreställningsvärld och självbild (Svensson 2019, 16–17).
En bra diskursanalys kännetecknas av kreativt tolkningsarbete som följer systematisk och disciplinerad arbetsgång (Svenson 2019, 24). Med diskursanalys kan vi problematisera påståenden som ”Det är bara så det är” och ”Det är så många människor fungerar” likväl som att ”Vad är det som skiljer män från kvinnor” kanske kan den sistnämnda frågan ersättas med
”Hur skapas hierarkiska skillnader mellan kvinnor och män?”. Med dessa iakttagelser kan vi se att samhället utvecklas och förändras (Svensson 2019, 25).
Vid användningen av diskursanalys som metod börjar forskaren med att plocka isär studieobjektet för att sedan sätta ihop det på ett nyskapande sätt. Genom att systematiskt plocka isär läromedlen ska det gå att undersöka materialet ur olika vinklar och aspekter så de kan komma fram i resultatet. Efter att forskaren har tittat på materialet flera gånger kan nya saker dyka upp som den inte tänkte på vid en första läsning. Forskaren måste vara kreativ vid läsningen för att få fram intressanta observationer och tolkningar. För att begränsa tolkningsutrymmet behövs systematik. Det är även bra att sätta upp en tid att förhålla sig till för att kunna avgränsa sig och ta beslut när tankarna har svävat iväg i olika riktningar. Enligt Svensson (2019) är det inte önskvärt att formulera en bestämd analysmetod som lämpar sig för alla möjliga projekt och material. En risk med det är att det blir för principiellt och generellt, vilket inte lämpar sig vid tolkning av texter utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. En generell modell inom diskursanalytiskt perspektiv berövar forskarens möjlighet till att själv utveckla sitt eget arbetssätt. Vid en analys av kvalitativt material i form av texter och bilder ska forskaren få använda sin kreativitet. Det är utifrån syftet och frågeställningarna som undersökningen grundar sig och ska ligga till grund vid analysen av materialet (Svensson 2019, 128–129). Svensson ger tips på fem punkter som forskaren kan utgå från vid sin analys och dessa är:
1. Bekanta sig med det empiriska materialet.
2. Organisera det empiriska materialet.
3. Närläsning.
4. Tematisering.
5. Kontextualisering.
Forskaren kan hoppa mellan dessa fem steg och de kan överlappa varandra eftersom tankeprocesser inte ska låta sig styras av arbetsmodeller (Svensson 2019, 132). Forskaren är det huvudsakliga analysinstrumentet och är i de flesta fall bara marginellt medveten om de förutsättningar som styr tolkningen av data (Svensson 2019, 134).
14 Forskaren kan utifrån de fem punkterna inleda med att bekanta sig med det empiriska materialet och det kan ske genom att forskaren skumläser materialet för att bekanta sig med det (Svensson 2019, 133). Vidare behöver forskaren organisera det empiriska materialet och detta sker för att frambringa ett meningsskapande och struktur av materialet. Materialet organiseras och tolkas på olika sätt beroende på forskningsfrågor, teoretiska referensramar och forskarens analytiska blick. Syftet med organiseringen är att bringa ordning i materialet för att få en överblick över texterna innan närläsningen tar vid (Svensson 2019, 134). Vid närläsning kan forskaren ställa sig frågan ”Vad sker här?” till innehållet i materialet. Frågan gör det möjligt för forskaren att tolka innehållet och inte enbart beskriva det (Svensson 2019, 139). Med närläsning går det att komma närmare materialets innehåll och på så vis kan små detaljer uppfattas (Svensson 2019, 140). Tematisering innebär att skapa teman som sammanfattar det som har upptäckts i materialet. Det är viktigt att betona att tematisering, analys, närläsning och organisering är en aktivitet. Temana finns alltså inte ”inneboende” i det material som analyseras utan de skapas av forskaren. Tematiseringen är beroende av de forskningsfrågor som vill besvaras i undersökningen. Enkelt uttryck handlar tematisering om att kategorisera och etikettera sina fynd, de fynd som framkommit vid närläsningen. När forskaren kategoriserar resultatet av sin närläsning består uppgiften i att sortera närläsningarna utifrån både likheter och skillnader. En kategori består av empiriska fynd som i något avseende, och mot bakgrund av de formulerade forskningsfrågorna liknar varandra. En kategori är dock inte ett tema förrän forskaren har satt sin ”etikett” på kategorin. En etikett är helt enkelt ett annat namn för kategori (Svensson 2019, 142). ”Etiketterna” kan få sina namn efter det som framgår som huvudpoängen i varje kategori (Svensson 2019, 145). Den sista punkten som forskaren bör ha i åtanke vid en analys är kontextualisering som innebär att det empiriska materialet sätts in i sin kontext. Exempelvis i den här undersökningen som utgår från två läromedel i kursen Svenska 1 sätts kontexten in i skolmiljön (Svensson 2019, 146). Kontextualisering kan hjälpa oss att förstå hur text och bild i läromedlen bidra till diskrimineringar av elever.
6.1.1 Analysstruktur
Jag inledde med att skumläsa läromedlen för att därefter läsa mer koncentrerat. Fokus riktades mot det som berörde undersökningens syfte och frågeställningar. Med hjälp av post-it-lappar färgkodades materialet efter temana: Etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning.
Exempelvis på sidor där det enbart var män som presenterades i text eller bild fick en post-it- lapp med färgen grön. På det här sättet skapades det en typ av kategorisering som var relevant för att bringa fram en struktur och organisering av materialet. För att resultatdelen inte skulle bli för omfattande och med tanke på tidsaspekten har inte samtliga meningar, citat eller bilder plockats ut och analyserats. Exempelvis valde jag att enbart fokusera på bilderna som innehåller fotografier från verkliga miljöer och människor. Illustrationer som är tecknade valde jag att bortse från och därför färgkodades inte de sidorna.
Eftersom tankeprocessen inte ska styras av en fast arbetsmodell valde jag att hoppa mellan Svenssons fem punkter (Svensson 2019, 132). Vid närläsningen ställde jag frågan ”Vad sker här?” till innehållet i läromedlen (Svensson 2019, 139).
15 6.2 Material som har undersökts
Kontext Svenska 1 för fordons- och transportprogrammet gavs ut år 2012 och är författad av Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin. Läromedlet används idag på Fordons- och transportprogrammet och det är en kombinerad text- och övningsbok för svenska 1. Texterna och övningarna innehåller nyttiga kunskaper som förbereder eleven i att kunna använda språket vid olika situationer. För att underlätta för elever som har lässvårigheter ingår en webbdel där hela boken är inläst (Hedecrona & Smed-Gerdin 2012, baksidestext).
Svenska impulser 1 är ett läromedel som har givits ut i två upplagor. I den här undersökningen används den andra upplagan som gavs ut år 2017 och är författad av Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson. Anledningen till att jag har valt upplaga två är för att det är den som används ute på de kommunala skolorna i Gävle. Boken tar upp muntlig framställning och skriftlig framställning, källkritik, litteratur och språklig variation. Eleven får lära sig om hur den blir en säkrare och tryggare talare, hur den utvecklar sitt skrivande för att kunna anpassa det efter olika sammanhang. Eleven får även lära sig om hur den blir en mer aktiv och kritisk läsare av såväl skönlitteratur som sakprosatexter. De flesta av kapitlen avslutas med en större slutuppgift där eleven har möjlighet till att visa vad den har lärt sig (Markstedt & Eriksson 2017, 3).
6.3 Urval
Denna studie inleddes med att forskaren kontaktade kommunala skolor i Gävle för att få ta del av läromedel som används ute på skolorna idag. För att denna undersökning ska bli genomförbar inom examensarbetets tidsram har forskaren valt att avgränsa sig till att använda två analoga läromedel som används i kursen Svenska 1 på gymnasiet. Det ena läromedlet som analyseras heter Kontext Svenska 1 för fordons- och transportprogrammet från år 2012 och används på yrkesprogrammet för Fordons- och transportprogrammet. Det andra läromedlet som analyseras är Svenska impulser 1 från år 2017 och används på studieförberedande program.
Även om läromedlen skiljer sig åt med fem år används de i undervisningen ute på skolorna idag. Ett kriterium vid inhämtningen av läromedlen var att de skulle följa den senaste läroplanen Gy 2011. Den här litteraturanalysen avgränsas till att undersöka vilka individer som blir inkluderade respektive exkluderade i läromedlen utifrån etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning. Studien undersöker också hur individer framställs i läromedlen i relation till värdegrundens avsnitt om Förståelse och medmänsklighet där det står följande:
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser (Gy 2011).
Utifrån blockcitatet ska jag se, om och hur texter och bilder i läromedel för Svenska 1 väljer att lyfta fram och förmedla bilden av individer. I klassrumsmiljön tillbringar människor många år och läromedel är något som varje elev kommer i kontakt med. Skolan är till för alla människor
16 och därför är det intressant att undersöka hur individer framställs i läromedel som används i kursen Svenska 1 ute på gymnasieskolorna idag.
6.4. Metodkritik
Svensson skriver (2019) att forskaren är det huvudsakliga analysinstrumentet vid användningen av diskursanalys som metod. Det innebär att det är utifrån forskarens egna tolkningar som frambringar data och dess empiri (Svensson 2019, 134). Diskursanalys kan därför anses som godtycklig eftersom resultatet kan skilja sig åt beroende på vem som analyserar materialet.
Eftersom forskare kan tycka och tänka olika vid en tolkning finns det inte något givet rätt eller fel i analysen.
Svensson skriver vidare att det inte är önskvärt att formulera en bestämd analysmetod som alla forskare ska utgå från när de ska använda sig av diskursanalys. Om det fanns en bestämd arbetsmodell att följa försvinner forskarens möjligheter till att utveckla sitt eget arbetssätt (Svensson 2019, 128–129). Forskaren ska kunna vara kreativ men det medför till att den som läser ett arbete aldrig kan ta för givet vilket arbetssätt forskaren har utgått från. Det finns inget som säger att forskarens metod eller arbetssätt är fel, men det kanske finns en bättre arbetsmetod för att få fram ett tydligare resultat.
6.5 Forskningsetiska principer
Det finns fyra forskningsetiska principer som forskaren ska ta hänsyn till när den bedriver humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa fyra principer tar upp olika förhållningssätt eller vägvisningar som forskaren ska förhålla sig till när den genomför exempelvis enkätundersökningar, intervjuer eller observationer med deltagare.
Informationskravet går ut på att forskaren ska informera de som berörs av forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskravet innebär att informanten har rätten till att själv bestämma om den vill delta i undersökningen samt avbryta en intervju. Konfidentialitetskravet innebär att informantens personuppgifter ska skyddas så obehöriga inte kan ta del av det. Nyttjandekravet avser att det insamlade materialet om enskilda personer endast får användas för forskningsändamål och därmed inte utlånas för kommersiellt bruk. För att svara på denna studies syfte och frågeställningar analyseras läromedel och det sker inga intervjuer med några individer. Därför är inte ovanstående forskningsetiska principer aktuella för denna typ av undersökning. Däremot tar vetenskapsrådet upp forskningskravet som kan appliceras på denna studie. Forskningskravet innebär att tillgängliga kunskaper utvecklas och är nödvändig för individers- och samhällets utveckling. Det ska finnas en nytta med att forskningen bedrivs och det är oetiskt att avstå från att bedriva forskning kring faktorer som kan komma att förbättra människors livsvillkor, hälsa, höja människors medvetenhet och undanröja fördomar (Vetenskapsrådet 2002, 5–14).
17 7. Resultat
I följande kapitel redovisas resultatet som har framkommit vid analyserandet av två läromedel som används i Svenska 1 på gymnasiet. Metoden som har används för att få fram ett resultat är diskursanalys i kombination av färgkodning. Huvudrubrikerna som används i denna resultatdel utgår från tre teman etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning. Dessa tre teman har skapats av mig och har sin utgångspunkt från undersökningens syfte och frågeställningar (Svensson 2019, 142). En del av syftet för undersökningen har varit att bidra med kunskap om svenskämnesdidaktiska innebörd i form av vad och hur läromedel synliggör eller marginaliserar individer. Lärare och blivande lärare som läser denna undersökning kan få idéer om hur de kan diskutera sina läromedel med sina elever och bidra till ett levande klassrum i form av diskussioner. Frågeställningarna som ligger till grund för att kunna besvara undersökningens syfte är följande:
• Vad visar text och bild i läromedlen kopplat till etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning?
• Hur skiljer sig innehållet i läromedlen utifrån värdegrunden?
• Vilka individer blir inkluderade respektive exkluderade i läromedlen?
Med tanke på att läromedlen har kopieringsförbud har ingen av de analyserande bilderna bifogats. Istället förklaras det som är relevant på bilden med hjälp av text och läsaren får skapa sig en egen bild i huvudet. I analysdelen kommer det som framgår i följande resultatdel att kopplas samman med delar ur värdegrunden i Gy 2011. Teorin Intersektionalitet används i analysen för att få fram vilka individer som inkluderas respektive exkluderas eller marginaliseras. Det som redovisas här nedanför kommer att analyseras i efterföljande avsnitt.
Forskaren inleder med att redovisa empiri från läromedlet Kontext Svenska 1 för fordons- och transportprogrammet och i nästa del framkommer resultatet från Svenska impulser 1.
7.1 Kontext Svenska 1 för fordons- och transportprogrammet
7.1.1 Etnisk tillhörighet – mörkhyade-ljushyade
Inom begreppet etnisk tillhörighet kommer jag att analysera om det är mörkhyade eller ljushyade individer som får synas eller blir marginaliserade i läromedlen. För att avgränsa undersökningen har jag valt att titta på vilka som får synas i skolmiljön. Efter att ha läst läromedlet konstaterades det att ingen av bilderna är tagna i skolmiljön. Däremot hittade jag tre bilder med individer på som använder sig av verktyg i form av datorer och litteratur som skulle kunna användas i svenskundervisningen. På sida 24 är det två ljushyade tjejer som sitter utomhus med en varsin dator framför sig och de har ett mindre barn emellan sig. Under bilden är det sammanlagt elva frågor som eleverna ska reflektera kring. Bilden fyller ingen funktion kopplad till texten. På sida 195 är det en bild som visar en ljushyad ung tjej som sitter med en dator i knät. Den här bilden har däremot en koppling till texten som är på samma sida. Texten handlar om att människor kommunicerar med varandra via datorn. På sida 225 sitter män och kvinnor på en buss och på bilden visas två ljushyade män som läser ur en varsin bok och det är
18 en ljushyad kvinna som har sin dator uppfälld och tittar på datorskärmen. Texten och bilden passar ihop. I texten står det beskrivet om att Googlebussen är till för de som pendlar till och från företaget Google.
Läromedlet Kontext Svenska 1 för fordons- och transportprogrammet innehåller över trettio bilder som är tagna i verkliga miljöer. Endast fem bilder innehåller individer som är mörkhyade.
Två av bilderna är på sida 71 och 78 i Film och litteratur-kapitlet. Den ena bilden som är på sida 71 är på två indiska kvinnor som ler mot kameran. Bilden på sida 78 är en bild på en asiatisk muskulös kille. På sida 99 är det en asiatisk kvinna som bär en kostym och hon har glasögon på sig och pratar i mobiltelefonen. På sida 102 är det en mörkhyad kille och en mörkhyad tjej som står och tittar under motorhuven på en bil. Killen står och pekar på något i motorrummet och tjejen tittar på. På sida 148 är det en asiatisk kille som står och arbetar med en bil. I bildtexten till dessa fem bilder framgår det i fyra fall en förklaring om vilket land individen kommer ifrån. Exempelvis i bildtexten på sida 78 står följande bildtext: ”Bruce Lee föddes i San Francisco under den kinesiska operans turné i USA”. Ett annat exempel är bildtexten på sida 147 där det står ”Efter 14 år på Porsche Design Studio i Tyskland flyttade Chris Pongpitaya hem till Bangkok”.
Det finns totalt tjugoåtta bilder där ljushyade individer är med på bilderna. I tillhörande bildtext framgår det varifrån individerna kommer i nio av bildtexterna. Exempelvis på sida 47 är det en bild på en ljushyad man som har mössa och solglasögon på sig och i den tillhörande bildtext på sida 43 står det att personen är från Laxå som ligger i Sverige. På sida 230 är det en bild på en ljushyad tjej som står vid sin bil. I tillhörande bildtext står det på sida 229 att hon heter Izabella och kommer från Fritsla som ligger i Sverige.
Det finns även bilder på ljushyade individer där det inte framgår vilken nationalitet de har.
Exempelvis är Åsne Seierstad med på en bild på sida 176 men i tillhörande bildtext framgår det inte vilken nationalitet hon har. Utifrån för- och efternamn går det att anta Norge.
Kapitel 8 i läromedlet heter Relationer – språk och litteratur och här tar författarna bland annat upp rinkebysvenska och förklarar att det används av främst ungdomar och är ett språkbruk som har både en multikulturell och flerspråkig bakgrund. Även om någon pratar rinkebysvenska innebär det inte att individen inte kan svenska utan den kan växla till ”vanlig” svenska när den vill (s. 189). I samma kapitel på sida 197 tar författarna upp skönlitterära genrer. På samma sida är det en bild på två böcker som är skrivna av två ljushyade kvinnor, Åsa Larsson och Stephenie Meyer. Ovanför dessa två bilder (s. 197) står det ”under senare år har många svenska författare etablerat sig även i utlandet genom att skriva deckare. Några välkända exempel på författare är Henning Mankell, Johan Theorin, Åsa Larsson, Mari Jungstedt, Stieg Larsson och Karin Alvtegen”.
7.1.2 Kön kvinnor-män
Eftersom läromedlet riktar sig till elever som studerar det yrkesförberedande fordon- och transportprogrammet på gymnasiet tittade jag närmare på kapitel 5 som heter På jobbet –
19 beskriva och instruera. I det här kapitlet står det om olika saker som ungdomarna ska tänka på i sin blivande yrkesroll. På bilderna i kapitlet är det enbart ljushyade män som syns. På sida 115 är det en kille som är bilmekaniker och han står och mekar med sin bil. Texten som är bredvid bilden handlar om vad som är viktigt att tänka på när man ska arbeta som bilmekaniker. Eleven får träna på att motivera vilka kunskaper som den anser är viktigast att kunna som bilmekaniker och för sitt kommande yrke. På sida 125 är det en bild på karaktärerna Roy och Roger från tv- serien Macken. Bredvid bilden är det en låttext från vinjetten till tv-serien Macken. Eleverna ska sedan söka efter ord i texten och reflektera över textens innehåll. På sida 130 är det en ljushyad pojke som sitter på huk och använder en handsåg för att såga i en pinne. Bildtexten går ut på att eleven ska reflektera över varför texten inte är en beskrivning och hur texten skulle varit formulerad för att vara en beskrivning. I kapitlet finns det texter med tillhörande textfrågor och i dessa texter är det en på sida 114 som har rubriken ”Richard är Sveriges bästa bilmekaniker”. Texten handlar om Richard Henrysson och hur hans intresse för bilar kom till.
I texten står det även att Richard är ett bilproffs och han var den bästa av 2200 avgångselever i fordonsklassen när de genomförde fordonsprogrammets nationella prov. En annan text i kapitel 5 på sida 118 har rubriken ”Ur Det dina ögon ser”. Texten handlar om Tess som går på fordonsprogrammet och hon har ett stort intresse för grävmaskiner och lastbilar. Texten handlar också om att hon lyckas backa mellan konor med en lastbil som har ett släp. Tess lärare Kenta berömmer henne och säger ”Snyggt jobbat, Tess! Du är fan ta mej bättre än grabbarna på att backa med släp”. Klassen som Tess går i består främst av killar men det finns en tjej till i klassen som heter Molly. ”Det är kul att inte bara gå med killar” (s. 121).
Kapitel 8 Relationer – språk och litteratur är det kapitel som är mest jämställt i jämförelse med de andra kapitlen i läromedlet. I kapitlet är det totalt tre bilder med ljushyade individer på. En bild på sida 192 är på en ljushyad karl som ser ut att skrika och har händerna i luften. På sida 195 är det en ljushyad tjej som sitter ner med en bärbardator i knät. På sida 208 är det en svartvit bild på en man och en kvinna ur filmen Fanny och Alexander där mannen står och håller i en kvinna.
I lyrikavsnittet i kapitel 8 är det fyra dikter på sida 202 som är skrivna av två kvinnliga och två manliga poeter. Poeterna är Arthur Lundkvist, Eva B Magnusson, Göran Palm och Karin Boye.
Det finns trettiosju bilder i läromedlet där det är människor med på bild. Av dessa är endast män representerade på sjutton bilder. Endast kvinnor syns på åtta bilder. Resterande tolv bilder består av både män och kvinnor tillsammans på bilderna.
7.1.3 Funktionsnedsättning
Ordet funktionsnedsättning finns inte med någonstans i läromedlet och det var även svårt att finna någon individ med någon funktionsnedsättning på bilderna. För att hitta någon form av funktionsnedsättning är det på tre bilder i läromedlet individer som använder ”vanliga”
glasögon. Med ”vanliga” glasögon menas i denna undersökning glasögon som är anpassade till personer med synfel. Alltså berörs inte undersökningen av bilder där det förekommer personer som bär solglasögon.
20 På sida 89 är det en bild på karaktären Stig-Helmer. Bildtexten som hör till beskriver karaktären Stig-Helmer som en antihjälte. En antihjälte kan beskrivas som en person som är omtyckt trots sina svagheter och brister. På sida 99 är det en asiatisk kvinna som bär glasögon och det står stort med vita siffror 72%. Texten som hör ihop med bilden handlar om jämställdhet i Japan.
Anledning till att det står 72% på bilden är för att i bildtexten står det att 72% av de deltidsarbetande i Japan är kvinnor. På sidan 125 har karaktären Roger från tv-serien Macken glasögon på sig.
7.2 Svenska impulser 1
Här nedanför presenteras resultatet utifrån läromedlet Svenska impulser 1. Arbetssättet gick till på samma sätt som när jag arbetade med läromedlet här ovanför. Med hjälp av post-it-lappar blev det en struktur i sökandet i text och bild efter etnisk tillhörighet, kön och funktionsnedsättning. Exempelvis sattes gula post-it-lappar fast på sidor där elever sitter i ett klassrum eller arbetar med olika verktyg såsom böcker, dator eller använder en penna.
7.2.1 Etnisk tillhörighet – mörkhyade-ljushyade
Eftersom läromedel används i skolmiljön inleder jag med att undersöka vilka individer som får synas på bilder som är fotograferade i skolmiljön. Totalt fanns det tjugotre bilder där elever sitter i klassrum, bibliotek eller ligger och läser eller sitter utomhus och använder sig av dator eller papper och penna. Av dessa tjugotre bilder är det mörkhyade individer på fem av bilderna och resterande arton bilder är det ljushyade individer på. Det framgår inte i någon av bildtexterna varifrån någon individ kommer, alltså vilken nationalitet de tillhör. Av de fem bilderna på mörkhyade individer är det en kille på sida 116 som sitter och skriver bredvid en ljushyad tjej. På de övriga fyra bilderna sitter de mörkhyade individerna själva. Exempelvis på sida 22 är det en mörkhyad tjej som har en hijab på sig och hon sitter själv vid ett skrivbord med en dator framför sig. På sida 25 är det en mörkhyad kille som sitter ensam och skriver och i bakgrunden syns två ljushyade individer som sitter bredvid varandra och en tredje ljushyad individ ser ut att prata med dem två. Ljushyade individer sitter ensamma på åtta bilder.
Exempelvis på sida 147 är det en ljushyad tjej som sitter och läser för sig själv i ett bibliotek.
På sida 151 sitter en ljushyad kille ensam och läser i en tidning.
7.2.2 Kön kvinnor-män
Det förekommer bilder i det här läromedlet som är svåra att definiera exempelvis kan det vara endast en individs hand som visas. Utifrån en sådan detalj kan jag inte avgöra vilket kön det är på bilden och därför är inte dessa bilder medräknade i resultatet under detta tema. Jag har inte heller räknat med en bild som är på en bebis och inte heller en bild som är på ett yngre barn, eftersom det var svårt att bedöma vilket kön de tillhör.
