5.5.1 ICA
Från och med att ICA börjar rapportera i enlighet med GRI år 2007 går det att se ett stort utvecklingssteg från tidigare år. Informationen var bristfällig och inte samlad år 2006, men efter att de började rapportera i enlighet med GRI blev informationen mer strukturerad. Presentationen av GRI G4 24-27 har haft olika utseenden där ICA till en
början rapporterar information i löpande text för att sedan gå över till presentation i matris där informationen blev mer tydlig och samlad. Senare återgår ICA till att
rapportera i löpande text, men på ett annorlunda sätt än tidigare där informationen nu är mer strukturerad. Intressentgrupper har både tillkommit och avlägsnats i rapporterna över åren, men huvudintressenterna har bestått. De återkommande intressenterna har presenterats som leverantörer, kunder, medlemmar, ägare, myndigheter, medarbetare och intresseorganisationer. Vid rapportering av identifiering och urval av intressenter har ICA främst rapporterat urval av leverantörer och de krav som legat till grund för detta. ICA rapporterar från 2006, tillvägagångssätten för förd dialog samt centrala frågor och hur de hanterar dessa. Det sker en utveckling under tidens gång av
rapporteringen där fler forum, centrala frågor samt hur de hanteras presenteras där de även konkretiseras för varje intressentgrupp från 2007 och framåt.
ICA rapporterar om anklagelser de fått från intressenter och hur de agerat för att vidta åtgärder mot anklagelserna. I rapporteringen lägger ICA stor vikt på att visa olika utmärkelser de fått under åren. Utöver den lista med intressenter som presenteras i enlighet med GRI G4-24 förekommer det kontinuerligt att ICA presenterar fler intressenter som de bland annat samarbetar med. Organisationerna är sådana som har fokus på socialt ansvar, miljö, hälsa och matkvalitet.
5.5.2 Coop
Coop börjar rapportera i enlighet med GRI år 2009. Före 2009 saknas en tydlighet vid presentationen av intressenterna, men vid implementeringen av GRI går det att se ett utvecklingssteg där informationen är mer tydlig, samlad och strukturerad. Under årens gång har Coop ett fåtal gånger presenterat en enskild hållbarhetsredovisning.
Presentationen av GRI G4 24-27 skiljer sig åt under åren. Till en början presenteras informationen utspritt i löpande text och efter implementering av GRI presenteras intressenterna i löpande text under rubriken intressentdialog samt i en matris. Därefter framställs intressenterna i rubrikform med efterföljande stycke och slutligen återgår Coop att presentera sina intressenter i matrisform. Kunder och medlemmar har varit den intressentgrupp som Coop lyft fram som viktigast under samtliga år. Andra intressenter som löpande återkommit är konsumentföreningar, ägare, medarbetare, leverantörer, myndigheter och intresseorganisa-tioner. Det finns även några intressentgrupper utöver dessa som tillkommit och avlägsnats under årens gång. Coop ställer krav på sina
leverantörer och det är kraven som främst legat till grund vid identifieringen och urvalet av intressenter. År 2007 presenterar Coop att enkätundersökningar är forum för dialog med kunder och medlemmar. Andra tillvägagångssätt för dialog presenteras först under senare år. 2009 är den första rapport där forum för dialog för samtliga intressentgrupper presenteras. År 2009 är även året då centrala frågor samt arbetet med dessa presenteras för samtliga företag.
Kontinuerligt under åren beskriver Coop sig själva som positiva till hållbarhet och belyser sina framsteg i miljöarbetet. Coop rapporterar återkommande några intressenter utöver de som krävs enligt GRI G4-24.
5.5.3 Jämförelse mellan företagen
Vid jämförelse av implementering av GRI:s riktlinjer framgår det tydligt att ICA ligger i linje med GRI:s utveckling medan Coop ligger något efter. ICA utgår från GRI redan 2007 vilket Coop inte gör förrän år 2009. Även i övergången från GRI G3 till G4 syns det tydligt att Coop inte ligger i linje med ICA. ICA implementerar GRI G4 från lanseringen 2013 vilket Coop gör två år senare, 2015. Vid rapportering i enlighet med GRI är informationen som redovisas snarlik mellan de båda företagen, men
presentationen skiljer sig åt från år till år. Båda företagen presenterar information i bland annat löpande text och matrisform, men vid samma år användes inte
nödvändigtvis samma tillvägagångssätt. ICA använder matriser mer i början av tidsspannet medans Coop snarare använder matriser i slutet.
Huvudintressenterna är snarlika hos de båda företagen, vilka är kunder/medlemmar, leverantörer, medarbetare, ägare, myndigheter och intresseorganisationer. Det som skiljer sig är att Coop även har konsumentföreningar som huvudintressent. Vid presentation av intressenter rapporterar ICA många av organisationerna inom intressentgrupperna. Detta skiljer sig från Coop som till stor del endast rapporterar intressentgrupperna och inte några specifika organisationer. Vid rapportering av identifiering och urval av intressenter är det främst kraven som ställs på leverantörerna som framgår i båda företagen. Både ICA och Coop lägger fokus på mänskliga
rättigheter, arbetsförhållanden och hållbarhetsfrågor när det gäller urval av leverantörer. Coop har till skillnad från ICA uppförandekoder som leverantörerna måste följa.
Båda företagen lägger till en början störst fokus på att rapportera forum för dialog och centrala frågor som uppkommit med kunder och leverantörer. Vidare rapporterar båda företagen för alla presenterade intressentgrupper. Det sker en stor utveckling av
rapporterade fora för dialog, centrala frågor samt hur dessa hanterades där dessa nästan fördubblas i mitten av tidsramen, vilket sker i båda företagen. Dock är det, likt tidigare, ICA som utvecklat informationen först och Coops utveckling ligger ett år senare. De forum som presenteras är till stor del lika hos de båda företagen. De centrala frågorna som Coop och ICA presenterar påvisar en större skillnad mellan företagen då dessa skiljer sig en del mellan åren. De centrala frågorna har till viss del följt omvärldens utveckling medan andra har bestått då de är frågor som varit aktuella under en längre tid.
Båda företagen rapporterar hur de tagit sig an anklagelser samt hur de hanterat dessa. Företagen är medvetna om sina brister och utvecklar handlingsplaner för hur de ska ta sig an dessa brister. ICA och Coop framställer sig som positiva och belyser viktiga samarbeten och medlemskap som de ingår i samt utmärkelser de fått. Utöver de intressenter som krävs enligt GRI G4-24 presenterar båda företagen intressenter som verkar inom miljö, socialt ansvar och hälsa. ICA presenterar fler intressenter än Coop genomgående i rapporterna.