Hur rekryteras ungdomar till frisöryrket i Sverige för närvarande?
HV-programmet med inriktning frisör på gymnasieskola som drivs av kommunen.
Fördelar med denna skolform
De gymnasiala utbildningarna ser till att du som elev får med dig den utbildning du be- höver för att klara av arbetet som frisör (David).
Kommunala skolor sköter sina yrkesråd (Adam, Cesar), detta medför i normalfallet att eleven kan komma ut på APU på en frisörsalong (Adam, Cesar), vilket bidrar till att eleven får en inblick i hur frisörarbetet bedrivs (Adam, Cesar), de lär sig arbetets oskrivna lagar (Adam), får jobba upp tempo (Cesar), lär känna personer som jobbar som frisörer och det ger dem ett kontaktnät inom branschen som de i de flesta fall ha nytta av då de skall söka jobb (Cesar).
Nackdelar med denna skolform
Det krävs att eleven har höga betyg med sig från grundskolan (Adam). De höga betygen stänger ute grabbar från utbildningen (Adam).
Elever från gymnasieskolan är inte anställningsbara (Fredrik), om gymnasieutbildning- en skärs ned i enbart frisörtekniktimmar (studiebesöken är då borträknade) så gör gym- nasieeleven i bästa fall 900-1100 timmar totalt i ämnet i skolan, det vanligaste är att de i verkligheten gör färre timmar därför att mycket tid går åt till att plocka fram material samt till att plocka undan sitt material (Fredrik). På gymnasiet har en lärare 16 till 20 elever (Fredrik).
Alla skolor har inte yrkesråd men facket har heller inte alltid representanter nog för att kunna vara representerade på alla skolor (David).
Det händer att elever vill läsa Engelska B och Matte B, de får då ta bort karaktärsämnen och det gillar inte karaktärsämneslärarna (Adam).
Gymnasieeleven måste lämna tillbaka sin kustlitteratur när kursen är slut (Fredrik). Många gymnasieelever inte tar gesällen (Fredrik).
En gymnasieutbildning inte är en färdig yrkesutbildning, det är en yrkesförberedande utbildning (Fredrik). Föräldrar och ungdomar tror att man blir färdig frisör som i det gamla utbildningssystemet (det tvååriga) men det blir man inte (Fredrik). ”yrkesförbe- redande” är en olycklig formulering för elever och föräldrar har svårt att förstå skillna- den (Fredrik).
HV-programmet med inriktning frisör på gymnasieskola som drivs av en friskola.
Fördelar med denna skolform
Gymnasiala utbildningarna ser till att du som elev får med dig den utbildning du behö- ver för att klara av arbetet som frisör (David).
Friskolan jobbar mycket i tema och projekt, de väver in kärnämnena så att de relaterar till arbetslivet, procenträkning blir moms osv. det skapar mening och motivation, sche- mat är lagt så att eleverna får korta men intensiva dagar (Erik).
”elever som inte är intresserade av hantverksteknik väljer en annan ingång” samt ”NV- inriktning”(Erik) Det är inte så vanligt att elever väljer NV-inriktning för de flesta ele- verna fullgör sitt program, men många elever väljer till Matte B och Engelska B (Erik). De skolor som är ensamma i ett större upptagningsområde har lätt för att finna APU- platser för sina elever (Erik). Eleven får då en inblick i hur arbetet bedrivs, de lär sig
Nackdelar med denna skolform
Har mindre ofta yrkesråd detta gör det svårt för skolan att finna APU platser för sina elever (Adam, Cesar). Alla skolor har inte yrkesråd men facket har heller inte alltid re- presentanter nog för att kunna vara representerade på alla skolor.(David)
Eleverna söker själva reda på en APU-plats (Erik).
Har ofta skolförlagd APU, detta gör att eleven inte utsätts för den normala salongens miljö och arbetsvillkor (Cesar). Eleven får då inte med sig något kontaktnät från bran- schen vilket gör att det kan vara svårare att få sitt första jobb (Cesar).
Elever från gymnasieskolan är inte anställningsbara (Fredrik). Om gymnasieutbildning- en skärs ned i enbart frisörtekniktimmar (studiebesöken är då borträknade) så gör gym- nasieeleven i bästa fall 900-1100 timmar totalt i ämnet i skolan, det vanligaste är att de i praktiken gör färre timmar därför att mycket tid går åt till att plocka fram material samt till att plocka undan sitt material (Fredrik). På gymnasiet har en lärare 16 till 20 elever (Fredrik).
Gymnasieeleven måste lämna tillbaka sin kustlitteratur när kursen är slut (Fredrik). Många gymnasieelever inte tar gesällen (Fredrik).
Betalutbildning på en av frisörföretagarna godkänd eftergymnasial frisörskola
Fördelar med denna skolform
Eleven är äldre (Cesar, Fredrik), Tonåringar orkar inte med tempot på en eftergymnasial utbildning (Fredrik).
Eleven är mycket motiverad för att bli frisör (Cesar, Fredrik)
Eleven har blivit testad/intervjuad och anses passande för yrket (Cesar, Fredrik), sko- lorna letar efter ”de rätta frisör eleverna”, dvs. dom som brinner för yrket (Cesar, Fred- rik). Utbildaren letar efter dem som har förmågan att omsätta undervisning som de sett,
till ett praktiskt handlag, elever som inte kan omsätta illustrerade kunskaper till praktiskt kunnande snabbt, tas inte in på utbildningen (Fredrik). Sållar bort dem som har allergier (Cesar).
Eleven gör 900 timmar klippteknik på skolan, när lektionen är slut för dagen (kvällen) skall eleven plocka undan efter sig (Fredrik). Godkända betalfrisörskolor håller sig med utbildade studiehandledare (David, Fredrik). På den godkända betalskolan har två lärare ansvar för 16 elever (Fredrik).
Utbildningstiden räknas in i lärlingstiden som behövs för att få söka till gesällprovet (Cesar, Fredrik). Får efter avslutad utbildning söka sig jobb som andra års trainee (Ce- sar). Skolan följer elev och handledare fram till gesällprovet (Fredrik).
Det finns en efterfrågan på dem inom branschen eftersom de fått en intensivutbildning (Cesar). Jobbar upp en egen kundstock (Cesar). Får vanligen jobb efter att de klarat ge- sällprovet. Anses anställningsbara (Cesar).
Bra utbildning för den som kan betala för sig (Adam). Fungerar även bra för elever med dyslexi (Fredrik).
Nackdelar med denna skolform
Utbildningen är dyr och eleven måste även tjäna ihop till sitt uppehälle under utbild- ningstiden (Adam, Cesar). Utbildningen medger inte CSN-lån (Adam, Cesar).
Betalutbildning som inte är godkänd av frisörföretagarna.
Fördelar med denna skolform
Nackdelar med denna skolform
Utbildningen är dyr och eleven måste även tjäna ihop till sitt uppehälle under utbild- ningstiden (Adam, Cesar).
Utbildningen räknad inte in i utbildningstiden som krävs för att få ansöka om att göra gesällprovet (Cesar).
Skolan utbildar alla som kan betala för sig (Cesar).
Vanligen är det svårt att få tag i en lärlingsplats (Cesar). Risken är stor att eleven känner sig lurad (Cesar). Ickegodkända betalfrisörskolor lurar eleven ”dom blir lurade, dom tror att dom blir någonting som dom inte blir” (David). Medlemmar från frisörföreta- garna inte tar emot en sådan skolas elever när det är dags för trainee anställning (Fred- rik).
Tar inte ansvar för eleven efter det att den lämnat skolan för att jobba som trainee (Fred- rik).
Trainee/lärlingsutbildning på heltid förlagd till en frisersalong
Fördelar med denna skolform
Ses som en mycket bra utbildningsform (Adam). ”Bra för den som är mer praktiskt lagd” (David).
Facket skall skriva under (gå med på) blanketten/ansökan för att utbildnings- anställ- ningsförfarandet skall få komma till stånd (David).
Nackdelar med denna skolform
Platserna är riktigt svåra att få (Cesar, David, Fredrik). Eleven får själv söka upp ägaren till frisersalongen och försöka sälja in sig (Cesar), nästan enbart är en utbildning för den som har en frisör som nära släkting (Fredrik). ”Så vitt jag har förstått… så är det liksom brorsbarnet” (Adam).
Tjänar under det första året som trainee ~4600:-/månaden (Cesar, David, Fredrik). Andra årets trainee tjänar ~7400/månaden, tredje årets trainee tjänar ~11100/månaden + provision (David, Fredrik) Observera att siffrorna är ungefärliga.
Fredrik har räknat på vad det kostar företagaren att ha en trainee och kommit fram till att om handledaren lägger en timma om dagen på sin elev så förlorar företagaren två- hundratusen kronor.
Erik säger att Trainee utbildning har samma problem som gymnasieförlagd lärlingsut- bildning, ”det kan vara en salong som inte haft elev på 25 -30 år och som inte vet vad yrket kräver utbildningsmässigt, det är en sak att lära ut på salong, men i skolan får man ut grunder och alla terminologi”. Erik är skeptisk till att eleven får med sig grunderna i denna utbildningsform.
Det är viktigt att hamna på en bra salong, det finns en risk att salongen är ute efter att tjäna pengar och att man inte får med sig grundkunskaperna (Erik). Fredrik säger att det är viktigt att sådana elever hittar en allroundsalong.
Över lag rekommenderar Fredrik elever att försöka att hitta allround salonger då de skall göra sin Lärlings/trainee tid, gärna med en lite äldre handledare så att de kan få med sig bredden i yrket. Bredden är viktig för att trender kommer igen.
Egenföretagare utan formell utbildning
Fördelar
Billig företagsform kräver ingen utbildning (Adam), bidrar till kvalitets/pris spridningen och ger kunden valfrihet (Adam). ”Men om man inte vill. inte är så noga med sin…. frisyr va …då kan det ju va ganska dumt att betala 350 spänn..”. Som det är idag, är det
Nackdelar
Risk för att skada kunden genom de kemiska behandlingar som ibland utförs på en fri- sersalong (färgning, blekning och permanent) (Cesar).
Det visade sig att det fanns fler utbildningsvägar än dem jag från början visste om
Gymnasial Lärlingsutbildning
Fördelar med denna skolform
Gymnasiets lärlingsprogram kommer att ge bättre förutsättningar för lärlingsskap i fri- sörbranschen, då behöver inte företagaren betala lärlingens lön (Adam). Eleven är ju inskriven på gymnasieskola och får bidrag från CSN (Adam).
Nackdelar med denna skolform
Erik säger att utbildningsmetoden är ”skrämmande, det kan vara en salong som inte haft elev på 25 -30 år och som inte vet vad yrket kräver utbildningsmässigt, det är en sak att lära ut på salong, men i skolan får man ut grunder och alla terminologi”. Erik är skep- tisk till att eleven får med sig grunderna i denna utbildningsform.
Fredrik tror inte på den utbildningsformen ”men den går hem hos frisörer för de tror att de kan tjäna på den” Fredrik har svårt att se att eleven går gratis ”Du måste ju ändå lägga ned tid på dem”.
Validering av utländskutbildning
Fördelar
Bra för den med utländskutbildning eller gesällprov i ett annat land (David).
Nackdelar
Alternativa sätt att rekryterar ungdomar till frisöryrket?
Det verkar finnas flera olika alternativ men de flesta verkar eniga om att någon form av testning eller viktning av betygen nog skulle vara bra för yrket (Adam, Cesar). Kun- skaperna i bild (Cesar, Erik), slöjd (Cesar, Erik), konstnärlighet (Erik), kreativitet (Erik), matte (Cesar), kemi (Cesar), svenska (Cesar), engelska (Cesar) verkar vara de viktigaste. Liksom att elever som vet med sig att de har problem med allergier (Cesar) eller nacke (Cesar) och axlar (Cesar) görs införstådda med att de inte kommer att kunna jobba som frisörer.
Eleven hade kunnat antas utifrån någon form av test eller intervju som hade kunnat plussas på elevens grundskolebetyg (som vid estetprogrammet Adam).
David tyckte att de metoder som finns i dag är bra som de är. Det redan finns flera olika sätt att utbilda sig till frisöryrket, bl.a. kan man validera jämförbara kunskaper om man utbildat sig i ett annat land (David).
David funderade också på vad som kunde vara genomförbart på en skola, han såg det som svårt att göra prov som är praktiska, ”svårt för de är ju bara 15-16 år” han såg det också som svårt att göra antagningsprov.
Det fanns dom som tyckte att utbildningen borde flytta från gymnasiet. Utbildningen borde ligga på ”komvux, de är lite äldre, skulle vara jätte bra!” (Erik). Liksom ”skrota gymnasieutbildningarna”, ” lägg utbildningen på högskolenivå”, ”eleven borde vara minst 19 år då de påbörjar utbildningen, yrket är tufft” (Fredrik).
Samhällseffekter
Eftersom intagningspoängen är höga, är det få killar som klarar av att ta sig in på pro- grammet (Adam).
de tar in, genom betyg, där får man in mängder av teoretiska människor, många av dom tänker ok, jag får med mina kärnämnen och frisörämnet kan ju vara bra att kunna, men jag kommer inte att fortsätta med det”.
Att ungdomar läser vidare blir till problem inom branschen, därför att många människor får med sig grundkunskaper för hur man klipper, färgar och permanentar. Det ligger när till hands att de sedan utför frisörtjänster ”svart” bland sina bekanta (Cesar). Detta är ett antagande, för det har visat sig omöjligt att bevisa (Cesar). Men antagandet har upp- kommit eftersom, gymnasierna färdigutbildar 1300 elever, trainee 100, de godkända privatbetalutbildarna 100 och de icke godkända privatbetalutbildarna tror man utbildar 500 elever per år det ger ~2000 elever/år och branschen har behov av ca. 400-500/år (Cesar, Erik). Branschen ställer sig frågan vart tar de 1500 elever som inte kan få jobb som frisör vägen och vad gör de med sin utbildning (Cesar). Om det kommer in många obehöriga i branschen så leder det till svartjobb (David).
Skolorna har konkurrens om eleverna (Cesar). Gymnasieskolor startar upp frisörutbild- ningar därför att ungdomar gärna söker utbildningen, företagen har inte möjlighet att ta emot eleverna på APU, men skolan som lever på skolpengen startar ändå upp utbild- ningar ”i syfte att få in extra pengar”(Fredrik), ”gymnasieskolan tar inte sitt ansvar” (Fredrik), ”friskolor vill driva upp fler skolor, skolor vill utbilda fler, men tar inte hän- syn till företagen om hur många elever de tar in”(Fredrik). ”om vi inte får ut våra elever så överlever vi ju inte! Men gymnasieskolorna har andra förutsättningar” (Fredrik). Eleven luras av skolornas marknadsföring (Cesar), det är jätte viktigt att eleverna upply- ses om att förutsättningarna i frisörbranschen är tuffa (Cesar), det råder arbetslöshet (Cesar), man skall vara socialt skicklig (Cesar), orka vara trevlig hela dan (Cesar), man skall klara av fysiska påfrestningar och inte bli allergisk (Cesar). Som muntlig källa vid ett annat tillfälle gav han fler exempel som t.ex. att klara av den stressiga miljön. Han påtalade då också att ungdomarna inte vet att det råder arbetslöshet, när de kommer in på utbildningen. Han tyckte att det är något som vi som SYV borde ha informerat om, samt något som skolorna borde informera om i sina programkataloger (Cesar).
Många vill bli frisörer, yrket uppfattas som glamoröst (David). Alla följer massmedia, i massmedia finns det inte en tidning som inte har någon form av makeover, det är hälsa, skönhet och mode i varenda tidning, det bidrar till intresset (Fredrik).
Obehörig frisör tjänade ~12300/månaden, behörig frisör ~17800/månaden + provision+ tjänstetillägg. Observera att dessa siffror är ungefärliga (David).
Hur ser arbetsmarknaden ut för frisörer?
Fredrik säger det finns inga arbetslösa frisörer! En ”frisör” för Fredrik är den som är utbildad samt innehar gesällbrevet.
”vi har fått ut alla våra elever” det som är viktigt för att få jobb är elevens personlighet och kunskapen de har i fingrarna (Erik).
Fredrik säger ”man har inte följt eleverna och sett till att de blivit färdiga, varken på vissa privata skolor och framför allt gymnasiet va, framförallt inte gymnasiet” det bidrar till att vissa elever aldrig blir färdigutbildade frisörer.
Den som gått gymnasium, trainee eller godkändbetalutbildning har lättare att få jobb än den som inte gått en godkändutbildning (David). David sa också att det är vanligt att företaget anställer den person som de haft som trainee, lärling eller APU ”där har ar- betsgivaren investerat i dig”
De som har utbildning (klarat Gesällprovet) har erfarenhet och har en upparbetad kund- stock har lätt för att få jobb (Cesar).
Den frisör som jobbat några år i branschen men som av någon orsak vill byta ort, eller som varit föräldraledig i några år får problem, för de har inte med sig sin kundstock (Cesar).
som har en annan kapacitet att kanske kunna läsa teoretiska ämnen och tjäna mer” (Erik).
Om man inom branschen söker en ny frisör, så går man inte till arbetsförmedlingen utan man rekryterar genom värvning. Om en frisör vill byta arbetsgivare går han/hon in till en ny arbetsgivare och presenterar sig och säljer sina argument, ”dom som står som ar- betslösa på arbetsförmedlingen vill ingen ha” (Cesar).
Branschen är mycket konjunkturkänslig (Bertil). Företrädare för arbetslivet och arbets- förmedlingen anser att för många människor utbildas till frisörer (Bertil) och har räknat sig fram till att den öppna arbetslösheten är större där än inom andra branscher (Bertil). Skolorna däremot utbildar gärna fler till frisörer (Adam).
Kundservice är viktigt för att lyckas i branschen ”det är kunden som betalar lönen” den som lyckas i frisörbranschen är serviceminded har socialkompetens och är trevlig. (Fredrik)
Som elev är det viktigt att vara duktig, att visa framfötterna, allra viktigast är att ha so- cialkompetens, därefter att ha känsla för stil och form, det är också viktigt att kunna se människa i en helhet (Erik). ”oftast är det inte den mest trendiga utan den som kan se kunden” som lyckas bäst (Erik).
Hur hade din idealelev sett ut
Den eleven hade varit riktigt intresserad av yrket (Cesar), haft lätt för att klara av stress, obekväma arbetsställningar, varit vältränad och inte haft problem med allergier (Cesar). Däremot haft lätt för bild, matte (Cesar), slöjd, kemi, svenska (Cesar) och engelska (Ce- sar). Beredd att jobba extra på sin praktikplats för att få med sig extra praktik (Cesar). Programmet skulle sökas av lika många grabbar som tjejer (Adam).
Erik tycker att det är önskvärt att eleven testat yrket innan de söker till utbildningen på t.ex. PRAO. Då ser de att yrket ”inte bara är glamor och hålla på med hår och se flashig ut, kunden skall vara i centrum!” Han påtalar att yrket har ganska mycket förarbete och efterarbete som att vika handdukar och det brukar inte ungdomar tycka är så kul. Han säger också ”man skall va lika trevlig mot första kunden som sista kunden för de betalar
lika mycket!”. Vi talar så om vad som är viktigt för att lyckas och Erik säger ”egen drivkraft men det fattas ofta!”.
Det är viktigt att eleven tar reda på så mycket som möjligt om vad som gäller! Innan de söker utbildning (David).
Det är viktigt att arbeta upp och sköta sitt kundunderlag, att vara serviceminded, socialt skicklig, kunna prata för sig, att vara duktig och trevlig, att kunna läsa kunden och att skapa sig ett gott renommé (David).
”betyg från skolan är helt ointressant för vårat yrke”(Fredrik)
”kreativitet, personlighet, möjligheten att se en klippning och kunna göra om den med sina egna händer lätt” är viktigt (Fredrik).
Jag frågar vad jag som SYV borde säga till ungdomar som frågar om frisöryrket och Fredrik svarar ”Du vet det, att du skall stå i en spegel och bli sedd hela dan, ditt humör får inte svänga, gå och stå och le hela dagen, du kan inte gömma dig”