• No results found

SAMMANFATTNING AV INTERVJUERNA Elev som har flyttat långt och ”ifrån” något

In document Fjärran eller nära Hur går det ? (Page 37-41)

En elev som har flyttat ”ifrån” något och samtidigt flyttat långt är Samuel. Det var inte först och främst intresset som styrde valet utan även miljöombytet. Jag kan se att han har haft en ganska jobbig tid, både med sig själv och med skolarbetet. I hans fall kan man inte se något samband mellan att han har flyttat långt och att han har mått dåligt, utan snarare att flyttat ”ifrån” något som egentligen inte går att flytta ifrån. Det är svårt att flytta ifrån problem som beror på uppväxt och relationer.

61 Se fotnot nr 39

Elever som har flyttat långt och ”till” något

Natalie som har flyttat långt och ”till” något som hon är intresserad av, trivs bra och klarar av skolarbetet på ett tillfredsställande sätt. Det jag kan se är orsaken till detta, är att hon har en bra relation till sina föräldrar och har trivts hemma. Hon har alltså en trygghet i grunden som gör att hon är trygg i sig själv.

Terese har också flyttat långt och ”till” något som hon är intresserad av men hon har däremot haft en jobbig period, framförallt i början. Hennes hemlängtan var jobbig för henne, och påverkade både skolarbetet och relationerna till klasskompisarna. Hon har dessutom känt att hon saknat stödet hemifrån, framförallt när det gäller läxläsning.

Elever som har flyttat kort och ”till” något

Adam som har flyttat kort och ”till” sitt stora intresse har klarat och klarar sig utan några problem, både när det gäller sitt skolarbete och sin trivsel med boende och klasskompisar. Han har en bra relation till sina föräldrar och har trivts hemma.

Även Sebastian har flyttat kort och ”till” det som han är intresserad av och har inga problem med vare sig skolarbetet eller klasskompisar. Han trivs alldeles utmärkt på elevhemmet och skolan.

Elev som har flyttat kort och både ”till” något och ”ifrån” något

Ida har flyttat kort men det är svårt att säga vilket som väger tyngst, att hon flyttat ”från” något där hon inte trivdes, eller ”till” något som hon är intresserad av och en miljö som hon upplevde lockande. Hon trivs med boende och klasskompisar. Däremot har hon problem med skolarbetet och klarar inte riktigt av sin studiesituation. Hon har inte haft en enkel situation vare sig hemma eller på sin förra skola.

JÄMFÖRELSER

Jag vill inte på något sätt dela in intervjupersonerna i kategorier eller ”fack”, eftersom alla är olika individer, personligheter, med olika förutsättningar och helt olika situationer och erfarenheter. Men om jag ändå gör en jämförelse för att få en bild av vad det kan tänkas vara som påverkar deras situation på Estetprogrammet i Eksjö, kan jag se vissa samband och skillnader.

Samband

Jag kan se ett samband mellan de elever som flyttat kort och ”till” något. Både Adam och Sebastian klarar av sitt skolarbete utan större problem och trivs med sin situation. Båda styrs av sitt intresse och är ambitiösa.

Ett visst samband kan jag se mellan de elever som inte helt har manats av sitt intresse, utan där även andra orsaker har varit anledning till deras val. Ida och Samuel såg miljön som ett skäl till att flytta. Varken Ida eller Samuel har någon direkt motivation till att klara

skolarbetet. De har båda problem med studiesituationen.

Skillnader

Det finns en skillnad mellan de elever som flyttat långt och ”till” något. Terese och Natalie har upplevt sin situation väldigt olika. Terese tyckte att avståndet hem var jobbigt. Hon har haft mycket hemlängtan och hade svårt att knyta kontakt med klasskompisar i början.

”Eftersom jag inte kunde komma hem förrän på loven så var det ändå så där jättejobbigt och jättehemskt ända fram till jul … då hade jag typ vant mig … sen gick det bättre.”

Natalie har aldrig känt någon hemlängtan och hon fick direkt kontakt med sina klasskompisar. ”Man hade så mycket att göra när man kom … man träffade mycket

människor å man hade jättekul ihop å det var skolan å allt det var … det blev inte så att man satt å tänkte att … oh … jag saknar någonting hemma … men man hade så mycket att det kändes bara bra.”

De tankar och känslor Terese hade innan flytten var att hon gruvade sig mycket inför detta.

”Tänk vad hemskt om jag kommer in … då måste jag flytta å allting å så gick jag å gruva mig jättemycket för det där å hoppas jag inte kommer in så jag slipper flytta”

När Natalie fick beskedet att hon kommit in blev hon glad, samtidigt som hennes första tanke var: ”Tänk om man får hemlängtan”, men sen var jag hon bara glad.

TOLKNING

Det jag har funnit i min intervjustudie av sex av de elever som går Estetprogrammet med inriktning animation, är att dessa elever klarar av sin situation på olika sätt, de trivs mer eller mindre bra. Det som kan vara orsak till och påverkar att de upplever sin situation olika, kan vara att de kommer från olika platser i landet och har flyttat olika långt. Det vill säga, de har olika avstånd hem till sina familjer. De har också olika bakgrund och uppväxt. Med tanke på att de är i en period i livet som för många är den mest kritiska perioden, innebär det att de kan

ha problem med sig själva och sin utveckling.62 Denna period är också beroende av hur deras tidigare utveckling under barndomen har varit och vilket resultat denna har fått.63

Dessutom har de lite varierande motiv till att de valt detta program, vilket gör att de är olika motiverade till sitt skolarbete. En del har ett genuint intresse för animation, en del har ett mer allmänt intresse för bild och teckning och ytterligare en del har även andra motiv såsom miljöombyte, att det är spännande att flytta hemifrån eller vill komma hemifrån av andra skäl. Så som jag tolkar det utifrån mina intervjuer, finns det ett visst samband mellan att elever som flyttat långt inte trivs och klarar av situationen lika bra som de som flyttat kort. Det är större risk för dem som flyttat långt att det blir för stor omställning för dem och att de får hemlängtan. Men det finns även exempel på att det fungerar bra även om man flyttat långt. Som jag ser det, är det också av betydelse hur eleven trivts hemma, om det varit problem i relationer med föräldrar eller problem med sig själv, för hur denne trivs även om hon/han har flyttat långt. Risken är att dessa elever flyttar för att komma ifrån sina problem, men man kan inte flytta ifrån sådana problem, utan tar dem med sig dit man flyttar.

Jag uppfattar att de som flyttat kort, har större chans att klara av sin situation och att trivas bättre än de som flyttat långt. Jag har tolkat detta som att det är lättare för en elev som inte har så långt hem, att känna stöd och närhet till sina föräldrar. De får på så sätt en viss trygghet i att avståndet inte är så långt, vilket gör det möjligt att åka hem ofta. Sedan finns det

naturligtvis elever som flyttat kort som bär med sig problem som gör att situationen kan bli jobbig.

62 Karlsson Lars, Psykologins grunder. Lund, Studentlitteratur, 2001, s.126

DISKUSSION

I grund och botten tror jag ändå att det som är det grundläggande för hur en elev som flyttar till Eksjö för att gå Estetprogrammet ska trivas och klara av sina studier, är hur elevens situation är innan denne flyttar. Har man en situation med mycket problem runtomkring sig, tar man med sig dem oavsett om man flyttar långt eller kort. Sedan är det naturligtvis viktigt att man har ett äkta intresse för animation och dels att man känner att utbildningen motsvarar de förväntningar man hade, dels att man känner att man själv kan leva upp till och uppfylla de krav som ställs på de egna färdigheterna.

De elever jag har intervjuat är en brokig samling av individer som jag har försökt att få en uppfattning om. Det jag har velat ta reda på är hur de upplever sin situation, med tanke på att de flyttat hemifrån då de bara var 15-16 år, och hur avståndet hem har påverkat deras mentala hälsa. Det finns naturligtvis inte några självklara förklaringar till varför det fungerar si eller så, eller till varför de upplever sin situation på olika sätt. Men utifrån de teoretiska perspektiv jag har redogjort för och utifrån intervjuerna med dessa elever, kan man ändå se möjliga orsaker till varför det förhåller sig på det ena eller andra sättet.

SLUTSATSER

I min studie har jag utifrån det urval jag har gjort fått en förståelse för hur elever som går Estetiskt program med inriktning animation i Eksjö, upplever sin situation och hur de trivs. Det går alltid att diskutera hur stort urvalet är. De sex elever jag intervjuat, anser jag har givit en bild av hur situationen kan vara för eleverna på Estetiska programmet med inriktning animation. Det är min tolkning att det finns tydliga samband mellan hur långt eleverna flyttar och hur det påverkar deras trivsel, deras situation när det gäller skolarbetet och fritiden. Min förhoppning och strävan är, att även läsaren av denna studie ska få en förståelse och utifrån den kunna göra egna tolkningar.

In document Fjärran eller nära Hur går det ? (Page 37-41)

Related documents