Malmö högskola
Lärarutbildningen
Studie- och yrkesvägledarprogrammet
Examensarbete
10 poäng
Fjärran eller nära?
Hur går det?
En studie om elever som flyttat långt eller kort,
för att gå Estetiska programmet med inriktning animation i Eksjö Near or Far?
What is the current situation?
A study of pupils who have moved either longer or shorter distances to attend the Aesthetics Program with a profile of Animation in Eksjö.
Eva Lindell
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng Handledare: Leif Andergren
Vårterminen 2006 Examinator: Anders Lovén
SAMMANFATTNING
Elever som går Estetiskt program med inriktning animation, har flyttat till Eksjö från hela landet eftersom det är riksintag. Hur går det då för dessa elever som ger sig iväg hemifrån redan vid 15-16 års ålder? En del flyttar långt, och har bara möjlighet att åka hem under de längre loven. Andra behöver inte flytta lika långt och kan utan problem åka hem varje helg. Under min praktik på Eksjö gymnasium såg jag att flera av dessa elever har problem med sin situation. Kan det vara deras separation från hemmet och den stora omställning detta kan föra med sig, som var orsaken till problemen? Finns problemen i större utsträckning hos de elever som flyttat ”långt” jämfört med dem som flyttat ”kort”? Kanske finns det andra orsaker till problemen.
Det kanske kan vara så att en del elever ser en chans att komma hemifrån genom att söka ett program med riksintag, vilket kan betyda att man inte har det genuina intresset för detta program. Motiven till att flytta kan vara många och det kan påverka skolsituationen.
Syftet med min studie är att undersöka vad det är som motiverar elever att flytta till Eksjö för att gå Estetiskt program med inriktning animation, hur eleverna upplever sin situation och om det finns något samband mellan hur de trivs och hur långt de har flyttat.
Jag har undersökt detta genom att intervjua sex elever som går Estetiskt program med inriktning animation på Eksjö gymnasium. Intervjuerna har varit upplagda så, att vi har samtalat om olika teman som varit uppskrivna i punktform. Dessa har vi haft framför oss och gått igenom tillsammans punkt för punkt.
Det jag har kommit fram till i min undersökning är att de flesta flyttar för att de har ett genuint intresse för animation, samtidigt som det finns de som flyttar av andra anledningar. Jag har dessutom kommit fram till att det finns ett samband mellan hur eleverna trivs och hur långt de flyttat. Detta kan påverka deras situation när det gäller studier, klassen, boendet och fritiden. Flera elever känner sig isolerade och skulle behöva komma ”ut” i samhället. Även om man trivs med klasskompisar, kan det bli instängt på skolan.
Denna insikt skulle kunna vara användbar för skolan, då alla inblandade skulle ha nytta av att eleverna kunde få hjälp att söka kontaktvägar till meningsfulla fritidsaktiviteter.
SÖKORD
FÖRORD
Det har varit en mycket intensiv och lärorik period, då jag har gjort detta examensarbete. Mitt huvud har varit fullt av tankar kring dessa elever jag har träffat och samtalat med. Jag är mycket tacksam för att de, utan minsta tvekan ville vara med och bidra till detta arbete. Alla har glatt och villigt stått till förfogande när jag bett om en intervju. Utan dem hade detta arbete inte blivit till. Tack alla ni elever!
Jag vill också tacka:
Leif, för handledning med värdefulla tips och idéer. Min familj som funnits som en oas, när orken börjat sina.
INNEHÅLL
INLEDNING...1 BAKGRUND ...1 SYFTE ...3 FRÅGESTÄLLNING...3 TIDIGARE FORSKNING ...4 MEDIAS ROLL ...5BROAR MELLAN GENERATIONERNA...6
FÖRLÄNGD UNGDOMSTID ...7 TEORETISKA PERSPEKTIV...8 ADOLESCENSEN...8 FÖRSVAGAD FÖRÄLDRAAUKTORITET ...9 IDENTITET ...9 MASLOWS BEHOVSHIERARKI ...10
FRÅN BARN TILL VUXEN ...10
IDENTITETSKRIS ...11 POSITIV LÖSNING ...11 FAMILJENS BETYDELSE ...12 ANDRA VUXNA ...12 NÄRHET ...13 ANKNYTNING I TONÅREN...13 ESTETER...13 METOD ...16 VAL AV METOD ...16 INTERVJUERNA ...16 URVAL...17
UTSKRIFT OCH ANALYS ...17
METODDISKUSSION ...17
RESULTAT ...19
INTERVJUPERSONERNA – REFLEXIONER ...19
Samuel, år 3, flyttat långt...19
Reflexioner ...21
Adam år 3, flyttat kort...22
Reflexioner ...23
Terese år 2, flyttat långt...23
Reflexioner ...25
Ida år 2, flyttat kort...26
Reflexioner ...28
Natalie år 1, flyttat långt...28
Reflexioner ...30
Sebastian år 1, flyttat kort...31
Reflexioner ...32
SAMMANFATTNING AV INTERVJUERNA ...32
Elever som har flyttat långt och ”till” något ...33
Elever som har flyttat kort och ”till” något...33
Elev som har flyttat kort och både ”till” något och ”ifrån” något...33
JÄMFÖRELSER ...33 Samband...34 Skillnader ...34 TOLKNING...34 DISKUSSION ...36 SLUTSATSER ...36
VAD MOTIVERAR ELEVER ATT FLYTTA? ...36
HUR HAR DET FUNGERAT MED STUDIERNA, KLASSEN, BOENDET, OCH FRITIDEN?...37
FINNS DET NÅGOT SAMBAND MELLAN HUR ELEVERNA TRIVS OCH HUR LÅNGT DE HAR FLYTTAT? ...37
PRAKTISK TILLÄMPNING ...37
INLEDNING
Detta är en studie som syftar till att undersöka och få en förståelse för de elever som går på Estetiskt program med inriktning animation på Eksjö gymnasium och deras situation. Eftersom det är riksintag på detta program, flyttar elever hit från hela Sverige. Det är inte alltid enkelt och problemfritt att dras upp från sina rötter och flytta hemifrån redan efter nian då man bara är 15-16 år. Jag tror att det kan underlätta för skolan att få en uppfattning om och förståelse för vad det innebär för dessa ungdomar flytta och hur de upplever sin situation.
BAKGRUND
Jag har under min praktik på Eksjö gymnasium, sett att elever som går Estetiskt program med inriktning animation, ofta behöver tas upp på elevvårdskonferenser. Elever som går Estetiskt program med inriktning animation, har flyttat till Eksjö från hela landet eftersom det är riksintag. Det betyder att de i princip flyttar hemifrån och ska stå på egna ben redan när de är 15-16 år. Många har långt hem och kan inte åka hem så ofta. Det blir en stor omställning då de själva ska ta ansvar för många praktiska saker, samtidigt som de ska klara av sina studier. De kommer till ny miljö, nya klasskamrater och nya lärare. De får inte, av naturliga skäl, stöd av sina föräldrar, på samma sätt som de fått innan. Hur går det då för dem?
Det faktum att de är mitt uppe i tonårsperioden gör att många är beroende av trygghet och en fast tillvaro under denna period, som ofta är fylld av inre
konflikter, osäkerhet, ensamhet och sårbarhet. Tonåringen känner sig ofta vilsen i sitt sökande efter sin identitet, vilket gör att kontakten med föräldrarna och familjen kanske är viktigare nu än någonsin.
Att det kan vara tufft att flytta hemifrån och bosätta sig på en annan studieort som ligger tio eller hundra mil hemifrån kan man läsa om i Dagens Nyheter1 där det ges en beskrivning av detta. Varje år hoppar ett antal elever av sina
gymnasieutbildningar på grund av hemlängtan. På filmgymnasiet på Gotland är
1 Jällhage, Lenita. ”Bo borta. Det är svårt att få pengarna att räcka”. Dagens Nyheter, 30 oktober
det hård konkurrens vid intagningen, och de elever som kommit in trivs i regel med sitt val. Men trots detta, slutar ett par elever varje år för att de inte orkar med sin situation att bo hemifrån med allt vad det innebär.
I ”Skolvärlden”2 berättas det att på Sven Erikssons-gymnasiet i Borås, där de också har riksintag, tycker de att det är mycket viktigt att det framgår på deras hemsida, att det är ett stort steg att flytta hemifrån efter nian. Det bygger på att eleven kan ta eget ansvar för skola, läggtider och matlagning. Om inte det går, är det lika bra att bo kvar hemma tycker skolan. John Murray som jobbar som instruktör där, säger att han får jobba mycket för att eleverna ska känna sig trygga och hemma. Han har ett socialt ansvar. En del elever är bara femton och det tycker han egentligen är lite för tidigt att flytta hemifrån. Det kan vara hårt för en femtonåring att flytta från Gällivare eller Ronneby. Det händer att hemlängtan blir för stark för en eller ett par elever per år, vilket gör att eleverna får flytta hem igen.
Som studie- och yrkesvägledare tror jag det är viktigt att känna till hur det påverkar elever att flytta hemifrån redan vid 15-16-års ålder för att börja ett gymnasieprogram på en annan studieort än hemorten. Även ur skolans synvinkel borde det vara av intresse att få en förståelse för hur detta kan påverka elevers studier, deras studieresultat, deras förutsättningar att fullgöra hela utbildningen och hur de trivs socialt.
SYFTE
Många elever kanske flyttar för att gå ett gymnasieprogram på en annan ort därför att de har ett genuint intresse för just det program de valt. Andra kanske kan se alternativet att börja på ett gymnasieprogram på en annan studieort, som en chans att komma hemifrån och kanske flytta ”ifrån något”. Vad kan vara orsaken till att elever söker till Estetiska programmet med inriktning animation i Eksjö?
Mitt syfte är att undersöka vad det är som motiverar dem att flytta, om det är något mera eller något annat än själva programmet och intresset som lockar dem att flytta, samt hur de upplever och har upplevt dessa tre år.
FRÅGESTÄLLNING
• Vad är det som motiverar elever att flytta till Eksjö, för att gå Estetiskt program med inriktning animation?
• Hur har det fungerat med studierna, klassen, boendet och fritiden under dessa tre år?
• Finns det något samband mellan hur eleverna trivs och hur långt hemifrån de har flyttat?
TIDIGARE FORSKNING
Jag har inte kunnat finna tidigare undersökningar som handlar om ungdomar som flyttar till andra orter för att gå en gymnasieutbildning eller någon liknande undersökning. Däremot finns det människor som har en betydande erfarenhet av ungdomar som av olika anledningar inte har eller har haft den kontakt eller relation med sina föräldrar som är så viktig för dem. En av dem är Anders
Carlberg, som är grundare av Fryshuset i Stockholm. Fryshuset startades 1984 och består av ett enormt utbud av aktiviteter bland annat gymnasieskola, högstadium och en mängd verksamheter och aktiviteter för ungdomar och även för vuxna som arbetar med eller har någon relation till ungdomar. Deras tänkande sätter sin prägel på hela verksamheten på Fryshuset. Allt arbete sker i rörelse. De utreder inte problemen i tio år, de gör en kortsiktig handlingsplan, sen börjar de agera så snart som möjligt. Allt måste förändras oavbrutet eftersom samtiden rör sig snabbt och det som gällde i går kanske är inaktuellt idag.3
När du funnit stigen bakom snåren Berätta om den
Inte vart den leder Bara att den finns4
Detta är rader hämtade ur en dikt som Anders Carlberg skrivit och som finns i en av hans böcker, Vuxna betyder allt, är vi vuxna uppgiften? Den handlar om de vuxnas viktigaste uppgift: att stödja de ungas vandring in i vuxenvärlden. Det är de vuxnas som ska berätta för de unga om möjligheterna, misstagen, lockelserna och farorna i livet. Sedan är det ungdomarna som får välja sin väg i livet.5
Förr hade de unga en mer daglig kontakt med föräldrar och andra vuxna, vilket gjorde att vägledningen i vardagen blev mer naturlig. Det var också vanligare med initieringsriter för att markera steget in i vuxenvärlden. Konfirmationen är en sådan rit. Den finns fortfarande, men är inte lika självklar längre och dessutom ses den inte som ett inträde i vuxenvärlden på samma sätt som förr. Det första egna jobbet som ofta innebar en lärlingsperiod, var också en sådan rit. Det var vanligt att många ungdomar fortsatte ut i yrkeslivet direkt efter folkskolan. Med
3 Carlberg Anders, 2002.
4 Carlberg Anders, 2002, s. 9 5 Ibid.
förebilder på arbetsplatsen var det en initiering in i vuxenvärlden med
yrkesskickliga arbetskamrater som delade med sig av sin kunskap och erfarenhet.6 I början på 60-talet gjordes en undersökning i USA om hur ungdomar får sina värderingar. Det visade sig då att de viktigaste normbildarna var föräldrar och därefter morföräldrar, skola och arbete. När en liknande undersökning gjordes i början av 80-talet, blev det ett helt annat resultat. Föräldrarnas roll hade ersatts av kompisar och på andra plats kom musik. Därefter kom video, film, data och inte förrän efter det kom föräldrarna. I Sverige har det gjorts liknande undersökningar som visar på likartade resultat. Det har alltså visats sig att kompisar och musik har stort inflytande och betydelse för ungdomars värderingar, normskapande och ersätter ofta föräldrars inflytande på deras väg in i vuxenlivet.7
MEDIAS ROLL
Margaret Mead pekar på i sin bok Culture and Commitment att utvecklingar i mediavanorna innebär en stor förändring i förhållandet mellan två generationer, alltså barnen och de vuxna. Den äldre generationens kunskaper är inte tillräckliga eftersom mediasamhället skapar en form av kultur. Mead talar om tre former av kultur. En ”postfigurativ” kultur där barn lär sig av vuxna och som handlar om förfluten tid. Detta är en vanlig form i skolan. I den ”cofigurativa” kulturen samarbetar barn och vuxna och de vuxna har fortfarande ett överläge. Den omfattar dagens situation och samhälle och där kan det uppstå
generationskonflikter. Den tredje formen av kultur, är den ”prefigurativa” och den rör framtiden. Här är det de vuxna som lär sig av barnen. Mead såg att barnen ser tekniken som något naturligt och självklart, vilket skulle göra det möjligt med en övergång till ett prefigurativt samhälle. För skolans del innebär det att lärarna måste vara beredda på att barnens kunskaper om teknik och datorer är större än lärarnas.8
Media har en betydande roll för hur ungdomar uppfattar sig själva och världen. Dataspel med dess olika rollspel gör att barn och ungdomar blir vana att förflytta sig mellan olika tidsvärldar. Ungdomarna lär sig av media och skaffar sig
6 Carlberg Anders, 2002.
7 Ibid.
därigenom sina erfarenheter som därför inte är upplevda erfarenheter. Traditionerna mister sin roll och det skapas en generationsmotsättning.9
BROAR MELLAN GENERATIONERNA
Anders Carlberg menar att det är viktigt att bygga broar mellan generationerna. Att vi måste försöka att dela med oss av våra egna erfarenheter och tankar i stället för att låta media skapa förebilder och föreställningar om hur man ska vara och bete sig. Det ungdomar behöver är trygghet, tolerans, kärlek, rättvisa och
öppenhet. Det som är viktigt i sammanhanget är kontakt och en bra relation med vuxna. Det är inte hårdhet och fasta regler som behövs för att ungdomar ska kunna utveckla sin identitet och gå in i vuxenlivet med en känsla av att ha hittat sig själv.10
Det är viktigt för ungdomar med närheten till vuxna som behandlar dem på ett respektfullt sätt och som strävar efter att använda sina erfarenheter till att berätta om stigen bakom snåren. För att kunna bemöta ungdomar ställs vissa krav på dem som vill kalla sig vuxna. Sören Kirkegard har formulerat detta i sin dikt ”Till Eftertanke”. Den börjar så här:
Om jag vill lyckas
Att föra en människa mot ett Bestämt mål
Måste jag först finna henne Där hon är
Och börja just där.11
9 Lindqvist Gunilla, ”Nya mediavanor”, Datorn i utbildningen, nr 6, 2001 10 Carlberg Anders, 2002.
FÖRLÄNGD UNGDOMSTID
I Varken ung eller vuxen talas det om en förlängd ungdomstid. Christina
Klosterberg skriver där att det som påverkar denna förlängda ungdomstid är både den fysiska könsmognaden, men också den psykologiska utvecklingen och den sociala upplevelsen av vem man är och vilka man tillhör. Barn och ungdomar befinner sig i olika utvecklingsstadier och dessa stadier ändras när samhälleliga förutsättningar ändras. 12
Denna förlängda ungdomstid kan man läsa om i ”Psykologtidningen” där det står att ungdomstiden börjar allt lägre ner i åldrarna och att det finns en tendens i dagens samhälle att ställa krav på barn att mogna fort och i förtid knuffa in dem i vuxenlivet. Det kan man t ex se i tv- programmet Småstjärnorna. Detta säger Eva Tideman, psykolog, fil dr och lektor vid Lunds universitet och kliniskt verksam psykolog. Vidare säger hon så här:
Det är viktigt att barn får ta ut svängarna ordentligt i varje utvecklingssteg. Som förälder kan man hjälpa barnen genom att ge utrymme för leken. Det anknytningstema som människan arbetar med hela livet handlar om att pendla mellan att vila i det trygga och välkända och att upptäcka det spännande och okända.13
12 Nihad Bunar, Mats Trondman
TEORETISKA PERSPEKTIV
De teoretiska perspektiv jag här redogör för, har betydelse för hur man kan förstå de elevers situation, som går Estetiskt program med inriktning animation på Eksjö gymnasium. För att lättare förstå begreppet Adolescens som jag kommer att ta upp, vill jag berätta att begreppet kommer från Erik Homburger Eriksson, som är en av utvecklingspsykologins
förgrundsgestalter och en lärljunge till Freud. Eriksson ansåg att utvecklingen sker i ett antal stadier. Dessa stadier var kriser som vi går igenom och genom dessa utvecklas vi.
Adolescensen är en av dessa kriser.14
ADOLESCENSEN
Tonårsperioden är den mest kritiska perioden i en människas utveckling menar Erik H. Eriksson. Denna period kallar Eriksson i sin teori om den psykosociala utvecklingen för adolescensen (13-19 år). Åldrarna kan naturligtvis variera beroende på individualitet. Även samhället förändras, vilket gör att det kan bli en viss förskjutning när det gäller åldern, i den ena eller andra riktningen. Trenderna idag tyder på att många kommer in i adolescensen tidigare, samtidigt som man flyttar hemifrån senare, vilket gör att man stannar kvar i adolescensen längre.15
Tonårstiden kryper alltså längre ner i åldrarna och ungdomlighet verkar ha en växande betydelse för ungdomar i allt högre åldrar. På något sätt tycks vuxenvärlden idealisera denna grupp och ger den en föreställning om att ha frihet och obegränsade möjligheter. En anledning till att det är så, kan vara att den äldre generationen saknar förebilder från tidigare
generationer och har därför svårt att förändra sin självbild med stigande ålder. I stället håller man sig fast vid och romantiserar ungdomstiden som om den vore den bästa perioden i livet. Ungdomarna kan då hamna i ungdomsfällan, som Jan Ramström, svensk psykoanalytiker och socialpsykiater uttrycker det. Det innebär att samtidigt som de vuxna strävar efter att hålla sig kvar i ungdomsåren, räknar de med att ungdomarna ska sträva efter vuxenhet. Ungdomarna får ett dubbelt budskap. Det verkar ju inte rimligt att de unga ska försöka uppnå något som de som har uppnått detta, inte vill ha. Detta dubbla budskap leder till att den inre ambivalens som finns hos ungdomarna förstärks.16
14 Karlsson Lars, 2002.
15 Karlsson Lars, 2002. 16 Wrangsjö Björn, 2006.
FÖRSVAGAD FÖRÄLDRAAUKTORITET
Något som ställer stora krav på ungdomarnas självständighet och förmåga att klara sig själva, är den försvagade föräldraauktoriteten. Ungdomarna förväntas lämna den känslomässiga anknytningen till sina tidigare kärleksobjekt, vilket för en del av dem kan kännas som en kärleksförlust. Ungdomarna har heller inte samma möjligheter i dag att låta sig ledas av föräldraauktoritetens normer och värderingar. Detta hjälper också till att skapa förvirring mellan olika roller som uppstår i förhållande till föräldrar, kompisar mm. 17
IDENTITET
Det är i adolescensen som tonåringen övergår från barn till vuxen och försöker hitta sin identitet. Många kan uppleva stor osäkerhet och prövar många olika roller. Antingen kan denna krisperiod, där allt testas och utvärderas, leda till att en varaktig identitet växer fram, eller så leder den till förvirring. I vissa fall kan tonåringen besparas denna svåra process genom att ”ta över” en föreslagen identitet från föräldrarna eller samhället. Men detta kan då istället ge upphov till identitetskriser senare i livet om den övertagna identiteten ifrågasätts av någon anledning.18
Erikson och andra teoretiker har fått starkt stöd i forskningen när det gäller
identitetsbildningen och det har visat sig att de som har uppnått en säker identitet har bättre självkänsla, är mer självständiga, klarar sig bättre i skolan och har lättare för sociala kontakter än de som inte har uppnått sin identitet. De däremot som inte lyckas hitta sin identitet, stannar kvar i en känsla av osäkerhet och har inte fått någon klar tolkning av vem han/hon är, vilket leder till en negativ självbild .19
Eriksson menar att vi går igenom åtta utvecklingsstadier, där vart och ett innehåller en konflikt eller kris som måste lösas. Resultatet av dessa kriser leder till att personligheten skapas på olik sätt. Man kan uppnå en bra eller en dålig lösning i varje fas. I adolescensen är den huvudsakliga konflikten identitet – identitetsförvirring. Det positiva resultatet leder till en integrerad jagbild och framtidstro, medan det negativa resultatet övergår till en splittrad jagbild, trots, negativ identitet, överdriven anpassning och depression.20
Hur utgången i de olika stadierna blir, beror på hur bra de tidigare kriserna blivit lösta. Det är svårt att utveckla en fast identitet under tonåren i brist på grundläggande tillit,
självständighet, initiativ och verksamhetslust, alltså ett positivt resultat av de tidigare
17 Schultz Larsen Ove, 1994. 18 Karlsson Lars, 2001. 19 Ibid.
krisernas lösningar. Det betyder att tonåringens krislösning har betydelse för hur den vuxnes kriser längre fram kommer att utveckla sig.21
Identitetsbildningen under tonårsperioden innebär att försöka definiera sig själv som en unik människa med en egen identitet. Detta byggs upp genom att sätta ihop de tidigare
barnidentiteterna och att skapa en ny vuxenidentitet. Sökandet efter identitet utgör exempel på ett grundläggande mänskligt behov, enligt Eriksson. Detta behov är lika viktigt som mat och trygghet.22
MASLOWS BEHOVSHIERARKI
Maslow menar att människan är född med ett antal grundläggande behov som hon ideligen försöker tillfredställa. Dessa behov är både fysiska och sociala och Maslow delar upp dem i en hierarki, där de högre behoven blir viktiga först när de lägre behoven blivit tillfredställda. De olika nivåerna på behoven ser ut så här: Första steget är fysiska behov t ex mat, vätska och värme. Andra steget är behov av trygghet och stabilitet i tillvaron. Tredje steget är sociala behov av kärlek, gemenskap och social status. Fjärde steget är prestationsbehov (självrespekt, bekräftelse och kunskaper). Det femte behovet är självförverkligande, behov av att vara kreativ och förverkliga sin inneboende potential.23
Om t ex behovet av trygghet och stabilitet inte är tillfredsställt, blir strävan efter att tillfredställa detta övervägande i beteendet. Enligt Maslow blir det då inte viktigt att försöka tillgodose högre behov.24
FRÅN BARN TILL VUXEN
Utvecklingen från barn till vuxen kännetecknas med Maslows sätt att se på detta, av att man flyttar sig uppåt i hierarkin (stegen). Barnet försöker tillfredställa de fysiska behoven och trygghetsbehovet. Det är inte förrän man kommer upp i ungdomsåren och i vuxen ålder som de högre behoven blir betydande. Om de grundläggande behoven som kärlek, trygghet och bekräftelse inte blir tillfredställda, anser Maslow att det uppstår ett bristtillstånd som kan ge upphov till neuroser och andra psykiska störningar. Detta gör att individen stannar kvar vid dessa otillfredsställda behov i stället för att komma vidare i sin utveckling.25
21 Ibid.
22 Philip Whang & Björn Nilsson, 1996. 23 Schultz Larsen Ole, 1997.
24 Ibid. 25 Ibid.
IDENTITETSKRIS
Erikson framställer i Ungdomens identitetskriser hur detta kristillstånd kan yttra sig. Han talar om en aktivitetsförlamning, vilket kan märkas när tonåringen visar tendens till kluvenhet, har svårt att bestämma sig, ta initiativ och att komma igång med något. Tonåringen kan känna att de inte har kontroll över tiden som ibland rusar ifrån dem och ett sätt att försöka upphäva tidens gång är genom total passivitet och inåtvändhet. De kan ha en känsla av att vara instängda i sig själva som kan medföra en ensamhetskänsla som känns svår. Känslor av overklighet och tomhet kan också uppstå.26
Orsaken till krisen är att tonåringen inte hittar någon väg i tillvaron som leder framåt och försöker vinna tid för att upptäcka vägar så att de kan hinna ikapp sig själva.27
Björn Wrangsjö som är barn- och ungdomspsykiater och psykoterapeut skriver att
tonåringen har olika krav på sig. Dels när det gäller att uppnå en yttre och inre självständighet, dels att hitta en hållbar identitet. Den omtalade identitetskrisen kan utlösas av yttre och inre krav av olika slag som kan handla om vägval när det gäller yrke och svårigheter att anpassa sig efter samhället. Det kan handla om känslor som uppstår i nya och kanske intima
relationer.28 Tonåringens självupplevelse kan vara osäker och prövas av både kroppens förändringar och omorientering i förhållande till föräldrar och jämnåriga. 29
Adolescensen handlar mycket om uppbrottet och frigörelsen från sina föräldrar. Många kan då reagera med flyktreaktioner för att snabbt bryta bindningen till föräldrarna, istället för göra processen mera långsam. Eftersom denna process kan upplevas som mycket smärtsam kan en del ibland försöka hoppa över den genom att t ex flytta geografiskt långt. Det tomrum som kan uppstå kan fyllas av föräldrasubstitut som kan vara en ledare, relationer med jämnåriga och grupper av jämnåriga.30
POSITIV LÖSNING
Erikson menar att samspel med andra, både med jämnåriga och med vuxna, är ledtråden till en positiv lösning av tonårskrisen. De fungerar som en spegel som återspeglar den upplysning som behövs för att få en fast bild av vilka de är. Självkänsla, självrespekt och självförtroende
26 Wrangsjö Björn, 1995. 27 Ibid. 28 Ibid. 29 Carlberg Gunnar, 1994. 30 Ibid.
växer fram genom andras sätt att reagera. Det sociala sammanhanget har också stor inverkan på om tonårstiden blir konfliktfylld och ihållande eller kort och relativt fri från problem.31
FAMILJENS BETYDELSE
Familjen har stor betydelse för hur tonåringen klarar av att hantera sin tonårsperiod. Det handlar dels om hur utvecklingen varit före tonårstiden, dels om hur samspelet är mellan familjen och tonåringen. Relationen till familjen är viktig för hur tonåringen mår och fungerar. Det är betydelsefullt med stöd, frihet och ansvar som är passande för åldern.
Tonåringen är beroende av sina föräldrar, samtidigt som föräldrarna också är beroende av sina tonåringar. Detta är naturligt inom rimliga gränser och håller ihop relationerna.32
Tonåringen har ofta behov av att prata både om problem och bra saker som hänt. När det har hänt något roligt, när tonåringen fått beröm för något eller klarat av något speciellt kan han/hon behöva berätta om detta. När hon/han känner att det finns stöd och intresse hos föräldrarna kan detta medverka till att höja självkänslan.33
Samtal om existentiella frågor, politik och personliga värderingar är också värdefulla både för tonåringen och för föräldrarna. Det kan vara ett sätt för tonåringen att pröva sina
värderingar. De kan låna argument från föräldrar som de sedan prövar i diskussioner med jämnåriga, för att antingen förkasta eller förankra.34
I boken Tonårstid skriver Björn Wrangsjö och Majlis Winberg Salomonsson att det är viktigt att vara ett stöd i tonåringens svåra period. Det gäller att hitta en medelväg, där
tonåringen kan få uppleva tillräckligt mycket stöd och samtidigt tillräckligt mycket frihet. Det handlar om att finnas där när det stormar och på samma gång respektera tonåringens
gränser.35
ANDRA VUXNA
Andra vuxna än föräldrar kan också vara viktiga i tonåringens värld. Lärare, idrottsledare, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare med flera kan ha en viktig funktion för tonåringen. Det finns givetvis en betydande skillnad mellan föräldrar och personer som företräder samhälleliga institutioner eftersom det aldrig kan bli det ömsesidiga beroende som
31 Philip Whang & Björn Nilsson, Utvecklingspsykologi, Stockholm, Natur och kultur, 1996, s. 266 32 Wrangsjö Björn, 1995.
33 Ibid. 34 Ibid.
mellan föräldrar och tonåringar. Trots det kan det uppstå ett slags beroende i en sådan kontakt på liknande sätt som i familjen.36
NÄRHET
Närhet har stor betydelse för tonåringar, närhet i betydelsen nära relation som bygger
gemenskap, lojalitet och omsorg. Identitet och närhet är nära förknippade med varandra. I en nära relation delar man värld och upplevelser, vilket bidrar till identitetsbyggandet. Det kan verka som om tonåringen till det yttre är helt oberoende av sina föräldrar och kanske tar avstånd från dem, men det psykologiska beroendet är under ytan fortfarande stort. Det finns undersökningar som visar att påverkan av jämnåriga är störst när det gäller sociala och kortsiktiga faktorer, men när det handlar om grundläggande värderingar och större beslut har föräldrarna större betydelse.37
ANKNYTNING I TONÅREN
Under barnets tidiga år skapas en anknytning till föräldrarna. Denna anknytning finns kvar i tonåren, men hur den varit tidigare påverkar hur den utvecklas nu. Den skapar en inre
arbetsmodell, som påverkar ungdomarnas trygghet i förhållande till andra människor. Om det tidigare har utvecklats en bra anknytning, gör det att tonåringen får en positiv och fungerande inre arbetsmodell.38
Att tonåringen har kvar sin anknytning och sitt beroende till föräldrarna, kan ibland yttra sig som en tillfällig ökning av beroendet, som när tonåringen t ex ringer till föräldrarnas jobb för att fråga om småsaker. Detta som kanske kan uppfattas som regression handlar istället om dels ett uttryck för att anknytningen fungerar, dels om påfyllning av trygghet och närhet. Det gäller för föräldern att acceptera detta anknytningsbeteende.39
ESTETER
För att få en liten uppfattning om hur esteters40 läggning kan vara, ska jag försöka redogöra för en del teorier som handlar om denna typ av personlighet.
36 Wrangsjö Björn, Tampas med tonåringar, Stockholm, Natur och kultur, 1995, s. 157 37 Philip Whang & Björn Nilsson, 1996.
38 Ibid. 39 Ibid.
40 Med esteter avser jag här människor som är konstnärligt lagda i allmännhet och elever som går estetiska
Carl Gustav Jung har en teori om individuationsprocessen. Den är både en rörelse genom livets skeden och en förflyttning ned i personlighetens många lager, på vägen mot en större kunskap om sig själv och sin personlighet. För det första består personligheten enligt Jung av tre nivåer, det medvetna, det personligt omedvetna och det kollektivt omedvetna. Det
medvetna, är det vi har direkt kunskap om och använder sig av fyra mentala funktioner. Dessa är tänkande, känsla, förnimmelse och intuition. Förutom de fyra funktionerna menar Jung att det finns två grundläggande förhållningssätt som avgör det medvetnas orientering, nämligen det extroverta och det introverta förhållningssättet. Det extroverta förhållningssättet är handlingsorienterad och riktar sig mot den yttre och objektiva världen. Det är utåtriktat och kännetecknas av öppenhet och beredvillighet. Det introverta förhållningssättet leder det medvetna in mot den subjektiva världen. Det är inåtriktat och kännetecknas av ett reflexivt tillbakadragande.41
De fyra funktionerna och de två grundläggande förhållningssätten kan förklara åtta människotyper eller psykologiska typer. Dessa olika typer har var och en sitt förhållningssätt och ett särskilt sätt att fungera. Jung uttrycker att varje människa har alla åtta sidor i sig, samtidigt som någon av dem dominerar. Detta gör den redan från födseln men även som ett resultat av uppfostran och miljö.42
Den konstnärliga människotypen har enligt denna teori ett introvert förhållningssätt med en intuitiv funktion. Denna människotyp kännetecknas som drömmare, isolerad i sin egen värld och ombytlig enligt Jung. Ytterligare människotyper som är introverta är introvert – tänkande som karakteriseras som inåtvänd, objektiv, filosofisk, föredrar ensamhet, reserverad. Den introverta – känsloinriktade typen beskrivs som inåtvänd, tystlåten, melankolisk, ”sig själv nog”. Till sist den introvert – förnimmande som framställs som försjunken i sig själv, ointresserad av omvärlden, uttrycker sig konstnärligt.43
Freud menar att kreativa handlingar inte är en direkt återspegling av medveten intention, utan mycket av drivkrafterna är omedvetna för konstnären. Kreativa personer har en läggning till att sublimera mycket av sin libidinösa energi till författarskap, teckning, måleri,
komponerande eller vetenskapliga gåtor. Eftersom Freud var övertygad om vikten av utveckling under barndomen, influerade det även hans syn på kreativiteten. Han drog
41 Schultz Larsen Ole, 1997. 42 Ibid.
paralleller mellan det lekande barnet, den vuxne dagdrömmaren och den kreativa konstnären när han säger:
Vi torde kunna säga att varje lekande barn beter sig som en kreativ författare, i det att barnet skapar en egen värld, eller snarare arrangerar om tingen i sin omvärld på ett nytt sätt som den tilltalar honom. Den kreative författaren gör samma sak som det lekande barnet. Han skapar en fantasivärld som han tar på verkligt allvar – det vill säga han skänker den oerhörda mängder av känslor – samtidigt som han särskiljer den markant från verkligheten.44
METOD
VAL AV METOD
Jag har valt att göra en studie med reflexiva intervjuer, eftersom jag vill försöka få en
förståelse för hur elever som går Estetprogrammet med inriktning animation i Eksjö, upplever sin situation. Med intervjuer söker jag kvalitativ kunskap och har alltså inte som syfte att söka kvantifiering. Samtalet är den grundläggande formen för mänskligt samspel enligt Kvale. Han skriver: ”Genom samtal lär vi känna andra människor, vi får veta något om deras
erfarenheter, känslor och förhoppningar och om den värld de lever i.” 45
INTERVJUERNA
Jag ville ha öppna intervjuer med ganska stor frihet, både för mig och för den intervjuade, men ändå en viss styrning. Därför använde jag mig av temabaserade intervjuer. Detta beskriver Helén Thomsson i sin bok Reflexiva intervjuer46
Jag hade tio olika teman, med utgångspunkt från min frågeställning (bil. 1). Dessa hade jag skrivit i punktform på ett papper som vi hade framför oss och tillsammans gick igenom och samtalade om, punkt för punkt. Detta gjorde att den intervjuade kunde berätta och prata fritt och kunde känna sig delaktig i intervjun eftersom denne fick inblick i vad det var vi skulle samtala om. Jag hade även som stöd ett antal frågor för varje punkt, men i huvudsak fick den intervjuade berätta öppet kring varje punkt.
Jag informerade de intervjuade om intervjuns syfte och hur den skulle redovisas. När intervjuerna sedan transkriberats och sammanfattats fick de läsa detta för ett godkännande. Intervjuerna utfördes på följande platser, i elevernas rum på elevhemmet, i en elevs lägenhet och i ett grupprum på skolan. Jag ville i möjligaste mån att vi skulle vara på ett så hemvant ställe som möjligt, eftersom jag tror att man då får det bästa intervjuresultatet. Anledningen till att en av intervjuerna blev utförd i ett grupprum på skolan var att denna elev önskade detta.
45 Kvale Steinar, 1997.
URVAL
Jag har intervjuat två elever ur varje årskurs, alltså sammanlagt sex elever. De elever som går i årskurs ett är vanligtvis 15-16år, årskurs två 16-17år, och i årskurs tre 17-18 år.
Jag har valt ut dem beroende på hur långt de har flyttat, dvs. en ur varje klass som flyttat långt och en ur varje klass som flyttat kort. Till min hjälp hade jag en klasslista med deras
hemadresser för att se avstånden.
Detta har jag gjort för att ta reda på hur avståndet hem och därmed möjligheten att resa hem när de vill, påverkar deras situation och hur de trivs i Eksjö. Att flytta långt definierar jag som att det är längre avstånd än 40 mil. Att flytta kort definierar jag som att avståndet inte är längre än 15 mil. Det innebär att det är rimligt att åka hem på helger. Jag har inte tagit hänsyn till kön.
UTSKRIFT OCH ANALYS
Varje intervju har spelats in på band. Sedan har de transkriberats och därefter sammanfattats i berättande form. Efter det har jag gjort reflektioner på varje intervju som har knutit an till teorin, för att sedan gå vidare med att göra jämförelser och ytterligare en tolkning av dessa.
METODDISKUSSION
Eftersom jag ville få en förståelse för hur de elever min studie handlar om, upplever sin situation, ansåg jag att intervjuer var den bäste metoden. Enligt Kvale är den kvalitativa forskningsintervjuns syfte, att förstå ämnen från livsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv.47
Fördelen med att använda sig av en halvstrukturerad intervju som är temabaserad, är att den inte blir styrd, utan tonvikten kan läggas på den intervjuades upplevelse av olika ämnen. Vad som är viktigt att tänka på är att jag som intervjuare kan påverka den intervjuade, genom min känslighet inför och kunskap om ämnet. Likaså är det viktigt att vara medveten om att det mellanmänskliga samspelet påverkar den kunskap som fås i en intervju.48
Om jag använt mig av en kvantitativ metod med enkäter, hade jag inte kunnat få den förståelse för varje elevs situation jag fått genom intervjuerna. Man kan inte få samma
uppfattning om en människa genom en enkät, eftersom det finns mer än bara de skrivna orden som gör att man kan få en viss uppfattning om hur saker förhåller sig. Man läser till exempel
47 Kvale Steinar, 1997. 48 Ibid.
en människa genom kroppsspråk, ansiktsuttryck, tonfall på rösten och gester. Detta missar man genom en kvantitativ metod. Jag tror att det är bara genom mötet med en annan människa, man kan få en uppfattning om denna.
Jag informerade eleverna om vilket syfte intervjuerna hade och hur jag skulle använda dem. Efter att jag transkriberat intervjuerna, gjorde jag en sammanfattning som eleverna fått läsa och godkänna. Namnen på eleverna har bytts ut till fingerade namn för att de ska vara anonyma. De band som samtalen spelas in på, förstörs när detta arbete är slutgiltigt klart Detta gör att jag anser mig ha följt de etiska forskningskraven.49
De resultat jag fått fram, utgår från de sex elever som jag intervjuat. Utifrån min studie anser jag att det är möjligt att även överföra detta resultat på övriga elever som går Estetiskt program med inriktning animation, på det sättet att man får en bild av hur det fungerar för dessa elever.
Enligt de teoretiska perspektiv jag valt, som handlar om tonårsperioden, är det generellt för alla tonåringar, att denna period i livet kan vara svår. Därför tror jag att resultaten från min studie kan jämföras med elever på andra skolor med riksintag, där elever flyttat långt eller kort. Det kan i och för sig vara en viss skillnad för de elever som går ett program som är estetiskt, jämfört med till exempel ett idrottsprogram, eftersom det oftast är en annan mentalitet bland de elever som går ett idrottsprogram.
RESULTAT
INTERVJUPERSONERNA – REFLEXIONER
Jag börjar med att presentera var och en av de intervjuade eleverna i berättande form, för att ge en uppfattning och en helhet om vars och ens situation. Det är lättare att få en inblick i den enskilda elevens livsvärld om man får en bild av elevens omständigheter. Detta gör det möjligt att få en förståelse för hur varje elev upplever sin situation.
Efter varje berättelse om respektive intervjuperson gör jag en reflexion om dennes situation och upplevelser.
Samuel, år 3, flyttat långt
Jag träffar Samuel klockan åtta en morgon i hans lägenhet som han delar med flera. Han hälsar mig artigt välkommen och jag får ett intryck av att han är lite försynt samtidigt som han också verkar vara lite förväntansfull. Trots att han har sovmorgon föreslog han denna tid. Han berättar senare att han varit vaken sedan klockan sex, i samma veva avslöjar han att det inte är ovanligt att han vaknar så tidigt.
När vi börjar prata kring de ämnen jag har planerat får jag veta att han inte fått vare sig information eller vägledning av studie- och yrkesvägledaren på den skola han gått innan, utan att det var hans pappa som fått reda på om estetprogrammet i Eksjö av en slump.
Anledningen till att han valde detta program var dels att det är det enda i Sverige, dels för att han gillade och tittade mycket på tecknat. Det kändes som att det var rätt väg att gå vidare. Han säger: ”Annars hade jag stannat kvar liksom … det hade inte varit så kul.”
När jag frågar om det då var hans stora intresse som gjorde att han valde detta program så säger han att det inte nödvändigtvis är det, utan att miljöombytet var den stora grejen. Han menar att han inte har ritat så mycket som han borde under de här åren, utan faktiskt hållit på mer med musik. Han tror att det är många i klassen som lockats hit för miljöombytets skull. Han kände sig glad och förväntansfull inför flytten till Eksjö. Det kunde kännas lite som att träffa sina kompisar för sista gången men ändå inte, för han visste ju att han skulle träffa dem igen. Egentligen hade han inga speciella förväntningar på själva utbildningen.
”Jag tror inte att jag brydde mig så mycket om det faktiskt” säger han med ett skratt. ”Jag ville bli bättre på att rita å sånt där fast jag ritade inte så mycket.”
Det som hände med honom och som han menar hände med många andra, är att när han kom hit blev det så stor omställning och det skapade lite nedstämdhet som tog upp mer tid än vad skolan gjorde.
Avståndet hem tycker han inte är så farligt. Det är ju en dags resa men han åker inte hem så ofta. Han har ett förflutet med att resa runt som gör att det inte känns som något problem. Ibland kan han längta hem, men det är bara precis innan han ska åka, då kan han tycka att det ska bli skönt att komma hem, men det är två olika världar på nåt sätt.
Hans studier går ”så där” tycker han. I början, när han var nedstämd, fick skolan som sagt inte så mycket tid, utan han satt hellre hemma och spelade gitarr. ”När jag väl har gjort saker
så har de blivit bra liksom … men … jag har inte gjort saker så ofta … men jag håller mig ovanför i alla fall.” Det här sista året har han i en period varit borta mycket. Nu går det
lättare, eftersom han i tvåan redan gjorde alla poängen som behövdes i individuella val, och kan därför hoppa av de extra val han tagit i år. Han känner sig också mera motiverad nu, sen han fick ett nytt mål. Han ska nämligen åka utomlands och börja läsa.
Han säger att han trivs ganska bra i klassen, men den är lite splittrad på grund av att det finns många grupper i den. Det gäller att hamna i en grupp, för om man hamnar utanför blir det svårare. Egentligen umgås man inte så ofta, även om alla är trevliga, om man skulle vilja prata med dem, säger han. ”Jag kan hoppa lite från dem i klassen för jag är social… tror
jag… mer än vad mina klasskamrater är… men så finns det ju folk som inte är så sociala… jag kan tänka mig att de har det lite jobbigt.” Han tillägger: ”hur pass mycket man trivs i klassen, beror på hur mycket man trivs med sin situation känns det som…”
Själv tycker han att trivdes bra på elevhemmet när han bodde där, men han säger också att det är många som tycker att det är jobbigt att bo där, eftersom de flyttar ut på stan redan i ettan och tvåan. ”Vissa tycker att det kan för mycket stojigt … jag vet inte … jag tror … jag
personligen tror att det kan va mycket det där… nedstämdhet som kommer den första tiden.”
Fritiden blir kanske inte så varierad, det vanliga är att han brukar spela tv-spel, titta på tv, titta på film eller sitta på sitt rum och spela gitarr.
Hans familj består av mamma, lillasyster, låtsaspappa och hans son. Just nu bor hans riktiga pappa i England tillsammans med sin familj. Han berättar att han inte saknar
gemenskapen med föräldrarna så mycket. ”Nä … jag tror… jag växte upp med ganska mycket
avstånd från dom … i början så började mamma plugga i Stockholm … ungefär när jag var åtta-nio år… så pluggade hon i fyra och ett halvt år, så hon kom bara hem på helgerna.” Då
började han känna att kontakten blev sämre. När hon hade läst färdigt var relationen inte så bra, dessutom skildes föräldrarna (mamman och låtsaspappan) och han tappade kontakten med sin låtsaspappa. Han tycker inte direkt att han har någon annan vuxenkontakt, möjligtvis med hans mentor. ”Nä … annars har det inte varit mycket inflytande ifrån … alltid har mina
Som person beskriver han sig själv som mångsidig, ganska lugn, bra på att lyssna, festar inte mycket utan sitter hellre hemma och tittar på film och spelar gitarr, men tycker att han är väldigt social ibland när han kommer ut. Han grubblar ofta.
Reflexioner
Som jag förstår det, beror Samuels vilja att flytta till Eksjö för att gå Estetprogrammet med inriktning animation, till stor del av att han vill komma hemifrån och byta miljö. Det var inte intresset som styrde, även om det var en del i det. Han säger att det inte nödvändigtvis var intresset som avgjorde, utan att det var miljöombytet som var den stora grejen. Han hade inga speciella förväntningar heller.
Trots att han har långt hem, tycker han inte att avståndet är något problem. Jag förstår det
som att avståndet inte spelar så stor roll eftersom han ändå tycker att det inte känns så viktigt att åka hem mer än han måste. Utifrån de tankar jag fick när han berättade om att han inte saknar gemenskapen med sina föräldrar, därför att han har vuxit upp med ett ganska stort avstånd till dem, tolkar jag detta som att avståndet därför inte är viktigt för honom. Philip Whang och Björn Nilsson menar att anknytningen till föräldrarna skapas under tidiga år, och hur anknytningen var tidigare, påverkar hur den utvecklas under tonåren. Den tidiga anknytningen påverkar förhållandet till andra människor. En tidigare bra utvecklad anknytning innebär alltså att tonåringen får en positiv och fungerande inre arbetsmodell.50 Från min synvinkel, är det delvis detta som påverkar hur han trivs med sin situation, som i sin tur inverkar på hur han trivs i klassen. Eftersom han säger att han kan ”hoppa” lite från dem i klassen, tolkar jag det som att han kanske inte trivs så bra där. Erikson menar att samspel med både jämnåriga och vuxna är viktigt för en positiv lösning av tonårskrisen.51 Björn Wrangsjö skriver att relationen till familjen är betydelsefull för hur tonåringen mår. Dels hur utvecklingen varit före tonårstiden, dels hur samspelet är mellan familjen och tonåringen.52
Samuels relation till sin familj borde därför ha stor betydelse för hur han upplever sin situation. Troligtvis har detta inverkat på att han inte har haft det så lätt för att klara av studierna. Han har inte haft det stöd och närhet hemifrån som han behövt för att orka ta itu med skolarbetet. Det psykologiska beroendet av föräldrarna är stort för tonåringen, även om det till det yttre ibland kan verka som om tonåringen inte har så stort behov av föräldrarna.53
50 Se fotnot nr 36 51 Se fotnot nr 29 52 Se fotnot nr 30 53 Se fotnot nr 35
Som man kan förstå Samuel, är det snarare så att han flyttar ”ifrån något” än att han flyttar ”till” något.
Adam år 3, flyttat kort
Jag träffar Adam på skolan och vi hittar ett litet grupprum där vi kan vara ostörda. Han ville hellre att vi skulle träffas på skolan än hemma i hans lägenhet. Han är kanske lite avvaktande i början, men ändå trevlig och tillmötesgående.
Hans bildlärare på högstadiet hittade information om just det här programmet. ”För jag
var ju väldigt intresserad av konst och att rita plus att jag gillar film rätt mycket. Då tänkte jag att det kan ju va nånting … så då sökte jag och fick göra arbetsprover och å såna grejer”.
Anledningen att han valde detta program var dels för att det var nära, dels visste han inte om det fanns någon annanstans. Men det som styrde valet var absolut intresset för bild. Som andrahandsval hade han ett program med en annan inriktning mot bild i grannkommunen. Det kändes inte som någon stor grej att flytta, det är ju inte så långt. Han brukar åka hem på helgerna, det är bara nu när de har projektarbete som han stannar kvar en del helger och jobbar hemma i lägenheten med att göra film på datorn.
Han tycker att studierna går bra. ”Jovisst det har funkat, jag har aldrig haft några problem
med skolan … jag har alltid haft lätt för mig … vissa grejer kan va lite så där småtråkiga … men det är bara att bita ihop då.”
Klassen tycker han fungerar bra. ”Jag trivs jättebra … det är ju också en grej att få träffa
folk som har samma intressen … det är ju roligt att diskutera olika … diskutera film å artister å såna grejer … det tycker jag om.” Han säger att sammanhållningen är väldigt nära eftersom
de gillar samma grejer ungefär, och att han uppfattar det som att hans klasskompisar trivs bra. Även om han trivdes på elevhemmet där han bodde ett och ett halvt år i början, så var det skönt att få flytta till en lägenhet. ”Det var skönt att liksom få byta rutiner … man kände sig
ju rätt instängd efter ett tag … man ville komma ifrån det … man var rätt trött på det … det var ju lite trångt å så … ibland var det lite för livligt. Man hade inte så mycket att göra å så var man ju på samma ställe … på sitt rum å därute … man gjorde inte så mycket … man fick inte den inspiration som man borde.” Annars tyckte han att det var bra stämning och det
fungerade bra med det praktiska.
På fritiden brukar han hålla på med ett litet extraknäck med att sätta ihop en film, han målar och dessutom spelar han saxofon i en kvartett som brukar vara ute och spela i olika sammanhang. Även där kan han tjäna en slant ibland.
Familjen, det är mamma, pappa och lillasyster och han tycker att han har en bra relation till familjen. Han behöver inte sakna dem så mycket eftersom han kan åka hem när han vill utan problem.
Hans uppfattning om sig själv är att han snäll, tyst och lyssnar väldigt mycket. Hans kompisar tycker att han kan vara rolig ibland också.
Han vill tillägga att den här linjen är en möjlighet för framtiden. Nästa år kommer att åka utomlands för att plugga film, animation alltså. Han skulle gärna rekommendera detta program, men han säger också: ”Man ska nog ha känt på animation lite, ha lite koll på vad
det handlar om än att vara helt ovetande … så man känner att det är det man vill göra.”
Reflexioner
Den uppfattning jag får av Adam, är att han är oerhört intresserad, talangfull och ambitiös. I mina ögon verkar det helt klart som att det är hans intresse som styrt hans val. Det är inte bara intresseämnena som går bra, utan även övriga ämnen verkar gå lysande.
Han säger att han har en bra relation till sin familj, och det betvivlar jag inte. Han ger ett tryggt och stabilt intryck. Han behöver heller inte sakna familjen direkt, eftersom han kan åka hem utan större problem. Enligt Maslow är det först efter att behovet av trygghet och stabilitet är tillfredställt, som det blir viktigt att tillfredställa högre behov.54 Detta tycker jag mig kunna se i Adams situation. Han har en trygg grund att stå på och kan därför gå vidare i sin
utveckling.
Detta tolkar jag, som att det påverkar hans sätt att tillgodogöra sig sina studier och även att hans trivs i klassen. Som jag kan förstå honom, har han upplevt och upplever denna tid
mycket positivt. Det finns ingen anledning att tro att han flyttat ”ifrån något”, däremot finns det skäl att tro att han flyttat ”till” något.
Terese år 2, flyttat långt
Terese möter jag på elevhemmet. Hon är lugn och öppen och verkar tycka att det är roligt att någon är intresserad av att höra vad hon har att säga. Vi sitter på hennes rum och pratar.
”Jag hittade en sån där broschyr med gymnasieskolor över hela landet å så satt jag och bläddrade igenom och så hitta jag den där av en slump och sen tog jag kontakt med syon eller vem det var så jag fick veta lite mer å fick papper på det.” Hon tycker att hon fick veta det
hon behövde om programmet just då, men det var dålig information om elevhemmet, bara att det skulle finnas ett boende.
54 Se fotnot nr 22
När hon berättar om anledningen till valet av Eksjö gymnasium, får jag veta att hon valde mellan estet eller naturbruk, för hon ville inte gå något teoretiskt program. Hon kände i åttan och kanske i nian att hon ville hålla på att rita och tyckte att hon var på topp just då. Det var väl mest intresset för att teckna och film och att göra tecknad film som gjorde att hon valde detta programmet.
Vad hon hade för känslor och tankar innan flytten beskriver hon så här: ”Å så tänkte jag
… herre gud … tänk va hemskt om jag kommer in … då måste jag flytta å allting å så gick jag å gruva mig jättemycket för det där å hoppas jag inte kommer in så jag slipper flytta …”
De förväntningar hon hade var att det skulle bli jättemycket tid till att rita och att alla skulle vara jättebra. Hon tänkte att alla skulle vara jättebra vänner med samma intresse.
”Så blev det ju kul med mycket vänner å så … men själva utbildningen blev jag väl ganska besviken på … jag fick för mig att det skulle va mycket mer grundläggande … eller jag vet inte riktigt … det känns som att dom förväntar sig att man kan det mesta … så man bara slungas in i nåt sånt halvdant … fast det är ju väldigt många som redan är duktiga så …”
Avståndet hem tycker hon kändes väldigt jobbigt i början och längtade hem. ”Eftersom jag
inte kunde komma hem förrän på loven så var det ändå så där jätte jobbigt och jättehemskt ända tills jul … då hade jag typ vant mig … sen så gick det bättre.”
När vi pratar om studiesituationen säger hon att hon har både svaga och starka sidor.
”Matte till exempel … det har ju aldrig varit nån sån grej man har varit bra på … så nu känner man när man är så långt hemifrån … åh vad kan jag inte få hjälp av nån för … det finns väl kanske nån som kan hjälpa en men … man kanske inte känner nån så nära så man vill fråga: – Kan du hjälpa mig?” Hon tror att om hon hade bott hemma så hade de pushat på
en mer, men när det är så långt avstånd blir det lite slappt. Man gör det roliga först och tar skolarbetet sen. Men i stort sett tycker hon att det går hyfsat i alla fall.
Det var inte alldeles lätt att komma in i klassen i början. ”Ja det tog ett litet tag för mig …
för jag var ju så himla ledsen och deprimerad så det var ju typ bara å gå direkt från lektionerna och in på rummet och bara krypa ner i sängen typ … så då var man ju inte så himla rolig å umgås med … det dröjde som sagt ett tag.” Hon säger att hon trivs i klassen nu,
men det tog ett tag innan hon ”lärde sig” att träffa kompisar. ”Vi har nog en ganska bra
sammanhållning i klassen” tycker hon.
Boendet på elevhemmet tycker hon är lite fram och tillbaka. På ett sätt känns det som ett andra hem, men samtidigt är det alltid en massa liv och rörelse omkring en. ”Man har ju inte
Hon upplever att det är tragiskt att hon bara är på elevhemmet. Det blir så eftersom hon inte känner folk utanför programmet. Det vore skönt att komma ifrån lite nu och då. Hon tycker att det är synd att det inte direkt är några ”lärakänna” aktiviteter på skolan, och de gånger det är något sådant är det bara i sportsammanhang med en massa tävlingsmoment. Det passar inte alla. ”Det blir bara att man sitter här inne typ … det känns så trist så här … jag
känner inga andra människor, jag har inga fritidsaktiviteter … jag bara sitter här och degar vecka in och vecka ut … det känns som dom här i Eksjö verkar ha ganska mycket fördomar om just oss esteter…”
Terese har verkligen försökt och försöker att hitta något annat att göra på fritiden än att vara kvar på elevhemmet, men det är inte lätt när det dels är en liten stad, dels när man kommer ny och ensam och inte har några kontakter. Hon har i alla fall tänkt försöka skaffa något extrajobb vid sidan av skolan, och det är ju ett bra sätt komma ut. Dessutom funderar hon på att höra med djurskyddsföreningen och erbjuda sin hjälp.
Hennes familj består av pappa, låtsasmamma, storebror och två låtsassystrar. Hon trivs med sin familj och är jätteglad när hon får komma hem.
När hon ska beskriva sig själv säger hon, att hon inte gör mycket väsen av sig direkt.
”Jag är inte sån som folk ser och hör mest … jag är ganska tystlåten … eller jag är ganska blyg … men jag brukar va snäll som jag har fattat det som … blyg, snäll, hjälpsam.”
Reflexioner
Jag uppfattar det som att flytten verkar ha påverkat Terese ganska mycket och tagit mycket energi och även gjort att det tog lång tid innan hon fick kontakt med sina klasskompisar. Här ser jag ett samband med det som Ove Larsen Schultz beskriver, nämligen att det ställs stora krav på ungdomarnas självständighet och förmåga att klara sig själva. Det kan upplevas som en kärleksförlust att behöva lämna den känslomässiga anknytningen till sina tidigare kärleksobjekt.55 Detta, i kombination med att hon faktiskt befinner sig i tonåren som i sig kan vara ett kristillstånd, kanske medverkar till det som Erikson beskriver när han talar om en aktivitetsförlamning. Denna märks när tonåringen har svårt att komma igång med något. Ett sätt att försöka upphäva en föreställning om att tiden rusar ifrån dem är genom total passivitet och inåtvändhet.56
Hon uttrycker att hon saknar stöd när det gäller läxläsningen. Hon behöver någon som kan pusha på, annars finns risken att det blir lite slappt eftersom det är så långt avstånd. Björn
55 Se fotnot nr 15 56 Se fotnot nr 24
Wrangsjö talar om att det är viktigt med stöd för tonåringen, och det gäller inom många områden.57
Det som motiverade Terese att flytta till Eksjö för att gå Estetprogrammet, var intresset för eller snarare nyfikenheten på att göra tecknad film. Hon flyttar inte för att hon vill komma ”ifrån” något, med tanke på att hon trivs hemma och är glad när hon får komma hem till familjen.
Ida år 2, flyttat kort
När jag kommer upp till elevhemmet för att träffa Ida, sitter hon på golvet och blir
underhållen och uppmuntrad av en klasskompis, som står upp håller upp en figur (han har tillverkat den själv) som har ögon och en glad mun. Ida verkar förtjust i detta skådespel men hon sliter sig från detta och vi går in på hennes rum.
Första gången Ida fick hörde talas om det Estetiska programmet var i början av åttan, då en klasskamrat fick rådet av deras bildlärare. Hon hade alltså inte kontakt med någon studie- och yrkesvägledare alls. När klasskamraten skulle göra studiebesök, hängde hon på. Hon trodde inte sina ögon när hon kom dit. Det var så rent och fint i lokalerna. ”Så det var det som gjorde
att … oj … här vill jag gå … är det här sant … är det här en skola?” Detta resulterade i att
hon nu är här och det ångrar hon inte. Hon trivs som fisken i vattnet.
Det kanske inte var just animationen i sig som lockade, för Ida är mer för att teckna, göra illustrationer och serier, så hon har tänkt mer på att bli tecknare. Hon hade det väldigt jobbigt på högstadiet, då hon kände sig utstött, ensam och kom inte i riktigt i klassen. Hon kände sig annorlunda och det kanske berodde på att hon inte klädde sig likadant och inte såg likadan ut som alla andra. Detta gjorde att hon kände det som att komma till himmelriket när hon kom hit. Det blev som en ny början, ett nytt hopp, att få lära känna andra estetiska människor, människor med samma intressen. ”Så det var ju ett sätt att träffa människor som jag kunde
umgås med som kompisar med starkare band än ett halvår … för det har varit så mycket med mina andra kompisar att det gått ett halvår, sen har dom tröttnat på mig eller jag har inte känt att jag kan lita på dom för jag vet att dom har kört med mig men sen jag kom hit har jag känt att jag har fått kompisar som funkar … det var därför linjen lockade så väldigt.”
De tankar, känslor och funderingar hon hade innan flytten var mest att hon var väldigt nervös inför människorna, och det berodde på att hon haft så dåliga erfarenheter från högstadiet. Men hon försökte rensa tankarna från det som varit och tänkte positivt.
57 Se fotnot nr 30, 31
Att ha flyttat hit tycker hon bara känns bra, för det är ju inte så långt hem. ”Det funkar rätt
bra att åka hem alla helger å så där så för mig så tycker jag det är bara bra … har man tur blir man hämtad vid bussen.”
När vi pratar om studiesituationen berättar hon att hon ”hänger lite på en tråd” när det gäller vissa ämnen. ”Det är bara att jag är väldigt lat när det gäller att göra uppgifter efter
skoltid och sen har jag lätt att ta till undanflykter och stanna i sängen eller liksom göra nåt annat … å om jag har ett prov som jag borde ha övat till så får jag skuldkänslor för att jag inte har övat på det … å då blir det så här … nej nej jag är sjuk jag är sjuk … å så ligger jag under täcket hela dan … men det är faktiskt lättare att göra sakerna och jag försöker få ordning på det.”
Hon trivs bra i klassen och har några som hon alltid är kompis med. Ibland kan det vara problem: ”… för när jag blir deprimerad så kommer en slags annan person fram … det är det
här sättet som jag var i åttan och nian när jag var tyst, indragen i mig själv … inte vågade prata med folk om inte folk pratade med mig … och kände att jag inte var värd att prata med nån … men folk accepterar mig väldigt bra och dom brukar göra mig glad.”
Boendet på elevhemmet tycker hon fungerar bra. ”Jag trivs här för dels har jag det jag
behöver å så bor ju alla tre steg bort.”
Hennes fritid brukar bestå av att se på film, teckna, skicka bilder mellan sig och kompisarna, läser saker på internet, spela tv-spel med kompisarna. Det är väldigt mycket japanska rollspel och många spel som går över internet över hela världen. ”Många såna är
det som är japaninspirerade … man kan bli inslängd i olika världar och så får man se alla olika karaktärerna och deras historier … å man kan välja olika alternativ i spelet … ska han göra det eller ska han göra det.” Ibland går hon och kompisarna ut på stan, men det är inte så
ofta.
Hon berättar att de inte är tillsammans med elever från andra program för de har lite fördomar om varandra. T ex så tycker esteter att tjejerna som går samhäll ser ut som Barbie och killarna ser ut som sportfånar. De som går Samhällsprogrammet tycker att esteterna är konstiga och klär sig i underliga kläder som påminner om svartmagi osv. Det är lättare för en del klasser på Estetprogrammet som fått en koppling till någon klass på Samhällsprogrammet och som jobbar ihop vissa lektioner. På det sättet har de lärt känna lite folk utanför Estetiska programmet, som också har mer respekt för esteterna.
Föräldrarna är skilda, men det har hon aldrig upplevt som något problem. Hennes mamma och hennes syster är båda väldigt dominanta, starka och målmedvetna och har mycket på gång hela tiden. Systern är duktig i skolan, populär bland kompisar, spelar handboll, jobbar extra.
”Jag fattar inte hur hon hinner med allt … hon är väldigt medveten om sitt utseende … sportig … jag känner mig väldigt underlägsen min syster fast hon är yngre … när jag har mått dåligt är det hon som fått ta hand om och trösta mig … å jag har känt att det ska hon egentligen inte behöva göra.” Mamman är också sportig och håller igång hela tiden, är aldrig
rädd för att ta itu med saker.
”Mamma förstår sig inte alls på mina intressen och konstnärliga läggning … jag känner
mig väldigt udda och utanför eftersom min mamma och syster är så lika å jag är så olik dom … jämfört med min mamma å syster känner jag mig liten å svag … dom är så starka och klarar av allting känns det som.”
Reflexioner
Jag kan se ganska tydligt, att det som lockade Ida mest att välja detta program var möjligheten att få umgås med likasinnade och få ”riktiga” kompisar, samtidigt som hon känner att just den miljön skulle passa henne. Utan intresset hade hon förmodligen inte reflekterat över detta program, men det verkar som hon ser chansen att göra en nystart i livet. På något sätt har hon nog hittat ”hem”. Kanske är det till och med så att hon känner sig mer hemma här än hemma hos sin familj, där hon känner sig udda för att hon är så olik sin mamma och syster
Den konstnärliga människotypen har enligt Jung ett introvert förhållningssätt med en
intuitiv funktion och kännetecknas som drömmare, isolerad i sin egen värld och ombytlig.58 Vad jag kan se, stämmer den beskrivningen väl in på Ida. Att hon är ombytlig, visar också hennes perioder av depressioner, som naturligtvis också delvis kan bero på hennes
upplevelser på högstadiet. Det går troligtvis hand i hand.
Idas motiv till att flytta är troligen en kombination av hennes intresse och att hon ser chansen att få en gymnasietid där hon kan trivas, eftersom hon varit ”mobbad” bland sina tidigare klasskompisar. Hon säger aldrig att hon inte trivs hemma, men beskriver hur hon ser på sin olikhet med mamman och systern. Det betyder att det är svårt att säga om hon flyttar ”ifrån” något eller om hon flyttar ”till” något. Troligtvis är det ”både och”.
Natalie år 1, flyttat långt
Natalie är en glad, söt och positiv tjej. Hon sprudlar av energi och berättar intensivt om det jag vill veta.
58 Se fotnot nr 40
