Vi har valt att i det här avsnittet sammanfatta de svar som lärarna har gett oss på de frågor vi har ställt. Gemensamma nämnare och övergripande tendenser sätts här i fokus.
Är kursmålen för ämnet samhällskunskap relevanta? Vad anser lärarna?
Samtliga lärare är överens om att målen är relevanta och ett bra stöd när det gäller planeringen av undervisningen. Dock så har målen vissa svagheter som består i dess vaga formulering. De anser att just den vaga formuleringen är bra då den ger
utrymme till stor frihet när det gäller planeringen. Samtidigt finns det en önskan hos vissa av lärarna om kursmål som hade varit mer styrande. Det framkom även att det inte uttrycktes i styrdokumenten vilka områden som ska ingå i ämnet samhällskunskap, till exempel ekonomi, EU, Sveriges statskick.
Hur stor betydelse har kursmålen när det gäller planeringen av undervisningen?
Kursmålen har betydelse för lärarna när det gäller planeringen. Det finns en skillnad mellan de lärare med längre yrkeserfarenhet och de som har kortare erfarenhet. De med kortare erfarenhet uppger att de använder sig mer aktivt av målen när det gäller planeringen jämfört med de med längre erfarenhet som har målen med sig i bakgrunden. Skolverket skriver om kursplaner och kursmål:
”Av kursplanen ska framgå bl.a. syfte och mål med kursen samt vilken kunskapsnivå alla elever skall ha uppnått vid kursens slut.”
Hur gör man eleverna medvetna om målen?
Här anser samtliga lärare att det är viktigt att undervisa om och diskutera målen med eleverna. Lärarna uppger också att det största problemet med målen är att få eleverna medvetna om, dem samt att förstå dess innehåll. I läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 kap. 1.1 står det att:
”Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för
sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har.”
Kravet att eleverna ska ta del av kursmålen framgår tydligt av läroplanen. Detta var enligt samtliga lärare en viktig del av undervisningen.
Hur mycket utrymme får de olika avsnitten i ämnet och hur bestäms detta?
Det finns en stor frihet för lärarna att bestämma detta. De kan komma överens i arbetslag eller bestämma enskilt. Innehållet kan också anpassas efter vilken elevgrupp som ska undervisas.
Kursplanen ger stort utrymme för fri tolkning på lokal och professionell nivå. Är detta förenligt med läroplanens mål om att all utbildning skall vara likvärdig var i landet den än anordnas?
De ser en svårighet med att utforma en likvärdig utbildning med styrdokumenten som utgångspunkt. Fyra av lärarna uppger att det borde vara mer centralt styr för att man skulle kunna uppnå detta.
Vilka problem kan det finnas med att det finns mål att sträva mot och skall mål?
Lärarna var överens om att det inte fanns några direkta problem med detta utan att målen är av två olika sorters karaktär.
Vad innebär det om eleven inte uppnår alla skall målen?
Samtliga var överens att om en elev inte uppnår målen så är inte det avgörande för dennes slutbetyg. De tittar på en helhet istället och på vad eleven har presterat i under terminen. Skolverket skriver om kurser och betyg i sin kursinformation om gymnasialutbildning.
”Till varje kurs finns en kursplan, som anger de mål undervisningen skall uppnå. Dessutom finns betygskriterier till varje kurs, som anger vilken kunskapsnivå som eleven ska uppnå för betygen, Godkänt, Väl godkänd, Mycket välgodkänd.”
(http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&skolform=21&inf otyp=2&id=21)
Skolverket påtalar här skillnaden mellan undervisningens mål samt elevernas kunskapsmål. Då lärarna bortser från att en elev inte har uppnått alla målen finns det en medvetenhet om skillnaden även om ingen av lärarna uttrycker den.
Finns det problem när det gäller kopplingen mellan kursmålen och betygskriterierna?
Endast en utav lärarna ansåg att kursmålen och betygskriterierna inte stämmer överens. Övriga lärare såg en koppling mellan dessa. Det stora problemet var elevernas brist på förståelse när det gäller betygskriterierna.
I strävansmålen nämns det att eleverna skall praktisera demokratins värdegrund. Hur jobbar man med skolans värdegrund i ämnet samhällskunskap?
Lärarna svarar enhälligt att värdegrunden tas på stort allvar och att den som någon formulerar det ”genomsyrar” verksamheten. De flesta nämner också vikten av att värdegrunden är ett ständigt moment och inte bara någonting som tas upp som
exempelvis ett ”tema”. I läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 kap. 1.1 står det om betydelsen av skolans värdegrund.
”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (1 kap. 2 och 9 § §)”
Skolans värdegrund är själva kärnan för skolväsendets uppbyggnad och en av de viktigaste uppgifterna skolan har är således att förmedla dessa värden.
Vilket inflytande har eleverna när det gäller planeringen av undervisningen?
Alla lärare uppger att de i någon grad ger eleverna inflytande över undervisningen, dock så sker detta på olika sätt. Vissa ger elevernas ointresse som skäl till ett minskat inflytande. Samtliga lärare resonerar kring det, och är överrens, men på olika vis, att elevinflytande är komplext och svåruppnåeligt.
”De demokratiska principerna att kunna påverka, vara delaktig och ta ansvar skall omfatta alla elever. Elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som former skall vara viktiga principer i utbildningen. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 och 9 § §).” (Lpf 94, kap. 2.3)
På vilket sätt kan man kontrollera även de långsiktiga kunskaperna hos eleverna? (De kunskaper som knyter an till kursplanens mål)
Lärarna ansåg att detta var svårt, och i viss grad handlade om saker som ”intuition” och ”förhoppningar”. Några pekar på att arbetsformerna kan göra att de här målen har en större chans att uppnås. Det framkom även att de långsiktiga kunskaperna mer handlar om ett förhållningssätt hos eleverna.
4 DISKUSSION
Vår huvudfrågeställning under arbetet har handlat om hur lärare omsätter styrdokumenten i praktiken? Det vi har fäst störst intresse vid har varit då vi hittat tänkbara skillnader mellan vad styrdokumenten säger och hur lärare planerar och genomför sin undervisning. Lärarna är generellt sett medvetna om de problem och svårigheter det kan finnas i att omsätta styrdokuments formuleringar till en praktisk undervisning.
Några av de punkter som lärarna i vår undersökning uppfattade som mest svåra att genomföra hade sin grund i de vaga formuleringarna av kursmålen. Intressant är då att fråga sig vad ett rimligt alternativ hade varit. Mer konkreta och styrande mål hade krävt en kraftigare centralisering, och ett ännu hårdare styrande av lärarna än vad som finns idag. Detta hade, som Englund befarar, gett vissa normer och teorier ett ännu större genomslag, och hämmat den allsidiga bedömningen av validering. I och med att samhällskunskapen dessutom är ett ämne som berör ett område som är under ständig förändring, skulle det kunna upplevas som hämmande att ha ännu striktare dokument som reglerade undervisningen.
En annan del som uppfattas som krångligt gäller elevinflytandet. Några av våra svarande lärare uppger att eleverna inte visar ett särskilt stort engagemang för de här frågorna, och detta uppfattar då lärarna som en viktig orsak till att de själva tar en mer styrande roll. Intressant är då att väga detta mot vad Lpf94 säger. Där står det tydligt att elevernas inflytande över att påverka innehåll och arbetsmetoder
skall vara viktiga principer i utbildningen. Våra intervjuer visar att detta inte helt
och hållet uppfylls i praktiken. Detta kan vara en fråga som kan behöva lyftas. Är det som så att lärarnas svar överensstämmer med verkligheten, bör kanske styrdokumenten omformuleras, eller så får arbetsmetoderna förändras så att ett större elevinflytande blir fungerande och effektivt.
En annan del av kursplanen som uppfattas som ”svårkontrollerad” är detta om de mer ”långsiktiga” kunskaperna. Som lärarna svarar så tenderar de att hänvisa till arbetsformer i skolan som i högre grad än andra arbetsformer befäster kunskaper hos eleverna. Detta får anses vara mycket svävande och oprecist. Samtidigt ska tycker vi att man ska ha i åtanke att alla elever (och elevgrupper) är olika, har olika förutsättningar och skiftande referenspunkter under sin skoltid. Därför är det en svårbesvarad fråga likväl som att det är ett mål som är svårt att
följa upp. Trots allt är målet inte utan vikt, utan ett av de allra viktigaste. Att elever kan använda sig av de kunskaper man har fått till gagn i skolan, senare i livet är skolans idé.
En annan punkt som upplevs som problematisk är att förmedla kursplanens mål och att göra elever uppmärksamma på de betygskriterier som finns. Lärarna uppfattar att elever först börjar intressera sig för kriterierna när betygen ska sättas. Detta tror vi kan härledas till den allmänna ”betygshets” som är ett ständigt mål för diskussioner. Detta är inte alls märkligt eftersom betygen är just det som konkret utvärderar elevernas insatser i skolan. Av svaren att döma, skulle det nog vara bra om lärare i skolan än mer poängterar vad som egentligen leder fram till de betyg som sätts. Så länge betyg finns i skolan är det lärares roll att skapa en förståelse vad de i slutändan innebär och vad som krävs för att uppnå de olika. Eftersom det ändå finns ett så pass stort intresse för betygen i grunden, måste det leda till en viss självkritik när frågan om betygskriterier uppges mötas av ett sådant svalt intresse.
Resultatet i den här undersökningen ska dock inte övertolkas. Det är en liten undersökning och aspirerar inte på att ge en heltäckande bild av hur Sveriges samhällskunskapslärare uppfattar de här frågorna. Dock ger svaren en inblick i en del av den problematik som kan finnas när det gäller de frågor vi har valt att ställa. I åtanke ska även hållas att det är lärarnas egna upplevelser som gett deras svar, det behöver alltså inte överensstämma med en ”objektiv” syn (om det nu finns någon sådan). Det är ett perspektiv som presenteras.
Vår egen personliga åsikt angående tolkningen av styrdokumenten stämmer ganska väl överens med lärarnas svar i intervjuerna.
För oss som blivande lärare ger den här undersökningen oss en ökad inblick i några av de svåra överväganden man ställs inför i yrket och arbetet kring styrdokumenten.