Örnsköldsviks kommun arbetar med landsbygdsutveckling från flera olika fronter. Både med sin landsbygdsstrategi, plattformen BYGDSAM och med planeringsverktyget LIS. Det är en kommun som har stora naturtillgångar och en diversifierad landsbygdsproblematik. Landsbygdens problematik skiljer sig beroende på om den är lokaliserad till kusten och närhet till Örnsköldsvik centralort eller om den är belägen längre in i landet. Medan inlandet står inför problem som bristande service på grund av lågt kundunderlag så står de kustnära områdena inför utmaningar att tillgodose bostäder. BYGDSAM arbetar aktivt, med lite olika förutsättningar, för att stärka landsbygden. Främst arbetar alla BYGDSAM-områden med bostadsfrågor då detta är ett problem som finns i hela kommunen att det inte frigörs fler bostäder för inflyttning. Detta beror både på bristen av trygghetsboenden och som kommunens respondent som arbetar med landsbygdsutveckling påtalar att kommunen har flertalet ödehus. Detta är hus som används aldrig eller sällan av människor som behåller dem oftast på grund av ett affektionsvärde. Det är viktigt för landsbygdsutvecklingen i kommunen att just frigöra bostäder, eftersom flera av respondenterna påtalar att det är inte ekonomiskt hållbart med att bygga nytt på landsbygden. Vissa BYGDSAM områden har en positiv utveckling med ökade bostadspriser och en stor efterfrågan på både tomter och bostäder medan andra kämpar för att få behålla skolor och äldreboenden i bygden. Den positiva utvecklingen sker främst vid kusten, speciellt Nätradalen som blivit ett attraktivt område för barnfamiljer. Ett av verktygen för att arbeta med landsbygdsutveckling är LIS som används i kommunens befintliga tematiska tillägg för strandskydd. Ingen av respondenterna för BYGDSAM-områdena eller kommunen kunde däremot påvisa att detta hjälpt till att stärka landsbygden då ingen vet med säkerhet om bebyggelse skett inom dessa områden. Kommunen har heller inte gjort någon inventering på hur många bygglov som beviljats inom de utpekade områden inom de senaste 10 åren heller så det finns ingen data att tillgå. Det finns en problematik i att använda LIS som planeringsverktyg. Utifrån rådande lagstiftning så är det svårt för kommuner att peka ut LIS-områden i kommunen. Lagstiftningen gör att kommuner idag måste gissa vart i kommunen bebyggelse i strandnära lägen är och kan komma att bli attraktivt för framtiden. Lagarna som omfattar strandskyddet omfattar även alla vattendrag, sjöar och kust i hela Sverige, oberoende på platsen diversitet. Regeringen la 2019 fram ett förslag om att strandskyddet ska göras om från grunden för att underlätta för bland annat bebyggelse på landsbygd. Denna undersökning blev klar 2020 och ska läggas fram för proposition 2021 men av det som framkommit av undersökningen lär det inte ske några stora förändringar i lagstiftningen.
33
Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (Upplaga 2). Stockholm: Liber.
Boverket (u.å.). Plan- och bygglagen.
http://utbildning.boverket.se/pdf/Boverket_Plan-och-bygglagen_avsnitt-2.pdf
(Hämtad: 2021-04-21).
Boverket (2020a). Utvärdering av strandskyddsreglerna.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/avslutade-uppdrag/utvardering-av-strandskydd/ (Hämtad: 2020-03-26).
Boverket (2020b). Landsbygdsutveckling i strandnära läge.
https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/op-modell/intressen-enligt-mb/lis/ (Hämtad: 2020-03-26). Boverket (2020c). Strandskydd. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planeringsfragor/strandskydd/ (Hämtad: 2021-05-12).
Denscombe, Martyn (2014). Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Formas (2008). Ska hela Sverige leva?
https://formas.se/download/18.312567aa167c666b4248498/1549956106521/ska_he la_sverige_leva.pdf (Hämtad: 2021-05-12).
Glebygdsverket (2018). Landsbygdsdefinitioner i Sverige och andra länder.
https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f276af/158636760 7973/landsbygdsdefinitioner-i-sverige-och-andra-lander-08.pdf (Hämtad: 2020-04-13).
Isaksson, K. (2001). Forskaren bakom avhandlingen.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:129321/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2021-05-05).
Jordbruksverket (2020). Lokalt ledd utveckling genom Leader.
https://jordbruksverket.se/stod/lokalt-ledd-utveckling-genom-leader/det-har-ar-lokalt-ledd-utveckling-genom-leader (Hämtad: 2021-05-14).
34
Mistra urban features (2018). Relationer mellan stad och land i det regionala
stadslandskapet.
https://research.chalmers.se/publication/501501/file/501501_Fulltext.pdf(Hämtad: 2020-04-20)
Naturvårdsverket & Boverket (2014). Strandskydd – redovisning av ett
regeringsuppdrag.
https://www.boverket.se/contentassets/441a8222290c40ce99e3145c52199e3b/redo visning-strandskydd-med-rattelseblad.pdf (Hämtad: 2021-04-23).
Naturvårdsverket (2021a). Strandskydd för friluftsliv, växter och djur.
http://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Skyddad-natur/Strandskydd/
(Hämtad: 2020-04-20).
Naturvårdsverket (2021b). Arbetet med strandskydd.
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Naturvard/Skydd-av-natur/Strandskydd/
(Hämtad: 2020-04-20).
Naturvårdsverket (2021c). Upphävande av strandskydd vid små sjöar och
vattendrag.
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i- miljoarbetet/Vagledningar/Skyddad-natur/Strandskydd/Upphavande-av-strandskydd-vid-sma-sjoar-och-vattendrag/(Hämtad: 2021-04-20).
Naturvårdsverket (2021d). Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.
https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Skyddad-natur/Strandskydd/Omraden-for-landsbygdsutveckling-i-strandnara-lagen/
(Hämtad: 2021-05-14).
Naturvårdsverket (2017). Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om
landsbygdsutveckling i strandnära läge.
https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/miljoarbete-i-sverige/regerin
gsuppdrag/2017/skrivelse-uppdrag-landsbygdsutveckling-strandnara-lage-2017-08-28.pdf (Hämtad: 2021-04-23)
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. (första upplagan). Malmö: Liber ekonomi.
Regeringen (2006). Nationell strategi för landsbygdsutveckling.
https://www.regeringen.se/rapporter/2006/06/nationell-strategi-for-landsbygdsutveckling/ (Hämtad: 2021-05-11).
Rönnblom, M. (2014). Ett urbant tolkningsföreträde? En studie av hur landsbygd
skapas i nationell policy.
https://reglab.se/wp-content/uploads/2019/01/Ett-urbant-tolkningsf%C3%B6retr%C3%A4de-Malin-R%C3%B6nnblom.pdf (Hämtad: 2021-05-10).
35
SOU 2020:78. Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd.
http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2020/12/SOU-2020_78_WEBB.pdf
(Hämtad: 2021-04-23).
SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. SFS 1998:808. Miljöbalken.
Sveriges Riksdag (2020). Reformering av strandskyddet.
https://data.riksdagen.se/fil/91D165C6-5422-479F-A46A-38423D49D563 (Hämtad: 2021-04-23).
Statistiska centralbyrån, SCB (2015). Urbanisering – från land till stad.
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2015/Urbanisering--fran-land-till-stad/
(Hämtad: 2020-03-26).
Tillväxtverket (2020). Städer och landsbygder.
https://tillvaxtverket.se/download/18.2dffd46c1764d34e50213927/1607948131575/ Rapport%20St%C3%A4der%20och%20landsbygder%20December%202020.pdf
(Hämtad: 2020-05-05).
Västerbotten (u.å.). Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) i
översiktsplanen.
https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/samhalle/planering-och-
byggande/oversiktsplanering/underlag-for- oversiktsplaneringen/4.landsbygdsutveckling-i-strandnara-lagen-lis-i-oversiktsplanen.html(Hämtad: 2021-04-21).
Västerbottenskuriren (2020). Nytt strandskyddsförslag får kritik från region
Västerbotten.
https://www.vk.se/2021-04-25/nytt-strandskyddsforslag-far-kritik-fran-region-vasterbotten (Hämtad: 2020-05-05).
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad: 2021-05-06). Westholm, E. & Cecilia, W. Kunskap om landsbygden.
https://www.iffs.se/media/1280/20080213175154fil70rgy03245xynk30fba9.pdf (Hämtad: 2021-05-11).
Örnsköldsviks kommun (2020a). Kommunfakta Örnsköldsvik.
https://www.ornskoldsvik.se/kommunochpolitik/kommunfakta.4.33413099136f658 053c24a3.html (Hämtad: 2020-03-26).
Örnsköldsvik kommun (2020b). BYGDSAM – bygden i samverkan.
https://www.ornskoldsvik.se/kommunochpolitik/landsbygdsutveckling/bygdsam.4. 4c4feec515e441a88a9635a1.html (Hämtad: 2020-03-26).
36 Örnsköldsviks kommun (2012). Översiktsplan.
https://www.ornskoldsvik.se/download/18.35fde78f1504881c21f2f424/1447687867 329/%C3%96P%2012%20antagen.pdf(Hämtad: 2020-04-06).
Örnsköldsvik kommun (2011a). Tematiskt tillägg – strandskydd.
https://www.ornskoldsvik.se/download/18.ebe3cf513df44d0cd1b419/136790707107 4/%C3%96P%20strandskydd%20%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik%20webb.pdf
(Hämtad: 2020-04-07)
Örnsköldsvik kommun (2011b). Tematiskt tillägg – strandskydd kartor.
https://www.ornskoldsvik.se/download/18.5bc959df137e33e2363697/13549158986
08/Kartor+del+I+LIS-omr%C3%A5den+%C3%96P+strandskydd+%C3%96rnsk%C3%B6ldsvik.pdf
(Hämtad: 2020-04-07).
Örnsköldvik kommun (2014). Landsbygdsstrategi.
https://www.ornskoldsvik.se/download/18.35fde78f1504881c21f11506/1445940021 637/Landsbygdsstrategi.pdf(Hämtad: 2020-04-08).
Örnsköldsviks kommun (u.å.). Befolkningsstatistik.
https://www.ornskoldsvik.se/om-kommunen/fakta-om-kommunen/befolkningsstatistik (Hämtad: 2021-05-15).
37