Är LIS svaret på en
levande landsbygd?
- En kvalitativ studie av
Örnsköldsviks
landsbygdsutveckling
Anja Berglund
Umeå universitet, samhällsplanerarprogrammet 180 hp Kandidatuppsats i kulturgeografi 15 hp
FÖRORD
Den här studien är gjord av mig Anja Berglund i samarbete med Örnsköldsviks kommun. Denna kandidatuppsatts inom kulturgeografi utgör min sista del som student vid Umeå universitet, samhällsplanerarprogrammet 180 hp.
Det har varit väldigt intressant och givande att genomföra detta arbete och jag vill rikta ett stort tack till Joakim Byström på Örnsköldsviks kommun som varit snabbare än blixten att svara på mina frågor. Utöver detta vill jag även rikta ett tack till de två övriga respondenterna från kommunen som ställt upp på intervju och hjälpt mig med kontaktuppgifter. Jag vill även rikta ett varmt tack till alla respondenterna för de fyra BYGDSAM-områdena som ställt upp på intervju trots att det på grund av en pågående pandemi varit tvungen att ske via Zoom och Teams med diverse tekniska svårigheter. Slutligen vill jag rikta ett tack till alla som hjälp mig igenom denna studietid med dåligt kaffe, panik i datasalen och lunch i solen. Vill även rikta ett personligt tack till Julia för att du ställt upp i vått och torrt.
- Anja Berglund
6 Juni 2021
15
Abstract
The purpose of this study is to investigate how the municipality Örnsköldsvik is working with rural development as a whole and in the four geographical BYGDSAM-areas. The study will also investigate how the outcome of the municipality’s designated areas for exemption of the shoreline protection, also called rural development in shoreline locations, has developed within the last ten years. To do this a qualitative study has been done in form of six interviews. Four of the respondents are representants for each BYGDSAM-area and two respondents represents the municipality where one works with rural development and the other one works with rural development in shoreline locations.
The municipality Örnsköldsvik is working with rural development from several different approaches. They have a rural development strategy as an addition to their overview plan, they also have a thematic supplement for rural development in shoreline locations. BYGDSAM – the country in collaboration was formed in 2017 as a long-term solution for the rural development on the countryside. Örnsköldsviks municipality has a diversified land use with large nature resources and therefore also scattered rural problems. The rural countryside differs if the location is near the coastline and the city Örnsköldsvik or inland in the country. The inner parts of the municipality are facing problems like disused service in form of schools shutting down and a lack of nursing homes. The areas that are located near the coast and the city Örnsköldsvik are facing other problems like a lack of houses and plots to build on. These areas also have an increase in housing prices because they are more attractive to move to. One of the tools to work with rural development is – rural development in shoreline locations. This tool gives municipalities opportunity to point out areas in shoreline locations that are suitable for settlement. None of the respondents that was interviewed for the study could comment on that settlement had taken place within such an area during the last ten years in Örnsköldsviks municipality. But this tool in rural planning is complicated. The legislation that prevails now, makes it hard for municipalities in Sweden to point out areas where exemptions from the shoreline protection can be applied. The municipalities “must almost guess” where attractive areas for settlement is right now or are going to be in the future. The legalisation on shoreline protection applies to all water, without taking the locations diversity into consideration. In 2019 the government put down a suggestion saying that the shoreline protection should be rebuilt from the ground up. The survey was done in 2020 and the suggestion is going to be displayed in 2021. The changes were supposed to make development on the countryside easier, but what so far has been exhibited is that this may not be the case and therefore no major changes are expected to occur in the shoreline protection.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 6
1.1 Örnsköldsvik och bygden i samverkan ... 7
1.2 Problemformulering ... 7
1.3 Syfte och frågeställningar... 7
1.4 Avgränsningar ... 8
2. Metod ... 8
2.1 Val av metod ... 8
2.2 Undersökningsområden ... 9
2.3 Dokumentstudie ... 10
2.3.1 Genomförande av dokumentstudie och analys ... 10
2.4 Intervjuer ... 11
2.4.1 Genomförande av intervjuer och analys ... 11
2.5 Forskningsetik ...12
2.6 Metoddiskussion ...12
3. Teoretiskt ramverk ... 13
3.1 Landsbygdsbegreppet ... 13
3.2 Landsbygden i förhållande till staden ... 13
3.3 Landsbygdsutveckling ... 13
3.4 Strandskyddet ...14
3.5 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen blir möjligt ... 15
3.6 Tidigare studier ...16
3.6.1 Utvärdering av ändringar i strandskyddet ...16
3.6.2 Särskild utredning för strandskydd ... 17
4. Bakgrund ... 17
4.1 Örnsköldsviks översiktsplan ... 17
4.1.1 Lokalisering och demografi ... 17
4.2 Kommunens utmaningar och mål ... 18
4.2.1 Riksintressen ...19
4.2.2 Bostäder ...19
4.2.3 Naturvärden ...19
4.2.4 Kulturvärden och naturvård ... 20
4.2.5 Turism ... 20
4.3 Översiktsplan för strandskydd ... 20
4.4 Landsbygdstrategin ... 22
4.4.2 Möjligheter ... 23
4.4.3 Styrkor ... 23
4.5 Bygden i samverkan – BYGDSAM ... 24
5. Empiri ... 24
5.1 Bygden i samverkan blir till ... 24
5.2 Samverkan och stolthet på landsbygden ... 24
5.3 Landsbygdsutveckling ... 25
5.3.1 Nätradalen ... 26
5.3.2 Grundsunda ... 26
5.3.3 Anundsjö ... 26
5.3.4 Gideälvdal ... 27
5.4 Bebyggelse i strandnära lägen ... 27
6. Diskussion ... 28
6.1 Problematiken på landsbygden ... 28
6.2 Utfallet av LIS i Örnsköldsviks kommun ... 30
6.3 Är LIS lösningen för en levande landsbygd ... 30
6.4 Fortsatta studier ... 31
7. Sammanfattning ... 32
Referenser ... 33
Bilaga 1 ... 37
6
1. Inledning
Befolkningsutvecklingen är en stor framtidsfråga för landsbygden (Westholm och Waldenström, 2008). Vissa delar av landsbygden står inför ett ”avancerat åldrande”, utflyttningen av unga fortskrider, det föds få barn och människor i arbetsför ålder minskar. Detta bidrar även till att landsbygden har ekonomiska svårigheter med tillgång på arbetskraft men ett ökat behov av personal inom vård och omsorg. All landsbygd i Sverige står dock inte inför detta problem, i områden längs kusterna och runt om städer så sker en positiv utveckling i form av inflyttning som även påverkar områdens närings -och serviceliv. En orsak till att de flesta människor idag bor i städer är på grund av industrialiseringen som tog fart i mitten av 1800-talet (Tillväxtverket, 2020). Människor började lämna sina boenden på landsbygden för att kunna arbeta i fabrikerna i städerna. Urbaniseringstakten var hög ända fram till 1980 men under de senaste 40 åren har den saktat ner. Effekten av urbaniseringen har inte enbart varit att ett visst antal människor förflyttat sig från en plats till en annan, den har även bidragit till att landsbygd och städer idag står inför olika problem. Landsbygden med dess utmaningar ses idag som något problematiskt medan städerna ses som möjligheten för framtidens utveckling (Rönnblom, 2014). Detta innebär att städer och landsbygd har olika behov när det kommer till planering. Insatser som görs i städer kan få helt andra utfall på landsbygden. Därmed måste landsbygdens egenskaper tas med i beaktande när det kommer till att planera för en hållbar utveckling (SOU: 2020:78). Begreppet landsbygdsutveckling är väl använt när det talas om landsbygd och dess problematik (Regeringen, 2006). Landsbygdsutveckling är ett brett begrepp som innefattar att det tillsätts resurser till landsbygden för att bland annat värna och ta vara på dess naturliv, stimulera den ekonomiska tillväxten i form av sysselsättning och arbetstillfället samt främja landsbygden som helhet. I landsbygdsutveckling ingår flertalet resurser och arbetet sker både på en kommunal, regional och central nivå. Ett verktyg som används för att arbeta med landsbygdsutveckling är LIS (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Detta planeringsverktyg omfattar strandskyddet. Strandskyddet gäller för alla typer av sjöar, hav och vattendrag 100 meter i vardera riktningen från strandkanten (Naturvårdsverket, 2021a). Där strandskyddet gäller får ingen typ av bebyggelse ske, varken hus, brygga eller bastu får exempelvis uppföras som ej är flyttbart. Även ingen förändring av den redan befintliga bebyggelsen får ske. För att få tillgång till bygglov inom ett sådant område krävs det en ansökan om dispens. Det är antingen kommunen eller länsstyrelsen som beslutar om dispens. Mellan 2009 och 2010 skedde vissa lagändringar inom strandskyddet och LIS blev nu möjligt för kommuner att implementera i sin planering (Boverket 2020a). LIS innebär att kommuner kan peka ut områden runt sjöar, kust och vattendrag i sin kommun utifrån olika kriterier för att få strandskyddet upphävt. Just nu är diskussionen gällande strandskyddet hetare än någonsin då regeringen 2019 la fram ett förslag om att strandskyddet skulle göras om från grunden (Sveriges riksdag, 2020). Tanken bakom utredningen är att det ska föreslås förändringar som innebär ett mer differentierat strandskydd där hänsynstagande ska tas till att tillgången på sjöar och stränder varier i landet, även exploateringsgrad och befolkningstäthet (SOU 2021:78). Det skulle göra det lättare att bygga på landsbygd och glesbygd ”men så ser det inte ut
att bli” säger Jonna Lindgren samordnare på samhällsbyggnad vid Region
Västerbotten (Västerbottens kuriren, 2020). Vad flertalet trodde skulle bli en stor förändring kanske i slutändan inte blir det. Kritiken mot regeringen är att de sagt att strandskyddet skulle göras om från grunden, men i själva verket verkar bara några små
7
ändringar ha gjorts utifrån det förslag som tagits fram. Problematiken idag är att kommuner måste gissa vart bebyggelse i strandnära lägen kan komma att bli attraktivt samt att även om ett område pekats ut är det inte säkert att det kommer beviljas.
1.1 Örnsköldsvik och bygden i samverkan
Örnsköldsviks kommun är belägen i Västernorrlands län och är en mindre kommun med ett totalt antal invånare på ca. 56 000 (Örnsköldsviks kommun, 2020a). Kommunen har en diversifierad markanvändning med både närhet till kust, staden Örnsköldsvik och landsbygd. Ungefär hälften av kommunens invånare bor på landsbygden och därmed är det en viktig fråga för kommunen att jobba med landsbygdsutveckling och service på landsbygden. Hur kommunen ska kunna tillgodose även landsbygden med det underhåll och service som människor där eftertraktar. En strategi för detta är landsbygdsstrategin som togs fram 2014 för att arbeta mot en levande och attraktiv landsbygd. Några år senare togs planen om BYGDSAM fram (Örnsköldsviks kommun, 2020b). BYGDSAM står för bygden i samverkan och ska fungera som en samverkansplattform för landsbygden i Örnsköldsviks kommun. BYGDSAM infördes 2017 och är indelat i fyra geografiska områden; Nätradalen, Grundsunda, Anundsjö och Gideälvdal. Varje område är anslutet till en serviceort med omland. Varje BYGDSAM är en enskild ekonomisk förening som samverkar mellan tre organisationer; kommunen, ideell sektor och företagen.
1.2 Problemformulering
Sverige har en diversifierad markanvändning med både storstäder, mindre orter, skog, åkermark, sjöar, vattendrag och fjäll. Beroende på den geografiska lokaliseringen så har olika typer av landsbygd även olika förutsättningar. Utredningen som tillsatts för att göra om strandskyddet syftar på att försöka genomföra förändringar inom lagstiftningen som ska ta dessa olika förutsättningar i beaktande. Den nuvarande lagstiftningen gällande LIS som tillkom för tio år sedan är inte särskilt flexibelt eller diversifierad. Det är därmed rätt outforskat om denna lagstiftning som gjorde LIS möjligt har varit ett fungerade planeringsverktyg för att bidra till landsbygdsutveckling i Sveriges kommuner.
1.3 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur Örnsköldsviks kommun arbetar med landsbygdsutveckling och hur LIS som planeringsverktyg har bidragit till denna utveckling under de senaste tio åren. Undersökningen kommer även fokusera på Örnsköldsviks fyra BYGDSAM-områden, hur dessa arbetar för att stärka sin landsbygd och dess utveckling samt om LIS genererat något inom dessa områden. För att uppnå syftet med studien har följande frågeställningar ställts:
- Hur arbetar Örnsköldsviks kommun med landsbygdsutveckling?
- Vilka frågor arbetar BYGDSAM-områdena med för att stärka landsbygden? - Upplever intervjurespondenterna att LIS har bidragit till landsbygdsutveckling?
8
1.4 Avgränsningar
Eftersom studien görs i samarbete med Örnsköldsviks kommun har den geografiska avgränsningen blivit kommunens gränser samt de fyra BYGDSAM-områdena som kommunen är uppdelad i. Administrativa gränserna har även satts att enbart analysera dokument som innefattar kommunens: översiktsplan, tematiskt tillägg för strandskydd samt deras landsbygdsstrategi. Det finns en landsbygdsstrategi för Umeåregionen som inkluderar Örnsköldsvik, denna går att hitta på Umeå kommuns webbhemsida. Jag har inte undersökt närmare hur många bygglov som beviljats år till år inom de utpekade LIS områdena i kommunen eftersom det inte finns någon sammanställd data på detta.
2. Metod
I detta kapitel kommer metoden för studien presenteras och diskuteras. Studien har gjorts genom dokumentstudier och intervjuer för att besvara syftet och frågeställningarna. Hur dessa dokumentstudier och intervjuer gått till går att avläsa nedan. Metoden kommer även beröra begrepp som reliabilitet, validitet och forskningsetik. En reflekterande diskussion av hela metoden kommer avsluta kapitlet.
2.1 Val av metod
Studien baseras på en kvalitativ metod, syftet med en kvalitativ metod är att tolka och skapa större förståelse för ett visst fenomen eller problem (Alvehus, 2019). En kvalitativ studie ska syfta till att bidra med en mer generell förståelse av ett visst fenomen, därmed är frekvensen av ett uppkommande fenomen inte så viktigt vid en kvalitativ studie utan snarare vad det har för sammanhang.
Studien har gjorts genom dokumentstudier av relevant material för att få en ökad kunskap om hur Örnsköldsviks kommun arbetar i sin planering, samt material som avser att förklara strandskyddet och problematiken som uppstått på landsbygden. Studien bygger även på intervjuer för att komplettera dokumentstudierna och få en ökad förståelse för hur Örnsköldsvik arbetar med landsbygdsutveckling samt få en uppfattning av hur människor är inställda till LIS som planeringsverktyg. Både litteraturstudier och teorier inom det valda området kan utgöra en källa för att få en ökad förståelse för empirin (Alvesson och Sköldberg, 2008).
9
2.2 Undersökningsområden
Figur 1 nedan visar undersökningsområdet i denna studie som är Örnsköldsviks landsbygd. Detta menas all yta som inte är Örnsköldsviks centralort, denna är orangemarkerad på kartan. Utöver detta kommer även de fyra BYGDAM-områdena undersökas; Nätradalen, Grundsunda, Anundsjö och Gideälval (se figur 2).
10
Figur 2 – Örnsköldsviks fyra BYGDSAM-områden: Nätradalen, Grundsunda, Anundsjö och Gideälvdal. Källa: Örnsköldsviks bildarkiv.
2.3 Dokumentstudie
För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har en dokumentstudie gjorts. Denna dokumentstudie involverar kommunens översiktsplan, det tematiska tillägget för strandskydd samt kommunens landsbygdsstrategi för att kunna ge en bakgrund och förståelse för Örnsköldsviks kommun och hur de arbetat med LIS som planeringsverktyg i sin landsbygdsutveckling.
2.3.1 Genomförande av dokumentstudie och analys
Dokumentstudien innefattar kommunens översiktsplan, tematiska tillägg för strandskydd och landsbygdsstrategi som finns tillgängliga på Örnsköldsviks kommuns hemsida. För att tolka materialet har jag använt mig av en så kallad innehållsanalys som är en metod för att bryta ned texten och dela in den i teman för att på så vis kunna hitta likheter och olikheter (Denscombe, 2014). Dessa teman är landsbygd,
11
landsbygdsutveckling, hållbar utveckling och naturresurser. För att läsaren av denna studie ska få en uppfattning av Örnsköldsviks kommun och hur de arbetar med planering gällande just landsbygdsutveckling och LIS så redovisas delar av översiktsplanen, det tematiska tillägget för strandskydd och landsbygdsstrategin i avsnittet bakgrund. Eftersom en del av studiens fokus är hur LIS används inom landsbygdsutveckling så presenteras en karta (se figur 3) i avsnittet bakgrund för att få en uppfattning om hur många LIS områden som är utpekade i kommunen, vad de är tänkt för och i vilka BYGDSAM-områden dessa ligger inom.
2.4 Intervjuer
I denna studie så har totalt sex stycket intervjuer genomförts, fyra med respondenter från vardera BYGDSAM-område samt två med respondenter från kommunen vilka arbetar med landsbygdsutveckling och LIS. Avsikten med dessa intervjuer är att få en större förståelse hur Örnsköldsviks kommun arbetat med landsbygdsutveckling och LIS samt hur inställning och samarbetet med detta sker i samarbete med de fyra BYGDSAM-områdena.
2.4.1 Genomförande av intervjuer och analys
Samtliga intervjuer har skett via en elektronisk plattform som Zoom eller Teams, detta för att det inte funnits möjlighet att genomföra intervjuerna fysiskt på grund av den rådande pandemin. Jag har fått hjälp av kommunen med uppgifter till respondenterna för BYGDSAM-områdena för att kunna kontakta dem. Intervjurespondenterna för BYGDSAM-områdena valdes ut för att de har en övergripande kunskap om sitt område som de fått representera. De två respondenterna från kommunen blev tillfrågade av min kontaktperson på Örnsköldsviks kommun eftersom de arbetar med frågor som rör landsbygdsutveckling och LIS. Innan intervjuerna har samtliga medverkande fått ta del av studiens syfte och frågeställningar samt de frågor som kommer ställas under intervjun. Ingen av dessa frågor har lett till några känsliga svar som ej får offentliggöras. De fyra BYGDSAM respondenterna har alla fått svara på samma frågor (se bilaga 1) medan respondenterna för kommunen har fått svara på frågor anpassade efter deras arbetsområde (se bilaga 2). Intervjuerna pågick mellan 30–60 minuter och genomfördes följande datum:
BYGDSAM Nätradalen: 6 april 2021. BYGDSAM Grundsunda: 14 april 2021. BYGDSAM Anundsjö: 15 april 2021. BYGDSAM Gideälvdal: 4 maj 2021.
Respondent Örnsköldsviks kommun, landsbygdsutveckling: 19 april 2021. Respondent Örnsköldsviks kommun, LIS: 20 april 2021.
Alla intervjuer som genomförts har varit semistrukturerade och med detta menas att jag utgått från några färre bredare frågor med tydliga teman men under intervjuns gång har det funnits möjlighet att utveckla dessa frågor och jag som intervjuar kan komma med mer utförliga frågor (Alvehus, 2019).
Varje enskild intervju har spelats in för att säkerställa att det som framkommer i resultatdelen överensstämmer med de uttalanden som gjorts. Intervjuerna har sedan
12
transkriberats för att kunna presenteras utifrån gemensamma teman. När det kommer till kvalitativa data som intervjuer så måste de delas in i kategorier eller relevanta teman som sedan kan analyseras, detta för att öka de insikter som materialet kan generera (Ryen, 2004). De teman som valts ut för att presentera och analysera den kvalitativa datan är: landsbygdsutveckling, LIS, bebyggelse och stolthet. Dessa teman har identifierats utifrån de transkriberade intervjuer där materialet analyserats för att hitta samband och likartade uttalanden. De olika temana är presenterade som rubriker i empiriavsnittet där intervjuerna sammanställts.
2.5 Forskningsetik
Intervjupersonerna har tagit del av ett informationsbrev som förklarar vad studien ska användas till samt hur dessa uppgifter kommer lagras i enlighet med GDPR. De har även fått en samtyckesblankett som de fått skriva under för att bekräfta att de samtycker till att ställa upp på intervju och fått information om att de har rätt att dra sig ur studien när som helst om så önskas. Respondenterna i denna studie är anonyma men jag kan inte garantera full anonymitet i och med att jag nämnt vilka arbetsuppgifter vissa av intervjupersonerna innehar. Dessa respondenter har blivit informerade om detta och samtycker till att deras arbetsuppgifter får nämnas. De intervjuade personerna har även rätt att få tillgång till det fullständiga materialet när det är färdigt. Allt detta är forskningsetiska principer enligt Vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet, u.å.). De inspelade intervjuerna och sparade samtyckesblanketterna kommer vid studiens slut raderas.
2.6 Metoddiskussion
Reliabilitet avser hur pålitlig en studie är, om resultatet är upprepningsbart genom att samma studie görs om men får samma resultat (Alvehus, 2013). Validiteten i denna studie avser om jag lyckats undersöka hur LIS bidragit till landsbygdsutveckling i Örnsköldsviks kommun. Med validitet menas att har jag undersökt det jag vill undersöka? Problematiken med reliabilitet och validitet är dock att jag som genomfört studien har genom mina egna erfarenheter och kunskaper valt ut det material som ska analyseras. Jag kan därmed påverka materialet samt tolka det vilket gör att studien kan få lite olika utfall. Detta gäller både dokumentstudierna och intervjuerna. Jag har själv valt att presentera den fakta som anses relevant för denna studie samt att intervjufrågorna har formulerats efter min kunskap inom ämnet. För att upprätthålla studiens reliabilitet har jag försökt att ställa så få ledande frågor som möjligt under intervjutillfällena för att försäkra mig om att jag inte påverkar svaren. Detta kan dock inte garanteras. Intervjuerna har spelats in, inte enbart i syfte av analys utan även för att fastställa validitet. Att det som framkommer i resultatet är i enlighet med det som sagts under intervjuerna. Antalet intervjuer fastställer även den validitet, genom att flera av representanterna gett liknande svar på de frågor som ställts. Men eftersom det endast är sex intervjuer som genomförts så kan inte detta garanteras, för att öka det krävs fler intervjuer. Isaksson beskriver att en forskare aldrig kan vara helt objektiv, eftersom hen alltid präglas av egna erfarenheter, kunskaper, kön, etnicitet med mera som präglar både materialet och analysen i studien (Isaksson, 2001). Det går därmed inte bortse från att jag kan ha påverkat materialet i denna studie. Eftersom studien är gjord i samarbete med Örnsköldsviks kommun och viss kontakt har upprättats mellan mig och anställda på kommunen kan jag inte garantera total objektivitet i min analys
13
av det material som samlats in. Även många av de källor som information inhämtats från är skapade av kommunen vilket läsaren måste ha i åtanke.
3. Teoretiskt ramverk
3.1 Landsbygdsbegreppet
Det finns flertalet definitioner på vad landsbygd är (Glesbygdsverket, 2008). Olika definitioner och geografiska indelningar för landsbygd tas ofta fram beroende på vad som ska undersökas. Avgränsningar för landsbygd, glesbygd och tätorter görs traditionellt utifrån administrativa gränser som kommungränser, regioner och församlingar. Beroende på syftet med en undersökning är dock detta inte alltid det mest effektiva eftersom inte bara landsbygd har olika definition från gång till gång utan det har även glesbygd och tätort. Därmed kan gränser bli mer flytande och det är inte alltid antalet invånare inom ett visst område eller ort om bestämmer om det är glesbygd, landsbygd eller tätort. Även andra faktorer tas med som tillgång till service, avstånd, bebyggelse osv. Erik Westholm beskriver i rapporten Mot en ny
landsbygdspolitik (SOU 2003:29) hans definition av landsbygd: ”I vardagligt språk går gränsen mellan stad och landsbygd där tätortens finmaskiga gatunät och detaljplanerade bebyggelse övergår i ett landskap präglat av de areella näringarna”.
Det Westholm syftar på i detta fall är att där tätort slutar tar landsbygd vid, närmare bestämt när service, bebyggelse och infrastruktur blir glesare och den brukade marken inte är tydligt märkbar, där börjar landsbygd. I denna studie kommer definitionen landsbygd innefatta all yta som ligger utanför Örnsköldsviks centralort.
3.2 Landsbygden i förhållande till staden
Under industrialiseringen påbörjades urbaniseringsprocessen där människor valde att flytta från land till stad (Mistra, 2018). I samband med globaliseringen samt omställningen till ett postindustriellt samhälle har det blivit tydligt enligt forskningen att städerna har en stor betydelse för samhällsutvecklingen. Detta blev särskilt tydligt under 1990–2000 talet, särskilt ekonomiskt hur kluster av humankapital och beslutsmandat kunde skapa ekonomisk tillväxt. Även om det finns forskning bakom hur viktig centraliseringen och städernas framväxt är för samhällsutvecklingen och ekonomin så finns det forskning som talar emot detta. Denna forskning syftar till att genom centralisering så skapas en ojämn geografisk utveckling. Detta skapar sedan både en regional och global ojämn utveckling. David Harvey har utvecklat en teori gällande detta, att geografiska skillnader både gällande naturresurser och sociala skillnader beror på kapitalismen. Ytterligare en forskare nämligen geografen Doreen Massey har genom sin forskning kommit fram till samma slutsats. Även om städer har en nyckelroll i att driva samhällsutvecklingen och ekonomin framåt så skapar denna typ av maktrelation mellan stad och periferin av det omland som ligger runt om ojämn maktrelation och utveckling.
3.3 Landsbygdsutveckling
Förhållandet mellan stad och landsbygd är en diskussion som förs inom den kommunala och regionala planeringen, landsbygdsutveckling och olika utredningar (Mistra, 2018). Även om skillnaderna mellan stad och landsbygd ökar inom vissa områden så har strukturella samhällsförändringar förändrat relationen. Människors alltmer ökade mobilitet genom kollektivtrafik och tillgång till bil har varit med och
14
påverkat detta. Handel, tillverkningsindustrier och företag har idag en möjlighet att lokalisera sig utanför städernas centrum. Dock talas det fortfarande om staden som norm och en plats för möjligheter. Resurserna hamnar i städerna och planering sker ur ett centraliserat synsätt. I Anders Larssons avhandling Landsbygdsplanering
genom jordbrukspolitik framkommer det att det finns ett kunskapsglapp mellan den
urbana planeringen och landsbygdsplanering. Landsbygden och dess utveckling har fått förnyad aktualitet eftersom det finns ett intresse inom planering att ta vara på landsbygdens resurser och utrymmen. Därmed har landsbygdsutveckling blivit ett viktigt begrepp inom planering för att främja att hela landet ska leva.
Flertalet diskussioner har även förts av bland annat Erik Westholm och Cecilia Waldenström samt i antologin Ska hela Sverige leva?, att landsbygden kräver en ökad differentiering (Mistra, 2018). Detta för att olika platser har olika förutsättningar och all landsbygd står inte inför samma problem som utflyttning, åldrande befolkning och brist på service (Westholm & Waldenström, 2008). I stora delar av det som fortfarande ses som landsbygd så sker en förändring i att inflyttningen ökar. Detta leder till större efterfrågan av bostäder och förnyelse av näringslivet. Denna förändring sker främst längs kusterna och i områden runt större städer. Den stadsnära landsbygden är eftertraktad av människor som vill åt närheten till naturen och det lugnare tempot men samtidigt ha pendlingsavstånd till staden (Formas 2008).
3.4 Strandskyddet
Strandskyddet i Sverige tillkom på 1950-talet, det var för att begränsa överexploatering vid stränderna runt vattendrag, sjöar och längs kusten (Naturvårdsverket, 2021b). För att skydda den biologiska mångfalden i både växt- och djurriket tillkom det 1994 att strandskyddet skulle göra även detta. Lagar som reglerar strandskyddet går att hitta i 7 kap. 13 § i Miljöbalken. Miljöbalken (SFS: 1998:808) innehåller de lagar och föreskrifter som gäller för att Sverige ska skapa en hållbar och god miljö för nuvarande och kommande generationer (Miljöbalken, 1998). Strandskyddet gäller för alla vattendrag i hela landet oavsett storlek samt kusten (Naturvårdsverket, 2021a). Det sträcker sig 100 meter, kan utökas till 300 meter, från strandkanten upp mot land samt ner mot vattnet och det gäller även för miljön under vattnet (se figur 3). Inom områden som faller under strandskyddet är det därmed förbjudet med all typ av bebyggelse samt att på något sätt skada miljön.
15
Figur 3 – Strandskyddet och dess avstånd det omfattar från alla typer av vattendrag, sjöar och kustlinje. Källa: Boverket, 2020c.
3.5 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen blir möjligt
Boverket och naturvårdsverket gjorde en utvärdering av de lagar som gällde för strandskyddet och vissa tillämpningar gjordes som trädde laga kraft 2009 och 2010 (Boverket, 2020b). De nya lagändringarna tillkom för att regeringen ville se att det lokala och regionala inflytandet över strandskyddet skulle öka samt att det skulle underlätta för strandskyddsdispens. Ändringarna gjorde att LIS blev möjligt som planeringsverktyg. Ytterligare en ändring tillkom 2014, denna ändring gör att länsstyrelsen kan upphäva strandskyddet vid mindre sjöar och vattendrag som har en liten betydelse för växter, djur och friluftsliv (Naturvårdsverket, 2021c). Vad som anses som mindre sjöar och liten betydelse för strandskyddets syfte går att ta del av på naturvårdsverkets hemsida.
Efter ändringarna i lagstiftning gällande strandskyddet kan nu kommuner peka ut så kallade LIS-områden. Dessa områden regleras enligt Plan och Bygglagen (PBL 2010:900), där de lagar och förordningar gällande mark och vattenanvändning i Sverige finns redovisade (SFS, 2010:900). Syftet med PBL är att genom reglering av mark och vatten skapa en hållbar samhällsutveckling med goda levnadsförhållanden och skapa en hållbar miljö för dagens generation men även framtida generationer. Syftet med utpekade LIS-områden är att stimulera landsbygden lokalt och regionalt för att skapa en hållbar landsbygd där bebyggelse sker inom attraktiva områden (Länsstyrelsen Västerbotten, u.å). Kommunen kan antingen göra detta genom att integrera dessa områden i sin översiktsplan eller ett tematiskt tillägg. Ett tematiskt tillägg syftar till att hantera specifika frågeställningar som exempelvis LIS eftersom det rör det allmänna intresset (Boverket, u.å). Ett tematiskt tillägg gäller dessutom för hela kommunen. Det är upp till kommunen själv att sätta upp de kriterier de önskar för ett LIS-område, utefter de bestämmelser som finns i MB 7 kapitlet 18e§ (Länsstyrelsen Västerbotten, u.å.). Detta innebär att områden inte får omfatta en hel sjö eller enbart enstaka tomter. Ytterligare något som kommunen ska säkerställa är
16
miljökvalitetsnormerna, som även de finns reglerade i MB, 5 kap. (SFS, 1998:808). Det finns vägledande kriterier som kommuner ska förhålla sig efter vid utpekande av områden där strandskydd kan upphävas för LIS enligt MB (Naturvårdsverket, 2021d). Dessa är:
1. Områdena är lämpliga för utvecklingen av landsbygden
2. Områdena är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt.
3. Områdena har endast en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften a) i eller i närheten av tätorter,
b) i ett kust- eller kustskärgårdsområde från Forsmark till Klockestrand vid Ångermanälven eller från Skataudden vid Näskefjärden till gränsen mot Finland, c) på Gotland, eller
d) vid Vänern, Vättern, Mälaren, Siljan, Orsasjön, Skattungen, Oresjön eller Oreälven mellan Orsasjön och Skattungen, om det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse i området, och
4. Områdena är inte ett kust- eller kustskärgårdsområde från gränsen mot Norge till Forsmark, utmed Ölands kust eller i Ångermanland från Klockestrand vid
Ångermanälven till Skataudden vid Näskefjärden.
3.6 Tidigare studier
3.6.1 Utvärdering av ändringar i strandskyddet
Regeringen gav 2012 ansvaret till Boverket och Naturvårdsverket att utvärdera hur de nya lagändringarna gällande strandskyddet hade fått för utfall (Naturvårdsverket och Boverket, 2014). Boverket och Naturvårdsverket har samlat in data från Sveriges kommuner och länsstyrelse för att undersöka hur de nya strandskyddsreglerna har tillämpats. I rapporten Strandskydd – redovisning av ett regeringsuppdrag framkom att det inte gick att utvärdera utfallet för om LIS hade lett till landsbygdsutveckling eller inte. Detta för att utvärderingen gjordes så kort efter att lagändringarna trätt i kraft. I rapporten framgick dock att gällande LIS så var det främst bostäder och turistområdet som det lades fokus på. Naturvårdsverket och Boverkets analys blev därmed att om kommuner väljer att lägga för stort fokus vid LIS så kan detta leda till en ojämn regional utveckling. Eftersom landsbygdsutveckling i sin helhet inte får ta plats i planeringen. Däremot framkom det att majoriteten av kommunerna och länsstyrelserna som deltog tyckte att strandskyddslagarna generellt hade blivit tydligare efter ändringen, men att det i vissa fall blivit svårt att tolka lagstiftningen. Detta har ibland lett till att vissa kommuner och länsstyrelser tolkat och tagit fram vissa begrepp och definitioner själva för att på så sätt underlätta tillämpningen. Detta gäller främst vid små vattendrag som exempelvis sjöar eftersom det inte fanns några definitioner på hur strandskydd ska tillämpas vid sådana områden. Fyra år senare gjorde Naturvårdsverket ytterligare en rapport gällande utvärdering av strandskyddet och hur de nya lagändringarna har tillämpats (Naturvårdsverket, 2017). Även i denna rapport framkommer det att det finns otydligheter hur strandskyddet ska tillämpas i vissa geografiska områden. Även att lagarna kring LIS och vilka områden detta får tillämpas i anses aningen oflexibelt. Att vissa områden där behovet av landsbygdsutveckling är stort så finns det inte möjligheter att nyttja detta. Naturvårdsverkets slutliga analys var därmed att områden som ej är inkluderade i LIS, områden som ligger utanför ett LIS område eller inte alltid uppfyller alla kriterier
17
måste ses över eftersom det finns olika lokala och regionala behov av landsbygdsutveckling.
3.6.2 Särskild utredning för strandskydd
I juli 2019 påbörjades en utredning om reformering av strandskyddet, detta är att strandskyddet ska göras om från grunden (Sveriges Riksdag, 2020). Utredningen var färdig den 30 november 2020 och ska läggas fram för proposition någon gång under 2021. Denna utredning har kommit med flertalet förslag och förändringar gällande de lagar och förordningar som idag är reglerade i miljöbalken (SOU 2020:78). Förslag som bland annat kommit fram är att strandskyddet ska vara mer flexibelt, för att tillgången och efterfrågan av landsbygdsutveckling ser olika ut i hela landet. I vissa områden där exploateringsgraden är hög ska strandskyddet förstärkas medan i andra områden göra det enklare för bebyggelse. Utredningen ska även se hur det lokala inflytandet kan öka genom att vidta vissa åtgärder. Eftersom denna utredning är pågående och den ännu inte lagts fram för proposition och de nya lagändringarna inte trätt laga kraft ännu innebär det att flertalet kommuner avvaktar i sin LIS-planering. Detta gäller även för Örnsköldsviks kommun, de har ett pågående arbete i att förnya sin översiktsplan, men för att kunna göra ett korrekt tematiskt tillägg avseende strandskyddet så inväntar kommunen de nya lagarna.
4. Bakgrund
4.1 Örnsköldsviks översiktsplan
Den gällande översiktsplanen för Örnsköldsvik kommun antogs den 17 december 2012 och trädde laga kraft 16 mars 2015 (Örnsköldsviks kommun, 2012). Just nu pågår ett arbete att ta fram en ny översiktsplan för kommunen, den nya översiktsplanen är beräknad att antas mellan 2023 och 2024 (Örnsköldsvik kommun, 2020c). Till dess är det den befintliga översiktsplanen från 2012 som gäller för kommunen.
4.1.1 Lokalisering och demografi
Örnsköldsviks kommun är en kustnära kommun som ligger ca. 50 mil norr om Stockholm (Örnsköldsviks kommun, 2012). Dess placering mitt mellan de två större kommunerna Sundsvall (i söder) och Umeå (i norr) gör att kommunen har relativt få regionala funktioner. Kommunen har därmed ett brett samarbete med flertalet andra kommuner gällande de regionala frågorna. Detta anses även vara en av nyckelfrågorna inför framtiden för Örnsköldsvik, att samarbetet ska fortsätta framför allt med närliggande större städer.
Örnsköldsviks kommun har genom åren genomgått en minskning i invånarantal, när kommunen bildades 1971 uppmättes invånarantalet till 60 336 (Örnsköldsviks kommun 2012) (Örnsköldsviks kommun, u.å.). Fördelningen av befolkningen ser i dagsläget ut att de flesta är bosatta i eller runt centralorten Örnsköldsvik eller på landsbygden med närhet till kusten (se figur 4). Kommunens totala invånarantal är idag (2021) ca. 56 000 (Örnsköldsviks kommun, u.å.). Trenden i kommunen är att dödstalen överstiger födelsetalen, medelåldern ökar, och befolkningen minskar.
18
Figur 4 – Befolkningsstatistik uppdelat i de fyra BYGDSAM-områdena och centralorten i Örnsköldsviks kommun. Källa: Örnsköldsviks kommun, u.å.
4.2 Kommunens utmaningar och mål
Örnsköldsviks kommun står inför flertalet utmaningar de kommande åren och några av dessa är (Örnsköldsviks kommun 2012):
1. Realisera arbetsmarknaden med Umeå, skapa en gemensam arbetsmarknadsregion där Botniabanan kommer vara av stor vikt för att möjliggöra pendling och förflyttning.
2. Skapa attraktionskraft i en global värld där Örnsköldsvik ska vara en attraktiv plats som lockar till sig arbetskraft för att utveckla näringsliv och verksamheter. 3. Energieffektivisera genom att skapa klimatsmarta lösningar för produktion
samt transport.
4. Ta vara på människors och organisationers innovationsförmåga, skapa utvecklingsmiljöer och främja samarbete som stimulerar tillväxtkraften. Dessa kom att sammanfattas till målet ”världskraft 2015”. Detta är huvudmålet och innebär att Örnsköldsvik ska vara en kommun av hög klass där människor både vill leva och bo men även besöka. För att uppnå detta kommer kommunen satsa på de utmaningar som nämnts ovan.
Eftersom den demografiska sammansättningen ser ut att antalet äldre är fler än de yngre samt det positiva utflyttningsnettot måste åtgärder tas i form av offentlig service
19
i vissa orter (Örnsköldsviks kommun, 2012). Örnsköldsviks tätort är kommunens centralort och tillsammans med Bjästa, Bredbyn, Björna och Husum är dessa extra viktiga som serviceorter för omliggande orter i kommunen. Viss typ av service anses därmed viktig att lokalisera i dessa orter som exempelvis skola, kollektivtrafik, äldreboenden med mera. Detta tas i åtanke med kommunens arbete med landsbygdsstrategi. Därmed finns en åtanke med var denna typ av service ska placeras i kommunen.
4.2.1 Riksintressen
Kommunen har särskilda områden som är utpekade som riksintressen enligt 4. Kap I Miljöbalken (Örnsköldsviks kommun 2012). Örnsköldsvik har flertalet sådana utpekade områden men två av dessa är Höga kusten och Moälven. För båda dessa områden gäller de lagar och regler att ingrepp i miljön enbart får göras om det inte skadar områdets djur -och naturliv. Det är kommunens ansvar att se till att de kvalitéer som Höga kusten och Moälven innehar består men samtidigt utgöra möjlighet för turism och andra näringsmöjligheter. I huvudsak ska dessa områden bevaras och om bebyggelse ska ske så ska den prövas noggrant inom dessa områden. Både gällande utformning och anpassning till omliggande landskap.
4.2.2 Bostäder
Örnsköldsviks kommun ska enligt lagen tillgodose förutsättningar för etablering av bostäder och se till att bostadsförsörjningen till invånarna tillfredsställs (Örnsköldsviks kommun, 2012). Kommunen har generellt gott om bostäder och flertalet områden är utpekade för nyetablering av bostäder, både i tätort och i direkt närhet till vatten och natur. Mest attraktiva är bostäder inom centralorten men kommunen avser även tillgodose möjligheter för småhus och tomter för att få en beblandning av bostadsbyggandet och då även på landsbygden. Därmed ska planering för bostäder ske ur ett sådant perspektiv att ekonomiskt och socialt utsatta grupper tas i beaktning samt att det ska finnas en socioekonomisk beblandning. Utöver detta så måste bostäder tillkomma i centrum så att småhus öppnas upp och möjliggör flytt till landsbygd. Även bostäder för seniorer bör ses över och utökas eftersom kommunen står inför det faktum att stora delarna av befolkning är äldre och kommer snart gå i pension.
4.2.3 Naturvärden
Örnsköldsvik har ett rikt djur -och växtliv med stora naturvärden (Örnsköldsviks kommun, 2012). Kommunen ska bevara och säkerhetsställa att dessa naturvärden inte förstörs och bebyggelse får enbart ske om friluftslivet inte försämras. Bland annat ska tillgång till fiske och turism säkerhetsställas både i tätorterna och på landsbygd. De redan utpekade naturreservaten i kommunen kommer främst att prioriteras för att stärka friluftslivet. Det kommer även läggas resurser på aktiviteter för barn och ungdomar i kommunen. Fiskereproduktionen ska stärkas tillsammans med att fiskevårdsområdena bildar organisationer för samverkan för att vårda älv och vattendrag. Kommunen har även gjort en inventering av naturvärden längs sjöar, kust och hav. I riktlinjerna för hur naturvärdena ska bevaras så framkommer det att ingen exploatering ska ske där naturvärdena anses vara höga inom sådana områden.
20
4.2.4 Kulturvärden och naturvård
Byggnader och landskap har formats av människan under lång tid, några av dessa områden i Örnsköldsviks kommun har reglerade områdesbestämmelser (Örnsköldsviks kommun, 2012). Några av dessa är: Ulvöhamn, Skeppsmalen, Grisslan och Marviksgrunnan. Kommunen beskriver i översiktsplanen att kulturhistoriska värden är inte enbart av social betydelse utan även ekonomisk. För att skapa en attraktiv plats där människor vill leva och bo samt skapa möjligheter för rekreation så måste dessa värden bevaras. Det gamla ska värnas medan det nya samtidigt ska få ta plats för att kunna bygga vidare samhället och kommunen. Kommunen har även deltagit i ett kustbebyggelseprojekt där syftet varit att undersöka hur bebyggelse vid kustnära orter förändrats över tid. I detta projekt har Ulvöhamn och Skeppsmalen ingått och dokumentationen från detta ska finnas som underlag vid prövning av ny bebyggelse. Skeppsmalen har även ett utpekat LIS område i det tematiska tillägget till översiktsplanen som tillhandahåller områden där dispens från strandskyddet kan utgöra skäl.
4.2.5 Turism
Turism är viktigt för kommunens tillväxt (Örnsköldsviks kommun, 2012). Genom att öka turistattraktionen till kommunen kommer detta även öppna upp för möjligheter för företagsetableringar och därmed öka sysselsättningsgraden. Översiktsplanen sätter ramarna för hur turismen i kommunen ska utvecklas genom riktlinjer för mark -och vattenanvändning. Det finns en fin balans med att skapa miljöer för turistverksamhet samtidigt som kommunen ska bevara de naturvärden och kulturmiljöer som finns att erbjuda. Friluftsliv och fiske är en del som gynnar turismutvecklingen men även den attraktiva Höga kusten. I och med detta måste verksamheter och bebyggelse lokaliserad på ett sådant sätt att det inte skadar landskapsbilden eller de naturvärden som finns i kommunen.
4.3 Översiktsplan för strandskydd
Örnsköldsviks tematiska tillägg för strandskydd antogs den 20 juni 2011 (Örnsköldsviks kommun, 2011a). Syftet med detta tillägg är att peka ut de områden inom kommunen där skäl till dispens från strandskydd kan finnas. Målet är att det ska finnas en balans inom att bevara natur -och djurliv men även skapa en levande landsbygd. Runt alla vattendrag tillämpas strandskyddet, men med tanke på kommunens kuperade terräng med många rinnande vattendrag anser kommunen att det är orimligt om alla dessa ska omfattas av strandskyddet. De olika LIS-områdena som tagits fram har genomgått en bedömning där både attraktivitet för boende, turism och annan näringsutveckling legat till grund. Det har även gjorts en översiktlig bedömning att dessa LIS-områden inte kommer att inkräkta på de allmänna intressena eller riksintressen i form av bebyggelse eller anläggning. Dessutom har kommunens naturvärden tagits med i beräkningen. I samband med detaljplan eller ansökan om bygglov ska dock detta granskas ytterligare. Eftersom Örnsköldsvik till stor det utgörs av landsbygd blir LIS ett viktigt verktyg för att stärka landsbygden med både arbetsmöjligheter samt bostäder. Som tidigare nämnt är de fyra serviceorterna Bjästa, Bredbyn, Björna och Husum viktiga serviceorter för kommunen och för att stärka dessa ytterligare finns ett behov av nya boendemöjligheter samt etablering av verksamheter i anslutning till dessa orter. Kommunen arbetar även aktivt för att ha ett samarbete mellan närliggande kommuner som exempelvis Umeå kommun. I och med
21
Botniabanan så har Örnsköldsvik länkats samman med andra kommuner och dessa skapar större möjlighet för pendling för invånarna. Därför anses det attraktivt att skapa möjligheter att bosätta sig inom pendlingsavstånd eller gångavstånd till närliggande stationer till Botniabanan. Dessa områden som pekats ut för dispens av strandskyddet anser kommunen vara en viktig del i att försöka främja landsbygden. Kommunen planerar för olika typer av landsbygdsutveckling. Nedan syns en översiktskarta var de planerade LIS områdena är utplacerade (se figur 5) (Örnsköldsviks kommun 2011b). De rödmarkerade områdena gäller för etablering av bostäder, de lila markeringarna är strandskyddsdispens för att gynna turism som företagsverksamhet och fritidshus och de gröna markeringarna är områden där LIS ej ska tillämpas. Det orangefärgade området är det område som är Örnsköldsviks centralort. Stora delar av kusten innefattar områden där det inte finns kriterier för att upphäva strandskyddet och där områden pekats ut ska etablering av bebyggelse ske med försiktighet och stort hänsynstagande. Detta beror bland annat på kustens höga kultur och naturvärden. Centralorten innehar inte den heller flertalet utpekade områden eftersom LIS ska användas med försiktighet i närhet till större tätorter så inte överexploatering sker.
22
Figur 5 – Utpekade LIS områden som kan utgöra skäl för strandskyddsdispens. Källa: Örnsköldsviks kommun, 2011b.
4.4 Landsbygdstrategin
En del i de mål som framgår i översiktsplanen så har Örnsköldsviks kommun även tagit fram en landsbygdsstrategi (Örnsköldsviks kommun, 2014). Den antogs 2014 och är en viktig del i att uppfylla kommunens vision om en trygg, säker, hållbar och attraktiv kommun. Strategin syftar till att ge en stabil grundplattform för arbetet inom de fyra serviceorterna. Strategin påbörjades 2012 i samband med översiktsplanen och den antogs den 16 juni 2014 av kommunfullmäktige. Den ska revideras vart fjärde år för att vara i samspel med utvecklingen. I dagsläget är den under revidering där de fyra BYGDSAM områdena ska få vara med i processen.
Grunden till landsbygdsstrategin är en SWOT-analys som kommunen gjort där kommunens landsbygd granskas utifrån svagheter, möjligheter och styrkor.
23
4.4.1 Svagheter och hot
Örnsköldsvik är en stor kommun till ytan sett, därav är ett av de största problemen att landsbygden avbefolkas (Örnsköldsviks kommun, 2014). Demografin ser ut att främst de äldre blir kvar. Det bidrar i sin tur med att service av olika dess slag måste stängas ner eller förflyttas för att invånarantalet är för lågt. Hotet bakom den åldrande befolkning kan även vara att de äldre inte längre orkar engagera sig i sin by med omland. Detta gör att småföretagarna även dem får det svårt och därav inte etablerar sin verksamhet på landsbygden. De boende på landsbygden anser även att kommunen brister i sitt ansvar att ha en förståelse för de boende på landsbygden, men utfallet blir ändå att olika typer av samhällsservice centraliseras och resurser hamnar i centralorten. Infrastruktur som bredband och vägnät är även det bristfälligt och flertalet av de boenden som finns används endast till fritidsboenden. I analysen framgår det att det inte tas i beaktande att försöka hålla kvar de yngre på landsbygden och för detta krävs tillgång till bredband samt boendemöjligheter som lägenheter i stället för småhus. Urbaniseringen fortsätter i kommunen och fler väljer att bosätta sig i antingen centralorten eller flytta till en annan kommun där större möjligheter finns. Landsbygden ska inte jämföras med staden utan problematiken kommer bestå tills att den går att förstå och ta vara på dess styrkor i stället för att enbart se dess problem.
4.4.2 Möjligheter
Kommunens landsbygd har även många möjligheter, en av dessa är bland annat att utveckla serviceorterna Bredbyn, Husum, Björna och Bjästa (Örnsköldsviks kommun, 2014). Kommunen ser att invånarna i dessa mindre byar har ett stort engagemang och detta måste tas till vara på för att utveckla och förbättra kommunen. Landsbygden har även stora naturvärden och vackra miljöer. Dessa öppnar upp för turistverksamhet och möjligheter för lokala näringsidkare som kan tänkas satsa. Kommunen anser även att skogen och vindkraften kan ge arbetstillfällen och många från större städer är flyttningsbenägna om det finns arbete. Detta ger en möjlighet att locka fler unga till kommunen om problemet med arbetsgivare kan lösas. Det finns även möjligheter att stärka samarbetet mellan kommunen, ideella föreningar, privata och offentliga aktörer. På detta sätt kan föreningslivet stärkas samt att tomma lokaler som exempelvis en nedlagd skola kan få utgöra ett utrymme som behövs för näringsidkare.
4.4.3 Styrkor
Det finns en stark känsla av ansvarstagande av de boende på landsbygden och detta är något som ska nyttjas (Örnsköldsviks kommun, 2014). Även i föreningslivet finns en stark samhörighet och en vilja att hålla det vid liv och driva det framåt. De geografiska fördelarna är att de fyra serviceorter som finns fyller sin funktion och stöttar upp sitt omland med olika typer av service. Dessutom har kommunens landsbygd en mycket differentierad natur med tillgång till både sjöar, skog och berg. Här finns tillgång till billiga boenden samt möjligheter till bebyggelse i närhet till vacker natur längs sjöar och vattendrag. Flertalet stora företag bidrar med arbetstillfällen och i jämförelse med resterande av länet så har Örnsköldsvik tätare mellan livsmedelsbutiker. Det finns en känsla av en stor trygghet på landsbygden samt en samhörighet enligt kommunens undersökningar och det är detta kommunen ska ha i åtanke i framförandet av olika strategier och projekt.
24
4.5 Bygden i samverkan – BYGDSAM
BYGDSAM står för bygden i samverkan och är en samverkansplattform som tillkom 2017 och står på tre ben; företagen, ideell sektor och kommunen (Örnsköldsviks kommun, 2020b). De fyra olika områdena är; Nätradalen, Anundsjö, Gideälvdal och Grundsunda (se figur 2). Dessa områden är knutna till varsin serviceort; Bjästa, Bredbyn, Husum och Björna. Inom varje BYGDSAM finns ett varierande antal ledamöter där kommunen har utvalda representanter. Det denna plattform gör är att arbeta för en attraktiv landsbygd genom olika projekt. Dessa projekt kan vara av varierande karaktär och behandlar allt från bostäder, föreningsutveckling, service, infrastruktur, arrangera aktiviteter och turism. Även om varje område har sina svagheter, möjligheter och styrkor som det arbetas utefter så finns även en samverkan mellan de fyra områdena och Örnsköldsviks centralort för att göra hela Örnsköldsviks kommun attraktiv och livskraftig.
5. Empiri
5.1 Bygden i samverkan blir till
Under intervjun med respondenten från Örnsköldsviks kommun som arbetar med landsbygdsutveckling så fick hen förfrågan hur BYGDSAM kom till och grundades som ekonomisk förening. Hen svarar att efter flertalet år med olika projekt ute i bygden som kommit från projektet Bygd och Stad i balans såg kommunen en otrolig föreningströtthet. Det behövdes en långsiktig plan för landsbygdsutvecklingen i kommunen där människorna i byarna fick vara med och utveckla detta ur ett långsiktigt perspektiv, samt att föreningar behövde hjälp rent ekonomiskt. De hade inte längre samma möjligheter att fortsätta driva utvecklingen enbart ur ett ideellt perspektiv. Projekten som drevs i Bygd och Stad i balans jobbade aktivt med olika modeller för att peka ut servicepunkter och även hur arbetet med översiktsplanen skulle se ut. I detta arbete valde kommunen och projekttagarna att i stället för att anställa konsulter, som de tidigare gjort, så valdes representanter ut för olika områden i kommunen. Kommunen ville få in perspektivet från landsbygden. Ur detta föddes idén om en plattform att på ett långsiktigt vis kunna hjälpa hela kommunens landsbygd. Några år tidigare hade en annan plattform formats, nämligen CESAM, centrum i samverkan och detta hade bidragit till god utveckling inom Örnsköldsviks stadskärna enligt kommunen. Kommunen tittade även på strukturen av LEADER (lokalt ledd utveckling) som är en utvecklingsmetod inom EU. (Jordbruksverket, 2020). Den är också uppbyggd på en trepartssamverkan nämligen ideell, företagande och offentlig sektor. Utifrån detta blev det alltså att även BYGDSAM skulle bli uppbyggt som en trepartssamverkan, ekonomisk förening.
5.2 Samverkan och stolthet på landsbygden
Respondenterna som blev intervjuade för varje BYGDSAM-område talade om hur viktigt samverkan och stolthet är för utvecklingen på landsbygden. Respondenten för Nätradalen har bland annat anammat uttrycket ”glansbygd”.
”Begreppet glansbygd som har en positiv laddning och den tror jag är väldigt viktig att få fram. Det som skapar en bygd är ju alla människor och näringsidkare som finns i den”.
25
Detta uttryck tar ståndpunkt i att landsbygd inte enbart är någonting negativt där människor flyttar ifrån sina hem, service läggs ned och bebyggelsen förfaller. Hen anser att landsbygden har mycket den kan bidra med och därmed är det viktigt att börja tala om den från en positiv synpunkt. Även respondenterna för områdena Grundsunda och Anundsjö talar även de om hur viktigt det är att skapa en bygd som alla får ta del av, unga, gamla och näringsidkare. Det är detta som BYGDSAM arbetar för, nämligen samverkan mellan olika parter. Alla områden jobbar efter samverkan, samarbete och utveckling eller som de själva väljer att uttrycka det ”lyfta, lotsa, släpp”. Uppgiften för de fyra BYGDSAM områdena är att stötta redan aktiva föreningar, företag och eldsjälar i bygden och ta vara på den gnista som finns.
”Det fanns ett behov ute i bygderna att det ska finnas någon att kontakta oavsett frågor. Stort som smått.”
BYGDSAM bygger på att skapa en samverkan mellan alla dessa olika parter som företag, eldsjälar och ideella organisationer för att kunna bidra till en stärkt landsbygdsutveckling i hela kommunen.
5.3 Landsbygdsutveckling
I intervjun med respondenten från Örnsköldsviks kommun som arbetar med landsbygdsutveckling framkom det att kommunen har en bred landsbygdsproblematik. Intervjupersonen uttrycker att på grund av kommunens storlek till ytan så står de inför flertalet problem på landsbygden. Inte enbart nedläggning av service som är problemet längre in i kommunen på glesbygden utan även brist på bostäder på den mer kustnära landsbygden. Just nu pågår även arbetet med att revidera den befintliga landsbygdsstrategin, i detta så är BYGDSAM involverade. Landsbygdsstrategin kommer senare vara ett underlag för översiktsplanen för att försöka lösa dessa problem. Allt utanför Örnsköldsviks centrum anses vara landsbygd men det finns skilda förutsättningar för olika områden. Respondenten berättar att besöksnäringen ses som en stor potential, framförallt med Örnsköldsvik och dess närhet till Höga kusten och andra viktiga naturvärden. Just nu är det ett högt tryck på bostäder och huspriserna har ökat i hela kommunen, men mest i området Nätra som ligger nära Höga kusten. Det är ett område där efterfrågan på bostäder från barnfamiljer har ökat markant de senaste åren enligt respondenten från kommunen. Hen berättar även att kommunen börjat titta på hur det kan frigöras bostäder och mark för nyetablering. Ett problem som kommunen ser är att det är en brist på bostäder på landsbygden. Äldre bor oftast kvar väldigt länge i sina hus på grund av brist på trygghetsboenden. Detta är ett problem som även respondenterna för BYGDSAM Nätradalen och Grundsunda talar för, att det måste frigöras bostäder. Respondenten från kommunen som arbetar med landsbygdsutveckling berättar även att det finns ett problem i att ”älska ihjäl sin landsbygd”.
”Många älskar ihjäl sin landsbygd. Människor vill behålla sina hus, kanske som de ärvt, familjehem osv fast de aldrig är där. Förståeligt men förödande i längden för servicen”. Med detta menar hen att flertalet personer väljer att behålla hus och sommarstugor som de egentligen inte vistas i särskilt mycket främst för att de har ett affektionsvärde. Detta bidrar till att hus står och förfaller i stället för bli hem åt människor som vill flytta
26
till bygden. Hen menar att detta är förståeligt men samtidigt förödande för servicen i många orter eftersom det då blir brist på kundunderlag.
5.3.1 Nätradalen
Nätradalen ligger söder om Örnsköldsviks centralort och angränsar till kusten, den intervjuade respondenten för området uttrycker hur viktigt områdets lokalisering är för dess utveckling. BYGDSAM Nätradalen jobbar i dagsläget främst med bostadsfrågor, för att kunna tillgodose det ökande behovet som efterfrågas. Nätradalens BYGDSAM består mestadels av den ideella sektorn och jobbar även aktivt med turismfrågor för att stimulera näringslivet. Områdets närhet till centralorten och kusten har gjort det till ett attraktivt område att bosatta sig i. Respondenten berättar att trenden den senaste tiden är att fler säljer sina bostäder samtidigt som bostadspriserna fortsätter att öka. Nätradalen består av två församlingar, Nätra och Sidensjö och de senaste tre åren har bostadspriserna ökat med 53% i Nätra och 38% i Sidensjö. BYGDSAM Nätradalen har förhoppningen att fler fortsätter sälja sina bostäder, och benägenheten att göra detta ökar om privatpersoner som säljer sina fastigheter får bättre betalt. Tomter som tidigare varit tomma har nu sålts både i Sidensjö och Nätra. I Sidensjö så pågår även byggnation av ett trygghetsboende. ”För där ser vi en fördel att få äldre människor att bo kvar men att de då är beredd att sälja sin villa så att nya människor kan flytta in”.
Nätradalens respondent talar dock om att det finns ett dilemma på boendesidan, nämligen att det är ekonomiskt svårt att ”ro hem ett nybygge”. Hen syftar på att då måste människor veta redan till en början att de ska bor där under en längre period av sina liv. Det är tufft att bygga om det inte finns någon garanti att få tillbaka sin investering. Enligt hen hade det varit önskvärt om det nationellt funnits bättre lånemöjligheter till att bygga på landsbygden, för de boenden som redan finns räcker inte.
5.3.2 Grundsunda
Grundsunda är beläget norr om Örnsköldsvik centralort med lokalisering längs kusten. Respondenten beskriver att Grundsunda BYGDSAM drivs främst utifrån det ideella och föreningslivet. Hen berättar att varje BYGDSAM har sitt eget bygdeblad men till skillnad från Nätradalen och Anundsjö så bidrar Grundsunda BYGDSAM med en 90% ideell redaktionsgrupp. Det är även Grundsunda som var initiativtagande till projektet
Bo på landsbygd som görs i samarbete med de övriga BYGDSAM organisationerna
samt kommunen. De arbetar en del med besöksnäringen, genom bland annat förstudier på vissa orter. Utöver detta arbetar de även med boendefrågor. Respondenten säger under intervjun att många projekt har tyvärr blivit tvungen att läggas på is på grund av den pågående pandemin.
5.3.3 Anundsjö
BYGDSAM Anundsjö är beläget i kommunens inland. Respondenten berättar att deras ingång till BYGDSAM började lite annorlunda, även om detta område även drivs av ideell verksamhet så har företagandet varit viktigt i området. Eftersom det finns många stora arbetsgivare som Bors, Polarbröd och Höglandssågen som kan hjälpa till att dra och bidra rent ekonomiskt. Hen berättar att det BYGDSAM Anundsjö gjorde var att koppla in dessa företag i deras organisation, eftersom det som krävs för en levande landsbygd är bland annat arbetstillfällen. BYGDSAM Anundsjö arbetar aktivt med
27
frågor som rör boenden, service och arbetstillfällen. Gällande boenden så står de inför samma problem som resterande av kommunen, nämligen att frigöra boenden så att människor får en möjlighet att flytta. Respondenten påpekar även problemet med att bygga boende kostar för mycket, försäljningspris är lägre än byggnadspris. Dock har bostadspriserna ökat även i denna del av kommunen, om även inte lika mycket som i andra områden. När det kommer till service så försöker de ta initiativ till att människorna i bygden ska handla lokalt. De stora arbetsgivarna står redan för stor del av antalet arbetstillfällen men det pågår projekt där de vill underlätta för människor att arbeta på distans. Respondenten berättar att det bland annat planeras ett projekt för att starta upp lokaler för distansarbete. Där kommer 5–6 platser vara tillgängliga för de som arbetar hemifrån från bygden men önskar eller har behov av att sitta på kontor. De slipper då pendla exempelvis in till Örnsköldsviks centrum.
5.3.4 Gideälvdal
Gideälvdal är lokaliserad i kommunens norra inland och innehar störst yta av alla BYGDSAM områden. Respondenten berättar att när deras BYGDSAM startades upp delade de upp grupper som arbetade med de problem som finns i bygden. Respondenten säger att de länge kämpat med skolfrågan och tillgång till äldreboende,
”Vi har kämpat med näbbar och klor” med flertalet möten med politiker för att få
behålla det befintliga äldreboendet och bygga ett nytt. Detta tog ca. 3 år och till slut så blev det beslutat att 16 nya platser skulle byggas i Björna och att de fick behålla det befintliga äldreboendet även om platser förvunnit därifrån. Respondenten säger att de ville ha 20 platser egentligen men de fick nöja sig med 16 platser.
”Hade vi inte funnits till, BYGDSAM gruppen så hade det inte blivit någonting alls”. Den andra frågan de jobbar aktivt med är skolfrågan, två skolar ska läggas ned inom området och det är BYGDSAM Gideälvdal inte nöjda med.
”Andra BYGDSAM har haft motorväg, vi har bara fått lov att rädda saker. Rädda och behålla det lilla vi har”.
BYGDSAM Gideälvdal har lite företagsverksamhet i jämförelse med de övriga områdena och jobbar främst ideellt. Respondenten berättar att det är först nu sista året som de har börjat med en boendegrupp där det är några yngre tjejer som är väldigt engagerade i frågan för att marknadsföra boendemöjligheter inom området. Hen berättar även att huspriserna gått upp i deras område och de har ett samarbete med en mäklarfirma som marknadsför boende inom Gideälvdal.
5.4 Bebyggelse i strandnära lägen
Respondenten som arbetar med LIS på Örnsköldsviks kommun fick frågan hur kommunen resonerat i vilka områden som pekats ut för LIS i det befintliga tematiska tillägget för strandskyddet. Det visar sig att det är problematiskt att säga exakt varför dessa områden pekades ut och på vilka premisser. Eftersom ingen som arbetar på kommunen idag var med i framtagandet av det tematiska tillägget, samt att det inte finns dokumenterat förutom det som framgår i tillägget. Detta är något kommunen kommer titta närmare på i samband med framtagandet av den nya översiktsplanen, bland annat så finns det ett område utpekat i ett naturreservat som måste ses över. Respondenten säger att det som däremot går att säga är att i framtagandet av LIS-områdena i kommunen så fanns det en vilja att stärka de fyra serviceorterna Husum,
28
Björna, Bredbyn och Bjästa eftersom dessa orter är viktiga för sitt omland. Gällande de utpekade område för turism så vet respondenten inte exakt varför just dessa områden blivit utpekade men Örnsköldsvik är präglat av naturvärden och friluftsliv så det finns en koppling där. Respondenten påtalar att det är svårt att förutspå i framtiden vilket område i kommunen som kommer anses attraktivt för bebyggelse eller turism därför ville nog kommunen i framtagandet av tillägget gardera sig för att vara på den säkra sidan. Att möjligheten till LIS skulle finnas inom rätt stora delar av kommunen istället för att inte ha några utpekade områden alls.
Samtliga respondenter från de fyra BYGDSAM-områdena och respondenten från kommunen som arbetar med LIS fick frågan om LIS har genererat något, positivt som negativt inom kommunen. Alla svarade de att de inte visste eller att de inte tror det. Ingen av intervjupersonerna hade någon vetskap om det tillkommit bebyggelse inom ett så kallat LIS-område. Respondenten för Anundsjö svarade gissningsvis att det kan ha uppkommit någon enstaka sommarstuga kring LIS-området som är utpekat runt Anundsjösjön men i övrigt hade hen ingen ytterligare vetskap om bebyggelse.
”… kan vara någon privat sommarstuga men inte någonting annat än det. Känner till en stuga runt Anundsjösjön som fått tillämpa detta”.
Inte heller respondenten från kommunen som arbetar med LIS kunde svara på om bebyggelse skett inom de LIS-områden som pekats ut i det tematiska tillägget för strandskydd från 2011 eftersom det inte finns någon insamlad data på detta. Alla respondenterna för de fyra BYGDSAM områdena är dock positivt inställda till LIS men att de ekonomiska förutsättningarna inte är optimala. Respondenten för Anundsjö påpekar även att det är problematiskt att privatpersoner inte har kunskap om att utpekade LIS-områden finns i kommunen, även Grundsunda påtalar detta.
”Problemet är att ingen har kännedom om att det faktiskt går att bygga. Ingen som har lyft fram att det finns de möjligheterna”.
Grundsunda och Anundsjö är positivt inställd till att om det fanns färdigt utpekade tomter så tror de att de hade sålt slut till människor som är villiga att bygga. Gideälvdal BYGDSAM är även positivt inställd till LIS men anser dock att strandskyddet helst kan
”slopas helt” åtminstone på landsbygden eftersom ytan är så stor och någon
överexploatering knappast lär ske.
6. Diskussion
6.1 Problematiken på landsbygden
Problematiken på landsbygden är ett faktum som börjat tas på allvar de senaste åren i planeringen. De som bor på landsbygden känner sig ofta övergivna eller att de inte får sin röst hörd efter att skolor läggs ner, vårdcentraler flyttas och butiker tvingas i konkurs. Det finns en problematik i att invånarantalet på landsbygden sjunker, inte enbart för de som väljer att bo kvar utan även för städerna. Att förtätning och centralisering av städerna sker är ett faktum men problemet kvarstår att alla inte kan bo i städerna. Det finns helt enkelt inte utrymme eller resurser för det. Både Harvey och Massey talar om hur centraliseringen av städerna och dess dragningskraft skapar en ojämn regional utveckling. Städerna blir centrum inte bara för människor men även för ekonomi, kunskap och kreativitet medan landsbygden hamnar i periferin. Detta är
