Sammanfattning

Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur lärare jobbar med att lyssna i skolans årskurser 1–3. Genom undersökningen får vi reda på att ingen av de intervjuade lärarna medvetet planerat undervisning med fokus på lyssnandet. Enligt Adelmann (2009) utvecklas inte lysskompetensen av sig själv. Bond (2012) anser att lyssna är en aktiv process som man kan kontrollera och förbättra. Vidare menar lärarna att lyssnandet ändå ingår i många undervisningsmoment. Vi kan därmed konstatera att lärarna jobbar med Lyssna i sin undervisning men att det sker mer eller mindre reflekterat. Bond (2012) menar att utvecklande av elevers lyssfärdigheter ger dem bättre förmåga att ta till sig vetenskapligt innehåll samt ställa relevanta frågor och kunna följa instruktioner. De intervjuade lärarna nämner olika metoder för att få in lyssnandet i undervisningen men

32

gemensamt för samtliga lärare är att de använder sig av frågor på något sätt för att ta reda på om eleverna lyssnat. Bond (2012) anser att när studenter blir effektiva lyssnare höjer det motivationen vilket förbättrar både inlärning och lyssförmåga. Det framkommer olika exempel på vad lärarna anser är bra lyssnande, bland annat att det innebär att eleverna kan ta till sig det som sägs och använda sig av det. En annan lärare anser att det beror på hur den som talar uttrycker sig, att det är ett samspel däremellan. Adelmann (2009) menar att ett samtal är något vi gör tillsammans, som talare och lyssnare. Enligt lärarna kan bekräftelse på att vi lyssnar på våra elever ske på olika sätt, men samtliga uttrycker att det är viktigt med ögonkontakt. Vidare har många av lärarna pratat med sina elever om att det är viktigt att man lyssnar på varandra. Enligt Wedin (2016) är det lärarens roll att erbjuda eleverna talutrymme och se till att de övriga barnen sitter tysta och lyssnar uppmärksamt. Dysthe (1996) menar att läraren har ansvar för att forma klasskulturen som vidare påverkar hur eleverna upplever sig själva i rollen som lyssnare och talare. Samtidigt menar några av lärarna att det finns elever som kan hålla på med annat och ändå lyssnar, även om det inte verkar så. Lärare säger att de saknar kunskaper från sina respektive utbildningar kring aspekten Lyssna i ämnet svenska. De upplever istället att de fått sina kunskaper genom erfarenhet under sina yrkesverksamma år. Efter intervjuerna uttryckte flera lärare att det var givande att diskutera kring Lyssna eftersom de menar att det inte är något som vi vanligtvis diskuterar på våra skolor. Det kändes naturligtvis inspirerande för oss och gav oss känslan av att det här är något som lärare saknar.

33

6 Diskussion

Vi valde i vår undersökning att använda oss av intervjuer, för att få syn på lärarnas tankar om aspekten Lyssna i ämnet svenska, vilket vi även i efterhand tycker var rätt val. Precis som vi misstänkte innan vi startade vår studie så var Lyssna en aspekt av ämnet svenska som de flesta inte diskuterat så mycket kring tidigare. Larsen (2009) skriver att om kun- skapen om en företeelse är för liten så är det omöjligt att konstruera bra frågeformulär. För de av lärarna som kände sig lite osäkra kring ämnet och därmed tyckte det var svårt att veta vad vi menade med frågan så kunde vi förklara, förtydliga och stötta dem i deras tankar när vi satt tillsammans vid intervjun. Enligt Larsen (2009) kan forskaren i en kva- litativ intervju ställa följdfrågor vid intervjutillfället och få fördjupande svar och reda ut missförstånd. Vi var dock noga med att inte avslöja våra åsikter och tankar och därmed påverka dem, utan att bara förtydliga frågan. Vi tror därför att vi fick syn på mer resone- mang kring lyssnande och även mer av vad lärarna gör i sin undervisning än om vi hade ställt frågorna i en enkät.

En av frågorna vi ställde oss i vår frågeställning var hur lärarna resonerar kring aspekten Lyssna i ämnet svenska. När vi genomförde intervjuerna märkte vi skillnad på hur mycket lärarna hade tänkt på aspekten Lyssna. En del lärare svarade ganska direkt och hade en tydligare tanke, andra behövde fundera lite mer. Adelmann (2009) skriver att aspekten lyssna i ämnet svenska är ganska okänd och osynlig. När vi intervjuade lärarna med de mer tydliga tankarna tog vi som intervjuare ett steg tillbaka och lyssnade till deras tankar som de fick formulera fritt utifrån frågeställningen. För de lärare som kände sig mer tvek- samma var vi som intervjuare mer aktiva och ställde följdfrågor, omformulera frågan nå- got eller förklarade hur vi tänkt kring frågan. Vi upplevde när vi sammanställde intervju- erna att alla lärarna på olika sätt jobbade med aspekten Lyssna men för en del skedde det lite mer oreflekterat än för andra. Vi upplevde att de som inte reflekterat så mycket tidi- gare fick syn på sin undervisning genom vår intervju.

En annan fråga vi ställde utifrån vår frågeställning var hur de jobbar med lyssnandea- spekten i ämnet svenska. Det fanns naturligtvis många olika sätt men det som vi fann vara gemensamt för alla är att de ställer frågor. Adelmann (2009) menar att eleverna kan lära

34

sig lyssna genom att koncentrera sig på vad som sägs och respondera. Lärarna har olika metoder, ibland ställer de frågor efter en genomgång för att se om eleverna lyssnat, ibland ställer de frågor innan de går igenom något eller läser en text så eleverna söker svaret under arbetets gång och därmed blir mer uppmärksamma. De ställer ibland muntliga och ibland skriftliga frågor, frågorna kan också ha olika karaktär, ibland i form av kontroll- frågor och ibland som frågor mellan raderna. Adelmann (2002) skriver att eleverna bör tränas i att lyssna aktivt genom att till exempel uppmärksamma vissa fakta. Lärarna menar att ju fler elever de möter ju mer förståelse får de om hur olika elever fungerar och hur de kan variera sin undervisning för att alla elever ska få möjlighet att visa sin förmåga.

I vår tredje frågeställning var vi nyfikna på att få veta var lärarna fått sina kunskaper ifrån när det gäller aspekten Lyssna i ämnet svenska. Vi upplever själva att vi inte fått några kunskaper i vår utbildning varken i våra grundutbildningar till förskollärare respektive fritidspedagog eller när vi nu vidareutbildat oss till lärare. Inte heller lärarna som vi in- tervjuat anser sig ha fått några kunskaper kring Lyssna i sina utbildningar. Adelmann (2002) hävdar att dagens lärare har utbildning i tre av fyra aspekter i ämnet svenska, näm- ligen läsa, skriva och tala, men att de ska undervisa om alla fyra aspekterna. Samtliga lärare var överens om att de istället fått kunskaperna genom erfarenhet de skaffat sig un- der sina yrkesverksamma år. Endast en av de intervjuade lärarna tar upp en praktikuppgift som kunskap hon fått under sin utbildning. I uppgiften skulle de fokusera på om eleverna lyssnat och om de som lärare kunde fånga eleverna med sin undervisning. Läraren sa vidare att de inte fått någon teoretisk utbildning kring Lyssna. Ytterligare en infallsvinkel på Lyssna som lärarna tog upp som ett resultat av deras erfarenhet är att det inte alltid är så lätt att bedöma om eleverna lyssnar eller inte. Även om eleven pillar med något eller tittar ut genom fönstret eller gungar på stolen så har de kanske lyssnat. Samtliga av våra intervjuade lärare menar att man lär känna sina elever och vet vilka som har behov av annan sysselsättning för att kunna lyssna. Ingen av lärarna anser att tecken på lyssnande är att eleverna sitter stilla och tysta i klassrummet. Lärarna i våra intervjuer pratar istället om ömsesidigt lyssnande. De tar upp vikten av att vi är goda förebilder och lyssnar på vad eleverna har att säga och är intresserade av dem för att sedan kunna kräva att de lyssnar och intresserar sig för undervisningen. Lärarna menar att vår bekräftelse på lyss- nande till eleverna är viktigt för ett bra lyssnande i klassrummet.

35

Gibbons (2016) skriver att dagens barn inte är vana vid tystnad och därför aldrig har lärt sig att lyssna uppmärksamt. Vi valde att ställa en fråga under våra intervjuer om lärarna upplevde att elevers förmåga att lyssna hade förändrats under tiden de jobbat som lärare. Fyra av de fem lärarna upplevde att elevernas förmåga att lyssna hade försämrats, en tyckte hon hade för få år i yrket för att bedöma det. Den sjätte läraren sa att hon inte tänkt på om den blivit varken bättre eller sämre. Hon menade att eftersom eleverna är så unga som grundskolans årskurs ett till tre så ansåg hon att de var formbara om man synliggjorde lyssnandet för dem. Det som vi fann intressant när vi studerade intervjuerna var att samma lärare, som hon själv uttryckte det, är intresserad av frågor om relationer och att förstå olikheter och att hon därför läst en del litteratur och på internet i ämnet och att det är det som format hennes tankar. Läraren säger att det är viktigt att vi både i skolan och livet lyssnar på vad andra säger. Vi reflekterade då över sambandet mellan hennes båda svar. Är det så att om vi lärare får mer undervisning och fler möjligheter att diskutera i våra utbildningar kring Lyssna så ser vi också våra möjligheter att påverka och forma våra elever till goda lyssnare. Adelmann skriver i sin bok Konsten att lyssna (2009) att ingen föds till en god lyssnare och att lysskompetens inte utvecklas av sig själv. Även det talar för att vi lärare behöver få kompetens kring aspekten Lyssna för att utforma en undervis- ning som utvecklar våra elevers förmåga. Vi tycker oss under våra intervjuer fått ytterli- gare belägg för att det finns ett behov av mer utbildning för lärare kring aspekten Lyssna i ämnet svenska. Det faktum att flera av de intervjuade lärarna efter intervjun återkommit och uttryckt att de tyckte det var mycket intressant att få sitta ner och diskutera kring Lyssna. De menade att det är ett ämne som man aldrig diskuterar i andra sammanhang. Någon sa att hon fått syn på Lyssna på ett annat sätt, och även på vad hon gör i sin under- visning kring lyssnandeaspekten genom att hon fick sätta ord på sina tankar under inter- vjun.

6.1 Vidare forskning

Vi tycker det har varit mycket intressant att studera en relativt osynlig fråga i skolan värld, men det har också väckt ytterligare tankar naturligtvis och vi har funderat på nya frågor som skulle vara intressanta att studera. En sådan är att göra ungefär samma studie som vi gjort med lärare som jobbar i grundskolans årskurs ett till tre, men istället med lärare som

36

jobbar på högskolors lärarprogram inom ämnet svenska. Hur resonerar lärarna på lärar- programmen kring lyssnande. Undervisar de om lyssnande på högskolan och i så fall hur? En annan studie som vi tycker det hade varit intressant att genomföra är återigen inom grundskolans årskurs ett till tre. Om lärare jobbar mer medvetet med lyssundervisning tillsammans med eleverna, kanske planerar arbetsområde med specifik inriktning på lyss- nande, kan vi då se att det påverkar elevers lyssförmåga?

37

7 Referenser

Adelmann, Kent (2002). Att lyssna till röster. Malmö: Området för lärarutbildning, Malmö högskola.

Adelmann, Kent (2009). Konsten att lyssna. Lund: Studentlitteratur. Backman, Jarl (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket tillsammans och på egen

hand. Stockholm: Natur & Kultur.

Bond, Christopher D. (2012). An Overview of Best Practices to Teach Listening Skills.

International Journal of Listening 26 (2):6163. doi: 10.1080/10904018.2012.677660.

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, Pauline (2016). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Hopper, Joanne E. (2007). An Exploratory Essay on Listening Instruction in the K-12 Curriculum. International Journal of Listening 21 (1):50-56. doi:

10.1080/10904010709336846.

Janusik, Laura A. (2012). Teaching Listening: What Do We Do? What Should We Do?

International Journal of Listening 16 (1): 5-39. doi: 10.1080/10904018.2002.10499047.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsen. Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups

Nilsson, Jan, Wagner, Ulla & Rydstav, Emma (2008). Vilja och våga: Tema arbete i

grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur. Rönnlid, Pernilla (2013). Lära för livet. Lära Stockholm. 2: 24–27.

http://www.pedagogstockholm.se/lara/lara-stockholm-nr-2-2013/ (Hämtad 2016-10-30) Skolverket (2016). Nya språket lyfter. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Norstedts Akademiska Förlag.

http://www2.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_ 13_pa_natet/ordlista (Hämtad 2017-03-04)

38

Thomsson, Heléne (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Wedin, Åsa (2016). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur.

39

8 Bilagor

Bilaga 1: Inbjudan

Välkommen till intervju

Vi är två studenter som läser till lärare på distans. I botten är vi

fritidspedagog respektive förskollärare och kände båda att vi

ville utveckla oss och byta inriktning på vårt arbetsliv för att

fortsätta känna stimulans i jobbet.

Nu är det dags för oss att skriva ett examensarbete och vi är

intresserade av lyssnande. Ämnet är naturligtvis för stort för

att det ska vara möjligt att täcka in i ett examensarbete. Efter

en del litteraturstudier har vi därför valt att fokusera på

aspekten Lyssna i ämnet svenska i skolan. Vi jobbar båda med

årskurserna 1–3 och därför känns det naturligt att det är i de

årskurserna vi riktar vår studie.

I intervjun tänker vi att vi ska diskutera vad lyssnande betyder

för dig och hur du vet att elever lyssnar på dig och hur eleverna

vet att du lyssnar på dem. Vi ska också diskutera om aspekten

Lyssna i skolans ämne svenska. Har du på något vis jobbat speci-

fikt med aspekten Lyssna. Hur har du fått kunskaper om

aspekten Lyssna som du kan använda dig av i undervisningen.

Än en gång välkommen till intervjun!

40

Bilaga 2: Intervjuguide

Intervju Introduktion

Vi är en förskollärare och en fritidspedagog som vidareutbildar oss till lärare på distans. I vårt examensarbete har vi intresserat oss för lyssnande. Efter en del litteraturstudier har vi valt att koncentrera oss på aspekten Lyssna i ämnet svenska. Vi gör den här inter- vjun för att få kunskap om Lyssnandeaspekten i ämnet svenska i årskurs 1–3. Jag avbry- ter intervjun efter 40 minuter, men vi kan sluta prata tidigare om vi känner oss färdig- pratade. Jag tar ansvar för att vi håller tiden.

Jag har tänkt spela in vår intervju. Tycker du att det går bra? Efter intervjun kommer jag att skriva ut vårt samtal. När arbetet är godkänt kommer vi att förstöra allt material. Du kommer att vara anonym i vårt arbete. Du kommer att få möjlighet att läsa vårt arbete när det är klart. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst dra dig ur, både under och efter intervjun.

Intervjufrågor

1. Hur vet du att dina elever lyssnar på det du säger? Kan du berätta något om det. 2. Hur jobbar du med lyssnandeaspekten i ämnet svenska?

Har du t.ex. planerat ett arbetsområde kring aspekten Lyssna någon gång? Vilket utfall gav det?

3. Hur signalerar du lyssnande till dina elever?

4. Vad är bra lyssnande enligt dig? Har du något exempel?

5. Hur har du fått dina kunskaper om att arbeta med aspekten Lyssna i ämnet svenska?

Vad betyder Lyssna för dig?

Hur länge har du varit lärare? Har du jobbat på fler skolor? Hur mycket svenska har du läst under din utbildning?

41

Vi sammanfattar intervjun och frågar återigen om personen vill delta i vårt projekt. Har du frågor kring vårt arbete?