Bakgrunden till den här uppsatsen tog vid i en iakttagelse att det inom litteraturen idag råder en ”verklighetstrend”, där fakta och fiktion blandas. Inom denna trend ryms böcker som skildrar stora nyhetshändelser och trenden har ökat de senaste åren. Dessa böcker verkar ha ett speciellt samspel med media samt ett beroende av aktualitet, vilket vi tagit del av i tidningsartiklar som även fungerat som den här studiens
inspirationskälla. Att böckerna blandar fakta och fiktion kallas inom medieforskning faktion, och detta fick oss att fundera kring aspekter som identifikations- och
meningsskapande.
I uppsatsen analyserar vi böcker som skildrar tre stora nyhetshändelser, mordet på Anna Lindh, Knutbyfallet och tsunamikatastrofen. För att eftersträva en jämn fördelning analyserar vi två böcker om respektive händelse: Mordet på Anna Lindh: En
polisutredning (2005) av Leif Jennekvist, Mijailovic: Berättelsen om en mördare (2005) av Edvard Unsgaard, Himmel och Helvete: Mord i Knutby (2004) av Terese
Cristiansson, Knutby: Sanningen och nåden (2004) av Jan Nordling, Klockan 10.31 på morgonen i Khao Lak (2005) av Pigge Werkelin och medarbetaren Lena-Katarina Swanberg och – och himlen var oskyldigt blå: En berättelse från tsunamins Khao Lak (2005) av Charlotta Ölander.
Studien har en litteratursociologisk utgångspunkt där vi använder oss av den inriktning som analyserar samhället i litteraturen. Genom denna utgångspunkt anknyter vi studien till ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Problemställningen är att definiera denna litteratur och urskilja dess gemensamma drag, samt placera in den i en
samhällskontext. Syftet med den här uppsatsen är att, i relation till ett genreteoretiskt perspektiv, belysa analysmaterialets gemensamma och kännetecknande drag, samt att sätta dessa i relation till aspekter som mediesamhället, identifikation och
meningsskapande. Syftet konkretiseras i en övergripande fråga med två underfrågor: • Hur kan den litteratur vi valt att undersöka definieras och vad kännetecknar den?
– Vilka genreförväntningar signalerar böckerna? – Hur förhåller sig böckerna till mediesamhället?
Våra teoretiska perspektiv ramas in av den litteratursociologiskt förankrade
speglingsteorin, vars syfte är att se hur samhället avspeglas i litteraturen. Man anser där även att samhälleliga faktorer kan ligga bakom en viss litteraturs uppkomst. I den här uppsatsen står mediesamhället för den aspekt av samhället som har haft en påverkan på den litteratur vi analyserar. Vi använder genreteori för att visa hur genrer och samhälle samspelar, samt att genrer uppstår i en historisk växelverkan. Vi behandlar också den del av genreteorin som handlar om genreförväntningar.
Vår teoretiska utgångspunkt tecknar också en bild av vad begreppet faktion står för och hur det ser ut i litterär form. Vi åskådliggör 1960-talets svenska dokumentarism och rapportering samt den journalistiska skrivformen new journalism, för att visa hur faktion växt fram i olika samhällsskeden och tidsperspektiv. Vi förklarar också dokumentära strategier och hur dessa fungerar.
Metoden för vår analys är textanalytisk tolkning. Tolkning ingår i den hermeneutiska vetenskapsteorin, varför vi redogör för densamma samt tar upp förförståelsens betydelse och inverkan i tolkningsprocessen. Till analysen har vi inspirerats av idéanalysens
verktyg, idealtyper. Utifrån våra teoretiska perspektiv har vi utformat idealtyper vilka vi sammanställt i en analsymodell. Vi presenterar vårt material för att ge en överblick över böckerna och dess innehåll, och använder vår analysmodell som en tolkningsram i analysen.
Vi kommer i analysen fram till att alla böcker använder sig av faktion. I denna form används fakta på olika sätt. Vissa använder det som förstärkande faktarutor utan någon direkt referens, medan andra resonerar kring och använder fakta mer konkret. I en del av böckerna fungerar fakta som underlag till de fiktiva delarna. Även sättet fakta redovisas på varierar, då en del verk har gedigen källförteckning medan andra saknar faktaredovisning helt. Ibland signalerar böckerna ett visst anspråk på fakta eller fiktion, t.ex. genom paratextuella referenser. Detta gör att olika genreförväntningar uppstår, vilket i vissa fall skapar en osäkerhet kring vad som är fakta och vad som är fiktion. Detta får konsekvenser för identifikationen och meningsskapandet.
Alla författare använder sig av berättelsens form och beskriver själva sina böcker som berättelser. Genom denna form framställs ett särskilt perspektiv av en stor
nyhetshändelse, där berättelsen ger sammanhang åt dessa splittrade händelser. Genom böckernas sanningsanspråk finns en ambition att säga något om samhället och att framföra kritik. Det finns en vilja att förklara och framföra åsikter samt att ge sammanhang åt händelserna. Ofta används också fakta som belägg för det man vill framföra.
Att böckerna samspelar med mediesamhället framgår genom de mediereferenser som ges. Dels hänvisas till den nyhetshändelse som böckerna själva behandlar, och dels speglas mediesamhällets inverkan i personernas liv genom referenser till olika medieformer. Massmedia fungerar också som en kommunikationskanal mellan olika parter. Uppkomsten av de böcker vi behandlar står också i relation till mediesamhället, på så sätt att de ger en mer komplex bild av en nyhetshändelse. Därför fungerar
böckerna meningsskapande i ett fragmentariskt medieflöde. Genom berättelsens form skapas sammanhang vilket fungerar menings- och identifikationsskapande. Vi visar också att ”den lilla människan” står i kontrast till dessa extrema händelser, vilket medför identifikation. De böcker vi analyserar framför även olika former av samhällskritik, genom att ett speciellt perspektiv av respektive händelse visas upp. Avslutningsvis konstateras att den hybridisering som dessa böcker kan ingå i, kan vara positiv i och med att boken når ut till fler människor och läsandet ökar. Att värna om läsandet ser vi som en viktig aspekt i en framtida roll som bibliotekarier. Vi menar också att de böcker vi undersökt kan ses som en ”dagens faktion” eller ”dagens dokumentarism”, uppkommen ur dagens samhälle.