6.1 Sammanfattning
I inledningen av den här uppsatsen angav jag att syftet med min undersökning var att studera hur pedagoger i förskolan ser på utomhuspedagogik. Och för att fördjupa mitt syfte formulerade jag två frågeställningar.
- Vilka hinder och möjligheter upplever pedagoger med utomhuspedagogik? - Vilka erfarenheter har pedagoger som arbetar med utomhuspedagogik och vad
lägger de själva för innebörd i ordet utomhuspedagogik?
Pedagogerna på de två förskolorna har ganska lika synsätt på utomhuspedagogik. De ser det som något positivt i verksamheten och också som något intressant att använda sig av. Pedagogerna på Molnet jobbar på en förskola som har en riktning mot utomhuspedagogik och som genomsyrar deras verksamhet. På förskolan Huset är pedagogerna överrens om att utomhuspedagogik är något positivt, men ibland går åsikterna lite isär.
Pedagogerna nämner att deras eget förhållningssätt och mentalitet utgjorde en viktig faktor i hur de såg på utomhuspedagogik. Alla kan ha dåliga dagar då man inte känner för att gå ut, men att det egentligen bara var att gå ut och göra det bästa av situationen. De pedagoger som jobbade på I-Ur-och-Skur förskolan menade att det visste var det var för förskola och vad som förväntades av dem när de valde att jobba där. Pedagogerna på den andra förskolan hade ett förhållningssätt till naturen som var positivt och som de sa att de hade tagit med sig genom livet.
Några hinder kunde pedagogerna inte direkt se med utomhuspedagogik. De menade att nästan allt som man gör inne kan man göra ute. Det fanns dock vissa aktiviteter som pedagogerna ansåg var bättre att gör inomhus, men att man mycket väl kunde göra de aktiviteterna ute också.
32
Pedagogerna försökte utnyttja de platser, miljöer och material som fanns tillgängliga i närheten av deras förskolor. De ansåg att det fanns mycket för barnen, och de själva, att upptäcka och utforska och en chans för alla på förskolan att se nya saker.
Hur de definierar begreppet utomhuspedagogik är också ganska likt pedagogerna mellan. De uttrycker det på olika sätt och med olika ord, men kärnan i det som de säger och uttrycker är ändå likt varandra. De menar att utomhuspedagogik ska vara något roligt och lustfyllt för både barn och även för de vuxna som jobbar i förskolan. De menar också att man som vuxen har ett förhållningssätt till exempelvis naturen och vad som händer i den, som smittar av sig till barnen, det vill säga att väcka ett intresse och kunskap hos barnen som de kan ta med sig i resten av deras liv, och som de i sin tur kan föra vidare till nästa generation.
6.2 Metod diskussion
Utöver intervjuerna jag gjorde hade jag också tänkt genomföra observationer på förskolorna, då jag ville veta hur deras förskolemiljö och platserna runt om förskolan såg ut. Detta för att jag skulle skaffa mig en egen uppfattning om hur miljön såg ut. Jag kunde tyvärr inte genomföra de tänkta observationerna på förskolorna. Detta eftersom den dagen jag skulle genomföra mina intervjuer och observationer på I-Ur- och-Skur-förskolan var det många av pedagogerna som var sjuka. Detta gjorde att pedagogerna som fanns på förskolan, redan innan jag kom, fick pussla för att få ihop verksamheten. Jag valde då bort observationen och fokuserade på intervjuerna istället, då jag kände att jag ändå hade behövt ha en pedagog i närheten när jag observerade miljön och inte ville försvåra deras arbete. Hos den andra förskolan valde jag också bort observationen då jag hade varit där innan och kände att jag hade ganska bra koll på utemiljön och platserna runt om förskolan.
Jag anser att det material som jag har samlat in, genom intervjuerna, till min undersökning har varit tillräcklig för att jag ska kunna uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar. Eftersom informanterna har svarat utförligt på alla intervjufrågor som jag ställde känner jag att där finns tillräckligt med material för att analysera svaren
33
och ställa dem mot vad tidigare forskning säger, ställa pedagogernas svar mot varandra, samt ge svar på det syfte och de frågeställningar som jag hade.
Med tanke på att jag inte genomförde några observationer av förskolemiljöerna har jag nu efteråt funderat på om observationer av pedagogerna, i arbetet med utomhuspedagogik, hade hjälpt mig se om där fanns några andra hinder eller utmaningar med utomhuspedagogik som pedagogerna inte nämnde i intervjuerna. Det hade också varit intressant att se hur pedagogerna konkret använder utomhuspedagogik i verksamheten.
6.3 Avslutande diskussion
Forskningen som jag valde att använde mig av beskriver utomhuspedagogik som en kompletterande kunskapskälla och att det är ett lärande som förflyttas utanför lokalens fyra väggar (Brügge och Szczepanski, 2011:49 & Dahlgren och Szczepanski, 2004:13). En aktiv naturkontakt mellan sig själv och naturen skapar en relation som gör att man själv skapar ett visst förhållningssätt. Den största pedagogiska styrkan i friluftslivet är att man upplever andra världar än vad man kanske vanligtvis gör och att man lär sig att förhålla sig till naturen.
Ett hinder som kan påverka ens sätt att förhålla sig till naturen är avståndet. Är avståndet för stort kanske man drar sig från att gå ut, som i sin tur formar hur man ser på naturen, utemiljön och dess möjligheter. Några forskare (Dewey, 2004:17 & Szczepanski, 2008:13) menar att det är genom att uppleva saker i verkligheten med kroppen och sinnena samtidigt som man lär sig. Några direkta hinder eller negativa saker sägs det inte så mycket av i den litteratur jag har läst. Det kan då få en att undra om det verkligen inte finns något som kan vara svårt med att arbeta med utomhuspedagogik. Pedagogerna som jobbar på Molnet har stor erfarenhet av att arbeta med utomhuspedagogik och det skulle vara intressant att höra deras åsikter om de negativa aspekterna med utomhuspedagogik. Detta kom inte fram genom intervjuerna jag gjorde.
Vad är det då som gör att de här sex pedagogerna på de här två förskolorna har en positiv attityd till utomhuspedagogik? Är det erfarenheter och upplevelser som de har
34
tagit med sig från en ung ålder som gör detta? Eller handlar det om sin egen inställning och attityd till naturen?
Detta är frågor och funderingar som har dykt upp under tiden som jag har skrivit arbetet. Jag själv, som har ett positivt förhållningssätt till naturen och utemiljön, finner att det som pedagogerna har sagt i intervjuerna är relativt likt min uppfattning av ämnet. Men vad händer då när förhållningssättet inte är positivt? Jag tänker här igen på mina kurskamrater som såg negativt på utomhuspedagogiken, är där något som kan göras för att de kan ändra deras uppfattning om utomhuspedagogik? Jag tänker att utomhuspedagogik kanske borde utgöra en större del i lärarutbildningen och att det kanske bör finns fler tillfällen för blivande pedagoger att bekanta sig med utemiljön och naturen.
Är detta något som man kanske också kan jobba med i ett arbetslag? Och hur viktigt är det att pedagoger i förskolan har ett positivt sätt att se på utomhuspedagogik eller naturen överlag? För i förskolans läroplan står det flera gånger om natur, miljö och naturkunskap, och vad förskolan har för ansvar för detta, och har då tillskrivits betydelse i läroplanen. Betyder det då att utomhus- och inomhuspedagogiken bör ta lika stor plats i förskolans verksamhet?
6.4 Fortsatt forskning
Med mina kurskamraters och de intervjuade pedagogernas åsikter om utomhuspedagogik i tankarna tycker jag att det skulle vara intressant att se hur inställningen och attityden till utomhuspedagogik ser ut hos blivande pedagoger i förskolan. För även om inte alla förskolor jobbar med utomhuspedagogik är man ute i verksamheten i vis mån på de allra flesta förskolor. Det hade också varit intressant att se på varför man har en vis inställning och var den i så fall kommer ifrån, trots att man ännu inte har en egen praktisk yrkeserfarenhet av att arbeta ute. Det hade också varit intressant att se om attityden skiljer sig mellan manlig och kvinnliga pedagoger.
35