I den första delen av analyskapitlet tar jag upp temat om barn som får se något annat; något annat än det som vanligtvis ingår i heteronormen. HBTQ-barn och unga mår sämre än andra jämnåriga heterosexuella och att de ofta befinner sig i en situation som de inte kan ta sig ur på grund av exempelvis sin unga ålder
(Goldbach & Jeremy 2016). Med sådan forskning i åtanke känns det viktigt att förstå hur den sociala kontexten skapas och reproducerar normer samt hur den kan förändras om tillräckligt många agerar utanför heteronormen. Tidigare forskning visar att barn som känner homosexuella personer också har mindre fördomar gentemot homosexuella, och att en ökad synlighet av homosexuella ökar tolerans och acceptans gentemot dem. Mina intervjuer visade att föräldrarna tänker likadant, både gällande sig själva och sina barn. Vissa menade att det inte spelar någon roll hur mycket man som förälder försöker implementera acceptans för olika sorters människor hos barnen, de måste få se själva att det är okej också i det sociala sammanhang som de befinner sig i, vilket går i linje med Butlers (2006) teori om att göra företeelser begripliga. När de accepterat att det finns och förstått att det inte är något konstigt så kan det ske en ändring gällande negativa fördomar, och mindre barn riskerar att hamna utanför gruppen. Enligt de föräldrar som jag har intervjuat är det lättare att göra i ett sammanhang där det finns många
olikheter och där ingenting är mer naturligt än något annat. Enligt Mennesson och Clément (2013) gör bakvända normer att upplevelsen av en minoritet blir positiv. När det inte finns en heteronorm och normen istället är att acceptera allas
olikheter, då måste även de med negativa förutfattade meningar rätta sig i ledet och kanske till och med ändra sin uppfattning. Den socialt konstruerade verklighet som barnen befinner sig i inom roller derby anses av föräldrarna vara
inkluderande vilket kan göra att de som ger uttryck för ett exluderande beteende är de som ses som icke naturliga. Barnen som befinner sig inom den
minoritetsgruppen kan känna att de tillhör något naturligt och “begripligt” och de barnen som inte befinner sig i minoritetsgruppen kan använda sig av sin ökade förståelse och tolerans mot dessa, även i övriga delar av livet som exempelvis skolan.
Andra delen av kapitlet handlar om föräldrarnas upplevelser om hur deras barn inkluderas eller får vara med i roller derby-sammanhang. Tidigare forskning visar att utseende, könstillhörighet och sexuell läggning spelar roll för åt vilket håll sportkarriären kan peka (Streeter 2016; Johnston 2015), och mina intervjuer med föräldrarna pekar åt att de upplever att inom sporten roller derby är det okej för barnen att se ut hur de vill och tycka om vem de vill. Föräldrarna tror att den inkludering i roller derby gällande varierande könsidentiteter och sexualiteter, hjälper barnen att känna självkänsla och självförtroende i sin egen roll i laget, när det får se att alla får vara med oavsett om någon i andra sammanhang skulle ses som en avvikare. En del av föräldrarna menar att en öppen och välkomnande miljö ger barnen kraft att klara av andra sammanhang, där saker inte känns så enkelt. För vissa barn innebär det att de kan fortsätta “sticka ut” i skolan också utan att det tär allt för mycket på dem, eftersom de har ett annat tryggt
sammanhang som säger att det är okej för dem att sticka ut. Tidigare forskning visar att såna grupper gör det enklare för HBTQ-ungdomar att klara av andra stressade och ångestfyllda delar av livet (Godbach & Jeremy 2016). Roller derby skulle kunna vara en sådan grupp, där barnen kan hämta kraft och självkänsla för att hantera exempelvis mobbning och utfrysning i skolan. Wennerberg (2010:63) beskriver att “...de stora skillnaderna mellan könen inte uteslutande ska uppfattas som grundade på något naturligt, kroppsligt eller fysiologiskt, utan att det är sociala faktorer som gör att de kroppsliga skillnader som faktiskt finns får stor betydelse”. Barn som tillhör en grupp där det är socialt accepterat att vara
exempelvis en transkvinna utan att ha genomgått några kroppsliga förändringar i form av operationer och dylikt, samtidigt som de tillhör en annan grupp där samma sak inte är socialt accepterat, ökar sina möjligheter att se bakom de “naturliga” företeelser som skapats kring kön och genus. Sker detta performativt så kan ett nytt sätt att se på genus skapas (Butler 2006).
I den tredje delen tar jag upp föräldrarnas upplevelser av andra sporter och hur dessa skiljer sig från roller derby. Där berättar samtliga föräldrar om sina negativa erfarenheter av sporten fotboll, där hårda slagord som exempelvis bög och hora får sväva fritt mellan spelarna. De har även vittnat om föräldrar som står på läktaren och skriker på sina barn och andras barn. De vittnar om de
maskulinitetsnormer och aggresivitet som Funberg (2003) skriver om, och hur viktigt det är att följa dessa normer för att inte riskera att avvika och misstas för att vara homosexuell eller kvinnlig. En förälder vittnar om hur sitt barn som redan har svårt med impuls och aggression från det ännu jobbigare i de sammanhangen. Det råder en tystnadskultur kring allt det som inte ingår i heteronormen och stora idrottsstjärnor misstänkliggörs för att exempelvis vara lesbiska. Två av föräldrarna berättar hur det inom roller derbyn inte tystas ner att en person är exempelvis transperson eller homosexuell, utan tvärtom, det pratas fritt om det och barnen rättar ibland föräldrarna när de säger fel kön på andra barn. Berger och Luckmann (1998) menar att språket som ett redskap för att objektifiera och ge vardagliga saker en betydelse för en själv och för sin omgivning. De menar att de företeelser
som inte ingår i språket kan ses som avvikande och udda, medan de som får ett ord också får en mening och därmed blir det lättare förståeligt och accepterat. Detta går i linje med Butlers (2006) resonemang om språkets betydelse för skapandet av kön och genus. Inom roller derbyn har könsvariationer och olika sexualiteter tillåtits ta en naturlig del av vardagen. Det har getts ett språk och kroppsliga uttryck har gjort det hela begripligt. Föräldrarna pratar också om vikten av rätt kläder och utseende inom ridning och konståkning och hur man riskerar att hamna utanför om man inte rättar sig i ledet. Den analys jag gjort av det
föräldrarna sagt kring ämnet är att de tycker det är svårt att inte följa de sociala reglerna som råder i ridning och konståkning, då deras barn kan riskera att avvika från gruppen och den sociala ordningen som råder där.
I den fjärde och sista delen av mitt resultat och analys tar jag upp förebilder inom sporten roller derby och vad föräldrarna tror att de har för betydelse för barnen. Forskning (Griffin 2002; Iannotta & Kane 2002) pekar mot att tränare och förebilder har makten att förändra situationen för HBTQ-personer inom idrotten, genom att bland annat eliminera tystnadskulturen och själva vara öppna med sin sexuella läggning. Forskningen visar att det inte är en lätt sak att “komma ut” som atlet, och även föräldrar vittnar om samma sak när det gäller deras och andras barn. Men både föräldrar och forskning (Streeter 2016) menar att det ser annorlunda ut inom roller derby. Inom roller derbyn är såväl spelare som idoler som tränare öppna med sin sexuella läggning eller könstillhörighet; de bär upp det som att det inte är något konstigt. Berger och Luckmanns (1998) och
Wennerbergs (2010) teori om språket kommer in här då idoler och tränare i dessa fall har benämnt sin sexualitet och därmed gett det mening och betydelse, istället för att tysta ner det. Föräldrar vittnar om hur deras barn velat raka benen och tyckt de varit för håriga, för att plötsligt ändra sin uppfattning när det visar sig att deras största idol har håriga ben. Förebilderna, spelarna och tränarna har enligt
forskning makten att förändra fördomar som kan göra en skillnad för de som är utsatta på grund av sin sexualitet. Föräldrarna vittnar om att tränarna, idolerna och spelarna inom roller derby använder sin makt för att göra motstånd mot
heteronormen, skapa en förändring gällande vad som avviker och konstruera en annan mer inkluderande verklighet.
Syftet med min studie är att undersöka föräldrars upplevelser och funderingar kring inkludering av olika sexualiteter och genus i sporten roller derby och vad den har för betydelse för deras barn när det handlar om att få känna sig delaktig, trygg och inkluderad, samt hur den skiljer sig från andra idrottssammanhang som föräldrarna kommit i kontakt med. De föräldrar jag intervjuat har beskrivit att de upplever att roller derby är en inkluderande sport för barnen, en plats där de känner att barnen får vara sig själva i och där det är tydligt att alla personer, barn som vuxna, är välkomna att delta. De beskriver att barnen dels lär sig tänka normkritiskt samtidigt som de barn som de upplever att de barnen som går utanför heteronormen kan samla kraft och lättare hantera sin övriga vardag. Föräldrarna upplever också att roller derby skiljer sig från andra sporter på de sätt att det i det i de sporterna de beskriver är viktigt att inte sticka ut utanför heteronormen samt att det är viktigt hur en person ser ut, trots att det inte har något att göra med
personens idrottsprestation.
Jag anser därmed att mina frågeställningar har blivit besvarade. Min studie är dock inte på något sätt representativt för roller derby som sport, då den bara
behandlar vissa enskilda föräldrars synpunkter inom en specifik förening. För att kunna säga något om sporten behövs mer forskning med både ett större urval av föräldrar och föreningar. För att komma ännu närmare ämnet så behövs forskning där man intervjuar barnen som utövar sporten, och inte enbart deras föräldrar, och även observationer av miljön där sporten utövas kan vara mycket värdefulla.
Referenslista
Källor
Förälder 1 intervjuad 20181122 i Malmö Förälder 2 intervjuad 20181122 i Malmö Förälder 3 intervjuad 20181206 i Malmö Förälder 4 intervjuad 20181213 i Malmö Förälder 5 intervjuad 20181213 i Malmö
Litteratur
Ahrne, G. aut edt and Svensson, P. edt (2015) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm : Liber, 2015 (Kina).
Berger, P. L. and Luckmann, T. (1998) Kunskapssociologi : hur individen
uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm : Wahlström & Widstrand, 1998 (Falun : AiT Falun).
Bryman, A. and Nilsson, B. (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm : Liber
Butler, J. and Lindeqvist, K. trl (2006) Genus ogjort : kropp, begär och möjlig
existens. Norstedts akademiska förlag.
Butler, J., Lindeqvist, K. trl and Rosenberg, T. edt (2005) Könet brinner! : texter. Natur och kultur.
Collier, K. L., Bos, H. M. W. and Sandfort, T. G. M. (2012) ‘Intergroup contact, attitudes toward homosexuality, and the role of acceptance of gender
non-conformity in young adolescents’, Journal of Adolescence, 35, pp. 899–907. doi: 10.1016/j.adolescence.2011.12.010.
Eriksson-Zetterquist U, Ahrne G, (2015) Intervjuer. I : Ahrne G, Svensson P, (red) Handbok i kvalitativa metoder (2nd edition). Stockholm : Liber, 2015 (Kina).
Esaiasson, P. aut et al. (2017) Metodpraktikan : konsten att studera samhälle,
individ och marknad. Stockholm : Wolters Kluwer, [2017]
>https://www.expressen.se/kvallsposten/sport/fotboll/julle-9-utslangd-fran-laget-h ade-fel-kon/< HTML (2018-12-27)
FIFA, (2011) FIFA issues gender verification regulations for all competitions >https://www.fifa.com/womensworldcup/news/fifa-issues-gender-verification-reg ulations-for-all-competitions-1449540< HTML (2019-01-20)
Goldbach, J. T. and Gibbs, J. J. (2017) ‘A developmentally informed adaptation of minority stress for sexual minority adolescents’, Journal of Adolescence, 55, pp. 36–50. doi: 10.1016/j.adolescence. 2016.12.07.
Griffin P, (2002) Changing the game: Homophobia, sexism and lesbians in sport. I: Scraton, S. edt and Flintoff, A. (edt) Gender and sport: a reader. London : Routledge, 2002.
Kvale, S. and Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund : Studentlitteratur, 2014 (Polen).
Nationella sekretariatet för genusforskning, (2018) Heteronormativitet >https://www.genus.se/ord/heteronormativitet/< HTML (2019-01-20) Nationella sekretariatet för genusforskning, (2018) Performativitet >https://www.genus.se/ord/performativitet/< HTML (2019-03-31) Nationella sekretariatet för genusforskning, (2018) Om kön och genus >https://www.genus.se/kunskap-om-genus/om-kon-och-genus/< HTML (2019-03-31)
Iannotta, J. G. and Kane, M. J. (2002) ‘Sexual Stories as Resistance Narratives in Women’s Sports: Reconceptualizing Identity Performance’, Sociology of Sport
Journal, 19(4), pp. 347–369. doi: 10.1123/ssj.19.4.347.
Johnston, L. (no date) ‘Gender and sexuality I: Genderqueer geographies?’,
PROGRESS IN HUMAN GEOGRAPHY, 40(5), pp. 668–678. doi:
10.1177/0309132515592109.
Mennesson, C. and Clement, J. P. (2003) ‘Homosociability and homosexuality: the case of soccer played by women. / Homosociabilite et homosexualite: le cas des joueuses de soccer’, International Review for the Sociology of Sport, 38(3), pp. 311–330.
Riksidrottsförbundet FOU-rapport 2013:1, (2013) HBTQ och Idrott. Ungdomars
>https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/mangfald/hbtq-och -idrott.pdf< PDF (2019-01-25)
Riksidrottsförbundet, (2013) Policy. Riksidrottsförbundets policy mot
diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck >https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/mangfald/diskr_se xuell_laggning_rev_2013.pdf< PDF (2019-04-02)
Streeter, R. (2016) ‘Roller Derby as a Site of Resistance: Strategies for
Countering Sexist and Homophobic Assumptions in Women’s Sports’, Women in
Sport & Physical Activity Journal, 24(2), pp. 143–151.
SVT Nyheter, (2018) Nilla Fisher: “Provocerar fram mycket hat”
>https://www.svt.se/sport/fotboll/nilla-fischer-provocerar-fram-mycket-hat< HTML (2018-01-20)
SVT Sport, (2018) Få koll på sporten: så funkar roller derby
>https://www.svt.se/sport/roller-derby/vad-ar-roller-derby< HTML (2019-01-20) The Women´s Flat Track Derby Association, (2016) WFTDA gender statement >https://wftda.com/wftda-gender-statement/< HTML (2019-01-20)
Thomsson, H. (2010) Reflexiva intervjuer. Lund : Studentlitteratur, 2010 (Malmö : Holmbergs i Malmö).
Vetenskapsrådet, (2017) God Forskningssed.
>https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/ God-forskningssed_VR_2017.pdf< PDF (2018-12-20)
Wenneberg, S. B. and Nilsson, B. trl (2010) Socialkonstruktivism : positioner,
Bilaga 1
Informationsbrev
Till dig som är förälder till ett eller fler barn eller ungdomar som är aktiva inom en roller derby idrottsverksamhet - Information och förfrågan om deltagande i en intervjustudie
Syftet med den här studien är att undersöka föräldrars upplevelser och funderingar kring att deras barn är aktiva inom sporten roller derby med fokus på
antidiskriminering, inkludering och ökad jämlikhet. Det är frivilligt att delta i studien och du kan när som helst välja att avbryta din medverkan. Intervjun kommer att genomföras i samma träningshall där ditt barn tränar roller derby eller annan plats om så önskas. Intervjun beräknas ta mellan ca. 20-40 minuter.
Intervjuerna kommer att spelas in för att senare transkriberas. Det insamlade materialet kommer att behandlas konfidentiellt och ingen obehörig ska komma i kontakt med det. All inspelat material kommer att raderas efter transkribering. Inga enskilda personer kommer kunna identifieras i examensarbetet.
Jag heter Mina Dadashzadeh, läser till socionom på Malmö Universitet och är själv aktiv inom sporten roller derby. På socionomprogrammet görs ett
examensarbete som omfattar 15 högskolepoäng vilket är anledningen till den här intervjustudien. Om du har frågor får du gärna kontakta mig eller min handledare, våra kontaktuppgifter finns nedan.
Mina Dadashzadeh, Malmö 2018-11-20 Mina.Dadash@outlook.com
073-5606595 Handledare Mathilda Svensson
Bilaga 2
Intervjuguide
Innan intervjun:
● Be föräldern läsa igenom informationsbrevet ● Informera om anonymiteten i intervjun
● Informera om att samtalet spelas in och materialet endast hanteras av mig själv
● Informera om att frivilligheten och friheten att när som helst avbryta eller välja att inte svara på frågor
● Låt deltagaren läsa igenom informationsbrevet och tillåt hen att ställa frågor Teman: ● Roller derby ● Tränarna ● Normer ● Förebilder ● Annan sport ● Inkludering Stödfrågor:
● Varför började ditt barn med roller derby?
● Berätta om dina erfarenheter av barnens deltagande i sporten ● Berätta om dina erfarenheter av barnens deltagande i andra
idrottssammanhang.
● Ser du några skillnader mellan roller derby och andra sporter, gällande bemötande, inkludering, språket, stämning osv, och i så fall, på vilka sätt? ● Hur tycker du att utövare av sporten utmanar den sexism och homofobi
som råder inom idrotten, särskilt kvinnoidrotten?
● Har barnen förebilder eller idoler inom sporten och i så fall, hur tror du att dessa påverkar barnen?
● Har du märkt skillnad i barnens sätt att tänka kring normer sen den började med roller derby och i så fall, vilken?