Sista kapitlet innehåller en sammanfattning av resultatatet samt en avslutande diskussion kring fenomenet modeaktivism.
9.1 Sammanfattning
I min uppsats har jag studerat fenomenet modeaktivism utifrån frågeställningen: Hur kan det se ut, när mode används som ett uttryck för aktivism eller politisk kommunikation? För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsintervju och en bildanalys. Eftersom tidigare forskning främst är internationell vad gäller modeaktivism så valde jag att intervjua tre aktörer inom modebranschen som är verksamma i Sverige. Utifrån mina forskningsfrågor i mitt syfte har jag funnit följande resultat:
I intervjuerna med de svenska modeaktivisterna framgår det att det inte förekommer några skillnader vad gäller typen av modeaktivism i Sverige i förhållande till övriga
världen.Internationellt och i Sverige så förekommer både politisk och miljödriven modeaktivism. Det som påverkar är vilka centrala frågor som genomsyrar de olika
modeaktivistiska uttrycken både internationellt och i Sverige, vad som”lokalt” i varje land är aktuellt utifrån kultur eller samhälleliga strukturer. När modeaktivisterna plockat fram exempel på modeaktivism så har den aktivismen främst handlat om att bryta strukturer och förändra normer som rör genus, inkludering och positionering. Det handlar om politisk kommunikation, för att få till förändringar.
På frågan om vad medialiseringen haft för inverkan på möjligheterna att arbeta modeaktivistiskt så framkommer det att medialiseringen både haft positiv och negativ inverkan på modeaktivisterna. Som fördelar poängteras möjligheten för modeaktivister att via sociala medier placera kläder i kontexter som aktivister inte hade tagit sig till själva, och negativt är enligt en modeaktivist att media begränsar personens kreativitet, på grund av att kommersiella intressen hos medier går före konstnärliga och aktivistiska uttryck, eller att strukturer på tidningsredaktioner i dagspressen gör att mode förpassas och därmed också modeaktivism till avdelningen nöje. Detta kan i praktiken leda till att mode och
modeaktivism inte granskas på samma sätt eller så förstås inte modeaktivistiska aktioner lika tydligt som politiska budskap som det skulle göra om det hamnade under rubriker som nyheter eller politik, enligt en av modeaktivisterna.
Att positionering i modefältet är av betydelse för modeaktivisternas möjligheter att agera aktivistiskt har framkommit i intervjuerna. Position har haft en avgörande betydelse för vilket spelrum olika aktörer har inom modefältet för att kunna nå ut med sin aktivism, där en av modeaktivisterna, stylisten som jobbar mycket på uppdrag av modemagasin upplever sig mer låst än designern och modejournalisten som har mer fria roller i sina yrken. Som en konsekvens av det har stylisten därför startat en egen tidning där han kan agera fritt. Journalisten en annan av modeaktivisterna poängterar att hennes förändrade position som journalist har ändrats från att ha varit rapporterande till att numera kommunicera med publiken och det har skapat en annan frihet att agera modeaktivistiskt.
I de modeaktivistiska bilderna jag analyserat så har det visat sig att aktivismen främst varit politisk. Det har rört sig om bilder som konnoterat kamp för mänskliga rättigheter: samer (Maxida Märak)och svartas rättigheter (Black Lives Matter).Bilder som konnoterat kamp om förändrade samhällsstrukturer kopplade till genusfrågor och sexuell läggning.
I vår globaliserade och digitaliserade värld får ibland också svenska modeaktivistiska bilder, på grund av sina budskap, internationell spridning som väcker reaktioner.
I min kvalitativa forskningsintervju av tre modeaktivister i modebranschen och en bildanalys av modeaktivistiska bilder valda av modeaktivisterna och mig som material för att studera fenomenet modeaktivism, har jag genom analys av materialet utifrån mina teorier, syfte och forskningsfrågor kunnat visa hur det kan se ut när mode används som ett uttryck för aktivism eller politisk kommunikation.
9.2 Diskussion
I flera av de studier som jag har läst, så nämns ofta, att det finns olika former av modeaktivism, som miljö- och politisk modeaktivism, men under studiens gång har jag börjat undra om det är värdefullt att dela upp det i olika kategorier eftersom aktivism utgår ifrån en längtan efter en förändring till något bättre, förändrade strukturer och det betraktar jag som politik och därför anser jag att all typ av modeaktivism faller under politisk
modeaktivism. Om en modeaktivistisk aktion lyckas hänger tätt samman med huruvida “publiken” förstår innebörden av de tecken som förmedlas i handlingen, eller bilden. Barthes (Svendsen, 2004 s. 67) framhåller vikten av att förstå modets koder om en ska tolka relationen mellan det betecknande och det betecknade. Tänk er följande situation; Mitt i en bild ser jag en ung man klädd i en regnjacka i regnbågens färger. Skulle du plocka in denna bild i två helt olika kontexter, i en nyhetstidning i Ryssland eller i ett magasin i Los Angeles, så skulle det kunna leda till mycket olika reaktioner och tolkningar. Vår numera högst digitaliserade värld svämmar över av tecken och bilder som vi möter dagligen på gott och ont, och därför anser jag att det nu är ännu viktigare med utbildning i bildanalys för att förstå politiska budskap i till exempel modeaktivistiska bilder, för annars kommer många budskap gå över människors huvuden eller ännu värre missförstås.
En av dem jag intervjuade, berättade i samband med dennes val av bilden med Maxida Märak som har ett måttband om huvudet, att han som skapare av bilden inte ville på ett övertydligt sätt förklara att måttbandet stod för den människosyn som samer historiskt blivit bemötta av i Sverige för han var trött på människors okunnighet. Detta tycker jag är viktigt att fånga upp just i tanke på att mycket vi möter på alla skärmar är bilder och hur ska vi arbeta för att motverka någon form av visuell analfabetism? Här har forskning inom medie- och kommunikationsvetenskap en viktig uppgift att fylla.
En bakomliggande tanke i min studie är att mode kan fungera som ett medium och det blev verkligen aktuellt i samband med metoo-rörelsen och uppståndelsen kring Sara Danius och knytblusen, att ett plagg kan hamna i centrum för en politisk manifestation. I
efterspelet av detta slog Sara Danius till igen genom att på Nobelfesten i december 2018 träda ned för trappan i Blå hallen i Stockholmsstadshus som en drottning iklädd en lång
cape i siden i knallorange och stark rosa. Hon blev både beundrad men samtidigt kritiserad eftersom hon bröt mot etiketten att en inte ska klä sig flottare och mer storslaget än kungafamiljen. Alldeles oavsett vad som är rätt eller fel visade även denna modeaktivistiska aktion att mode kan fungera som ett medium för att förmedla politiska budskap…Sara Danius tänkte inte vika ned sig…hon stod upp för sig själv. Tack vare bildanalysens möjligheter så framträder modets styrka i att förmedla modeaktivistiska budskap, speciellt om det dessutom kopplas ihop med vad aktivisten bakom tänkt, dess politiska budskap. Med ibland små medel går det att kommunicera politiska budskap vilket framkom i min forskningsöversikt där bland annat balaclavan spridits över världen som ett statement för människors rätt att tycka till och människors lika värde (Reinhard, 2012 s.4).
Modeaktivismens möjligheter har ökat i takt med vår digitaliserade värld och möjligheter att kommunicera globalt, men även som ett sätt för både människor i modebranschen och andra att använda mode som ett medium för att uttrycka olika budskap men samtidigt kan det vara vanskligt för när övergår politisk modeaktivism via mode till att bara vara en kommersiell trend?
Frågan om politisk kommunikation via mode borde vara mycket större bland aktiva politiker? Det hade varit intressant i vidare forskning att undersöka hur eller på vilket sätt politiker i Sverige idag använder eller övervägt tanken om att använda mode för att förstärka eller utmana i sina budskap med stöd av mode som ett medium. Är det möjligt eller omöjligt utifrån deras positioneringar i politikerfältet? Eller har svenska politiker något att lära av Sara Danius?
10. Referenser
Tryckta:
Allen, Graham (2004). Roland Barthes. London: Routledge.
Alvesson, Mats och Deetz, Stanley (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Barnard, Malcolm (2002). Fashion as communication. 2. ed. London: Routledge. Barthes, Roland (1970[1969]). Mytologier. 1. uppl., [ny tr.] Staffanstorp: Cavefors. Barthes, Roland (1990). The fashion system. Berkeley: Univ. of California Press.
Bengtsson, Hans (2015). Politik, kommunikation och samhällsanalys. I Bengtsson, Hans (red.). Vinklade budskap: perspektiv på politisk kommunikation. Halmstad: Halmstad University Press, s. 11—31
Björk, Peter (2015). The flower in the dustbin. Om sex pistols, 1970-talspunken och musik som politisk kommunikation. I Bengtsson, Hans (red.). Vinklade budskap: perspektiv på politisk kommunikation. Halmstad: Halmstad University Press, s. 67—83
Boréus, Kristina och Bergström, Göran (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan Lund: Studentlitteratur.
Bourdieu, Pierre (1986). Kultursociologiska texter. Stockholm: Salamander.
Bourdieu, Pierre (1995). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos. Breward, Christopher (2003). Fashion. Oxford: Oxford University Press
Bro, Peter och Wallberg, Filip (2014). Digital gatekeeping: News media versus social media. Digital journalism, 2(3), Routeledge, Taylor & Francis group. s. 446–454
Buskqvist, Ulf (2009). Interaktivitet. I Berglez, Peter & Olausson, Ulrika (red.) Mediesamhället: centrala begrepp. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Chandler, Daniel (2002). Semiotics: the basics. London: Routledge.
Clarke, Jean. S och Holt, Robin (2016). Vivienne Westwood and the ethics of consuming fashion. Journal of Management Inquiry, 25(2).
Couldry, Nick (2008). “Mediatization or mediation? Alternative understandings of the emergent space of digital storytelling”. New media & society, 10 (3), pp. 373-391. Sage Publications.
Crane, Diana (2000). Fashion and its social agendas: class, gender, and identity in clothing. Chicago: University of Chicago Press.
Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Fogde, Marinette (2010). Bildanalys. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Gunnarson, Hans och Bengtsson, Hans (2015). Politisk retorik i teori och praktik. I Bengtsson, Hans (red.) (2015). Vinklade budskap: perspektiv på politisk kommunikation. Halmstad: Halmstad University Press.
Hall, Stuart (2013). The work of representation. I Hall, Stuart, Evans, Jessica & Nixon, Sean (red.). Representation. 2. ed. London: SAGE.
Han, Sam (2018). “Wear White: The mediatized politics of religious anti-LGBT activism in Singapore”. Nordic Journal of Religion and Society, 31(01).
Hesmondhalgh, David (2013). The cultural industries. 3. ed. London: SAGE.
Hirscher, Anja- Lisa, och Niinimäki, Kirsi (2013). “Fashion activism through participatory design”. In Proceedings of the Crafting the Future, 10th European Academy of Design Conference, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden (pp. 17-19).
Hirscher, Anja-Lisa (2013). “Fashion Activism Evaluation and Application of Fashion Activism Strategies to Ease Transition Towards Sustainable Consumption Behaviour”. Research Journal of Textile & Apparel, 17(1).
Hjarvard, Stig (2008). “The Mediatization of society, A Theory of the media as Agents of Social and Cultural Change”. Nordicom Review.
Hjarvard, Stig (2012). “Mediatization and Religion”. Nordicom, University of Gothenburg. Khan, Rimi (2016). “Doing Good and Looking Good: Women in' fast fashion' activism”. Women & Environments International Magazine in Faculty of Environmental Studies. York
University.
Kumar, V, Aaker, David A och Day, George S (1999). Essentials of marketing research. Chichester wiley: New York.
Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lacey, Nick (2009). Image and representation: key concepts in media studies. 2. ed. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Larsson, Lars-Åke (2010). Intervjuer. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red). Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, Simon (2009). Populärkultur: teorier, metoder och analyser. 2., [rev.] Uppl. Stockholm: Liber.
Livingstone, Sonia och Lunt, Peter. (2015). Mediatization: an emerging paradigm for media and communication studies. I Lundby, Knut (red.) Mediatization of Communication. Handbooks of Communication Science (21). Berlin: De Gruyter Mouton, 2014, s.706-711 ISBN
9783110272215 http://eprints.lse.ac.uk/62122/1/Mediatization_in%20lundby.pdf Marklund, Kari och Engström Christer. (red). 1990. Nationalencyklopedin-Åttonde bandet.
Bokförlaget Bra Böcker AB Höganäs.
Rocamora, Agnés (2016). Mediatization and digital media in the field of fashion. Fashion Theory 21(5).
Rosengren, Karl Erik och Arvidson, Peter (1992). Sociologisk metodik. 4. uppl. Malmö: Liber. Simmel, Georg (2012). Modets filosofi. I Danius, Sara, Sjöholm, Cecilia & Wallenstein,
Sven-Olov (red.). Aisthesis: estetikens historia. D. 1. Stockholm: Thales.
Skjulstad Synne (2009). Dressing Up: The Mediatization of Fashion Online. I Lundby, Knut (red.). Mediatization: concept, changes, consequences. New York: Lang.
Strömbäck Jesper och Esser Frank (2009). Shaping politics: Meditaization and Media Interventionism. Lundby, Knut (red.). Mediatization: concept, changes, consequences. New York: Lang.
Sturken, Marita och Cartwright, Lisa (2001). Practices of looking: an introduction to visual culture. Oxford: Oxford University Press.
Svendsen, Lars Fr. H. (2004). Mode: en filosofisk essä. Nora: Nya Doxa.
Vanni, Ilaria (2016). “Why Save the World When You can Design It? Precarity and Fashion in Milan”. Fashion Theory, 20(4). Routledge Taylor and Francis Group.
Åsberg, Rodney (2001). Ontologi, epistemologi och metodologi: en kritisk genomgång av vissa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. Rev. uppl. från 2000: 13 Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Online:
Andersson, Camilla (2016). Suohpanterror vill förändra. I Samer. 18 februari. Tillgänglig: http://samer.se/5101 (Hämtad 2019-04-22).
Bah Kuhnke, Alice (2017). Alicebahkunke. Instagram. 10 december. Tillgänglig: https://www.instagram.com/p/BchqOvPjcY_/?utm_source=ig_embed (Hämtad 2019-04-26)
Berlin Snell, Marylin (2005). Fashion Statement. Sierra. s. 19 https://vault.sierraclub.org/sierra/200501/hamnett.asp
Borrelli-Persson, Laird. 1994. Fall 1994 ready-to- wear Andreas Kronthaler for Vivienne Westwood. Vouge-Runway. 7 mars. Tillgänglig: https://www.vogue.com/fashion- shows/fall-1994-ready-to-wear/andreas-kronthaler-for-vivienne-westwood (Hämtad 2019-04-15)
Bredberg, Maja (2011). Vilken roll har hiphopen?. I Nöjesguiden. 4 november. Tillgänglig: https://ng.se/artiklar/vilken-roll-har-hiphopen (Hämtad 2019-04-22)
Broady, Donald (1991). Sociologi och epistemologi: om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. 2., korr. uppl. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning)
Choi, Kyung Hee (2005). Vivienne Westwood in Context and Englishness in Her Work. IJCC, 8(2), s. 4
Christensen, Lars (2010). Marknadsundersökning: en handbok. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 309
Ellen, Barbara (2016). Beyoncé: the superstar who brought black power to the Super Bowl. I The Guardian. 14 februari. Tillgänglig:
https://www.theguardian.com/music/2016/feb/14/beyonce-profile-black-power- super-bowl-civil-rights (Hämtad 2019-04-24)
Gibson, Megan (2014). Chanel Closes Fashion Show with Faux-Feminist Protest. I Time. 30 september. Tillgänglig: http://time.com/3449319/chanel-feminist-protest/ (Hämtad 2019-04-24).
Go’kväll. Modehistoria:Knytblusen, 01:30. (2016). Svt 1. 29 september. Tillgänglig:
https://www.svtplay.se/klipp/10480115/modehistoria-knytblusen (Hämtad 2019-05- 11)
Hemlin, Carolina. 2017. Regnbågens flagga vad står den för? Ottar. 2 augusti. Tillgänglig: https://www.ottar.se/artiklar/regnb-gsflaggan-vad-st-r-den-f-r (Hämtad 2019-03-29) Lejon, Johanna (2017). Alice Bah Kuhnkes klänning designades av Bea Szenfeld. Elle. 10
december. Tillgänglig: https://www.elle.se/viktiga-budskapet-bakom-alice-bah-kuhnkes- storslagna-nobelklanning/ (Hämtad 2019-18-04)
Lejon, Johanna (2018). Så gick knytblusen från tråkig och gammaldags - till att bli en symbol för kvinnokamp. Elle.13 april. Tillgänglig: https://www.elle.se/sara-danius- knytblus/ (Hämtad 2019-04-16)
McCartney, Stella (2019). Mission statement. StellaMcCartney. Tillgänglig:
https://www.stellamccartney.com/experience/en/sustainability/mission-statement/ (Hämtad 2019-04-19)
McDermott, Catherine (1999). Vivienne Westwood. Stockholm: B. Wahlström
Melén, Johanna. 2013. Ny antigaylag väcker känslor i Ryssland. Sveriges radio. 11 juni.
Tillgänglig: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5561113 (Hämtad 2019-03-29)
Nationalencyklopedin (2019). Sökord: Black Panther Party. [NE.se]
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/black-panther-party (Hämtad 2019-04-15)
Stutterheim, Alexander (2018). Our- story. Stutterheim. Tillgänglig: https://stutterheim.com/se/our-story (Hämtad 2019-04-16)
Stutterheim, Alexander (2018).Vladimir Rainbow Raincoat Multi. Stutterheim. Tillgänglig: https://stutterheim.com/se/vladimir-rainbow (Hämtad 2019-04-18)
Svenska Dagbladet (2017). Fem oförglömliga shower under Super Bowl. I Svenska Dagbladet. 5 februari. Tillgänglig: https://www.svd.se/fem-oforglomliga-shower-under-super- bowl#sida-7 (Hämtad 2019-04-19).
Svenska Dagbladet (2018). Knytblusens feministiska historia. I Svenska Dagbladet. 14 april. Tillgänglig: https://www.svd.se/knytblusens-feministiska-historia (Hämtad 2019-05-10)
Svenska Dagbladet (2013). Idrott, politik och regnbågsnaglar. I Svenska Dagbladet. 16 augusti. Tillgänglig: https://www.svd.se/idrott-politik-och-regnbagsnaglar (Hämtad 2019-04 19) Ottar-i sexualupplysningens tjänst. Bildningsbyrån (2018). UR Skola. Sändes 2018.
https://urskola.se/Produkter/203554-Bildningsbyran-tanka-mot-strommen-Ottar-i- sexualupplysningens-tjanst (Hämtad 2019-04-16).
Reinhard, Rebecka (2012). Pussy Riot Hur teori och praktik kan förenas genom feministisk aktivism. Göteborgs universitet. Februari 2013. s. 4, 25,27. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32419/1/gupea_2077_32419_1.pdf RFSU. 2017. Ottar- pionjären i svensk sexualupplysning. RFSU:s historia.
https://www.rfsu.se/om-rfsu/om-oss/rfsus-historia/ottar--pionjaren-i-svensk- sexualupplysning/
Waldron, Sarha. 2014. It’s Karl Lagerfeld’s joke and feminism isn’t in on it. Irish Times. 5 november. Tillgänglig:https://www.irishtimes.com/life-and-style/fashion/it-s-karl-
lagerfeld-s-joke-and-feminism-isn-t-in-on-it-1.1980979 (Hämtad 2019-04-05) Westlind, Thomas (2016). Final med gigantisk intresse. I Idrottensaffärer. 3 februari.
Tillgänglig: http://www.idrottensaffarer.se/event/2016/02/final-med-gigantiskt- intresse (Hämtad 2019-04-03)
Zethraeus, Anna (2017). Med känsla för stil, Svenska Akademins ständiga sekreterare. Aftonbladet. https://www.pressreader.com/ (Hämtad: 2019-05-10)
11. Figurförteckning
Figur 1. Thisner, Märta (2017). Hopes Frida Bard är årets designer 2017. [Fotografi].
https://www.cafe.se/arets-designer-2017-frida-bard-hope/ (Hämtad 2019-03-20)
Figur 2. Nordgren, Mathias (2018). Wait What. [Fotografi].
https://www.beckmans.se/en/Contact/profil/u/992/matilda-ivarsson/ (Hämtad 2019-04-03)
Figur 3. Åkrans, Camilla (2016). Maxida Märak. [Fotografi]. https://contributormagazine.com/11/ (Hämtad 2019-04-21)
Figur 4. Falzone, Diana (2016). Blacklash to Beyoncyé’s Super Bowl performance continues
to grow. [Fotografi]. https://www.foxnews.com/entertainment/backlash-to-
beyonces-super-bowl-performance-continues-to-grow (Hämtad 2019-04-23)
Figur 5. Lindberg, Hugo (2014). Galonjacka för en god sak. [Fotografi].
http://www.kingmagazine.se/artiklar/nyheter/20140714/galonjacka-for-en-god-sak/ (Hämtad 2019-03-20)
Figur 6. Ekströmer, Jonas och Abel, Erik (2018).Flera ministrar tar ställning för Sara Danius-med knytblus. [Fotografi].
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6930144 (Hämtad 2019-05-12)
Bilaga:
Illustration framsida: Nordström, Engela (2019). Englanordstrom. [Illustration] https://www.instagram.com/englanordstrom/ (Hämtad 2019-04-25)