Hälften av eleverna i undersökningen hade en felaktig uppfattning om vad ele- vinflytande är för någonting. En trodde att det var hur bra man som elev jobbar på i skolan och en annan att det var det inflytande elever utövar på varandra. Detta kan tyda på att elevinflytande inte är någonting som man kommer i kon- takt med i vardagen.
På mer detaljerade frågor om vad eleverna får vara med och bestämma om så visar det sig att det formella inflytandet, som har med klassråd och elevråd att göra, fungerar bra. En viss genusskillnad kan märkas då pojkarna inte har något att anmärka på, medan flickorna tycker att det kunde brukas mera allvar under klassråden.
Det informella inflytandet, som rör det vardagliga skolarbetet, verkar inte fun- gera lika bra. Detta är både lärare och elever överens om, men samtliga önskar att det skulle vara annorlunda. Anledningen till att det inte fungerar är, enligt lärarna, främst bristande resurser. Med fler vuxna i klassrummet, som kan av- lasta både lärare och elever, skulle lärarna få tid att låta eleverna vara delaktiga i den dagliga planeringen.
Lärarnas och elevernas uppfattningar om vad elevinflytande är skiljer sig åt främst genom att lärarna poängterar det informella inflytandet, hur eleverna ar- betar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar på det de får bestämma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemål. Emellanåt framkommer det att eleverna inte anser att de har något inflytande om det inte blir som de vill. Dessa skillnader kan bero på att lärarna målar upp sin vision av hur det kan fungera med elevinflytande medan eleverna mer ser till hur det gestaltar sig i realiteten för dem.
8.2 Diskussion
Styrdokumenten till dagens skola lägger stor vikt vid elevinflytande och eget ansvar. Dessa tankar bygger till stor del på de idéer som har framförts av bl.a. Rousseau, Key, Dewey och Freinet. Alla dessa betonade vikten av att sätta eleven i centrum, att utgå från elevens intressen för att lära, eftersom de ansåg att grunden för allt lärande är att man är intresserad av det man ska lära sig. Elevinflytandets positiva effekter är alltså väl kända sedan hundratalet år, men
analys av inspektionsresultaten konstateras att sjutton av tjugoen undersökta
kommuner har behov av att utveckla sin verksamhet när det gäller elevernas inflytande i den dagliga läromiljön. Över åttio procent av kommunerna brister alltså i hur man hanterar elevinflytande. Detta visar på att elevinflytande är en komplicerad fråga som inte är helt lätt att genomföra i praktiken.
En förklaring till varför vi inte har kommit längre kan vara att lärarna är rädda för att släppa kontrollen över undervisningen och därmed inte släpper in eleverna. Ytterligare en förklaring kan vara att det är ett annorlunda sätt att arbeta och lärarna känner sig osäkra på hur de ska göra och vet inte var de ska vända sig för att få stöd och hjälp. Det kräver tid och mycket arbete från lärarnas sida att ändra arbetssätt så att eleverna får mer inflytande och i början ser man kanske inte positiva förändringar hos eleverna som motsvarar allt det arbete som läraren lägger ner. Får man då inget stöd från omgivningen kan det vara svårt att genomföra de här förändringarna. För att uppnå reellt inflytande för elever i skolan tror jag det krävs att hela skolan arbetar åt samma håll. Mycket hänger alltså på rektorn, som ansvarig för det pedagogiska ledarskapet, att staka ut en väg och inspirera de olika lärarna att följa denna. Är det så att det krävs mer resurser i skolan, i form av tid och pengar, för att genomföra detta har även politikerna ett stort ansvar för att göra det möjligt.
Elevinflytande är någonting som lärare konfronteras med varje dag. Att eleverna ska ha inflytande ser de flesta som någonting självklart, men hur detta inflytande ska gestalta sig i praktiken är svårare att precisera. Ibland reduceras elevernas inflytande till att gälla formella saker, såsom ordningsregler och vilken film man ska se dagen innan lovet. Även om detta är viktiga frågor så är elevinflytande mycket mer än så. Det formella inflytande, genom klassråd, elevråd och liknande organ, som eleverna har är viktigt, men fungerar inte, enligt NU-03 (Skolverket, 2004a), som ett effektivt instrument för reellt inflytande. Därför är det extra viktigt att eleverna ges möjlighet att påverka det dagliga arbetet.
Det informella inflytandet, inflytandet över den dagliga undervisningen hamnar ofta i skymundan. Enligt NU-03 (Skolverket, 2004a) efterfrågar många lärare stöd, ledning och riktlinjer i hanteringen av inflytandefrågor. Lärarna känner sig osäkra på hur de ska gå till väga och hur mycket valfrihet de kan ge eleverna. Många önskar att de kunde göra mer men anser sig behöva mer tid och resurser till sitt förfogande för att genomföra dessa förändringar. Elevinflytande handlar ju inte enbart om att själv få bestämma i vilken ordning saker ska göras eller om man vill redovisa muntligt i stället för skriftligt.
skulle kunna påverka. Enligt Selberg (2001) är elever som är ovana vid infly- tande sämre på att göra ett eget val, söka information på olika sätt, lära av var- andra, diskutera innehåll och hur man når kunskapen, samarbeta och ta ställning till undervisningsstoffet, än vad elever med större vana av elevinflytande är. Att ha inflytande över den dagliga undervisningen är en rättighet som alla elever bör ha eftersom det är eleverna själva som borde ha den bästa kunskapen om hur de lär sig på bästa sätt. Detta är dock en färdighet som måste övas upp och där- för är elevinflytande också en fråga om att få eleverna att förstå sin egen inlär- ningsprocess, hur de själva lär och tänker. Läraren har här en viktig roll som le- dare och vägvisare där hans mål bör vara att lära eleverna att lära.
Elevinflytande är också viktigt för att främja de demokratiska värderingarna och få dagens unga delaktiga i det demokratiska samhället. Eleverna måste i sitt lä- rande få framträda som de individer de är samtidigt som de inordnar sig i en grupp under lärarens ledarskap.
Det återstår fortfarande mycket arbete innan skolan kan leva upp till sin vision om framtidens skola när det gäller elevinflytande, men som med alla föränd- ringar tar det tid och jag tror att vi är på väg åt rätt håll.