Elevinflytande i skolan

Malmö högskola

Examensarbete

Elevinflytande i skolan

Student influence in the school

Malmö högskola Lärarutbildningen

Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2005

Tegnér, David. (2006). Elevinflytande i skolan. (Student influence in the school). Skolutveckling och ledarskap, 60 p., Lärarutbildningen, Malmö hög-skola.

Syftet med följande arbete är att få en bild av vilka eventuella skillnader det finns i lärares och elevers uppfattning av begreppet elevinflytande samt hur detta elevinflytande gestaltar sig i praktiken.

Arbetet ger en översikt över vad som står om elevinflytande i skolans olika styr-dokument samt i aktuella delbetänkanden från Skolkommitén. Med hjälp av in-tervjuer har jag undersökt vilken uppfattning elever och lärare, i en klass på en mindre skola på landet, har om elevinflytande.

Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att det finns brister i hur elevinfly-tandet hanteras i den aktuella klassen och att det finns vissa skillnader i hur ele-ver och lärare uppfattar elevinflytande. Lärarna poängterar det informella infly-tandet, hur eleverna arbetar och vad de arbetar med, medan eleverna fokuserar på det de får bestämma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemål.

Nyckelord: Elevinflytande, inflytande, medbestämmande.

David Tegnér Kristineberg 1:1 241 93 Eslöv

Handledare: Ingrid Sandén

INNEHÅLL

1 INLEDNING 4

1.1 Bakgrund 4

2 PROBLEM OCH SYFTE 5

2.1 Problemområde 5

2.2 Syfte 5

3 LITTERATURGENOMGÅNG 6

3.1 Skolans styrdokument 6

3.2 Vad säger forskningen? 7

4 TEORI 10 5 METOD 12 5.1 Allmänt om metod 12 5.2 Urval 12 5.3 Genomförande 13 5.4 Bearbetning 13 5.5 Tillförlitlighet 13 5.6 Etik 14 6 RESULTAT 15 7 ANALYS AV RESULTAT 25

8 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 30

8.1 Sammanfattning 30

8.2 Diskussion 30

9 FORTSATT FORSKNING 33

REFERENSER 34

BILAGA 1 36

1 Inledning

Elevinflytande är någonting som är i högsta grad aktuellt i dagens skola. Det finns en önskan om att eleverna ska ha inflytande för att öka deras motivation att lära och att de samtidigt ska känna ansvar för sina studier. Förhoppningen är att elevernas prestationer förbättras och att deras lärande ökar. Elevinflytande är inte heller något som kan väljas bort. Både i skollagen och i läroplanerna står tydligt att varje elev ska ha inflytande över hur deras utbildning utformas och att de med stigande ålder och mognad ska få ta ett allt större ansvar för det egna lärandet. Inflytande över sin egen livssituation är också en av hörnstenarna i en demokrati och därför är det viktigt att redan i skolan lära sig de demokratiska arbetsformerna. Demokrati är ju som bekant inte något som kan tas för givet utan något som ständigt måste erövras på nytt.

Jag har i den här uppsatsen tänkt att koncentrera mig kring frågor om elevinfly-tande i undervisningen. Mer konkret tänker jag undersöka elevers och lärares uppfattning av vad elevinflytande innebär och om det finns några skillnader i dessa båda gruppers uppfattningar. Som en förlängning av detta kommer jag också att undersöka hur detta elevinflytande ser ut i praktiken. Detta kommer att göras genom ett antal kvalitativa intervjuer med slumpvis utvalda elever, 2 poj-kar och 2 flickor, i en 5-6:a samt intervjuer med deras 2 lärare.

1.1 Bakgrund

Anledningen till att jag intresserar mig för elevinflytande är att det är något som prioriteras i både skollagen och i läroplaner, men som jag upplever kan vara svårt att genomföra fullt ut i praktiken. Jag tror att detta är ett område som många i skolan tycker kan utvecklas ytterligare.

I Eslövs kommun får all 5:e-klassare svara på en enkät om vad som är viktigt för att känna lust att gå till skolan, den s.k. lusten-enkäten. Där hamnade ”att vara med och bestämma vad vi ska göra på lektionerna” först på 20:e plats av 29. På frågan över hur väl detta stämmer in på deras egen skola får påståendet 3,1 på en 5-gradig skala. Detta kan tyda på att de inte har någon egentlig uppfattning i frågan och därför har kryssat för mittenalternativet, då de var tvungna att svara på alla frågor och något alternativ typ ”ingen åsikt” inte fanns med. Hur som helst tycker jag att detta är en fråga som förtjänar att undersökas ytterligare.

2 Problem och syfte

2.1 Problemområde

De frågor jag vill ha svar på är:

• Hur uppfattas elevinflytande av eleverna? • Hur uppfattas elevinflytande av lärarna?

• Vilka skillnader finns mellan dessa gruppers uppfattning av elevinflytande? • Hur gestaltar sig elevinflytandet i praktiken?

2.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att utröna vilka uppfattningar lärare och elever har av begreppet elevinflytande.

3 Litteraturgenomgång

I det här kapitlet kommer jag att gå igenom vad som står om elevinflytande i skolans olika styrdokument och redovisa en kortfattad översikt av aktuell forskning om elevinflytande.

3.1 Skolans styrdokument

I ett arbete om elevinflytande i skolan är det lämpligt att först titta på vad som sägs om elevinflytande i de styrdokument som finns för dagens skola. De styr-dokument som är aktuella att titta på är arbetsmiljölagen (SFS (1997:1160)), skollagen (SFS (1985:1100)) samt läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94).

I arbetsmiljölagen likställs alla som genomgår utbildning med arbetstagare (1 kap 3 §). Det betyder att de bestämmelser som reglerar arbetsmiljö för arbetstagare även gäller för elever1_{. Där kan man läsa att ”Arbetstagaren skall} ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete.” (2 kap 1 §). Här anges alltså att eleverna ska ha inflytande över förhållanden som rör deras ar-betsmiljö.

Går vi till skollagen och studerar det 4:e kapitlet som behandlar grundskolan står det redan i 2 § att ”Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad.” Här står klart uttryckt att eleverna ska ha inflytande över sin utbildning, däremot är det en tolkningsfråga hur stort detta inflytande ska vara. Det kan ju råda stora skillnader i uppfattningen om hur mycket inflytande eleverna kan ha med avseende på ålder och mognad.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) hittar vi följande i av-snittet 2.3 Elevernas ansvar och inflytande.

Läraren skall

• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlär-ning och för sitt arbete i skolan

• se till att alla elever, oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens in-nehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad • verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och

ut-rymme i undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle

Vi ser här att det åligger läraren att se till att eleverna får kunskaper om olika arbetssätt och arbetsformer så att de kan fatta välgrundade beslut och välja det arbetssätt som passar dem bäst. Eleverna ska också vara delaktiga i planeringen och utvärderingen av undervisningen. För att uppnå detta fullt ut tror jag att det återstår mycket arbete i skolan.

3.2 Vad säger forskningen?

Det finns många forskare som har kartlagt förekomster av olika former av ele-vinflytande i skolan och dess effekter. Jag kommer här endast att ge en kortfat-tad översikt över några av argumenten för elevinflytande i skolan.

Selberg (2001) har gjort en studie på hur elever med olika erfarenhet av elevin-flytande hanterar en uppgift i att självständigt ta reda på så mycket som möjligt om landet Kina. Studien omfattar tre grupper, varav en grupp har lite erfarenhet av elevinflytande, den andra gruppen har ganska stor erfarenhet av inflytande och den tredje gruppen har stor erfarenhet av elevinflytande. Hon studerar hur eleverna går tillväga för att hitta information, hur de samarbetar och vad resul-tatet blir. Resulresul-tatet av studien visade att de elever som hade minst erfarenhet av inflytande hade svårast med uppgiften. De med mera erfarenhet klarade det bättre, medan de med mest erfarenhet klarade alla momenten; planering, genom-förande och redovisning bäst av alla grupper. Det var också den gruppen som hade det bästa samarbetet. Hennes slutsats är:

…att elever med större erfarenhet av inflytande bättre än elever med mindre vana av inflytande klarar av att göra ett eget val, söka infor-mation på olika sätt, lära av varandra, diskutera innehåll och hur man når kunskapen, samarbeta och ta ställning till undervisningsstoffet.

I alla styrdokument står det klart och tydligt att eleverna skall ha inflytande i skolan. En adekvat fråga i sammanhanget är varför eleverna ska ha inflytande, vad är anledningen och vilken funktion fyller elevinflytandet? För att få svar på detta vänder vi oss till två delbetänkanden från skolkommitén.

I Inflytande på riktigt – om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar (SOU 1996:22) står det;

Vi har tre utgångspunkter för våra resonemang om elevinflytande: • Elever ska ha inflytande för att det är en mänsklig rättighet.

• Elever ska ha inflytande därför att det ingår i skolans uppgifter att fostra demokratiska medborgare.

• Elever ska ha inflytande därför att delaktighet är en förutsättning för lä-rande (a.a., s. 21).

Den första punkten statuerar att inflytande är en viktigt i sig. Det ska inte enbart ses som ett medel att nå ett mål, för att lära sig något. Detta är viktigt att komma ihåg då det hos lärare kan finnas en tendens att se hela skolan som en lärande miljö där eleverna ska förbereda sig för livet efter skolan. Detta är förvisso sko-lans huvuduppgift, men för de elever som går i skolan varje dag i tolv år så är det livet självt och allt kan inte vara en förberedelse för det som ska komma sen. Att ha inflytande är viktigt för att bli en demokratisk medborgare, med allt vad det innebär av social förståelse av andras situation, tolerans och empati. Detta kräver att eleverna får konkreta erfarenheter av hur det är att ta ansvar och utöva inflytande i ett samarbete som bygger på demokratiska principer.

Slutligen är inflytande en förutsättning för lärande överhuvudtaget. Kunskapsar-bete är en skapande process, och den som skapar måste vara närvarande och del-aktig i det som sker. Det kan man inte vara om det är någon annan som tar hela ansvaret för vad och hur man ska lära sig, och om man själv känner sig utanför. I betänkandet Skolfrågor – om en skola i en ny tid (SOU 1997:121) återkommer de här argumenten. På s. 103-104 står det:

För det första, är det en mänsklig rättighet att ha inflytande över sitt dagliga arbete…

För det tredje är inflytande en fråga om lärande. […] en individ måste vara engagerad och delaktig i det som hon studerar för att över huvud taget lära sig någonting i en mer djupgående mening, och för att kun-skaperna ska bli bestående.

I de här två delbetänkandena har man tagit fasta på tre anledningar till att elevin-flytande är viktigt. En av punkterna statuerar att inelevin-flytande är viktigt i sig, det behöver inte motiveras med att det ska leda till någonting. De andra två punk-terna motiverar elevinflytande utifrån de resultat det leder till; demokratisk fost-ran samt att läfost-randet ska leda till bestående kunskaper.

Skolverkets utbildningsinspektion utförde 2003 en nationell utvärdering av grundskolan (NU-03) och i den finns det några punkter som handlar om elevin-flytande. Bland annat står det att:

Elevernas delaktighet och inflytande kan uppnås på två sätt, dels in-formellt i det vardagliga arbetet och dels in-formellt genom arbetet i klassråd, elevråd och liknande organ (Skolverket, 2004a, s. 90).

I Utbildningsinspektionen 2003 ur ett nationellt perspektiv – en analys av

in-spektionsresultaten står följande om uppdelningen mellan formellt och

infor-mellt inflytande:

Eleverna upplever ofta att de har ett begränsat inflytande över det var-dagliga skolarbetet. Arbetet i klassråd och elevråd sägs främst handla om den fysiska miljön, utrustning för idrottsverksamhet, skolmaten och liknande frågor, men inte så mycket om elevernas undervisning (Skolverket, 2004b, s. 31).

Detta visar på att det finns stora brister i hur elevinflytandet hanteras på många skolor, något som ytterligare understryks i samma rapport:

Sjutton av de tjugoen inspekterade kommunerna har bedömts ha be-hov av att utveckla sin verksamhet när det gäller hur eleverna har möjlighet till ansvarstagande och inflytande i den dagliga läromiljön (Skolverket, 2004b, s. 16).

4 Teori

Även om nedanstående tänkare inte har använt sig av termen elevinflytande så har de det gemensamt att alla har satt barnet och dess förmågor i centrum. De har utgått från att barn kan och vill lära sig det som de blir intresserade av. Un-dervisningen bör alltså utgå från och anpassas efter barnets intressen och kun-skaper istället för tvärtom. För att uppnå detta krävs det elevinflytande, att ele-verna får göra sin röst hörd.

Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) beskrivs av Egidius (2000) som en

banbrytare inom pedagogiken. Han kom genom sin roman Émile eller om

uppfostran (1762) att influera många pedagoger under 1800- och 1900-talet. Vår

tids ideal om den fria människan som själv tar ansvar för sitt liv har sitt ursprung i Rousseaus tänkande. I Émile betonar han att barn drivs av egna motiv för att lära. Om inte barnet önskar sig att lära sig läsa så kommer det inte heller att göra det. Först när barnet ser någon nytta med att lära sig läsa kommer barnet att göra det och då går inlärningen effektivt till. Läraren bör fungera som en handledare, vars uppgift det är att åstadkomma problemsituationer och ge uppgifter av lagom svårighetsgrad i förhållande till de lärandes mognad och erfarenhet. Det tjänar ingenting till att ställa barnen inför situationer eller uppgifter som de inte är mogna för (Egidius, 2000, s. 24-25). En av grundstenarna hos Rousseau är att lärandet skall ske utan tvång, det skall ske av egen motivation, nyfikenhet och lust (Kroksmark, 2003, s. 160) Man kan konstatera att dessa tankar ligger nära dagens idéer om elevinflytande och delaktighet i undervisningen.

Ellen Key (1849-1926) gav 1900 ut boken Barnets århundrade som fick stor

betydelse för att förändra den tidens syn på barn. Hon byggde vidare på Rousseaus tankar om att respektera barnets önskningar och satte barnen i cent-rum. Key (1900/1996) skriver att:

Men hans [lärarens] väsentliga arbete skall bestå i att lära lärjungen lösa sina egna uppgifter, finna sina egna hjälpmedel – i böcker, lexika, kartor och dylikt; att själv kämpa sig till seger i sina svårigheter och sålunda nå den enda sedliga lönen för sina mödor: en vidgad insikt, en vunnen styrka (s. 159).

Hon betonar här elevens delaktighet och inflytande över såväl planering som genomförande av undervisningen. Detta är tankar som ligger väldigt nära dagens idéer om elevinflytande.

John Dewey (1859-1952) ansåg att skolan var alltför fokuserad på läromedel

och på läraren. Istället borde barnets förmågor utnyttjas på så sätt att barnets in-neboende aktiviteter får största möjliga utrymme. Det betyder att barnet skall ta sig an skolans uppgifter via de egna förutsättningarna och att lärarens uppgift blir att leda verksamheten och att uppmuntra aktiviteter som är till nytta för samhället och för barnets egen utveckling (Kroksmark, 2003, s. 375). Individen måste lära sig uppfatta sin egen roll i samarbete med andra, förstå vad redskap och föremål används till i gemensam produktion (Egidius, 2000, s. 66).

Mest känd är Dewey för sitt uttryck ”learning by doing”. Med detta menar han inte att man bara ska göra saker av en slump eller som en följd av tillfälliga in-fall. Handlingen måste vara kontrollerad och experimentell och följa av ett tyd-ligt formulerat behov. Därför är Deweys metod i dess innersta mening en kon-sekvens av intelligent tänkande; en intelligent handling. Handling och tänkande är två komponenter som alltid hör samman hos Dewey (Kroksmark, 2003, s. 375)

Célestin Freinet (1896-1966) räknas ofta som en av de stora pionjärerna inom

den ”moderna skolan”, den aktiva och elevcentrerade arbetsskolan. Freinet är en företrädare för tanken att barn och unga ska ha möjlighet att ge uttryck för det som de innerst inne själva tycker och vill. Det viktiga i Freinetpedagogiken är inte arbetet som sådant och inte heller verklighetsanknytningen, utan elevernas frihet att själva organisera och disciplinera sina studier av omvärlden (Egidius, 2000, s. 50)

Freinet (1975) skriver själv:

Under förutsättning att barnet självt har utformat sin arbetsplan – med lärarens eller kamratens hjälp – inom ramen för vissa krav, vilkas nödvändighet det förstår och accepterar, blir det också angeläget att genomföra den. Om det inte skulle lyckas, skulle det kännas som ett allvarligt nederlag, som barnet inte gärna vill utsätta sig för (s.103).

Freinet skriver vidare att den här metoden bara fungerar om läraren fullt ut re-spekterar det avtal som arbetsplanen innebär. ”Om ett barn har blivit färdigt med sin arbetsplan på fredagen och vill tillbringa lördagen med att läsa eller leka bör man inte lägga sig i detta. Det skulle vara både orättvist och taktlöst.” (Freinet, 1975, s. 103)

5 Metod

5.1 Allmänt om metod

Syftet med undersökningen är att undersöka elevers och lärares uppfattningar av elevinflytande samt hur elevinflytandet ser ut i praktiken. Det föll sig därför na-turligt att ställa frågor om detta till både lärare och elever. Enligt Kylén (2004) finns det fyra grundläggande metoder att fråga: intervju, enkät, observation och läsning. Med läsning menar Kylén att man när man läser en text alltid ställer frågor till texten. Läsning är också inbäddat i de övriga metoderna eftersom man alltid läser in sig på bakgrundsmaterialet när man gör en undersökning. För min undersökning ansåg jag det lämpligast att använda mig av intervjuer eller enkäter för att samla in data. Fördelen med enkäter är att man får ett bredare underlag att arbeta med, man får in fler svar på varje fråga. Nackdelen är att man inte kan försäkra sig om att den svarande verkligen har förstått frågan, man kan inte heller ställa några följdfrågor för att vidareutveckla svaren. Med tanke på ämnets komplexitet valde jag därför att istället arbeta med intervjuer, för att inga missförstånd skulle uppstå. Ett alternativ hade varit att kombinera intervjuer med enkätundersökning, men för detta hade det krävts betydligt mer tid än jag har till mitt förfogande och jag tror inte att den ökade tidsåtgången hade kunnat motiveras av motsvarande förändring av resultatet.

5.2 Urval

För att få ett adekvat underlag för undersökningen bestämde jag mig för att in-tervjua sex personer, fyra elever och två lärare. Jag valde att inin-tervjua elever i en klass som jag kände sedan tidigare. Min tanke med detta var att eleverna skulle känna sig mer avslappnade i intervjusituationen. De elever jag har intervjuat går i år 6 i en 5-6:a på en mindre skola på landet. Klassen som helhet disponerar över två klassrum och är under vissa lektioner uppdelade i femmor och sexor, under andra lektioner är de blandade. Vissa elever har alltså en ordinarie plats medan andra har två, beroende på vilken lektion det är.

Skolan har sammanlagt c:a hundra elever från förskola till sjätte klass. Sjutton av dessa går i sjätte klass, tio pojkar och sju flickor. Då jag ville få en jämn könsfördelning på intervjupersonerna delade jag därför först upp klasslistan i pojkar och flickar, sedan slumpade jag fram två elever från vardera listan. Detta gick till så att jag skrev ner namnen på var sin lapp, vek ihop lapparna och lade dem i två skålar och lät sedan min fru dra två lappar ur vardera skål.

5.3 Genomförande

Intervjuerna genomfördes under två på varandra följande dagar, där tre elever intervjuades under första dagen och sista eleven samt de två lärarna intervjuades den andra dagen. Alla intervjuer skedde i enrum för att undvika störningar och annan yttre påverkan på svaren. I görligaste mån har jag ställt frågorna i samma ordningsföljd, men emellanåt har en senare fråga redan blivit besvarad och då har den hoppats över.

5.4 Bearbetning

Intervjuerna spelades in på band och skrevs sedan ut under beaktande av de tum-regler för transkribering som Kvale (1997) tar upp. Han diskuterar där hur pass noggrann man behöver vara vid utskrift av intervjuer. Utskrivaren kan antingen återge hela intervjun ordagrannt eller sammanfatta de delar som inte innehåller så mycket information av värde. Forskaren måste också avgöra om utskrivaren ska ange pauser, betoningar, emotionella uttryck som skratt och suckar, och i så fall hur pass detaljerat det ska ske. Graden av detaljrikedom i utskriften beror på vad den ska användas till (s. 155-158).

Då tolkningen av svaren i mina intervjuer till stor del har kunnat göras redan vid intervjutillfället så har jag i utskrifterna ordagrannt återgivit intervjun men till större delen utelämnat specifikt talspråkliga uttryck, såsom hmm-anden, skratt och suckar. Svaren från de sex intervjupersonerna har sedan sammanställts med hjälp av meningskoncentrering (Kvale, s. 174), vilket innebär att de meningar som intervjupersonerna uttryckt formuleras mer koncist. De finns presenterade under rubriken resultat, där jag har givit svaren en mer formell skriftspråklig ka-raktär.

5.5 Tillförlitlighet

Undersökningen har genomförts i en klass som jag medvetet valde eftersom jag kände dem sedan tidigare. Detta kan innebära att det finns en risk att intervjupersonerna svarar som de tror att jag vill att de ska svara för att vara till lags. Min uppfattning är emellertid att de har svarat så ärligt som möjligt. Resultatet kan inte heller med säkerhet säga något om elevinflytandet i skolan som helhet, utan endast hur det gestaltar sig, och vilka attityder som finns, i den specifika klassen.

En-suckar etc. För att eliminera större delen av dessa felkällor har jag försökt att göra den huvudsakliga tolkningen redan vid intervjutillfället. Jag är övertygad om att en annan forskare, med samma frågor, skulle nå liknande resultat som jag har kommit fram till i min undersökning.

5.6 Etik

Vid en sådan här undersökning är det viktigt att inte lämna ut någon enskild per-son. De som deltagit i intervjun har vetat att deras svar var anonyma, dels för att skydda deras integritet och dels för att de ska kunna säga vad de verkligen tycker utan att behöva oroa sig för om någon kan få reda på vem som sa vad. I mitt brev till föräldrarna, där jag bad om deras tillstånd att intervjua barnen, lade jag även med en kopia på de frågor jag har utgått ifrån, för att även föräldrarna ska känna sig trygga med att låta sina barn vara med i undersökningen.

6 Resultat

Frågorna till lärarna har skilt sig åt i formuleringen jämfört med frågorna till eleverna, innebörden har dock varit densamma (se bil. 1 och bil.2). Jag har därför valt att enbart redovisa frågorna till eleverna, där så har behövts finns förtydligande inom parentes. Jag har sedan gjort en sammanställning av alla intervjupersonernas svar. Förkortningarna står för pojke, flicka respektive lärare 1 och 2.

1. Vad tror du att elevinflytande är? P1: Det är hur bra man jobbar på i skolan.

P2: Vad man får vara med och bestämma i skolan.

F1: Tror att det är det inflytande eleverna utövar på varandra. Att man tar efter vad andra, särskilt äldre, elever gör.

F2: Lite osäker, men säger att det är att barn har lika stor rätt att bestämma som vuxna i skolan. Att det inte bara är lärarna som bestämmer.

L1: Elevinflytande kan vara många grejer, men det första som slår en är infly-tande på eget lärande, att få lov att vara med och bestämma hur och vad ele-ven ska lära sig.

L2: Att de får välja arbetssätt. Att de får veta vilka arbetssätt man kan jobba med och sen kan välja olika arbetssätt. Om de vill jobba själva eller tillsammans, om de vill använda mycket bild eller skriva, hur de vill redovisa etc.

2. Är elevinflytande bra? Varför? P1: (Svar på frågan saknas)

P2: Ja, det är bra att eleverna får vara med och bestämma, men inte för mycket, för vi vet ju inte alltid vad som är bäst för oss. Men man ska få veta varför man inte får ha det och det.

F1: Jodå, det är klart. Eleverna ska ju vara med och bestämma någonting, men det får ju samtidigt inte gå överstyr så att eleverna bestämmer allt.

bestämma själv. Lärarna ska ha nån rätt att bestämma att man inte får ha det på lektionerna för att man ska lyssna och koncentrera sig på sitt jobb.

L1: Absolut. Under kontrollerade former. Så att man kanske från skolårets bör-jan bestämmer att det här och det här vill jag göra, och är det genomförbart under en termin så är det perfekt ju. Men det måste finnas en viss struktur på det hela. Det är inte så att man ska kunna hoppa runt på olika grejer, utan man bestämmer i t.ex. matte att de här kapitlen vill jag lära mig och det här kan jag redan så det behöver jag inte lära mig och sen följer man det.

L2: Ja, absolut. Tyvärr är det ju så att många inte riktigt vet vad de ska göra om de får välja. De blir lite handfallna. Ofta blir det så att vi (lärarna) får be-stämma att nu gör du det för att det ska bli något gjort. Man kanske behöver börja redan när de är väldigt små och träna de i att få lov att bestämma vissa saker. Så att de tar egna initiativ och verkligen tänker efter vad de vill och varför de vill det.

3. Vad skulle du (eleverna) vilja vara med och påverka? P1: Mmm, jag vet inte.

P2: T.ex. om man får ha tuggummi i skolan eller inte. F1: Det är nog inte så mycket tror jag.

F2: Ingenting.

L1: Eleverna ska få vara med och bestämma vad de vill lära sig under året, en individuell planering.

L2: Att de väljer olika arbetssätt. Inte bara gör som de alltid har gjort, utan trä-nar sina svaga sidor också.

4. Upplever du att läraren och eleverna planerar undervisningen tillsammans? P1: Nej, det tror jag inte, inte vad jag vet i alla fall.

P2: Nej. De planerar det själv. De bestämmer vad vi ska lära oss, eller de har väl någon bok.

F1: Mmm, det varierar nog lite för att just nu är N.N. (vikarierande lärare), där får eleverna och läraren bestämma ungefär lika mycket på en skala. Med N.N. (ordinarie lärare), det var nog att hon tänkte igenom lektionen lite mer

båda sätten. Det är bra att planera, men man måste ju ändå ha, eleverna får ju också bestämma lite.

F2: Alltså, det är vår lärare, N.N., som gör planeringen och sen för vi över det på ett papper liksom.Vi får inte lov att bestämma någonting i planeringen. L1: Nej, det gör man inte. Det är helt och hållet lärarstyrt. Den här planen har vi

lagt upp och den ska följas, punkt, slut. Väldigt stelbent tycker jag det är. Det är inte alla eleverna som har samma kunskaper, de har inte samma be-hov. Vissa skulle kanske behöva göra någonting annat. De skulle behöva räkna löv på träden istället för att ha en bok framför sig exempelvis. Sitta och snacka engelska eller tyska individuellt utan att ha en bok framför sig. Att lära sig på det viset.Tyvärr har man inte tid till det idag. Du är överbear-betad som du är. Det som behövs är kanske lite fler resurser in i skolan, fler vuxna i klassrummet. Det är någonting jag tror på. Och då avlastar man både elever och lärare.

L2: Just nu gör vi inte det så mycket. Det här året har vi inte gjort det. Utan det här året har det varit rätt så mycket styrt från oss.

5. Får du (eleverna) vara med och bestämma hur skolmiljön ser ut? Både inne och ute?

P1: De som är med i elevrådet får vara med och bestämma det. Och det är jag. Ja okej, resten av klassen får också göra det på klassrådet, säga vad de tycker. P2: Ja, ibland. Vi har ju bestämt, vi har ju en stenlabyrint som vi har bestämt att

vi ska ha. Ja, och lite annat. Jag vet inte. Vi får ju inte bestämma så jätte-mycket om hur det ska se ut, men…

F1: Nej, det tror jag inte. Kanske lite förresten om toaletterna, men det är bara att jag och någon annan ska städa dem. Fast annars så, nej.

F2: Nej. Alltså, det får man önska i så fall och se om det går i uppfyllelse. På klassrådet är det en sån där låda som man lägger vad man vill prata om. Så vill man ha någonting nytt liksom, så får man lägga en lapp där.

L1: Ja, det tycker jag nog att de får göra. Vi har ju skolråd och såna här saker, där man då tar upp såna här saker, men allting handlar om resurser, allting handlar om pengar. Barn har ju många gånger goda visioner, men de är inte alltid genomförbara rent ekonomiskt. Men det tycker jag väl att man får lov att göra.

de upp små arbetsgrupper. Så var man ute och jobbade en dag och försökte göra det vi kunde under den här dan för att få det lite bättre ute. Och inne, ja lite grann tycker jag de är med och bestämmer.

6. Får du (eleverna) vara med och bestämma vad ni ska lära er?

P1: Njae, inte på matten och sånt då jobbar man ju i sin bok. Vi får nog inte vara med så mycket, på gympan kan vi vara med, ibland, och bestämma. I svenska så jobbar vi i boken, eller så har vi testpapper eller nåt sånt, och det bestämmer ju inte vi. Det bestämmer läraren, eller rektorn eller nån, och på tema så bestämmer också läraren vad vi gör.

P2: Nej, då hade jag inte tagit religion, för det är det tråkigaste som finns efter historia.

F1: Nej, det får vi inte.

F2: Lärarna bestämmer allt. Ja, vad vi ska göra på matten, hur många mål och hur många sidor man ska ha, det får man bestämma själv, men vi ska göra femtio tal ungefär. Men sen i svenska och tema och så bestämmer lärarna.

L1: Nej. Det är alltså läsa pärm till pärm i böckerna i stort sett. Inget utrymme för flexibilitet idag tyvärr.

L2: Ja, då är det eget arbete passen. Då kan man ju välja själv vad man vill jobba med. Då är det ju meningen att man ska jobba med det som man behöver.

7. Får du (eleverna) vara med och bestämma hur ni arbetar? Om ni t.ex. vill ar-beta i grupp eller enskilt?

P1: Ja, oftast arbetar vi själv, men ibland jobbar vi i grupp också. På engelskan t.ex. så finns det såna saker man ska göra två och två,då bestämmer vi själv vem vi skall jobba med.

P2: Ibland får man arbeta i grupp. Ofta är det lärarna som bestämmer grupperna, men ibland får man välja vem man vill vara med.

F1: Ja, ibland så får vi göra det, det har ju hänt att, på engelskan mest, att jag och någon annan gör en uppgift tillsammans som bara en ska jobba på men så skriver vi av varandra. Så vi två hjälper med en bok, så skriver den andre av i sin bok.

det inga övningar man gör två och två. Det finns det inte i matten heller. Jo, kanske någon. Men det är det enda vi får lov att göra i grupp.

L1: Det beror på vad man gör. Flexibiliteten kring ”Får vi sätta oss där och jobba?”, visst det får ni visst göra. Man tittar gärna på vad det är för elever. Om de klarar av det. Vissa klarar inte av det att lämna klassrummet och gå ut och sätta sig i korridoren. Vissa klarar det bättre. Så att den öppningen finns alltid att man får lov att sätta sig hos någon annan och jobba om man känner det. Så att man kan ta hjälp av varandra och bygga ihop någonting. Så det är helt okej.

L2: Ja, det kan de göra. Ofta arbetar man ju själv, men vill man arbeta tillsam-mans så kan man göra det.

8. Måste ni (eleverna) sitta på er plats, eller kan ni sitta någon annanstans om ni vill?

P1: På maten får vi sitta var vi vill, men på lektionstid får vi sitta i klassrummet eller ute i korridoren, fast då måste vi fråga läraren om vi ska sitta i korrido-ren.

P2: Man får inte byta plats så, eller lite så, men man får inte byta hela tiden. Vi har ju bestämda platser. Sexorna brukar vara i vårt klassrum och då har vi ganska bestämda platser, men vi flyttar runt lite så ibland.

F1: Allra helst ska man ju sitta på sin plats, fast ibland så får vi gå ut i korrido-ren och sitta.

F2: Alltså, det är vissa som får sätta sig utanför för att de är för jobbiga, och sen så är det vissa som sätter sig där för att de tar det på allvar, och sen så är det vissa som inte får sitta där alls för att de inte gör det på allvar. Och det är oftast så att det är samma personer hela tiden som får sitta där ute.Så de som verkligen vill sitta där ute och göra parövningar, i matten finns ju några t.ex., så går oftast inte det. Då får man sitta i klassrummet, för då är det nå-gon som sitter där ute och vi får inte lov att gå längre i korridoren.

L1: Det finns möjlighet att sitta någon annanstans. Om man har grupparbete el-ler vill jobba ihop med någon så kan man göra det.

L2: När vi jobbar med tema t.ex. då sitter man ju ofta, nån sitter vid datorerna och nån sitter därute. Så då flyttar de ju runt sinsemellan härinne också.

9. Får du (eleverna) vara med och bestämma hur schemat ser ut? P1: Nej.

P2: Nej, det har lärarna gjort upp.

F1: Nej. Om jag fick vara med och bestämma något om schemat så skulle jag nog bestämma att vi skulle ha PRE (praktisk-estetisk, d.v.s. musik, bild etc.) lite oftare. Eller möjligtvis gymnastik också. 80 minuter gymnastik i veckan tycker jag är lite för lite. Det är inte ens 80 minuter. Jag tycker att vi har lite för lite gymnastik, och PRE, det kanske inte är för lite av det, men jag tycker att vi skulle kunna utveckla det lite. För mig själv så tycker jag att jag har för lite, men så vet jag inte hur det är med andra.

F2: Nej. När vi kommer till skolan första dan så får vi ett schema, och så är schemat och sen ska det följas.

L1: Nej.

L2: Nej, det har de inte gjort. Det gjorde vi upp innan terminen började. Men det de kan bestämma det är ju EA-passen, alltså eget arbete, vad de ska jobba med där, det bestämmer de ju själva.

10. Får du (eleverna) vara med och bestämma vad ni får till middag?

P1: Nej, jo vi kan få ett sånt papper, så får man säga det man gillar mest och det man vill ha med som inte finns och det man inte gillar.

P2: Vi har fått en sån lapp där vi skulle skriva lite sånt om maten och så, men jag vet inte, jag vet knappt om det har blivit sämre, men vi får ju, vi får kan-ske bestämma någonting om vad vi ska äta. Det är bara när det kommer såna lappar, men jag vet inte om det hjälper något. De ger väl bara lapparna får att de ska lura oss att vi får bestämma lite.

F1: Det är lite, men ändå lite grann. Det är vissa som har önskat taco och spag-hetti och så har vi fått det till slut. Men annars så tror jag inte det för att det är inte så många som äter skolmaten med god aptit för att, det är ju god mat och så, men de gör det lite slarvigt. Potatismosen smakar nästan ingenting, mer än pulver. Vi har fått bestämma lite grann om tacos, fast det är typ en bråkdel, fast det är ju ändå någonting och det får man väl vara nöjd med. F2: Det finns vissa veckor, det har hänt någon gång, så får eleverna önska vad vi

ska ha för mat den veckan. Och då får alla skriva ett förslag. På måndag vill man ha det och det och sen på tisdag och så. Ja, det brukar ju gå ibland

fak-L2: Nej, det kan de ju egentligen inte. Någon gång har det varit så att de har fått göra någon önskematsedel och så har det kanske inte blivit, men de har valt ut de populäraste rätterna under den veckan. Sen gjordes det en enkät om maten för ett tag sedan, men hur mycket hänsyn man tar till den det vet jag inte. Men eleverna fick svara på lite frågor om vad de tyckte om maten.

11. Får du (eleverna) vara med och bestämma var ni sitter i klassrummet? Alltså er normala plats?

P1: Det bestämmer lärarna precis innan man börjar skolan. Sen så får vi inte ändra. Antagligen skulle vi nog göra det, men vi har inte gjort det. Om man vill byta plats, då säger man till läraren, men det funkar ändå inte. Man får inte byta plats så förrän alla byter plats.

P2: Nej, det är lärarna som bestämmer det.

F1: Första dan fick man ju sitta var som helst, men sen var det ju, N.N. (läraren) som bestämde vilka platser vi skulle ha. Det fick vi inte vara med och be-stämma.

F2: Alltså, platserna skiftar lite bland oss tjejer, men killarna har hela tiden samma plats. Sen första början gick vi in och tog en plats och satte oss där. De som kan jobba tillsammans får sitta bredvid varandra, de som inte fixar det får inte sitta bredvid varandra. Och då bestämmer läraren var de ska sitta. För de fattar ju inte det själv, att de inte kan sitta bredvid varandra. L1: Eleverna har haft en önskan om att få prova och det har man då fått prova

inledningsvis i terminen. När detta inte har fungerat har man som lärare då flyttat runt. Vissa elever kan inte sitta sidan om varandra, eller ens i närheten av varandra. Så det bestämmer nog läraren till syvende och sist, men de har alltså fått möjligheten att testa det under början av skolåret.

L2: Ja, det brukar vi göra. Nu har vi inte gjort det. Nu har de stått såhär men ifjor bestämde de väldigt mycket. Jag bestämde det här när de kom i höstas och sen har de fått sitta kvar så. Jag tycker att det har gått rätt okej.

12. Kan ni (eleverna) påverka hur mycket läxor ni har?

P2: Nej, det är lärarna som bestämmer. Det är bara med matte man kan göra så att man tar lite mindre.

F1: Nej, det är fröken som bestämmer. Ibland kan det ju också vara eleven för om man inte har gjort sitt mattemål så är det ju ens eget fel. I matte bestäm-mer vi själv, sen är det lärarna som bestämbestäm-mer hur mycket vi ska göra i svenskan, engelskan o.s.v.

F2: Nej, man försöker liksom jobba ifatt. Och oftast hinner man. Ibland är det så att vi har tyskaprov dan före vi har ett annat prov, och då blir det lite mycket, för till tyskaproven är det oftast väldigt mycket som man ska lära sig. Och sen skriftligt på det. Och sen ska man ha skriftligt engelskaförhör också. Så man måste liksom hinna med att öva allting.

L1: Om vi säger så här, är det så att de jobbar undan i skolan så har de inga läxor. Men de har naturligtvis en planering, vad som ska göras under veckan och då är det upp till dem själva att göra detta under skoltid eller som läxa hemma. Så det är inga utsatta läxor att man säger ni har detta i läxa hemma. Utan man har då sidorna t.ex. femtiofyra till sextiofyra, det har ni under måndag till fredag. Det här ska vara klart till på fredag. Sköter man det un-der veckan behöver man inte göra någonting hemma.

L2: Ja, det kan de. Jobbar de undan i skolan så blir det ju mindre att göra hemma. Glosorna i engelska får man ju träna hemma. Träna på diktamen får man också göra hemma. Men om man har tid över på eget arbete så kan man göra det då.

13. Tycker du att lärarna lyssnar på och tar elevernas synpunkter på allvar? P1: Mmm, ja.

P2: Ja, ibland och ibland inte. Det beror på.

F1: Det varierar lite. Om det är någon som har varit elak så är det mest att lä-rarna säger ”Ja nu har du varit dum och du får aldrig göra om det igen, säg nu förlåt, nu är det ur världen”, men de tar det inte på allvar. Men om det är ifall vi tycker att vi ska få en ny klätterställning tycker jag att de tar väldigt bra för att vi har ju klassråd och det är ett väldigt bra.

F2: Det beror på vad det är. Ibland så lyssnar de, ibland inte. Som igår t.ex. så skulle vi gå igenom en sak, men då fick vi välja att vi hellre ville ha läsning och köra det idag istället. Det tog hon på allvar och gjorde det. Men sen är det inte alltid de lyssnar heller. Ibland funkar det ibland inte.

själv att ibland har ungdomarna så goda intentioner emellanåt att man inte kan säga nej. Varför inte prova.

L2: Ja, det tycker jag.

14. Tycker du att era (elevernas) förslag i klassrådet tas på allvar?

P1: Mmm, men det är inte alltid det blir så. Vi ville t.ex. ha bollar förra året, så det fick vi. Sen så ville vissa ha tuggummi på rasten och lektionerna och det har vi också tagit vidare, men det får vi inte.

P2: Ibland och ibland inte.

F1: De tar man på allvar, man tar upp dem och diskuterar dem, men det är ju inte så att det verkligen händer. Men ibland så händer det. Gympahallen t.ex. har man ju önskat jättelänge och tagit upp på klassrådet flera gånger att den ska bli större och nu så ska den det.

F2: Jag vet inte riktigt. För vissa saker har man tagit upp många gånger och ältar hela tiden, Tex. toaletterna som inte städas, då får vi göra det. Då blev det bestämt på det första klassmötet att den och den gör det och det och då och då.

L1: Ja, de beaktas, det gör dem. Dem diskuteras väldigt noggrant.

L2: Ja, det tycker jag. Det förs vidare till elevråd och till lokala styrelsen. Det är ju två elever här som är med i lokala styrelsen och de tar ju upp det där.

15. Finns det något du skulle vilja ändra på i hur klassrådet fungerar? P1: Njae.

P2: Nej.

F1: Kanske lite. Det är fortfarande det här att de måste ta det på allvar. Det gör de ju men, det var någon som hade ett förslag att N.N. (elev) skulle sägas till ordentligt för att han gör så många saker; sparkar fotboll inne, slåss, skriker och sånt. Men det sa de att de redan gjort så det lade de ner direkt. Men jag vet av egen erfarenhet att de inte gjorde nåt åt det för han håller ju fortfa-rande på. Men annars så tycker jag att klassråden fungerar väldigt bra.

L1: Det som tas upp i klassrådet går ju vidare till elevrådet och sedan går det till lokala styrelsen2_{. Så tas beslut där, och där sitter ju elever också i lokala} sty-relsen och för elevernas talan. Så det tycker jag är positivt.

L2: Ja, det är lite småsaker som vi har tänkt på. Just det här att de förbereder sig lite, att de gör dagordningen innan. Annars tar det halva mötet bara att göra upp dagordningen. Att man är noga med att allt man ska ta upp läggs i lådan innan, och att den som är sekreterare går igenom alla lapparna och skriver de på tavlan innan mötet. Annars tar det så lång tid att veckla upp alla lapparna och då sitter alla bara och väntar. Och gärna prata med oss vuxna om det är någon punkt som vi behöver förbereda innan.Vissa saker passar ju inte att ta upp, om det gäller en enskild elev t.ex. så bör man ju inte ta upp det på klassrådet.

7 Analys av resultat

1. Vad tror du att elevinflytande är?

Av eleverna tycker hälften, en pojke och en flicka, att elevinflytande är att ele-verna får vara med och bestämma i skolan. En pojke anser att det är hur bra man jobbar på i skolan och en flicka tror att det är det inflytande eleverna utövar på varandra. Lärarna fokuserar båda på undervisningen, den ena främst på arbets-sättet, d.v.s. hur man lär sig, medan den andre även tar upp stoffet, d.v.s. vad man som elev lär sig.

Det är anmärkningsvärt att hälften av de intervjuade eleverna har en felaktig uppfattning om vad elevinflytande är och det kan tyda på att eleverna inte har särskilt mycket inflytande över undervisningen. Lärarna tar i sina svar upp den informella delen av inflytande vilket däremot tyder på att eleverna får vara med och bestämma en hel del. Som vi ser av senare frågor så verkar detta vara en vi-sion som av olika anledningar inte har implementerats i den dagliga undervis-ningen.

2. Är elevinflytande bra? Varför?

Alla är överens om att elevinflytande är bra. Eleverna är noga med att poängtera att de inte vill bestämma för mycket av rädsla för att det då kan gå överstyr. Den ena läraren är en varm förespråkare för individuella utbildningsplaner och vill ha eleverna delaktiga där. Den andre läraren befarar att eleverna inte kan hantera valfriheten om de får för mycket att välja mellan på en gång. Många elever vill följa invanda spår och ha någon som berättar för dem vad de ska göra.

Eleverna vill vara med och bestämma, men vill att läraren ska ha det sista ordet. Det verkar råda en tveksamhet från eleverna sida om skillnaden mellan att be-stämma helt själv och att vara delaktig i beslut. Det märks en skillnad i lärarnas svar, där den ene vill involvera eleverna och lägga tyngdpunkten av ansvaret för studierna på dem, medan den andre inte tror att eleverna klarar av att ta så mycket ansvar. Elevinflytande är ett arbetssätt som det tar tid att vänja sig vid, både för lärare och elever. Det optimala vore väl, precis som lärare 2 säger, att börja redan när barnen är små, men har inte det blivit gjort så måste man börja när de är äldre. Det är aldrig för sent för elevinflytande.

3. Vad skulle du (eleverna) vilja vara med och påverka?

Tre av eleverna kan inte komma på något, den fjärde skulle vilja att man får ha tuggummi i skolan. Av lärarna fokuserar den ene på vad eleverna lär sig och den andre på hur eleverna lär sig.

Om man inte är van vid att kunna påverka saker så kan det vara svårt att komma på vad man vill påverka. Jag tror att intervjusituationen är en bidragande orsak till att eleverna inte kommer på fler exempel. Den enda sak som någon av ele-verna tar upp, att man ska få tugga tuggummi i skolan, är av relativt obetydlig natur. Det är dessutom ett önskemål som tidigare har tagits upp i klassrådet men som har fått avslag. I lärarnas svar återkommer skillnaden från fråga 1, där den ene läraren är inriktad på att eleverna ska välja arbetssätt, medan den andre vill ge eleverna mer ansvar och få de delaktiga i beslutet vad de vill och behöver lära sig.

4. Upplever du att läraren och eleverna planerar undervisningen tillsammans? I princip alla är överens om att det inte sker någon gemensam planering av un-dervisningen, utan det är lärarna som bestämmer allt. Enda undantaget är flicka 1 som tycker att eleverna får bestämma mer då de har en vikarie än då de har sin ordinarie lärare.

Jag upplever det som att alla är missnöjda med att eleverna inte har mer infly-tande över undervisningen. Enligt lärarna beror detta till stor del på brisinfly-tande resurser. De skulle gärna vilja göra saker annorlunda men tycker sig inte ha den tiden som krävs för att göra dessa förändringar.

5. Får du (eleverna) vara med och bestämma hur skolmiljön ser ut? Både inne och ute?

Pojkarna och lärarna anser att eleverna får vara med och bestämma om skolmil-jön. Båda flickorna svarar först nej, men den ena utvecklar det till att de kan på-verka genom klassrådet. Den andra anser att det enda de får vara med och be-stämma är vem som ska städa toaletterna.

Det verkar som om det inflytande eleverna har över skolmiljön är att de kan på-verka saker genom klassrådet, något som båda lärarna och hälften av eleverna nämner i sina svar. Enligt Skolverkets utbildningsinspektion fungerar dessa

for-fyller sin funktion på den här punkten. Att den ena flickan tycker att de bara får vara med och bestämma vem som ska städa toaletterna kan bero på att det oftast är hon och en annan som städar dem, eftersom de tar på sig det om ingen annan gör det.

6. Får du (eleverna) vara med och bestämma vad ni ska lära er? Alla svarar nej på den här frågan.

I den mån eleverna får vara med och bestämma någonting om undervisningen så är det på de s.k. ”eget arbete passen”, då de har frihet att välja vad de vill arbeta med, inom ramen för veckoplaneringen. I övrigt är det lärarna som gör upp pla-neringen av undervisningen och det finns minimalt med utrymme för eleverna att komma med idéer och önskemål.

7. Får du (eleverna) vara med och bestämma hur ni arbetar? Om ni t.ex. vill ar-beta i grupp eller enskilt?

Två av eleverna, en pojke och en flicka, svarar att om man arbetar tillsammans eller inte styrs av uppgifterna i boken. En flicka svarar att hon ibland arbetar till-sammans med någon även på de uppgifter som inte är specifika gruppuppgifter. Lärarna säger sig vara positiva till att eleverna arbetar ihop och hjälper varandra. Att döma av elevernas svar är grupparbete inte något som aktivt uppmuntras av lärarna. Det verkar istället till stor del styras av hur uppgifterna i boken ser ut. Dock är de flesta uppgifterna till sin natur konstruerade för enskilt arbete och detta begränsar möjligheterna till grupparbete.

8. Måste ni (eleverna) sitta på er plats, eller kan ni sitta någon annanstans om ni vill?

Eleverna svarar att de platser man kan sitta på är antingen på sin plats eller ute i korridoren, förutsatt att läraren har givit sin tillåtelse och att korridoren inte är upptagen. Lärarna säger att detta främst gäller under svenska, matte och eng-elska. Under temaarbetet har eleverna, enligt lärarna, något större frihet att välja var de vill sitta då de även kan använda datorerna samt flytta runt i klassrummet.

runt. I matte, svenska och engelska arbetar man främst i de läroböcker man har och då är eleverna begränsade till att sitta på sin egen plats eller ute i korridoren.

9. Får du (eleverna) vara med och bestämma hur schemat ser ut?

Alla, både lärare och elever, svarar att eleverna inte har något inflytande över schemat, utan det är lärarna som bestämmer det själva.

10. Får du (eleverna) vara med och bestämma vad ni får till middag?

När det gäller maten har man samlat in synpunkter från eleverna. Det råder tvek-samhet både bland elever och lärare om vilket resultat detta har givit, men alla anser att man har tagit hänsyn till elevernas önskemål och gjort vissa föränd-ringar.

11. Får du (eleverna) vara med och bestämma var ni sitter i klassrummet? Alltså er normala plats?

Pojkarna och en lärare säger att det är lärarna som har bestämt det helt och hål-let. Flickorna och den andre läraren utvecklar det till att eleverna i början av terminen satte sig på en valfri plats och att läraren sedan flyttade runt för att skapa en bättre harmoni i klassrummet.

Anledningen till de olika svaren kan vara att den här klassen förfogar över två klassrum. Ibland har man 5-6:or tillsammans och ibland delar man upp dem. Skillnaden i svaren kan därför återspegla skilda förhållanden i de två klassrum-men.

12. Kan ni (eleverna) påverka hur mycket läxor ni har?

Eleverna tycker inte att de har något inflytande över hur mycket läxor de har, förutom i matematik där de själva skriver ner ett veckomål som ska vara c:a 50 tal. Lärarna menar att man har en veckoplanering, så att eleverna vet vad de ska göra varje vecka. Detta är inte mer än att man ska hinna med att göra det under ordinarie skoltid och då har man inga läxor förutom glosor i engelska och dik-tamen i svenska.

från vecka till vecka. Lärarna uppfattar läxa som det skolarbete man arbetar med utanför skoltid.

13. Tycker du att lärarna lyssnar på och tar elevernas synpunkter på allvar?

Både lärare och elever tycker att det beror på vad det är för synpunkter som eleverna har. För det mesta tar sig lärarna tid att lyssna på elevernas synpunkter, men någon enstaka gång kan det hända att lärarna uppfattar elevernas synpunkter som oväsentliga.

14. Tycker du att era (elevernas) förslag i klassrådet tas på allvar?

Två elever, en pojke och en flicka, är lite tveksamma till om deras förslag tas på allvar. De övriga tycker att man tar stor hänsyn till förslagen som kommer fram i klassrådet. Det är förvisso inte alltid det blir som eleverna vill, men deras förslag och synpunkter diskuteras noggrant.

15. Finns det något du skulle vilja ändra på i hur klassrådet fungerar?

Pojkarna har ingenting som de vill ändra på. Flickorna tycker att alla, såväl ele-ver som lärare kunde ta klassråden på större allvar. Den ene läraren tycker att det fungerar bra, medan den andre läraren skulle vilja ha bättre struktur på klass-råden så att man utnyttjar tiden effektivare.

8 Sammanfattning och diskussion

Hälften av eleverna i undersökningen hade en felaktig uppfattning om vad ele-vinflytande är för någonting. En trodde att det var hur bra man som elev jobbar på i skolan och en annan att det var det inflytande elever utövar på varandra. Detta kan tyda på att elevinflytande inte är någonting som man kommer i kon-takt med i vardagen.

På mer detaljerade frågor om vad eleverna får vara med och bestämma om så visar det sig att det formella inflytandet, som har med klassråd och elevråd att göra, fungerar bra. En viss genusskillnad kan märkas då pojkarna inte har något att anmärka på, medan flickorna tycker att det kunde brukas mera allvar under klassråden.

Det informella inflytandet, som rör det vardagliga skolarbetet, verkar inte fun-gera lika bra. Detta är både lärare och elever överens om, men samtliga önskar att det skulle vara annorlunda. Anledningen till att det inte fungerar är, enligt lärarna, främst bristande resurser. Med fler vuxna i klassrummet, som kan av-lasta både lärare och elever, skulle lärarna få tid att låta eleverna vara delaktiga i den dagliga planeringen.

Lärarnas och elevernas uppfattningar om vad elevinflytande är skiljer sig åt främst genom att lärarna poängterar det informella inflytandet, hur eleverna ar-betar och vad de arar-betar med, medan eleverna fokuserar på det de får bestämma, d.v.s. de konkreta resultaten av deras önskemål. Emellanåt framkommer det att eleverna inte anser att de har något inflytande om det inte blir som de vill. Dessa skillnader kan bero på att lärarna målar upp sin vision av hur det kan fungera med elevinflytande medan eleverna mer ser till hur det gestaltar sig i realiteten för dem.

8.2 Diskussion

Styrdokumenten till dagens skola lägger stor vikt vid elevinflytande och eget ansvar. Dessa tankar bygger till stor del på de idéer som har framförts av bl.a. Rousseau, Key, Dewey och Freinet. Alla dessa betonade vikten av att sätta eleven i centrum, att utgå från elevens intressen för att lära, eftersom de ansåg att grunden för allt lärande är att man är intresserad av det man ska lära sig. Elevinflytandets positiva effekter är alltså väl kända sedan hundratalet år, men

analys av inspektionsresultaten konstateras att sjutton av tjugoen undersökta

kommuner har behov av att utveckla sin verksamhet när det gäller elevernas inflytande i den dagliga läromiljön. Över åttio procent av kommunerna brister alltså i hur man hanterar elevinflytande. Detta visar på att elevinflytande är en komplicerad fråga som inte är helt lätt att genomföra i praktiken.

En förklaring till varför vi inte har kommit längre kan vara att lärarna är rädda för att släppa kontrollen över undervisningen och därmed inte släpper in eleverna. Ytterligare en förklaring kan vara att det är ett annorlunda sätt att arbeta och lärarna känner sig osäkra på hur de ska göra och vet inte var de ska vända sig för att få stöd och hjälp. Det kräver tid och mycket arbete från lärarnas sida att ändra arbetssätt så att eleverna får mer inflytande och i början ser man kanske inte positiva förändringar hos eleverna som motsvarar allt det arbete som läraren lägger ner. Får man då inget stöd från omgivningen kan det vara svårt att genomföra de här förändringarna. För att uppnå reellt inflytande för elever i skolan tror jag det krävs att hela skolan arbetar åt samma håll. Mycket hänger alltså på rektorn, som ansvarig för det pedagogiska ledarskapet, att staka ut en väg och inspirera de olika lärarna att följa denna. Är det så att det krävs mer resurser i skolan, i form av tid och pengar, för att genomföra detta har även politikerna ett stort ansvar för att göra det möjligt.

Elevinflytande är någonting som lärare konfronteras med varje dag. Att eleverna ska ha inflytande ser de flesta som någonting självklart, men hur detta inflytande ska gestalta sig i praktiken är svårare att precisera. Ibland reduceras elevernas inflytande till att gälla formella saker, såsom ordningsregler och vilken film man ska se dagen innan lovet. Även om detta är viktiga frågor så är elevinflytande mycket mer än så. Det formella inflytande, genom klassråd, elevråd och liknande organ, som eleverna har är viktigt, men fungerar inte, enligt NU-03 (Skolverket, 2004a), som ett effektivt instrument för reellt inflytande. Därför är det extra viktigt att eleverna ges möjlighet att påverka det dagliga arbetet.

Det informella inflytandet, inflytandet över den dagliga undervisningen hamnar ofta i skymundan. Enligt NU-03 (Skolverket, 2004a) efterfrågar många lärare stöd, ledning och riktlinjer i hanteringen av inflytandefrågor. Lärarna känner sig osäkra på hur de ska gå till väga och hur mycket valfrihet de kan ge eleverna. Många önskar att de kunde göra mer men anser sig behöva mer tid och resurser till sitt förfogande för att genomföra dessa förändringar. Elevinflytande handlar ju inte enbart om att själv få bestämma i vilken ordning saker ska göras eller om man vill redovisa muntligt i stället för skriftligt.

skulle kunna påverka. Enligt Selberg (2001) är elever som är ovana vid infly-tande sämre på att göra ett eget val, söka information på olika sätt, lära av var-andra, diskutera innehåll och hur man når kunskapen, samarbeta och ta ställning till undervisningsstoffet, än vad elever med större vana av elevinflytande är. Att ha inflytande över den dagliga undervisningen är en rättighet som alla elever bör ha eftersom det är eleverna själva som borde ha den bästa kunskapen om hur de lär sig på bästa sätt. Detta är dock en färdighet som måste övas upp och där-för är elevinflytande också en fråga om att få eleverna att där-förstå sin egen inlär-ningsprocess, hur de själva lär och tänker. Läraren har här en viktig roll som le-dare och vägvisare där hans mål bör vara att lära eleverna att lära.

Elevinflytande är också viktigt för att främja de demokratiska värderingarna och få dagens unga delaktiga i det demokratiska samhället. Eleverna måste i sitt lä-rande få framträda som de individer de är samtidigt som de inordnar sig i en grupp under lärarens ledarskap.

Det återstår fortfarande mycket arbete innan skolan kan leva upp till sin vision om framtidens skola när det gäller elevinflytande, men som med alla föränd-ringar tar det tid och jag tror att vi är på väg åt rätt håll.

9 Fortsatt forskning

Det finns flera saker angående elevinflytande som det är värt att forska vidare om. Man skulle kunna tänka sig att undersöka varför eleverna inte har mer inflytande över den dagliga undervisningen. Beror det på bristande resurser eller beror det på att skolan inte använder de resurser som finns på ett optimalt sätt? Står problemet att finna högre upp? Behövs det klarare direktiv och arbetsplaner gemensamma för hela skolväsendet för att befrämja elevinflytandet?

Ett annat projekt kan vara att följa en klass där eleverna har mycket inflytande och se hur det utvecklar sig. Uppvisar det alla de positiva effekterna av elevinflytande som förväntas? Vill eleverna ha mer inflytande eller vill de att läraren är styrande? Om en klass som har arbetat mycket med elevinflytande under en längre tid byter till ett helt lärarstyrt arbetssätt, kommer de då att revoltera eller accepterar de detta?

Referenser

Egidius, H., (2000), Pedagogik för 2000-talet, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm, ISBN: 91-27-08210-5.

Freinet, C., (1975), För folkets skola, Wahlström & Widstrand, Stockholm, ISBN: 91-46-12248-6.

Key, E., (1900/1996), Barnets århundrade, Informationsförlaget, Stockholm, ISBN: 91-7736-377-9.

Kroksmark, T., (2003), Den tidlösa pedagogiken, Studentlitteratur, Lund, ISBN: 91-44-01564-X

Kvale, S., (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Lund, ISBN 91-44-00185-1.

Kylén, J-A., (2004) Att få svar – intervju

•

•

utbild-ning AB, Stockholm, ISBN: 91-622-6577-6.

Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet, (1998), Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen

och fritidshemmet, Utbildningsdepartementet, Stockholm.

Selberg, G., (2001), Främja elevers lärande genom elevinflytande, Studentlitte-ratur, Lund, ISBN 91-44-02009-0.

SOU 1996:22, Skolkommittén, (1996), Inflytande på riktigt – om elevers rätt till

inflytande, delaktighet och ansvar, Fritzes, Stockholm, ISBN:91-38-20181-X.

SOU 1997:121, Skolkommittén, (1997), Skolfrågor – Om en skola i en ny tid, Fritzes, Stockholm, ISBN: 91-38-20690-0.

SFS (1985:1100) Skollagen, uppdaterad t.o.m. (2005:21).

SFS (1997:1160) Arbetsmiljölagen, uppdaterad t.o.m. (2005:306).

Skolverket (2004a), Nationella utvärderingen av grundskolan 2003

Samman-fattande huvudrapport, Rapport 250 2004, Fritzes, Stockholm, ISSN:

Skolverket (2004b), Utbildningsinspektionen 2003 ur ett nationellt perspektiv –

en analys av inspektionsresultaten Sammanfattande del, Skolverkets aktuella

Bilaga 1

Intervjufrågor till elever

• Vad tror du att elevinflytande är? • Är elevinflytande bra? Varför?

• Vad skulle du vilja vara med och påverka?

• Upplever du att lärarna planerar undervisningen tillsammans med eleverna? • Vad får du vara med och bestämma?

a) Får du vara med och bestämma hur skolmiljön ser ut? Både inne och ute? b) Får du vara med och bestämma vad ni ska lära er?

c) Får du vara med och bestämma hur ni arbetar? Om ni t.ex. vill arbeta i grupp eller enskilt? d) Måste ni sitta på er plats, eller kan ni sitta någon annanstans om ni vill?

e) Får du vara med och bestämma hur schemat ser ut? f) Får du vara med och bestämma vad ni får till middag? g) Får du vara med och bestämma var ni sitter i klassrummet? h) Kan ni påverka hur mycket läxor ni har?

• Tycker du att lärarna lyssnar på och tar elevernas synpunkter på allvar? • Har ni något klassråd?

i) Tycker du att era förslag i klassrådet tas på allvar?

Bilaga 2

Intervjufrågor till lärare

• Vad anser du att elevinflytande är? • Är elevinflytande bra? Varför?

• Vad skulle du vilja att eleverna är med och påverkar?

• Upplever du att lärarna och eleverna planerar undervisningen tillsammans? • Vad får eleverna vara med och bestämma?

a) Får eleverna vara med och bestämma hur skolmiljön ser ut? Både inne och ute? b) Får eleverna vara med och bestämma vad de ska lära sig?

c) Får eleverna vara med och bestämma hur de arbetar? Om de t.ex. vill arbeta i grupp eller enskilt d) Måste eleverna sitta på sin plats, eller kan de sitta någon annanstans om de vill?

e) Får eleverna vara med och bestämma hur schemat ser ut? f) Får eleverna vara med och bestämma vad de får till middag? g) Får eleverna vara med och bestämma var de sitter i klassrummet? h) Kan eleverna påverka hur mycket läxor de har?

• Anser du att lärarna lyssnar på och tar elevernas synpunkter på allvar? • Har eleverna något klassråd?

a) Tycker du att elevernas förslag i klassrådet tas på allvar?