Visuellmedia är ett utmärkt medel vid förmedling av historisk kunskap, speciellt idag när eleverna ser så mycket på historisk film, framför allt Hollywoodfilm. I en historisk film eller dokumentär kan eleverna leva sig in i hur det var och få en djupare kunskap om det historiska händelseförloppet filmen skildrar. Beroende på om filmen är intressant för eleven eller inte har de flesta elever lättare att få kunskap om historia via rörliga bilder än att läsa i böcker eftersom de får en levande bild av det historiska händelseförloppet och inte endast en illusion som de får av böcker. Genom att föra samtal om och bearbeta de filmer som visas på historielektionerna får eleverna en djupare kunskap om det historiska händelseförloppet, dels för att de byter kunskap med varandra, dels för att de repeterar filmens händelseförlopp vid samtal och bearbetning. Eleverna blir mer historieintresserade om de ser på en historisk film eller dokumentär som engagerar dem och om den är lätt att förstå. Då kan de dra paralleller och kopplingar till nu och då.
Historisk film och dokumentär används som ett bra komplement till historieundervingen, även om några lärare inte har så mycket historisk spelfilm i undervisningen. Lärarna använder sig mer av dokumentärfilmer än spelfilmer på grund av dokumentärfilmens autentiska realism. Vid val av historiska filmer och dokumentärer står det pedagogiska perspektivet i fokus, följt av elevernas önskemål. Lärarna vill att filmerna ska vara relevanta för den tidsperiod som de undervisar om och därför går det pedagogiska valet framför elevernas önskningar.
Eleverna anser att de har lättare att identifiera sig med karaktärerna i en historisk film om den tilltalar dem själva och om de kan känna igen sig själv i. Men majoriteten av eleverna brukar inte identifiera sig med karaktärerna utan de ”bara ser” på filmen. Några tycker det är svårt att kunna identifiera sig med karaktärerna i en historisk film då den inte utspelar sig i nutid.
I och med historiska filmer och dokumentärer är en god kunskapsförmedlare av historia, borde eleverna kunna granska filmens äkthet av historiska händelseförlopp. Men majoriteten av eleverna tror att det är sanning som de historiska filmerna förmedlar. Inte heller felaktigheter i detaljer, som vapen och klädedräkter, bryr dem sig om. De anser att det är själva händelsen som är viktig och inte det runt omkring. När eleverna tittar på historisk film och dokumentär ser de filmen som en helhet istället för att haka upp sig på felaktigheter i händelseförloppet eller på felaktiga detaljer. Många elever är medvetna om att historia kan
tolkas på olika sätt och menar att de historiska filmerna är filmmakarnas tolkning av historien och är sanning just för honom, även om handlingen inte stämmer överens med nedskriven fakta.
Vid jämförelse av könen är det flickorna som mest tittar på historisk Hollywoodfilm, än bland pojkarna. Flickorna blir också mer historieintresserade när de tittar på historisk film än vad pojkarna blir. Detta kan ha att göra med att flickor oftast tittar på film tillsammans med någon och gillar att prata om filmens handling, vilket leder till djupare förståelse av händelseförloppet i förgången tid.
7.2 Diskussion
Idag talas det mycket om elevers historiemedvetande.46 Jag tror att en historisk film kan utveckla elevers historiemedvetande eftersom berättelsen förmedlar början, förloppet och slutet på en historiskt skeende. Handlingen i historiska filmer handlar bland annat om traditioner som de unga känner igen sig i och kan identifiera sig med. De flesta eleverna menar att deras identifiering sker i samklang med något de känner igen sig i. Men en historisk film innehåller också motberättelser så att eleverna kan utveckla ett kritiskt tänkande och kan se en historisk händelse ur fler perspektiv än bara ett, vilket några elever hävdade i min undersökning. Eleverna hävdade även att handlingen i en historisk film kan hjälpa dem att knyta samman det förflutna med nuet. Så film ska inte underskattas eller glömmas bort när det gäller kunskapsförmedling och skolan ska inte bortse från filmen och dess budskap, speciellt inte om den tar upp allt mer av elevernas tid och föreställningsvärld. Filmtittandet, däri historisk film, är en del av ungdomars vardag. På så sätt kan det bli svårt att reflektera över vad de tittar på, de ”bara ser” på filmen. Men när eleverna ”bara ser” på historiska filmer gör dem det där hemma eftersom ingen ber dem att tänka efter om vad filmen vill säga en. Däremot gör historieundervisningen filmtittandet märkvärdigt eftersom tittandet problematiseras och lyfts ut ur sin vardaglighet. Det blir ett ämne att diskutera. Men kanske är det det bästa sättet att förmedla kunskap på? Jag kan konstatera från ovanstående text att eleverna får en djupare kunskap genom att samtala kring filmer. Eleverna menar också att de lär sig bättre genom att titta på en historisk film eller dokumentär, än att läsa böcker och lyssna på läraren, eftersom de kan leva sig in i handlingen och få en levande bild av det historiska händelseförloppet. De flesta eleverna utlyser mer historisk film och dokumentär i undervisningen just därför att de lär sig mer av det. Kanske kan lärarna ta fasta vid detta och låta sig ha mer film och dokumentär i historieundervisningen.
46 en slags tyst kunskap där eleven har förmågan att vända sig till, reflektera över och integrera historien i sin
Men att visa historisk film och dokumentär i historieundervisningen kan också innebära problem, dels för att historiska händelseförlopp inte behöver skildras så som de gjorde i verkligheten i historiska filmer, dels för att dokumentärer kan var subjektiva. Som jag har påpekat i hela uppsatsen igenom tycker jag att det är vikigt att öva källkritik med elever. Jag tycker att man ska ha kunskap, speciellt i nian, om att alla historiska filmer inte skildrar det rätta händelseförloppet och kan därför ställa sig kritiskt till filmens handling. I och med film är en naturlig del av ungdomarnas liv idag, behöver dessa ungdomar kunskap om källkritik. Eleverna i arbetslag 1 kan mycket om källkritik eftersom lärarna har övat det med dem ända sedan årskurs sju. Men eleverna i arbetslag 2 och 3 kan inte så mycket om källkritik och det är också dem som tror på att fakta i historiska filmer är realitet. Jag pratade med lärarna i arbetslag 2 och 3 om källkritik utanför enkätundersökningen och de medgav av att de inte har upplyst eleverna om källkritik. Jag märkte också att det är fler elever i arbetslag 3, än i de båda andra arbetslagen som tror på det fakta som presenteras i en historisk film. Detta kan bero på att läraren i arbetslag 3 väljer ut historiska filmer och dokumentärer som han tycker är av kvalitet. Med detta menar han att han väljer de filmer som är historisk korrekt i sin handling, tror jag. Då behöver inte eleverna gå och undra över om fakta i filmen är äkta eller inte. Jag tror att detta kan vålla problem för eleverna på gymnasiet och i framtiden då de inte har lärt sig att vara kritiska till en historisk film. Jag tror att om lärarna ute på landets skolor upplyser elever mer om källkritik kan de känna av om en historisk film är historisk korrekt eller inte. Vet man att en historisk film är korrekt slappnar man av och bara följer händelseförloppet, medan i en icke historisk korrekt film sitter man och stör sig på att den och den händelsen in har hänt eller att den och den karaktären är skildrad fel. Jag tror att man inte kan slappna av på samma sätt som när man tittar på en historisk korrekt film. Men visst finns det en poäng i vad eleverna menar med att felaktiga detaljer i en historisk film eller dokumentär inte spelar någon större roll för filmens helhet. Det är ju själva historiska händelsen som är viktig för dem. Men frågan är om helheten återspeglas på ett korrekt sätt? För att ungdomar ska kunna lära sig något av en historisk film eller dokumentär, krävs det att filmen är intressant, rolig och intresseväckande så att den engagerar ungdomarna. Detsamma gäller identifikation vid historisk film. Det som förvånar mig mest i hela arbetet är att de flesta eleverna har svårt att identifiera sig med karaktärerna i en historisk film. Eleverna menar på att eftersom filmen inte skildrar nuet och att skådespelarna inte brukar vara i deras ålder är det svårt för dem att identifiera sig med karaktärerna. Detta hade jag inte alls tänkt på innan undersökningen. Jag tänkte mest ur ett socialt, kulturellt och nationellt perspektiv när jag gjorde mina enkäter och intervjufrågor. Visserligen kunde många identifiera sig med
karaktärerna ur ett socialt perspektiv, men med prioriteringen att identifieringen sker i det som de kan känna igen sig i, det vill säga personlighet och verklighetsuppfattning.
Tittar vi på resultaten arbetslagsvis, kan vi se att det arbetslag som visar mest film är arbetslag 3, alltså det arbetslag som undervisar traditionellt. Arbetslag 1 och 2, alltså de arbetslag som har ämnesövergripande undervisning, visar inte så mycket historisk film eller dokumentärer. Utifrån min erfarenhet kan jag säga att arbetslag 1 och 2 inte har mycket tid för att kunna visa historiska filmer och dokumentärer eftersom eleverna har väldigt mycket eget arbete. I den traditionella undervisningen går eleverna från lektion till lektion och matas med information, medan i den ämnesövergripande undervisningen har eleverna mer ansvar för deras arbete och har därför mycket egen tid att ta reda på kunskap själv i skolan. För att kunna få in mer visning av historiska filmer och dokumentärer i arbetslag 1 och 2 krävs nog en stor koncentration kring ämnet historia där temat får vara över en ganska lång period.
Mindre bra bitar i min uppsats är att jag inte tog hänsyn till minnet. Det var många svar i en och samma klass som var olika på frågan om de brukar ha film i historieundervisningen. Det borde ju vara samma svar från alla elever, men eftersom undersökningen utgjorde hela perioden på högstadiet, kan kanske inte alla elever komma ihåg vad de har gjort på historielektionerna under tre år. Men skillnaden i svaren kan också bero på ordet ”brukar”, vilket man kan tolka på olika sätt och är lite svävande. Jag skulle ha strukit ordet så att jag hade fått en mer konkretare sammanställning av enkätundersökningen.
En annan mindre bra bit är att jag kanske skulle ha gjort min undersökning i årskurs tre på gymnasiet istället, dels för att niorna inte kan se samtidsskildringar i historiska filmer, dels för att de har svårt att identifiera sig med karaktärerna i en historisk film eftersom den inte skildrar nuet. Niorna har svårt att identifiera sig med skådespelare som inte är i deras ålder och som skildra deras verklighet. Jag tror att gymnasieelever i trean har utvecklat ett bredare perspektiv om sig själv, samhället, historiska skeende och värderingar och därför hade det varit bättre att göra undersökningen om identifikation i historiska filmer på gymnasiet i stället. Men å andra sidan, om jag inte hade gjort undersökningen om identifikation vid historiska filmer i nian hade jag inte fått denna insikt, att nionde klassare har svårt att identifiera sig med karaktärer i historiska filmer.
7.3 Fortsatta studier
I min undersökning kom böcker vars handling handlar om historia på tal. Eleverna hävdade att historisk film och dokumentär är ett roligare sätt att lära sig om historia än att endast läsa böcker. Men några elever tyckte tvärt om. Därför tycker jag att det skulle vara intressant att studera vidare om böckernas betydelse för kunskapsinhämtning av historia. Men jag tycker också att det skulle vara intressant att forska vidare om böckers och filmers betydelse för elevernas historiemedvetande. I min diskussion ovanför gick jag lite in på att den historiska filmen och dokumentären kan ha betydelse för elevernas historiemedvetande, men vill veta mer om detta ämne. Hur kan ett historiemedvetande komma i uttryck i spelfilmer? Kan elever relatera till historiska händelser i film på grund av historiemedvetandet?
Utifrån enkätundersökningen ser jag att pojkarna får mer historisk kunskap från hemmet än vad flickorna får, men jag kan tyvärr inte hitta några fakta om hur det kan komma sig att pojkarna får mer kunskap från hemmet än vad flickorna får. Men en tanke kan vara att flickorna suger in mer kunskap i skolan och när de läser böcker. Det är ju inte helt okänt att flickorna brukar läsa mer och fler böcker än vad pojkarna gör. Men min fundering har inga faktaunderstöd så därför tycker jag det också skulle vara intressant att forska vidare om detta ämne. Med tanke på att det finns så lite litteratur om kunskapsinhämtning från hemmet i ett genusperspektiv, kan det vara en idé att forska vidare om det.